Läs med Majk och Sam - Klassens djurklubb ÅK 1 - Lärarhandledning

Läs med Majk och Sam, Klassens djurklubb, lärarhandledning åk 1 Lärarhandledningen ingår i serien Läs med Majk och Sam. Författare är Malin Aronsson och Richard Hultén.

Richard arbetar som lärarcoach i Stockholms stad och har över 25 års erfarenhet av undervisning i årskurserna F–3. Han är författare till ett stort antal läromedel. Malin har arbetat som journalist i tjugo år. Hon har också arbetat med produktioner med och för barn, och har stor erfarenhet av mötet med barn i sitt långvariga uppdrag som ledare inom föreningsverksamhet. Matilda Salmén är en erfaren illustratör som har illustrerat många kända barnböcker.

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 info@gleerups.se www.gleerups.se

Läs med Majk och Sam 1, Klassens djurklubb, lärarhandledning © 2021 Malin Aronsson, Richard Hultén och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Projektledare Jessica Nööjd Eklund Bildredaktör Ann Lewenhaupt Formgivning Helena Alvesalo Layout Karin Österlund Illustratör Matilda Salmén Första upplagan, andra tryckningen ISBN 978-91-511-0576-5 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, då ej annat anges i materialet. De sidor som får kopieras får endast spridas inom skolenheten! På kopierade sidor ska © och upphovsrättinnehavarnas namn anges. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

PrePress WikingTryck AB, Malmö 2022 Tryck Bording AB, Borås 2022. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001

51105765_1.2_Inlaga.indd 2

2022-06-15 08:31

INNEHÅLL Introduktion ������������������������������������������� 4

Kapitel 17

Leka i snö ������������������ 48 Gg

Kapitel 18

På väg ������������������������� 50 Jj

Kapitel 19

Pulkatävling ��������������� 52 Rr

Kapitel 20

Slask ��������������������������� 54 Pp

Läs med Majk och Sam ������������������ 4 Högläsningen, läseboken och arbetsboken hör ihop ���������������������� 8 Kom igång med materialet ������������15 Handledning �����������������������������������������16 Kapitel 1

Sam och Majk �������������16

Kapitel 21

Kapitel 2

Vissla är svårt ���������� 56 Uu

Sam ser ett S ��������������18 Ss

Kapitel 22

Kapitel 3

En listig plan ������������� 58 Ää

Glad och sur ������������� 20 Vv

Kapitel 23

Kapitel 4

Fuskig fanfar �������������� 60 Zz

Första dagen ������������� 22 Hh

Kapitel 24

Kapitel 5

Tjuvar ������������������������� 62 Tt

Sås på tröjan ������������ 24 Aa

Kapitel 25

Kapitel 6

Sagan om Tjuvis ������� 64 Öö

En varm isbjörn �������� 26 Ii

Kapitel 26

Bulldoft ����������������������� 66

Kapitel 7

En klubb med djur ��� 28 Ff

Kapitel 27

Kapitel 8

Falafel ������������������������ 68 Ww

Bokstavsleken ������������ 30 Ll

Kapitel 28

Kapitel 9

Ett djur på X ������������� 70 Xx

Var är min orm? �������� 32 Oo Nn

Kapitel 29

Kapitel 10

I skogen ��������������������� 72 Yy

Björn på skolan �������� 34 Bb

Kapitel 30

Kapitel 11

Skattjakt ��������������������� 74 Åå

En lus är lös �������������� 36 Cc

Kapitel 31

Kapitel 12

Ett djur på Q ������������� 76 Qq

Rätt och fel ��������������� 38 Dd

Kapitel 32

Dikter om djur ���������� 78

Kapitel 13

På bussen ������������������ 40 Kk

Kapitel 33

Klassresan ����������������� 80

Kapitel 14

Morfars paradis ������� 42 Mm

Kapitel 34

En sorglig dag ���������� 82

Kapitel 15

En rosa elefant ��������� 44 Ee

Kapitel 35

Föreställningen ��������� 84

Kapitel 16

Nya skor �������������������� 46

Läsläxor Kapitel 1–35 ��������������������� 86

Läs med Majk och Sam Inledning Det finns inget läromedel som kan ersätta läraren i ett klassrum. De självgående läromedlens tid är förbi. Det är du som hjälper eleverna till förståelse och fördjupade kunskaper. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv är det i samtalet mellan dig och ett barn, mellan dig och klassen och barnen emellan som kunskap uppstår. Det är du som utmanar och stöttar varje barn på det sätt som just det enskilda barnet behöver.

Men ett läromedel kan hjälpa till att skapa en röd tråd i undervisningen. Det kan också tydliggöra för dina elever vad som ska läras och tränas. Eleven kan lättare få en uppfattning om vad hen kunde förut och vad hen kan nu.

– Så där skrev jag förut, nu skriver jag så här! Förut tyckte jag den sidan var svår att läsa!

– Fantastiskt! Vad har du lärt dig?

Läraryrket är fascinerande svårt och roligt på samma gång. Att relationerna med eleverna är det viktigaste och att all undervisning bygger på relation blir jag bara mer övertygad om ju längre jag befinner mig i skolans värld.

Läs med Sam och Majk förespråkar inte någon särskild metod. Materialet ger dig ett underlag med texter, uppgifter och samtalsfrågor som du kan bygga din undervisning på. Innehållet bygger på Lgr 22 med fokus på LÄSA, SKRIVA, TALA, LYSSNA OCH SAMTALA. De texttyper som är framträdande i materialet är berättande text och faktatext. Vår förhoppning är att du och dina elever kan samlas runt högläsningen och elevtexterna och samtala både om innehållet och om texternas och språkets struktur. Högläsningen skapar förförståelse och sammanhang inför fortsatt arbete med läsebok och arbetsbok. I lärarhandledningen finns gott om förslag på frågor till de olika kapitlen för att stimulera eleverna att tala, berätta, lyssna och samtala.

Att som lärare förmedla lusten att lära är en stor utmaning. Jag tror att vi måste hitta glädjen i vår egen undervisning och i vår egen läsning. Vad älskar jag att läsa och hur förmedlar jag det? Varför är just det här innehållet som vi ska jobba med idag så väldigt intressant? Och varför är det så viktigt att kunna det här? Kanske kan materialet Läs med Majk och Sam vara en del i och bidra till lusten att lära.

Vad är det att kunna läsa?

Att ha en god läsförmåga innebär att man både kan avkoda en text och förstå det man läser. När Skolverket ska förklara vad läsning är används en definition som kallas The Simple View of Reading: Läsning = Avkodning x Förståelse I Skolverkets kunskapsöversikt ”Att läsa och förstå” (Skolverket 2016 Figur 2 s. 33) beskrivs innehållet i avkodningen och förståelsen i följande modell: 4

Lässtrategier

Avkodningsstrategier

Läsförståelsestrategier

• • • • • •

• • • • • • •

Fonologisk medvetenhet Bokstavskunskap Avkodning Ortografisk läsning Läsflyt Prosodi

Meningsskapande Tolkning Engagemang Inferenser Resonemangsförmåga Metakognition Strategisk läsning

Figur 2. Lässtrategier för avkodning och läsförståelse.

I språkförståelsen ligger också ordförråd, förståelse för språkets struktur och att man förstår det man hör.

Caroline Liberg skriver följande lista i ”Utveckla din bedömarkompetens, Elevers läs- och skrivutveckling – En teoretisk bakgrund” (Skolverket). Den ger en snabb överblick över vad som ingår i läsförståelsen. Jag tycker den är bra att ha i åtanke när jag planerar och funderar över vilka utgångpunkter jag ska ha när jag undervisar och planerar textsamtal.

”

• • • • • • • • • • •

bygga förförståelse knyta an till egna erfarenheter och förkunskaper identifiera huvudbudskapet sammanfatta innehållet se temporala samband och orsakssamband dra slutsatser och generalisera ställa frågor till texten göra förutsägelser om vad som ska komma härnäst associera till andra texter kritiskt granska textens form och innehåll förstå att man inte förstår

”

Definitionen Läsning = Avkodning x Förståelse råder det stor enighet om inom forskarvärlden. Vilka metoder eller pedagogiska verktyg som vi lärare använder för att hjälpa eleverna att bli goda läsare kan däremot skilja sig åt.

Definitionen The Simple View of Reading är viktig att utgå från när du lär dina elever att läsa. Men, för ett barn som är i början av sin läs- och skrivkarriär är det så klart viktigt att hela tiden bli uppmuntrad för det hen kan och inte hela tiden bli påmind om vad hen inte kan. Det innebär att eleven som för första gången ljudar ihop S-O-L – sol! självklart måste få höra: – Vad bra du läser! Eller att eleven som kommenterar innehållet i högläsningen och knyter det till en egen upplevelse, eller ställer en bra fråga till texten, eller reder ut ett problem i texten måste få höra: – Vilken bra läsförståelse du har! (Även om eleven knappt har lärt sig alla bokstäver än).

Eller att den elev som skriver FTBL istället för fotboll i början på sin skrivkarriär får möta sin lärare i ett samtal om glädjen i att spela fotboll istället för att bli påmind om att man missat några vokaler.

5

Skrivandet går hand i hand med läsandet För många barn börjar läsintresset med skrivandet. Det blir ett sätt att utforska och pröva hur bokstäverna och dess ljud fungerar. Många gånger är det lättare för barnen att skriva själva istället för att försöka klura ut vad någon annan har skrivit; barnet vet ju vad hen vill skriva. VAL … Det låter V i början, jag vet hur den bokstaven ser ut. Det är ett V. På slutet låter det LLLL, det är ett L. VL VAL! Det är inte ovanligt att ordet FOTBOLL skrivs FTBL. Låt dina elever skriva mycket och i många olika sammanhang, både för hand och med digitala verktyg och utan krav på att det ska vara formellt rätt i början. Fördelen med många skrivprogram är att man kan höra bokstavens ljud och därmed testa sig fram. Låt eleverna sitta tillsammans så att de kan lära av varandra.

Det finns massor av olika program och olika huvudmän har olika sätt att se till att dessa program finns tillgängliga. Ett program som är webbaserat är WriteReader. Det fungerar på olika plattformar och är i sin enklaste form gratis. Här kan barnen skriva och göra egna böcker och lätt kombinera text och bild. Du kan också låta dina elever skriva några av övningarna i arbetsboken digitalt. Skriv ut och klistra in i arbetsboken.

I arbetsboken finns underlag för att skriva för hand. Parallellt med att träna på bok­ stavsformen är det bra att träna finmotoriken på olika sätt. Att rita, pärla eller skriva krumelurer övar också upp handens förmåga. Jag brukar vara noga med penngreppet och att skriva bokstäverna på rätt sätt från början. I arbetsboken ägnas dock inte särskilt mycket ut­rymme åt att träna på bokstavsformen. Fonologisk medvetenhet och eget skrivande får desto mer plats. Om du vill låta eleverna träna mer på bokstäverna finns det underlag i det Digitala lärarstödet. Om du väljer att tona ned att skriva för hand i början är det viktigt att träna finmotoriken på andra sätt.

Att bedöma läs- och skrivförmåga

”

Undervisningen tar alltid avstamp i läroplanens syfte och i det centrala innehållet.

Det är där du hittar inspiration för dina lektioner. För åk 1 finns dessutom tydliga kunskapskrav som hjälper dig att bedöma vad dina elever lärt sig. Vad är godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 1?

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1 Eleven läser meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Eleven återger och kommenterar någon del av innehållet och visar begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor uppmärksammar eleven när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till för eleven enkla resonemang om texternas tydligt framträdande innehåll och jämför detta med egna erfarenheter.”

(Lgr 22)

”

I Skolverkets bedömningsportal finns det obligatoriska bedömningsstödet för åk 1–3. Bedömningsmaterialet hjälper och stöttar din bedömning mot kunskapskravet.

En viktig del av bedömningsarbetet är att dra slutsatser om vilka konsekvenser bedömningen får. Hur ska undervisningen se ut nu för att eleven ska komma 6

51105765_1.2_Inlaga.indd 6

2022-06-15 08:31

vidare? I bedömningsstödet finns en analysdel som är central. Den hjälper dig att upptäcka dina egna elevers kunskaper och du får tips på hur man kan gå vidare i undervisningen.

I Läs med Majk och Sam får eleverna möjlighet att träna på den nivå de befinner sig. De lätta och lite svårare texterna ligger parallellt. Det innebär att alla kan få lagom utmaning. Ibland måste en elev få läsa många texter på en lätt nivå för att bli säker, medan andra måste få en större utmaning direkt för att bli stimulerade.

I arbetsboken finns det gott om skrivuppgifter. Även arbetsboken är differentierad, vilket innebär att det finns både lätta och lite svårare uppgifter i samma bok. Läs mer under rubriken Om arbetsboken.

Nedan följer de avstämningspunkter som eleven i år ett ska klara av enligt bedömningsstödet (NATIONELLT BEDÖMNINGSSTÖD I LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING, SKOLVERKET 2019. DNR. 2019:563). Självklart kommer många elever att komma längre.

”

LÄSA – BOKSTÄVER OCH BERÄTTANDE TEXT

• Eleven namnger i stort sett alla bokstäver och vet hur de låter.

• Eleven urskiljer ord i meningar.

• Eleven läser ord och enkla meningar med hjälp av både logografisk helordsläsning och ljudningsstrategin.

• Eleven prövar att läsa om och korrigera sig själv på lärarens uppmaning.

• Eleven visar förståelse för innehållet i egen högläsning genom att kommentera och återge något av det lästa.

• Eleven visar förståelse för innehållet vid lärarens högläsning genom att (*utifrån sina egna referensramar) samtala om innehållet och jämföra det med egna erfarenheter. *) Svenska som andraspråk

Eleven som klarar detta har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet.

Det är en härlig känsla för både elev och lärare! Nästa steg är att eleven använder fler egna strategier för att fördjupa förståelsen när hen läser. Eleven börjar på egen hand stanna upp i sin läsning när hen märker att det blir fel. Eleven använder både ljudningsstrategin och ortografisk helordläsning för att avkoda och förstå.

”

”

SKRIVA

• • • • • •

Eleven har skrivriktningen klar för sig.

Eleven prövar att skriva för att kommunicera.

Eleven utforskar skrivande genom att använda versaler och/eller gemener.

Eleven gör ofta mellanrum mellan orden.

Eleven kopplar ihop i stort sett alla bokstavsljud med bokstäver.

Eleven bildar oftast meningar men markerar dem inte med stor bokstav och punkt mer än sporadiskt.

”

7

Elever som klarar detta har börjat uttrycka sig i skrift och är på väg mot att skriva enklare texter som är mer grammatiskt korrekta. Det innebär att de klarar av att skriva en text som är lättare att läsa, både för eleven själv och för dig som lärare.

Eleven börjar använda stor bokstav och punkt. Hen har mellanrum mellan orden och börjar stava vanliga ord rätt.

Avgörande för att så fort som möjligt komma igång med läsningen och skrivandet är att kunna alla bokstäver och veta vilka ljud de representerar (att kunna koppla grafem med fonem). Därför är det viktigt att jobba intensivt med de elever som ännu inte knäckt denna kod. Att bara säga bokstävernas namn utan att använda bokstavens ljud hjälper t ex inte dessa elever vidare så att de blir fonemiskt medvetna.

Högläsningen, läseboken och arbetsboken hör ihop I högläsningen får eleven uppleva berättelsen om Majk, Sam och deras klass. Dina elever får därigenom en bra förförståelse som kan aktiveras när de senare läser texten i läseboken tillsammans med en kompis eller på egen hand. I arbetsboken dyker huvudpersonerna upp och ger sammanhang och förståelse, samtidigt som eleverna tränar på bokstäver och ljud. I arbetsboken får du många tillfällen till gemensam undervisning. De elever som har knäckt läs- och skrivkoden eller är på god väg får också utmaningar i form av skrivuppgifter och läsförståelseuppgifter.

Om högläsningen och textsamtalet Att läsa högt för eleverna är inte bara en fin upplevelse utan också det bästa tillfället att jobba språk­ utvecklande.

Att förstå en text innebär att exempelvis förstå handlingen i berättelsen, att inse att texten kanske har ett särskilt budskap som lyssnaren kan förhålla sig till eller relatera till. Det kan innebära att förstå varför personerna i handlingen känner som de gör. Det kan innebära att tänka på andra berättelser eleven tagit del av eller situationer som eleven själv varit med om. En text kan också väcka frågor och funderingar som i sin tur kan skapa en större förståelse när man får samtala och fundera tillsammans med sina kompisar och med dig som lärare. Högläsningen ger också tillfälle att lära sig nya ord, att förstå textstrukturer och strategier för att tolka olika slags texter.

8

Du som lärare kan undervisa om allt detta före, under och efter läsningen. Nedan följer en generell beskrivning av hur du kan arbeta med texterna. Till varje kapitel finns det dessutom förslag på mer specifika frågor om det aktuella kapitelinnehållet.

FÖRE LÄSNINGEN – bygg förförståelse • Presentera texten, vilken texttyp/genre är det? Vad säger rubriken?

• Använd illustrationen – Vad ser du? Vad tror du? Vad undrar du? Vad får vi veta om innehållet?

• Förklara något ord som är centralt/ovanligt/svårt i texten.

• Gör eleverna nyfikna på texten.

UNDER LÄSNINGEN – samtala om centrala delar • Välj ut ord som du vill stanna vid och förklara i sitt sammanhang i texten. Välj ut det som du tycker är särskilt viktigt för förståelsen. Visa på centrala delar som kan vara viktiga för att kunna sammanfatta texten.

• Stanna upp om texten ger svar på någon fråga som dök upp före läsningen.

EFTER LÄSNINGEN – dra slutsatser och koppla egna erfarenheter till texten • • • • • • • •

Vad handlade texten om? Hur kan man sammanfatta texten?

Vad tänker ni om rubriken? Skulle man kunna ha en annan rubrik?

Varför skrev författaren så här? Vad vill hen med texten? Vilket budskap vill texten förmedla?

Berätta vad ni tänkte när…

Kunde det sluta på något annat sätt?

Om du var …. i berättelsen. Vad hade du gjort/tänkt/känt?

Har du varit med om något liknande?

Påminner texten om någon annan text/film eller något du hört talas om?

Högläsningen ger tillfällen för explicit undervisning. Det är viktigt att högläsa på olika sätt. Parallellt med Klassens djurklubb bör du ge många tillfällen till annan högläsning. Tillfällen då ni bara kan sjunka in i läsningen och upplevelsen.

9

Om läseboken Texterna i högläsningen och läseboken är skrivna utifrån huvudpersonerna Majk och Sams vardag och vad som händer när de börjar ett nytt läsår. Innehållet är inspirerat av alla de möten vi författare haft med barn och elever under många år, och vi hoppas att innehållet ska skapa igenkänning och engagemang. De flesta barn tycker det är spännande med djur och när de är sju år är det egna gosedjuret ofta viktigt. Därför blev den röda tråden i böckerna att barnen i klassen tillsammans startar en djurklubb.

Läseboken innehåller både berättande text och faktatexter om djur, men i ett sammanhang. Om ett barn i klassen tar med en gosedjursisbjörn blir den efterföljande faktatexten om isbjörnen.

Vår ambition med texterna har också varit att de skall vara ett underlag för samtal om värdegrundsfrågorna i klassen. Hur ska vi vara mot varandra? Vad innebär det att förstå hur någon annan tänker och känner? Hur kan vi hjälpa varandra i klassen för att alla ska få det de behöver för att må bra och få förutsättningar att lära sig så mycket som möjligt? Två grundregler i en klass kan vara: 1. I den här klassen får alla det de behöver för att må bra och kunna lära sig. 2. I den här klassen hjälper vi varandra för att göra det möjligt.

Vi hoppas att du och dina elever ska tycka att det är roligt att tillsammans läsa om Sam och Majk och att det i sin tur skapar läslust. Vi lär i ett sammanhang och tillsammans med andra.

Om läslusten är en av de bärande idéerna i materialet är det differentierande perspektivet en annan.Vi tror att det är bra om alla barn i klassen har samma läsebok.

För att det ska vara möjligt måste läseboken både innehålla enkel nybörjartext och text som utmanar läsaren som kommit lite längre i sin läsutveckling.

Strukturen i läseboken Klassens djurklubb är uppbyggd enligt följande: • Varje kapitel består av fyra sidor. Två sidor berättande text och två sidor faktatext.

• Den inledande berättelsen (två sidor) är en förenkling av högläsningen.

• Den första sidan består av en mycket enkel text anpassad till nybörjarläsaren.

Enkel text innebär: – – – – –

Texten är mycket kort.

Enkel meningsbyggnad och få ljudstridigt stavade ord.

Enkel och tydlig radbrytning.

Få obekanta ord.

Tydlig koppling till illustrationen.

Sidan två i kapitlet är en fortsättning på berättelsen och är en svårare text, för läsaren som kommit längre i sin läsutveckling.

10

Kapitel 1

Sam fyllde sju år igår.

Majk fyller sju år om fyra veckor.

Sam och Majk

De är hos farmor och äter tårta.

Oj, vad god tårtan är!

Sida 1 = enkel text.

Sida 2 = fortsättning på kapitlet men svårare text.

Farmor har en katt.

Katten heter Cilla.

Texten kan användas för enskild lästräning, gemensam läsning eller läsning i par.

I morgon börjar skolan.

Majk har fjärilar i magen.

Texten kan användas för enskild lästräning, gemensam läsning eller läsning i par.

Här är Sam. Här är Majk.

4

5

51104287.1.1_inlaga.indd 4

2021-05-24 09:41

51104287.1.1_inlaga.indd 5

2021-05-24 09:41

Texterna i läseboken bör användas för olika slags läsning: högläsning, gemensam läsning, läsning i par, enskild läsning och upprepad läsning. För nybörjarläsaren är det av stor vikt att läsa samma text flera gånger.

En fördel med att läseboken innehåller flera nivåer är att eleven själv kan välja när och hur man läser den lite svårare texten. Man kanske kan läsa den med stöd av en kompis, tillsammans i klassen eller man kanske väljer att läsa valda delar av den svårare texten. På samma sätt är faktatexterna i läseboken en sammanhängande text, men även den är indelad i två nivåer.

Hamster

Hamstrar kan vara tama och vilda.

En vild hamster lever i gångar nere i jorden. Där sparar den sin mat.

Sida 2 = fortsättning på kapitlet men svårare text.

Sida 1 = enkel text.

Texten kan användas för enskild lästräning, gemensam läsning eller läsning i par.

En vild hamster.

Här är en hamster.

En hamster äter frön.

Hamstern kan bära mat i sina kindpåsar.

Den äter mest frön, rötter och grönsaker.

16

51104287.1.1_inlaga.indd 16

Texten kan användas för enskild lästräning, gemensam läsning eller läsning i par.

En tam hamster.

17

2021-05-24 09:41

51104287.1.1_inlaga.indd 17

2021-05-24 09:41

HÖGLÄSA FAKTATEXTER Det är inte bara skönlitterära texter som bör högläsas. Använd faktatexterna i läseboken för högläsning. Bygg förförståelse. Knyt an till elevernas egna erfarenheter och förkunskaper. Granska textens struktur. Skapa underrubriker tillsammans. Ställ frågor till texten.

11

OM ATT FÅ TILLFÄLLE ATT ANVÄNDA SITT SPRÅK OCH NÅGOT OM SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ibland talar man om in- och uttext. Intext är det som man som elev får ta del av, får lyssna på osv. Uttext är det eleven själv får berätta, läsa och skriva. I ett klassrum är det viktigt att det är eleverna som står för det mesta av samtalet, läsandet och skrivandet.

Det är när vi använder vårt språk på olika sätt som vi kan utvecklas. Särskilt viktigt är det för dina elever som har svenska som sitt andraspråk. För att du på bästa sätt ska kunna hjälpa dessa elever är det viktigt att du har ett samarbete med läraren som undervisar i modersmål och en utbildad sva-lärare. Att analysera en liten elevtext med en utbildad sva-lärare för att hitta typiska andraspråksdrag kan vara till stor hjälp. ”Sen det kom ett katt in hyset.”

• • • •

Eleven har rak ordföljd, istället för omvänd som det ska vara i det här fallet.

Eleven är osäker på en och ett.

Eleven missar prepositionen i.

Eleven förväxlar vokalljud y och u.

Några saker som är viktigt att känna till om dina elever är: • • • • • •

Vilka olika språk talar eleven?

Hur många olika språkgrupper finns i din klass?

Vilka elever talar samma modersmål?

Hur används språket hemma och hur bra talar eleven sitt modersmål?

Vad kan eleven på sitt modermål? Bokstäver? Läsa? Skriva?

Fråga modersmålsläraren vad som kan vara svårt i det svenska ljudsystemet.

Ett sätt att hjälpa dina elever som har ett annat modersmål är att låta dem vara extra förberedda. De kan t ex få ta del av innehållet i texterna i förväg, få samtala om texterna med både modersmålslärare och sva-lärare, både på svenska och sitt modersmål.

En annan viktig sak för dig som lärare är att låta klassrummet vara flerspråkigt och visa intresse för olika språk och kulturer.

Papegojor

OM ATT ANVÄNDA BILDER Vad ser du? Vad tänker du? Vad undrar du? Vad vill du berätta?

Vad får vi veta?

Här är olika papegojor.

När man tillsammans upptäcker innehållet i bilder kan barnen utgå från sitt eget språk men också lyssna på vad kompisarna säger och tänker. Alla kan delta:

undulat

ara

– Jag ser en papegoja. – Jag ser att den har olika färger. – Jag ser att den är röd och blå och gul och lite svart. – Jag ser att den sitter på … Jag ser att den sitter på en pinne. – Jag ser att pinnen sitter fast i ett snöre i taket. – Jag ser att nedanför papegojan … – Jag undrar varför … osv.

kakadua

80

51104287.1.1_inlaga.indd 80

2021-05-24 09:42

Om eleverna får samtala i par eller grupper får de tillfälle att använda sitt språk och utveckla det tillsammans med andra, det gäller både svenskan och modersmålet.

12

Om arbetsboken Arbetsboken hör ihop med högläsningsboken och läseboken.

Illustrationerna från boken är med och delar av innehållet behandlas.

På så sätt byggs förförståelse för en del av innehållet.

Varje kapitel i arbetsboken innehåller två sidor med: • Bokstavsträning • Fonologisk träning – t ex att höra första ljudet i ord, samt att höra var i ordet du hör bokstavsljudet • Koppla ihop bild och ord • Skriva enkla ord kopplat till bokstavsträningen • Läsa enkla meningar • Skriva enkla meningar Varje kapitel innehåller dessutom: • Hjärtuppgifter, skrivuppgifter som kräver lite mer, både berättande text och faktatext. Hjärtuppgifterna är till för de elever som fort blir klara eller behöver en liten utmaning. Eleven kan arbeta med dessa uppgifter i en vanlig skrivbok eller skriva digitalt. Totalt i hela boken är det 72 olika uppgifter.

• En sida med extra uppdrag, ofta med läsförståelseövningar. Det extra uppdraget kan också med fördel användas för gemensam undervisning i klassen.

Alla uppslag i arbetsboken finns i det digitala lärarstödet. Det innebär att du kan gå igenom alla uppgifter på tavlan tillsammans med klassen. Ha samtal om innehållet och träna en del av uppgifterna tillsammans innan eleverna arbetar enskilt eller i par.

ATT MÖTA LÄSANDE, SKRIVANDE OCH BERÄTTANDE Vi läser för att uppleva och lära. Vi skriver för att vi vill berätta något. Att förmedla din egen läs- och skrivglädje skapar läsintresse hos dina elever. Vi behöver alla läsande och skrivande förebilder för att utvecklas. När dina elever känner att du är genuint intresserad av innehållet i det de läser och det de skriver om skapas motivation till att berätta mer. Dina elever får då tillfälle att sätta ord på tankar, idéer och känslor. Att tillsammans med dina elever skapa ett klassrum där innehållet blir viktigt, inte bara formen, skapar förutsättningar för att utveckla den språkliga förmågan men också självkänslan. Känslan av att det jag som elev tycker och tänker, läser och skriver är viktigt för någon annan.

Om lärarhandledningen Att använda en lärarhandledning innebär att man bjuder in en lärarkollega att tycka och tänka om lektionsplaneringen.

Lärarhandledningen ger bland annat förslag på arbetsgång och ger exempel på vilka frågor som kan ställas och vilka aktiviteter som kan genomföras före, under och efter läsningen.

Lärarhandledningen ger också tips på hur du kan gå vidare och jobba utanför materialet genom att läsa bilderböcker, samt gestalta innehållet med musik, skapande eller bild.

13

51105765_1.2_Inlaga.indd 13

2022-06-15 08:32

Kollegor är ovärderliga, men man behöver ju inte alltid hålla med varandra eller göra precis som de gör för att samarbetet ändå ska vara värdefullt. Ibland blir man glad för en idé om upplägg. Man använder den rakt av, eller så gör man om den lite för att passa den egna klassen eller den situation som man just då befinner sig i.

Lärarhandledningen är ett stöd som man kan använda när egna idéer tryter. Den ger förslag på en struktur som du kan använda rakt av eller göra om efter eget tycke och smak.

Den här handledningen gör inte anspråk på att vara den perfekta planeringen, men den ger dig förhoppningsvis en tanke som du kan använda och sedan utveckla. Ibland kanske den ger dig en idé om hur du inte vill göra. Det kan också vara bra.

Strukturen ser ut så här: Varje kapitel är indelat i fyra lektioner. Dessa lektioner är undervisningstillfällen som kan variera i omfång och tid beroende på hur du vill planera. Men tanken är att dessa fyra lektioner ska klaras av under en vecka. Det innebär att man läser ett kapitel i veckan under hela läsåret.

Lärarhandledningens innehåll 1. Högläsningen Tips på frågor och samtal FÖRE, UNDER och EFTER läsningen.

2. Läseboken Tips och idéer för arbetet med läseboken. Förslag på samtalsfrågor.

3. Arbetsboken Tips och idéer för hur du kan arbeta med arbetsboken.

4. Gå vidare Tankar och funderingar hur du kan gå utanför materialet. Det kan handla om tips på passande skönlitteratur, om skrivande eller något praktiskt kreativt arbete för att bearbeta innehållet.

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 11

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du på bilden?

• Vad har hänt?

• Vad tänker Sam, tror du?

• Har du varit med om något liknande?

2 Läsa Läs texten på s. 42 och 44 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

3 Rätt eller fel?

Majk har haft löss i håret.

Till den vuxne: Högläs hela kapitlet i läseboken.

Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

rätt

fel

Sam tycker om löss.

rätt

fel

Lössen är döda nu.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn:

Vuxens underskrift:

34

Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

LÄXA Om du vill ge eleverna en läxa finns det sist i lärarhandledningen en läxa till varje kapitel. Läxorna liknar varandra till formen för att det ska vara lätt för målsman att hjälpa sitt barn. Tanken med läxan är att ge tillfälle till mer träning av det som eleven redan jobbat med i skolan. Läxan blir också ett tillfälle för målsman att följa sitt barns utveckling.

Till läxorna finns ett brev som du kan skicka med hem. Där finns några tankar om hur vuxna kan stötta barnets läsning hemma. Brevet kan också vara ett underlag för information om läsningen vid det första föräldramötet.

Om det digitala lärarstödet Lärarstödet är digitalt. Det innehåller: • Alla sidor i läsebok och arbetsbok att projicera för undervisning, genomgångar och gemensam läsning.

• Alla bilder i böckerna att projicera. Viktigt för att kunna samtala om text och innehåll eller att använda som underlag för skrivande.

• Texten i läseboken finns inläst för de elever som behöver ett extra stöd i sin läsning.

14

Extra arbetsmaterial: • Underlag för bokstavsarbete • Övningar för fonologisk medvetenhet • Underlag för att skriva berättande text och faktatext

Kom igång med materialet Eleverna kommer att få möta tre delar under läsåret: högläsning, läsebok och arbetsbok. Gör introduktionen av de olika delarna till undervisning.

För att utveckla språket maximalt måste man använda det så mycket som möjligt.

Därför är det viktigt att låta eleverna få så mycket taltid som möjligt, men också tanketid. Generellt kan man tänka EPA när man ska samtala i klassen. Låt först alla tänka/skriva/rita enskilt. Sen i par eller i mindre grupper och sen tillsammans.

1. Visa de olika omslagen • Här är tre olika slags böcker som vi ska använda. Det är en högläsningsbok, en läsebok och en arbetsbok.

• Varför heter de olika, tror ni?

• Vad ser ni på bilderna? Jag ser …

• Vad undrar ni?

• Kan vi lista ut vad böckerna kommer handla om?

• Vad tänker barnen på bilden?

• Vad pratar de om?

• Vad gör barnen?

• Var är de någonstans?

• Vad finns i rummet bredvid?

• Vad ska de göra när de är klara?

• Vad skiljer de olika omslagen åt?

• Vad är lika?

2. Bläddra i böckerna • Böckerna är fulla av både text och bild. Vad tror ni kom först? Texten eller bilden?

• Är det samma personer som skrivit texterna och ritat bilderna? Hur kan vi ta reda på det?

• Vad heter de som gjort de här böckerna och varför tror ni att de ville skriva och illustrera de här böckerna?

• Bilder och texter ligger ju inte bara huller om buller. Vem tror ni har hjälp till med det?

• Hur tror ni de gjorde när de började tillverka böckerna?

• Och hur tillverkas själva boken?

Lycka till! Med hälsningar Richard Hultén 15

51105765_1.2_Inlaga.indd 15

2022-06-15 08:31

Kapitel 1

Sam och Majk

LEKTION 1

Kapitel 1

Sam fyllde sju år igår.

Majk fyller sju år om fyra veckor.

Sam och Majk

Högläsning

De är hos farmor och äter tårta.

Oj, vad god tårtan är!

Farmor har en katt.

Katten heter Cilla.

Sam och Majk är kompisar. De har känt varandra sen de var väldigt små. Snart ska de fylla sju år och börja skolan. Hemma hos Majks farmor firar de Sams födelsedag och funderar kring hur det kommer bli.

I morgon börjar skolan.

Majk har fjärilar i magen.

Här är Sam. Här är Majk.

FÖRE LÄSNINGEN • Samtala om bilden. Låt dina elever inleda med: – Jag ser…

– Jag tänker…

– Jag undrar…

• Ge tanketid, tid för samtal i grupp eller par och sedan tillsammans. Finns det några viktiga ord i texten som du vill ge som förförståelse? Finns det en mening i texten som du vill presentera innan du högläser? Vad tänker dina elever om rubriken?

• Frågor: På vilket sätt känner barnen varandra? Var är de? Vad ska hända? Vad ser du inte på bilden?

UNDER LÄSNINGEN Här kan du välja olika sätt: Alternativ 1 • Fundera igenom om du vill projicera bilden eller inte. Vill du att de ska skapa egna bilder eller få ett stöd av bilden?

• Stanna upp och låt eleverna fundera på vad som kommer hända.

• Stanna upp och red ut problem/svåra ord i texten.

• Vilka frågor uppstår under tiden? Bjud in eleverna att tänka och fundera.

Alternativ 2 Projicera bilden. Högläs texten utan avbrott. Låt dina elever få sjunka in i handlingen utan uppehåll.

Ibland är det skönt att bara få vara inne i texten.

Alternativ 3 Läs först igenom texten i sin helhet en gång. Läs om texten och jobba med den enligt alternativ 1.

16

4

51104287.1.1_inlaga.indd 4

5

2021-05-24 09:41

51104287.1.1_inlaga.indd 5

2021-05-24 09:41

EFTER LÄSNINGEN • Sammanfatta texten i par eller grupper.

• Sammanfatta tillsammans. Kan man samman­ fatta med bara tre meningar?

• Gör textkopplingar – Knyt an till egna erfaren­ heter. Kan de koppla innehållet till något annat de läst, sett eller hört?

• Samtala om budskapet i texten. Vad vill för­ fattaren med texten?

• Låt eleverna berätta vad de tyckte om, vad de inte tyckte om och om det de inte förstod eller undrade över.

• Ställ frågor om texten: på, mellan och bortom raderna.

LEKTION 2

Läseboken Texten i kapitlet är sammanhållen men den innehåller två textnivåer. Den första delen är lätt.

Korta meningar, enklare konsonantmöten osv.

Högläs texten. Visa var du är i texten och låt eleverna följa med. Läs texten en gång till. Låt eleverna läsa tillsammans med dig.

• Samtala om bilden. Låt dina elever inleda med: – Jag ser…

– Jag tänker…

– Jag undrar…

Jobba med förstasidans text: Här är Majk. Här är Sam. • Högläs tillsammans flera gånger. Läs på olika sätt. Tyst, lite starkare. Låååångsamt. Baklänges.

Följ med i texten med ett läsfinger.

• Hur många meningar är det på sidan? Hur vet man det?

• Hur många ord är det?

• Hur många bokstäver?

• Vilka bokstäver känner du igen? Vilka finns i ditt namn? Vad heter bokstaven och hur låter bokstavsljudet?

• Kan vi skriva Majk och Sam med fingret i luften?

Visa och låt eleverna härma samtidigt som du ljudar.

• Jobba med Här är. Kan eleverna sätta in andra ord från illustrationen som passar? Här är en tårta. Här är en katt. Här är ett bord. Skriv meningarna tillsammans.

LÄSA Låt eleverna läsa tillsammans. De får själva välja om de vill läsa första sidan, eller båda sidorna. De flesta eleverna har lärt sig första sidans text utantill.

Man kan läsa samtidigt och långsamt tillsammans eller lyssna på varandra. Gå runt och lyssna på elevernas läsning.

Visa eleverna att de ska följa med i texten med ett finger. Vilket är deras läsfinger? De ska även följa med med sitt läsfinger när kompisen läser.

LEKTION 3

Arbetsboken SIDAN 4 Låt eleverna läsa texten.

Rita självporträtt: Inled med att titta på hur barnen ser ut. Vilka kroppsdelar ska vara med?

Var sitter de?

Proportioner. Ansiktets proportioner. Vilka kläder har du på dig idag? Vad kallas de? Vilka färger och möster har de? Träna på ett löst papper i samma storlek som rutan de ska rita i. Rita sedan i boken eller klistra in bilden om man är nöjd med den.

SIDAN 5 Sam och Majk gillar djur. Hur vet vi det? (Hög­ läsningen) • Skriv en lista på djur klassen gillar. Läs till­sammans.

• Träna på att rita olika djur. Visa och ge enkla tips.

Träna på ett löst papper i samma storlek som rutan de ska rita i. Rita sedan i boken eller klistra in bilden om man är nöjd med den.

HJÄRTUPPGIFTEN Det finns 72 hjärtuppgifter i boken. Till de flesta av dem behöver eleverna en vanlig skrivbok. Eleverna kan också ges möjlighet att skriva digitalt. Tanken med dessa uppgifter är att göra arbetsboken mer flexibel och differentierad. Kanske är det några som behöver lite extra ut­maning. Några elever blir klara snabbt och kan då arbeta med hjärtuppgiften. Du avgör utifrån dina elevers behov hur du vill använda hjärtuppgiften.

I det digitala lärarstödet finns ett underlag som du kan sätta som omslag på Hjärtboken.

SIDAN 6 • Läs texten tillsammans.

• Sam kan tre bokstäver. Vilka bokstäver är det han kan? Varför kan han dessa bokstäver?

• Läs hela alfabetet flera gånger tillsammans.

• Låt eleverna visa sin första bokstav för varandra i par eller grupp. Vad heter bokstaven och hur låter den?

• Vilka av alla bokstäver känner jag mig säker på att jag kan? Vilka vet jag hur de låter?

• Gemener och versaler. Lär dem att de stora heter versaler och de små gemener.

• Låt eleverna ringa in vilka bokstäver de känner sig säkra på.

• De som behöver en extra utmaning kan skriva så många bokstäver de kan i sin hjärtbok.

LEKTION 4

Gå vidare • Skriv texter om djur på iPads. Använd en bra app eller program för skrivande där man hör bokstavens ljud när man skriver, t ex Book­creator eller WriteReader.

• Tillverka favoritdjuret av en toarulle.

17

51105765_1.2_Inlaga.indd 17

2022-06-15 08:32

Kapitel 2

Sam ser ett S

LEKTION 1

Högläsning

Ss

Kapitel 2

Sam ser ett S

Sam och Majk leker.

De leker bokstavsleken.

Här bor Sam. Här bor Majk.

Sam ser ett S.

Majk visar en bokstav.

Sam tittar i en kikare.

Sen skriver han bokstaven.

Sam och Majk leker bokstavsleken och tränar på att skriva SNIGEL.

Majk älskar sniglar.

De tar även hand om sniglar och fascineras av deras förmåga att tillverka eget slajm.

På sidan 9 i denna handledning finns allmänna tips på hur du kan jobba med textsamtal. Här följer några tankar som specifikt hör till högläsnings­texten i kapitel 2.

FÖRE LÄSNINGEN Projicera bilden från läseboken.

• Rubriken Sam ser ett S: Tre ord börjar på S. Se på bilden. Majk visar ett ord som börjar på S. Vilket ord skulle det kunna vara? Berätta att Sam och Majk kommer att leka en lek och att det kommer att dyka upp ett ord på S i texten. Be dem räcka upp handen när de hör ordet.

• Samtala om vad barnen ser.

• Sam har en kikare. Samtala om ordet kika: titta, se och andra synonymer till ordet kika. Skulle man kunna kalla en kikare för något annat?

• Samtala om olika saker som hör till husen: balkong, altan, markis, spaljé • Avsluta med att påminna om att de ska lyssna efter ett ord på S i bokstavsleken.

UNDER LÄSNINGEN • Kommer dina elever ihåg att räcka upp handen?

• Stanna upp och skriv ordet snigel tillsammans.

Hur ser en snigel ut? Skillnaden mellan en snigel och en snäcka är lämplig att ta upp här.

• Ett väldigt långt ord i texten är bokstavskikarleken.

Hur långt är det egentligen? Hur många bokstäver?

Vilka tre delar består det sammansatta ordet av?

EFTER LÄSNINGEN • Sam går och Majk hoppsar. Hur gör man egentligen när man hoppsar? Det kanske är flera i klassen som skulle behöva hoppsa eller röra sig på annat sätt då och då.

18

6

51104287.1.1_inlaga.indd 6

7

2021-05-24 09:41

51104287.1.1_inlaga.indd 7

2021-05-24 09:41

• Texten är indelad i två delar. Vilka? Bokstavs­ leken och besöket hemma hos Sam. Det kan hjälpa till att sammanfatta texten.

• Orden slem och slajm påminner om varandra.

Vad är likt och vad är olikt?

LEKTION 2

Läseboken Projicera texten på s. 6. Läs texten högt till­ sammans. Läs den flera gånger. Följ texten med ditt läsfinger.

• Var bor Sam? Var bor Majk? Vad ser Sam? • Vad händer om man kastar om orden? Bor Sam här? Bor Majk här? Ser Sam ett S? Läs s. 7 tillsammans. Följ texten med ditt läsfinger.

• Vad hette bokstavsleken i högläsningstexten? bokstavskikarleken • I den här texten består lekens namn av två ord, i högläsningen av tre.

• Samtala om andra sammansatta ord på bilden: lekpark, parkbänk, rutschkana, papperskorg, gungställning Låt nu dina elever öppna sin läsebok. Be dem att peka i sin bok: • Kan du se bokstaven S? • Kan du se var det står Sam? • Kan du se var det står Majk?

• Någonstans står ordet SNIGEL med stora bokstäver. Var? • Majk älskar sniglar. Vad älskar du?

Låt därefter eleverna läsa i par med en läskompis och uppmana dem att hjälpa varandra med läsningen.

Man kan läsa på olika sätt. Man kan ljuda orden.

Man kanske kan se vissa ord direkt. Man kan läsa ord, meningar eller en hel sida. Man kan läsa bilderna.

Uppmana eleverna att följa med i texten med sitt läsfinger, både när de läser själva och när en kompis läser.

Man kan läsa den första sidan. Eller den andra.

Eller båda.

FAKTATEXT SNIGEL Projicera faktatexten om snigeln på s. 8–9.

• Berätta om genren faktatext och hur den skiljer sig från en berättelse.

• Läs tillsammans flera gånger.

• Vad skiljer en snäcka och en snigel åt?

• Vad är lika?

• Någonstans står det: Här är en snigel. Var? Här är en snäcka. Var? • Hur vet man när det står snigel eller snäcka? Läs och ljuda tillsammans.

• Någonstans står det: Här är en skogssnigel. Var? Här är en trädgårdssnäcka. Var? LEKTION 3

Arbetsboken Innan ni tränar på bokstavsformen i arbetsboken: 1. Rita i luften. Uppifrån och ner. Hur låter bokstaven?

2. Rita på papper med olika färger. Bygg S med piprensare, eller med lera. Träna på att koppla ljud och bokstav ofta.

3. Skriv ut kopieringsunderlaget för bokstaven S i det digitala lärarstödet. Träna först på detta papper och instruera att det är viktigt att sätta pennan på pricken.

Projicera därefter s. 7 i arbetsboken.

• Läs meningen i pratbubblan tillsammans. Hur många ord är det i meningen? Meningen börjar med stor bokstav och slutar med punkt. Hur många S finns det i meningen? Hur låter Sams namn i början?

• Bokstaven S låter sssssss.

• Berätta vad alla bilderna på sidan föreställer och vad orden betyder. Sätt in orden i en mening.

• Var i orden hör man S? EXTRA UPPDRAG Den här sidan kan de elever som behöver en extra utmaning arbeta med på egen hand. Men sidan kan också vara ett underlag för gemensamt samtal och undervisning. Om ni arbetat tillsammans med sidan kan fler elever klara den själv.

Projicera bilden.

• Läs ord och meningar tillsammans.

• Visa hur man ska sätta ett kryss i rutan för de ord som finns i bilden.

• Skriv meningar som passar till bilden tillsammans.

Låt eleverna arbeta i par eller självständigt i arbets­ boken. Låt de elever som behöver utmaning eller är klara fort få jobba med hjärtuppgifter i sin skrivbok och med det extra uppdraget. Det är viktigt att alla elever har en hjärtskrivbok så att de har möjlighet att skriva där om de vill.

LEKTION 4

Gå vidare • Hitta på fler meningar där orden börjar på S. Meningar med allitteration brukar vara spännande. Rita och skriv.

Snigeln Sixten solar sig i solen på stranden.

Snigeln Sofia simmar.

Snigeln Solvej sjunger.

Snigeln Sven svänger.

• Gör ett gemensamt experiment. Tillverka slajm. Ett alternativ till att tillverka slajm är att tillsammans läsa en instruktion hur man tillverkar slajm. Då får man tillfälle att läsa ytterligare en texttyp tillsammans.

• Rita och skriv: Majk och Sam älskar sniglar.

Vad älskar du?

• Skriv av meningar så att du kan skriva ut remsor med meningarna. Låt eleverna klippa isär orden och sedan sätta ihop dem igen till en mening.

Det är bra träning för att särskilja orden i en mening. Man ser att man skriver varje ord för sig även om man inte hör mellanrummen när man läser med flyt. Använd orden för att träna på ordbilderna. Upprepa övningen till fler kapitel i början av boken.

19

Kapitel 3

Glad och sur

LEKTION 1

Högläsning

Vv

Det är Majks och Sams första skoldag. Dagen börjar med de vanliga rutinerna. För Sam innebär det att bläddra i djurböcker och leka med sin lillebror. Kläderna är viktiga första dagen, men Sam och hans föräldrar har olika tankar om vad som passar att ha på sig. Majk är säker på vad hon ska ha på sig. En gul tröja med en hund på. Den perfekta första-dagen-iskolan-efter-sommaren-tröjan.

FÖRE LÄSNINGEN • Samtala om morgonrutiner. Berätta för en kompis och berätta för klassen de som vill.

• Hur brukar ni göra med kläder? När vill du vara extra fin? När vill dina föräldrar att du ska vara extra fin? Tycker vi lika om vad som är fint?

Vilka kläder trivs du i? Hur kommer det sig?

• Hur var första dagen i skolan för er? Berätta.

• Rubriken är Glad och sur. Vad tror ni texten kan handla om?

• Ni kommer få möta ett jättelångt sammansatt ord. Lyssna noga. Räck upp handen när ni hör det. (första-dagen-i-skolan-efter-sommaren-tröja) • Påminn om att man får räcka upp handen om det är något man vill säga, kommentera eller fråga. Det är väldigt bra att fråga om saker i texten som man inte förstår.

UNDER LÄSNINGEN • Stanna upp vid ordet: första-dagen-i-skolan-eftersommaren-tröja EFTER LÄSNINGEN • Vad handlade texten om?

• Är det någon som kan koppla texten till något du varit med om själv? Har ni någon gång haft olika åsikter om kläder hemma?

• Vad tyckte du om i texten? Vad tyckte du inte om?

• Undrar du något?

• Berätta om ditt favoritplagg för en kompis.

Hur ser det ut? Hur känns det på kroppen?

20

Kapitel 3

– Jag är fin, säger Majk.

Hon har en fin tröja med en hund.

Hunden är mjuk och glad.

Majk är också glad och klappar på hunden.

Glad och sur

Men Sam är sur!

– Jag vill ha min tröja med en val på, säger han.

Sam är sur.

– Du är fin, säger pappa.

10

51104287.1.1_inlaga.indd 10

11

2021-05-24 09:41

51104287.1.1_inlaga.indd 11

2021-05-24 09:41

LEKTION 2

Läseboken Projicera texten på s. 10–11.

• Läs texten på s. 10 högt tillsammans. Läs den flera gånger. Följ texten med ditt läsfinger.

• Varför är Sam sur? Varför är Majk glad? Låt dina elever få sammanfatta för varandra i par eller grupp.

• Titta särskilt på ordet säger. Det låter J men stavas med ett G. Skriv ordbilden på en lapp och sätt upp. Ett bra ord att kunna för det kommer ofta när någon säger något i en berättande text.

Titta på hur man kan se att någon säger något i en text: ett talstreck.

• Läs tillsammans s. 11. Följ texten med ditt läsfinger.

• Hitta talstreck och ordbilden säger i texten.

• Upprepa dessa meningar och läs tillsammans.

• Titta tillsammans på punkter och stor bokstav.

• Uppmärksamma även kommatecken och utropstecken i texten.

Låt eleverna läsa i par med en läskompis och uppmana dem att hjälpa varandra med läsningen.

Man kan läsa på olika sätt. Man kan ljuda orden.

Man kanske kan se vissa ord direkt. Man kan läsa ord, meningar eller en hel sida. Man kan läsa bilderna. Man kan läsa på olika sätt och vi hjälper varandra. Precis som Sam och Majk gör.

Uppmana eleverna att följa med i texten med sitt läsfinger när de läser själva och när en kompis läser.

Man kan läsa den första sidan. Eller den andra.

Eller båda.

FAKTATEXT VAL Projicera faktatexten om valen på s. 12–13.

• Varför kommer det en faktatext om en val här?

• Läs tillsammans flera gånger.

• Vad skiljer faktatexten och berättelsen om Sams tröja?

Introducera under­ Klassificering – Vad rubrikerna i rutan. är det för slags djur?

• Förklara orden/ Utseende underrubrikerna.

Livsmiljö/boplats Ställ frågor utifrån Föda Ungar/fortplantning underrubrikerna: Övrigt • Någonstans i texten står det om klassificering, alltså vilket slags djur valen är.

Var? däggdjur • Någonstans i texten står det om utseendet alltså hur djuret ser ut.

30 meter lång, väger 190 ton Var? • Hur lång är en meter? Hur mycket är ett kilo?

Ett ton? Hur mycket väger en bil?

• Hur kan vi beskriva utseendet med hjälp av bilden?

• Vilka underrubriker får vi inte veta något om?

Hur ska vi ta reda på mer om dem?

LEKTION 3

Arbetsboken Innan ni tränar på bokstavsformen Vv i arbets­ boken: 1. Rita i luften. Uppifrån och ner. Hur låter bokstaven?

2. Rita på papper med olika färger. Bygg V med piprensare, eller med lera. Träna på att koppla ljud och bokstav ofta.

3 Skriv ut kopieringsunderlaget för bokstaven V i det digitala lärarstödet. Träna först på detta papper och instruera att det är viktigt att sätta pennan på pricken.

Projicera därefter s. 10 i arbetsboken.

• Läs meningen i pratbubblan tillsammans. Hur många ord är det i meningen? Meningen börjar med stor bokstav och slutar med punkt. Hur många V finns det i meningen? Hur ljudar man val? Vilka bokstäver finns i val och hur låter de?

• Bokstaven V låter vvvvvvvv.

• Berätta vad alla bilderna på sidan föreställer och vad orden betyder. Sätt in orden i en mening.

• Var i orden hör man V? Först? Mitten? Slutet?

EXTRA UPPDRAG Den här sidan kan de elever som behöver en extra utmaning arbeta med på egen hand. Men sidan kan också vara ett underlag för gemensamt samtal och undervisning. Om ni arbetat tillsammans med sidan kan fler elever klara den själv.

Projicera bilden.

• Läs ord och meningar tillsammans.

• Visa hur man ska sätta ett kryss i rutorna, rätt eller fel.

• Skriv meningar som passar till bilden tillsammans.

Låt eleverna arbeta i par eller självständigt i arbets­ boken. Låt de elever som behöver utmaning eller är klara fort få jobba med hjärtuppgifter i sin skriv­ bok och med det extra uppdraget.

LEKTION 4

Gå vidare • Läs Lotta på Bråkmakargatan – om morgonen när Lotta inte fick ha sin klänning utan en tröja som var stickig. Berätta att du gjorde denna textkoppling när du läste texten.

• Låt eleverna rita och beskriva sina favoritkläder.

En del elever kanske kan skriva. Klipp ut kläderna och häng dem på ett klädstreck i klassrummet. Låt dina elever få berätta för varandra i grupper om sitt favoritplagg.

• Gör ett VÖL-diagram om valen: I kolumnen Vad önskar vi veta? kan ni skriva in underrubrikerna ni inte fick svar på i texten på s.

12–13 i läseboken. Ne.se är en bra källa om du inte har en bra faktabok.

Vad vet vi nu?

Vad önskar vi veta?

Vad har vi lärt oss?

• Skriv en gemensam faktatext om knölvalen. Skriv rubrik och underrubriker. Ge alla den färdiga texten. Eleverna kan själva illustrera texten.

21

Kapitel 4

Första dagen

LEKTION 1

Högläsning

Hh

Det är dags för upprop i klassen. Alla barn har en namnskylt med ett klistermärke på.

Sam fick en hamster och Majk en kanin. Det passar bra, för Sam och Majk älskar djur.

Sam är lite orolig för att han inte kan alla bokstäverna. Men läraren Mimmi verkar vara snäll. Hon blir nog inte arg för att han inte kan hela alfabetet.

Kapitel 4

Första dagen Här är Sam och Majk.

Här är klassen.

Här är Mimmi.

– Jag fick en hamster, säger Sam. Sam visar sin skylt.

Hamstern är fin och söt.

– Jag älskar djur, säger Majk till Mimmi.

Sam älskar också djur.

Men det säger han inte.

14

51104287.1.1_inlaga.indd 14

FÖRE LÄSNINGEN • Samtala om rubriken Första dagen. Vad hände hos oss första dagen? Vad tror ni kommer hända i Sams och Majks klassrum?

• Hade ni upprop i er klass? Vad betyder det ordet?

• Vad är en skylt? En namnskylt? Har vi några skyltar i vårt klassrum?

• Påminn om att man får räcka upp handen om det är något man vill säga, kommentera eller fråga. Det är väldigt bra att fråga om saker i texten som man inte förstår.

UNDER LÄSNINGEN • Föräldrarna står längs väggarna – vad betyder det?

• Längst bak? Var står man då?

EFTER LÄSNINGEN • Vad handlade texten om?

• Är det någon som kan koppla texten till något du varit med om själv?

• Hur kände du dig första dagen? Vilka känslor kan man ha? glad, pirrig, nervös, spänd, rädd, nyfiken, förväntansfull, osäker …

• Vad tyckte du om i texten? Vad tyckte du inte om?

• Undrar du något?

• Hur beskrivs läraren Mimmi i texten? Vad får vi veta om henne? Utseende? Kläder? Hur är hon?

Snäll? Sträng? Glad? Arg? 22

– Jag fick en kanin på min skylt, viskar Majk.

Kaninen är vit och ser mjuk ut.

15

2021-05-24 09:41

51104287.1.1_inlaga.indd 15

2021-05-24 09:41

LEKTION 2

Läseboken Projicera texten på s. 14.

• Läs texten högt tillsammans. Läs den flera gånger. Följ texten med ditt läsfinger.

• Här är … återkommer tre gånger. Skriv orden Här är på en skylt. Ordet här låter Hhhh i början. Ett speciellt bokstavsljud som inte hörs så mycket. Och det är svårt att hålla ut på.

• Gå runt i klassrummet med skylten: Här är … en dörr.

Här är … ett fönster.

Här är … en stol.

Läs tillsammans s. 15. Följ texten med ditt läsfinger.

• Samtala om: Varför säger inte Sam till Mimmi att han också älskar djur? Vad tror ni? Samtala först med en kompis. Sen alla.

• Vilka namn kan vi se i illustrationen?

• Koppla en beskrivning av ett barn till ett namn: En flicka har en grön tröja. Hon sitter bredvid en kille som heter Max. Hon har rakt brunt hår.

Vem är det?

• Hitta talstreck och ordbilden säger i texten.

• Titta tillsammans på punkter och stor bokstav.

Uppmärksamma även kommatecken i texten.

Låt eleverna läsa i par med en läskompis och uppmana dem att hjälpa varandra med läsningen.

Uppmana eleverna att följa med i texten med sitt läsfinger när de läser själva och när en kompis läser.

Man kan läsa den första sidan. Eller den andra.

Eller båda.

Gå runt och lyssna när dina elever läser. Vilka lässtrategier kan du upptäcka? Helordsläsning, ljudning, använda sig av bilden, läsa om och rätta sig själv?

FAKTATEXT HAMSTER Projicera faktatexten om hamstern på s. 16–17.

• Varför kommer det en faktatext om en hamster här?

• Läs tillsammans flera gånger.

• Är det någon som har eller har haft en hamster?

• Uppmärksamma bildtexterna: En vild hamster.

En tam hamster. Vad skiljer en vild och tam hamster åt? Vad är lika?

LEKTION 3

Arbetsboken Vissa elever klarar av att arbeta självständigt. Passa då på att sitta med de elever som behöver särskild stöttning under detta pass.

Kom ihåg att använda digitala hjälpmedel. Hitta program som stöder den fonologiska medvetenheten.

Program där man hör bokstavens ljud när man skriver och som även läser ut hela ordet och meningen när man sätter punkt.

Alla hjärtuppgifter kan man arbeta med digitalt.

Du väljer det som passar dina elever. Detta gäller alla pass i arbetsboken.

Innan ni tränar på bokstavsformen Hh i arbets­ boken: 1. Rita i luften. Uppifrån och ner. Hur låter bokstaven?

2. Rita på papper med olika färger. Bygg Hh med piprensare, eller med lera. Träna på att koppla ljud och bokstav ofta.

3. Skriv ut kopieringsunderlaget för bokstaven H i det digitala lärarstödet. Träna först på detta papper och instruera att det är viktigt att sätta pennan på pricken.

Projicera därefter s. 13 i arbetsboken.

• Läs meningen i pratbubblan tillsammans. Känner ni igen Här är …? Var sitter vår skylt med ordbilderna? Hur många ord är det i meningen?

Meningen börjar med stor bokstav och slutar med punkt. Hur många H finns det i meningen?

Hur ljudar man hamster? Vilka bokstäver finns i ordet hamster och hur låter de?

• Berätta vad alla bilderna på sidan föreställer och vad orden betyder. Sätt in orden i en mening.

• Instruera hur man ska göra uppgifterna på s. 14.

Dra streck och skriv hela orden i rutorna.

EXTRA UPPDRAG Den här sidan kan de elever som behöver en extra utmaning arbeta med på egen hand. Men sidan kan också vara ett underlag för gemensamt samtal och undervisning. Om ni arbetat tillsammans med sidan kan fler elever klara den själv.

Projicera bilden.

• Läs frågorna tillsammans.

• Skriv gemensamma svar. Låt eleverna fundera i par innan de svarar. Var hittar man svaren? Låt eleverna ha sina läseböcker framme så att de kan sökläsa.

Låt eleverna arbeta i par eller självständigt i arbetsboken. Låt de elever som behöver utmaning eller är klara fort få jobba med hjärtuppgifter i sin skrivbok och med det extra uppdraget.

LEKTION 4

Gå vidare • SPRÅKLEK: Träna på att beskriva olika saker utan att säga vad det är. Använd bilderna från arbetsboken. Det kan vara hamster, hare, hallon, höna, häst osv. Låt eleven gömma bilden i handen när hen beskriver den.

– Jag har något som är stort, mjuk och som kan springa fort. – En häst! – Yes! Här är en häst.

Ljuda ordet häst tillsammans.

Använd skylten med ordbilden Här är. Lägg upp ordbilden och bilden så att alla ser.

• Skriv en gemensam faktatext om haren. Skriv rubrik och underrubriker. Ge alla den färdiga texten. Eleverna kan själva illustrera texten.

• Ge eleverna ett papper med Här är, skrivet flera gånger. Eller låt dem skriva i sina hjärtböcker.

Låt eleverna rita, skriva eller både och. För de elever som behöver lite extra stöttning är det bra att använda ordbilderna på H från arbetsboken.

De kan först lägga orden med lappar för att sedan skriva dem för hand eller på en iPad. 23

Kapitel 5

Sås på tröjan

LEKTION 1

Högläsning

Aa

Kapitel 5

Nu är det kris. Majk kan inte ha sin fina hundtröja.

Det är sås på tröjan. Chokladsås.

Det ser ut som bajs!

Majk gråter och är ledsen.

Sås på tröjan Majk är ledsen!

Se på tröjan.

Den är ful nu.

– Ta med ett gosedjur istället, tröstar mamma.

Nu är det kris hemma hos Majk. Den fina hundtröjan är smutsig. Tröjan med hunden som hon vill kunna klappa på i skolan. Det är lättare att sitta still när man får klappa på något mjukt, tycker Majk. Vilken tur att hon har en gosedjursapa. Den går också bra att klappa.

Majk gråter lite till.

Till slut tar hon sin apa.

Apan får följa med till skolan.

18

TEXTSAMTAL På sidan 9 i denna handledning finns allmänna tips på hur du kan jobba med textsamtal. Här följer några tankar som specifikt hör till högläsnings­ texten i kapitel 5.

FÖRE LÄSNINGEN I det här kapitlet förstår vi att Majks tröja är viktig, men att gosedjursapan kan ersätta hunden på tröjan. Vi behöver olika saker för att det ska bli bra i skolan. Hur kan vi hjälpa varandra med det?

Jag brukar tänka att det egentligen bara behövs två övergripande regler i ett klassrum som alla behöver förhålla sig till: 1. I den här klassen ska alla få det de behöver för att kunna lära sig bra.

2. Vi ska alla hjälpas åt för att det ska bli så.

Majk behöver en apa i sin väska. När hon sträcker in handen och klappar den bli hon lugn.

Vad behöver vi för att lära oss och må bra i vårt klassrum?

UNDER LÄSNINGEN • Vad är det Mimmi gör som får Sam att känna sig lite modigare?

• Hur kan vi göra varandra modigare i vår klass?

EFTER LÄSNINGEN • Vad handlade texten om? Vad tror ni författaren ville med det här kapitlet?

• Känner ni igen er i något? När kan man vara blyg och lite osäker? Vad gör en trygg och lugn i skolan?

24

51104287.1.1_inlaga.indd 18

19

2021-05-24 09:41

51104287.1.1_inlaga.indd 19

2021-05-24 09:41

• Vad behöver du för att det ska vara bra i skolan och för att du ska kunna lära dig saker?

Låt dina elever prata i par, eller grupp och tillsammans.

LEKTION 2

Läseboken Projicera texten på s. 18–19.

• Läs texten högt tillsammans. Läs den flera gånger.

Följ texten med ditt läsfinger.

• Samtala om innehållet. Hur blev det i skolan?

Repetera innehållet från högläsningen.

• Majk är ledsen! När ska man använda ett utropstecken?

• Repetera begrepp som ord, bokstav, stor bokstav, punkt och mellanrum mellan orden.

Låt eleverna läsa i par med en läskompis och uppmana dem att hjälpa varandra med läsningen.

Man kan läsa på olika sätt. Man kan ljuda orden.

Man kanske kan se vissa ord direkt. Man kan läsa ord, meningar eller en hel sida. Man kan läsa bilderna. Man kan läsa på olika sätt och vi hjälper varandra. Precis som Sam och Majk gör.

Uppmana eleverna att följa med i texten med sitt läsfinger när de läser själva och när en kompis läser.

Man kan läsa den första sidan. Eller den andra.

Eller båda.

Gå runt och lyssna när dina elever läser. Vilka lässtrategier kan du upptäcka? Helordsläsning, ljudning, använda sig av bilden, läsa om och rätta sig själv?

FAKTATEXT APA Projicera bilderna på s. 20–21.

• Vad kan vi redan nu om apor?

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna?

– Hur ser apor ut?

– Vad äter apor?

– I vilken miljö trivs apor?

– Vad är de bra på?

• Läs texten på sidan 20 tillsammans.

Låt eleverna läsa den Klassificering – Vad lätta texten i par några är det för slags djur? gånger. Läs s. 21 Utseende tillsammans.

Livsmiljö/boplats • Vad fick vi veta?

Föda Använd under­ Ungar/fortplantning rubrikerna i rutan. Övrigt Hur ska vi ta reda på det vi inte vet? (Ne.se är en bra källa.)

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

LEKTION 3

Arbetsboken Vissa elever klarar av att arbeta självständigt. Passa då på att sitta med de elever som behöver särskild stöttning under detta pass.

Kom ihåg att använda digitala hjälpmedel.

Hitta program där man kan skriva bokstäverna och samtidigt höra bokstavens ljud.

Innan ni tränar på bokstavsformen A i arbets­ boken: 1. Rita i luften. Uppifrån och ner. Hur låter bokstaven?

2. Rita på papper med olika färger. Bygg Aa med piprensare, eller med lera. Träna på att koppla ljud och bokstav ofta.

3. Uppmärksamma att tryckta a kan se ut på två olika sätt, a och a. När vi skriver, skriver vi alltid a.

4. Skriv ut kopieringsunderlaget för bokstaven A i det digitala lärarstödet. Träna först på detta papper och instruera att det är viktigt att sätta pennan på pricken och att börja uppifrån.

Projicera därefter s. 16 i arbetsboken.

• Läs meningen tillsammans: Majk har en apa.

Hur många A kan man höra i meningen?

• Berätta vad alla bilderna på sidan föreställer och vad orden betyder. Sätt in orden i en mening.

Läs orden med ljudningsstrategin och med helordsläsning.

• Instruera hur man ska göra uppgifterna på s. 16–17.

Låt eleverna arbeta i par eller självständigt i arbets­ boken.

EXTRA UPPDRAG Den här sidan kan de elever som behöver en extra utmaning arbeta med på egen hand. Men sidan kan också vara ett underlag för gemensamt samtal och undervisning. Om ni arbetat tillsammans med sidan kan fler elever klara den själva.

Projicera bilden.

• Se på bilder och bildtexter tillsammans.

• Läs faktatexten i kapitel 5 tillsammans.

• Läs ordbilderna tillsammans. Det är stödord som kan hjälpa till att berätta om apor.

• Fundera tillsammans var de olika orden passar.

LEKTION 4

Gå vidare • Repetera SPRÅKLEK: Träna på att beskriva olika saker utan att säga vad det är. Använd bilderna från arbetsboken. Det kan vara en apa, vas, glass, katt, hatt, val osv. Låt eleven gömma bilden i handen.

– Jag kan klättra bra.

– En apa!

– Yes! Här är en apa.

Ljuda ordet apa tillsammans. Använd skylten med ordbilden Här är. Lägg upp ordbilden och bilden så att alla ser.

• Läs någon berättande text där det finns en apa med. T ex Var är mamma? En väldigt fin bilderbok om en apa som tappat bort sin mamma, av Julia Donaldson och Axel Scheffler.

Nicke nyfiken eller Pippi Långstrump finns ju också.

25

Kapitel 6

En varm isbjörn

LEKTION 1

Högläsning

Ii

Kapitel 6

En varm isbjörn

Majk och Sam spanar in sitt gamla klassrum från förra året. Deras förra lärare är föräldra­ ledig. De saknar sitt gamla klassrum. Sam hittar en fluff. I klassen är det fler och fler barn som tar med sig gosedjur. Sam får en idé.

– Vår klass kan starta en djurklubb!

Joar klappar sin isbjörn.

– Vad heter den? frågar Sam. – Inger, svarar Joar.

Men Inger är för varm.

Isbjörnar vill ha det kallt, berättar han.

– Vi har många djur, säger Sam. Vi startar en djurklubb!

Majk har en apa.

Joar har en isbjörn.

– Den är för varm, säger Joar.

22

FÖRE LÄSNINGEN • En varm isbjörn, vilken märklig rubrik. Vad kommer hända i det här kapitlet? Låt dina elever fundera tillsammans.

UNDER LÄSNINGEN • Stanna upp i läsningen när klassen förstår vad rubriken handlar om.

• Skulle det passa med någon annan rubrik?

EFTER LÄSNINGEN • I en klass är det viktigt att hjälpas åt. På vilket sätt fick Joar hjälp?

• Vad handlade kapitlet om? Kan man känna igen sig i något, t ex att sakna en lärare som man hade i förskoleklassen eller i förskolan? Hur var det då?

• Vad är en djurklubb?

LEKTION 2

Läseboken Projicera texten på s. 22–23.

• Vad händer på bilden? Sammanfatta texten från högläsningen tillsammans.

• Läs texten högt tillsammans. Läs den flera gånger.

Följ texten med ditt läsfinger.

• I den här texten är det gott om dialog. Repetera hur man vet att någon säger något? (talsteck) • Hur kan man läsa när det är dialog? Hur låter Joar på rösten? Hur låter Sam när han frågar?

26

23

51104287.1.1_inlaga.indd 22

•

• • • •

2021-05-24 09:41

51104287.1.1_inlaga.indd 23

2021-05-24 09:41

Och hur låter han när han får idén om djurklubben? Det är ett utropstecken efter det han säger. På vilket sätt kan det hjälpa till i läsningen?

Titta på ordet säger igen. Ett bra ord att kunna för det kommer ofta när någon säger något i en berättande text. Titta på hur man kan se att någon säger något i en text. Ett talstreck. Visa andra verb som följer efter citat, t ex frågar Sam, berättar han, svarar Joar.

Läs tillsammans s. 23. Följ texten med ditt läsfinger.

Hitta dialogen.

Upprepa dessa meningar och läs tillsammans.

Visa hur man kan betona läsningen.

Titta tillsammans på punkter och stor bokstav.

Uppmärksamma även kommatecken och utropstecken i texten.

Låt eleverna läsa i par med en läskompis och uppmana dem att hjälpa varandra med läsningen.

Man kan läsa på olika sätt. Man kan ljuda orden.

Man kanske kan se vissa ord direkt. Man kan läsa ord, meningar eller en hel sida. Man kan läsa bilderna. Man kan läsa på olika sätt och vi hjälper varandra. Precis som Sam och Majk gör.

Uppmana eleverna att följa med i texten med sitt läsfinger när de läser själva och när en kompis läser.

Man kan läsa den första sidan. Eller den andra.

Eller båda.

FAKTATEXT ISBJÖRN Joar har med sig en isbjörn till skolan. Men hur lever en riktig isbjörn?

Aktivera förförståelsen. Vad vet vi redan nu om isbjörnen?

Projicera faktatexten om isbjörnen på s. 24–25.

• Läs tillsammans flera gånger.

• Hur kan vi beskriva utseendet och livsmiljön med hjälp av både bild och text?

• Vi får veta vad en isbjörn äter. Var i texten kan vi hitta det?

• Vi får veta var den lever. Var kan vi hitta det?

Var ligger Arktis?

• Använd underrubrikerna i rutan. Vilka underrubriker får vi inte veta något om? Hur ska vi ta reda på det?

Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

LEKTION 3

Arbetsboken Innan ni tränar på bokstavsformen Ii i arbets­ boken: 1. Rita i luften. Uppifrån och ner. Hur låter bokstaven?

2. Rita på papper med olika färger. Bygg Ii med piprensare, lera eller klipp ut i papper. Träna på att koppla ljud och bokstav ofta. Om man har svårt med den fonemiska medvetenheten är man inte hjälpt av att bara veta bokstavens namn. Man måste kunna bokstavens språk­ ljud.

3. Skriv ut kopieringsunderlaget för bokstaven I i det digitala lärarstödet. Träna först på detta papper och instruera att det är viktigt att sätta pennan på pricken och att börja uppifrån.

Projicera därefter s. 19 i arbetsboken.

• Läs meningen i illustrationen överst på sidan tillsammans. Ljuda meningen tillsammans. Var ser vi den aktuella bokstaven? Hur låter den?

Joar har en isbjörn. Hur många i kan man höra i meningen?

• Berätta vad alla bilderna på sidan föreställer och vad orden betyder. Sätt in orden i en mening.

Läs orden med ljudningsstrategin och med helordsläsning.

• Instruera hur man ska göra uppgifterna i kapitlet.

Låt eleverna arbeta i par eller självständigt i arbets­ boken. Låt de elever som behöver utmaning eller är klara fort få jobba med hjärtuppgifter i sin skriv­ bok och med det extra uppdraget.

EXTRA UPPDRAG Den här sidan kan de elever som behöver en extra utmaning arbeta med på egen hand. Men sidan kan också vara ett underlag för gemensamt samtal och undervisning. Om ni arbetat tillsammans med sidan kan fler elever klara den själva.

Projicera bilden.

• Se på bilder och bildtexter tillsammans.

• Läs faktatexten i kapitel 6 tillsammans.

• Läs ordbilderna tillsammans. Det är stödord som kan hjälpa till att återberätta texten.

• Fundera tillsammans var de olika orden passar.

LEKTION 4

Gå vidare • Jobba med sammansatta ord. Hur många ord kan ni komma på med is? isglass, issörja, isbjörn, isskulptur iskub, isdubbar, ishall, isbrytare, ishockey, isberg, iskall • Vad menar man när man säger: att någon har is i magen att hen gav mig en iskall blick att det är bara toppen på ett isberg att hen är iskall att det inte är någon ko på isen

27

Kapitel 7

En klubb med djur

LEKTION 1

Högläsning

Ff

Kapitel 7

– Det här är Fido, säger Mimmi.

Fido är Mimmis gamla gosedjur.

Fido kan hjälpa till i djurklubben.

Fido är väldigt kompisklok.

En klubb med djur Val börjar på V. Apa börjar på A. Fluff börjar på F.

Nu är det dags att starta klassens djurklubb.

Tanken är att det ska finnas djur på alfabetets alla bokstäver. Det blir 29 bokstäver om man räknar med W. Men när Amina tar med en orm uppstår problem. Mimmis gosedjur Fido, som är kompisklok, kommer väl till pass.

Här är Mohammed.

Han är fritidslärare.

Mohammed ska hjälpa klassen att göra en djurklubb.

En djurklubb!

Han och Mimmi hjälper alla barnen i klassen att vara bra kompisar.

– Vad bra att Fido kan hjälpa till! säger Mimmi.

26

FÖRE LÄSNINGEN I texten kommer vi att möta två speciella ord: kompisklok och trofast. Vad kan de orden betyda?

Det är ju två sammansatta ord. Låt klassen fundera och fantisera om ordens betydelse.

UNDER LÄSNINGEN Stanna upp i läsningen när du kommer till orden kompisklok och trofast. Får vi svar på vad orden betyder?

EFTER LÄSNINGEN Vad hände i texten? Vilket problem uppstod och hur skulle det kunna lösas? Hur ska det gå? tänker Majk. Vad tänker eleverna i din klass. Samtala i par och tillsammans.

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 26 i läseboken.

• Vad är det Sam håller i handen?

• Vad händer på bilden? Vad hände innan händelsen på bilden? Bilden och texten är en fortsättning på innehållet i högläsningen.

• Läs texten högt tillsammans. Läs den flera gånger. Följ texten med ditt läsfinger.

• Läs före och låt dina elever läsa efter. (upprepad läsning) Låt eleverna läsa högt för sig själva. Uppmana dem att följa texten med sitt läsfinger.

Gå runt och lyssna på eleverna. Stötta de elever som behöver hjälp.

28

51104287.1.1_inlaga.indd 26

27

2021-05-24 09:41

51104287.1.1_inlaga.indd 27

2021-05-24 09:41

• Läs s. 27. Följ texten med ditt läsfinger. Läs den flera gånger.

• Läs en mening i taget och låt eleverna läsa efter.

• Hitta dialogen. Upprepa dessa meningar och läs tillsammans. Visa hur man kan betona läsningen.

• Titta tillsammans på punkter och stor bokstav.

Uppmärksamma även kommatecken och utropstecken i texten.

Låt eleverna läsa i par med en läskompis och uppmana dem att hjälpa varandra med läsningen.

Man kan läsa på olika sätt. Man kan ljuda orden.

Man kanske kan se vissa ord direkt. Man kan läsa ord, meningar eller en hel sida. Man kan läsa bilderna. Man kan läsa på olika sätt och vi hjälper varandra. Precis som Sam och Majk gör.

Uppmana eleverna att följa med i texten med sitt läsfinger när de läser själva och när en kompis läser.

Man kan läsa den första sidan. Eller den andra.

Eller båda.

INSTRUKTIONEN PÅ S. 28–29 Texten på s. 28–29 är en instruktion. Den beskriver hur man tillverkar en Fluff. En instruktion skrivs ofta i punktform och har tydliga bilder.

LEKTION 3

Arbetsboken Innan ni tränar på bokstavsformen Ff i arbets­boken: 1. Rita i luften. Uppifrån och ner. Hur låter bokstaven?

2. Rita på papper med olika färger. Bygg Ff med piprensare, lera eller klipp ut i papper. Träna på att koppla ljud och bokstav ofta. Om man har svårt med den fonemiska medvetenheten är man inte hjälpt av att bara veta bokstavens namn. Man måste kunna bokstavens språkljud.

3. Skriv ut kopieringsunderlaget för bokstaven F i det digitala lärarstödet. Träna först på detta papper och instruera att det är viktigt att sätta pennan på pricken och att börja uppifrån.

Projicera därefter s. 22 i arbetsboken.

• Läs meningen i illustrationen överst på sidan tillsammans. Ljuda meningen tillsammans. Var ser vi den aktuella bokstaven? Hur låter den?

Sam har en fluff. Var hör man fffff i meningen?

• Berätta vad alla bilderna på sidan föreställer och vad orden betyder. Sätt in orden i en mening.

Läs orden med ljudningsstrategin och med helordsläsning.

• Instruera hur man ska göra uppgifterna i kapitlet.

Låt eleverna arbeta i par eller självständigt i arbets­ boken. Låt de elever som behöver utmaning eller är klara fort få jobba med hjärtuppgifter i sin skriv­ bok och med det extra uppdraget.

EXTRA UPPDRAG Den här sidan kan de elever som behöver en extra utmaning arbeta med på egen hand. Men sidan kan också vara ett underlag för gemensamt samtal och undervisning. Om ni arbetat tillsammans med sidan kan fler elever klara den själva.

Projicera bilden.

• Se på bilder och bildtexter tillsammans.

• Läs kapitel 7 tillsammans.

• Svara på frågorna tillsammans.

• Fundera på om klassen också ska starta en djurklubb. Att använda gosedjur som utgångspunkt är ett bra sätt att berätta, läsa och skriva. Man behöver ju inte ha med samma djur som barnen i Sams och Majks klass.

• Fido är kompisklok. Skriv en berättelse till­ sammans om hur Fido löser ett bråk mellan två andra djur. Apan och Snigeln är osams.

Modellera berättelsen. Så här skulle ett förslag kunna se ut: Vilka är huvudpersonerna?

I vilken miljö utspelar sig berättelsen?

Hur börjar berättelsen?

Vilket problem uppstår?

Hur löser sig problemet?

Hur slutar berättelsen?

Vad ska berättelsen ha för rubrik?

Använd en tabell för att skapa struktur. Skriv berättelsen tillsammans. Skriv ut berättelsen och låt eleverna lästräna och illustrera. Skriv dialoger.

Personer

Apan, Snigeln och Fido

Miljö

De träffas i lekparken

Början

Snigeln ringer till Apan.

– Vill du träffas i parken och leka?

När de kommer dit träffar de Fido.

Problem

Det finns bara en gunga och Snigeln och Apan blir osams om vem som ska få gunga först. De bli arga och säger dumma saker till varandra.

Lösning

Fido hör allt och frågar om han kan få hjälpa till. Det får han. Han ställer kloka frågor.

– Hur kan ni lösa problemet så att båda blir nöjda och får gunga ungefär lika mycket? De kommer överens om att lotta om vem som ska börja. Och att man ska räkna till hundra och sen byta.

Slut

Apan och Snigeln kom på en bra lösning och blev sams. De lärde sig hur man kan lösa ett problem.

Rubrik

Jag vill gunga först!

LEKTION 4

Gå vidare • Tillverka fluffar med hjälp av beskrivningen på s. 28–29 i läseboken.

• Vilka djur har vi läst om hittills?

• Titta på hela alfabetet tillsammans. Ramsa och träna på det.

29

Kapitel 8

Bokstavsleken

LEKTION 1

Högläsning

Ll

Sam har bekymmer med att ormen och isbjörnen i djurklubben inte kan vara med varandra. Han får hjälp av sin morfar som kan namnet på en orm som bara kramas, inte sprutar gift. På kvällen leker Majk och Sam bokstavsleken. Majk skriver ett djur som består av bara två bokstäver L och O. Sam kan läsa ordet och vet vad det är för slags djur. En lo!

FÖRE LÄSNINGEN • Berätta att i dagens högläsning kommer Sam att lösa ett problem som uppstått i djurklubben. Be eleverna att räcka upp handen när det vet hur Sam löser det. Och vem hjälper honom?

• Sam och Majk kommer att leka bokstavsleken.

Ordet blir ett djur med bara två bokstäver. Vad kan det vara för slags djur?

UNDER LÄSNINGEN • Stanna upp när eleverna tror sig veta hur Sam löst problemet med osämjan i djurklubben.

• Vad är det för slags djur som Majk visar i bokstavsleken?

EFTER LÄSNINGEN • Vad tyckte ni om i berättelsen?

• Var det något ni inte tyckte om?

• Vad undrar ni?

• Fanns det några svåra ord i berättelsen?

• Har du varit med om något liknande?

• Finns det någon maträtt som du älskar?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 30–31.

• Vad ser du? Vad händer? Vad tänker du?

• Varför ser Sam så glad ut? Vad tänker han på?

• Hur ritar illustratören så att man vet att Sam tänker?

30

Kapitel 8

Bokstavsleken

Sam skriver L och O på sitt papper.

Lo? tänker Sam. Sam hämtar sin bok med djur i.

Han hittar ett lodjur!

Lon är fin med sin päls och tofsar på öronen.

Då tänker Sam på gamla gubbar.

Han börjar skratta.

– Gubbar har också tofsar med hår.

På huvudet och i öronen!

Majk visar ett L. Majk visar ett O. 30

51104287.1.1_inlaga.indd 30

31

2021-05-24 09:41

51104287.1.1_inlaga.indd 31

2021-05-24 09:41

• Läs texten högt tillsammans. Läs den flera gånger. Följ texten med ditt läsfinger. Läs före och låt eleverna läsa efter.

• Läs tillsammans s. 31. Följ texten med ditt läsfinger.

• Läs vissa ord med ljudningsstrategin första gången. (t ex papper, tänker, hämtar och lodjur.)

• Läs dessa ord flera gånger. Läs texten igen ortografiskt.

Låt eleverna läsa i par med en läskompis och uppmana dem att hjälpa varandra med läsningen.

Man kan läsa på olika sätt. Man kan ljuda orden.

Man kanske kan se vissa ord direkt. Man kan läsa ord, meningar eller en hel sida. Man kan läsa bilderna. Man kan läsa på olika sätt och vi hjälper varandra. Precis som Sam och Majk gör.

Uppmana eleverna att följa med i texten med sitt läsfinger när de läser själva och när en kompis läser.

Man kan läsa den första sidan. Eller den andra.

Eller båda.

FAKTATEXT LO Varför handlar dagens fakta­text om en lo?

Aktivera förförståelsen. Vad vet vi redan nu om lodjuret?

Projicera faktatexten om lodjuret på s. 32–33.

• Läs texten tillsammans flera gånger.

• Hur kan vi beskriva utseendet och livsmiljön med hjälp av både bild och text?

• Vi får veta vad lon äter. Var i texten kan vi hitta det?

Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

• Använd underrubrikerna i rutan. Vilka underrubriker får vi inte veta något om?

Hur ska vi ta reda på det?

LEKTION 3

Arbetsboken Vissa elever klarar av att arbeta självständigt. Passa då på att sitta med de elever som behöver särskild stöttning under detta pass.

Arbeta då och då igenom HELA alfabetet. Att ramsa det och gå igenom alla bokstävernas ljud.

Ramsa alfabetet med bara språkljuden samtidigt som ni tittar på hela alfabetet.

Innan ni tränar på bokstavsformen Ll i arbets­boken: 1. Rita i luften. Uppifrån och ner. Hur låter bokstaven?

2. Rita på papper med olika färger. Bygg Ll med lera eller klipp ut i papper. Träna på att koppla ljud och bokstav ofta. Om man har svårt med den fonemiska medvetenheten är man inte hjälpt av att bara veta bokstavens namn. Man måste kunna bokstavens språkljud.

3. Skriv ut kopieringsunderlaget för bokstaven L i det digitala lärarstödet. Träna först på detta papper och instruera att det är viktigt att sätta pennan på pricken och att börja uppifrån.

Projicera därefter s. 25 i arbetsboken.

• Läs meningen i illustrationen överst på sidan tillsammans. Jag ser en lo. Ljuda meningen tillsammans. Läs den sen med flyt. Var ser vi den aktuella bokstaven. Hur låter den? Hur många L kan man höra i meningen?

• Berätta vad alla bilderna på sidan föreställer och vad orden betyder. Sätt in orden i en mening.

Läs orden med ljudningsstrategin och med helordsläsning.

• Instruera hur man ska göra uppgifterna i kapitlet.

Den första uppgiften innebär att man ska sätta ett streck för varje språkljud i orden. Kan man skriva ordet kan man göra det också.

Projicera s. 26 i arbetsboken.

• Ge instruktioner om hur ett korsord fungerar.

Gör det tillsammans så att alla är säkra denna första gång. Stryk ordet i rutan när man använt det.

Låt eleverna arbeta i par eller självständigt i arbets­ boken. Låt de elever som behöver utmaning eller är klara fort få jobba med hjärtuppgifter i sin skriv­ bok och med det extra uppdraget.

EXTRA UPPDRAG Den här sidan kan de elever som behöver en extra utmaning arbeta med på egen hand. Men sidan kan också vara ett underlag för gemensamt samtal och undervisning. Om ni arbetat tillsammans med sidan kan fler elever klara den själva.

Projicera bilden.

• Se på bilder och bildtexter tillsammans.

• Läs faktatexten kapitel 8 tillsammans.

• Läs ordbilderna tillsammans. Det är stödord som kan hjälpa till att berätta om lon.

• Fundera tillsammans var de olika orden passar.

• Läs hela texten tillsammans.

LEKTION 4

Gå vidare • I berättelsen fick vi veta att Sams favoriträtt är falafel. Låt eleverna rita sina favoriträtter. Skriv och/eller rita. Berätta för varandra. Varför gillar jag just den här maträtten? När åt jag den första gången? Var var jag när jag åt den första gången?

Har du hjälpt till att laga den?

• Gör en lista på flera maträtter som ni gillar.

• Gör en lista på mat man inte tycker om.

• Försök att hitta på den äckligaste rätten. Rita och skriv en beskrivning på hur man lagar den.

Exempelvis Kokt gädda med vaniljsås. Den rätten är inte god.

• Jobba med klassens egen djurklubb – Berätta om ett djur på aktuell bokstav. Skriv berättelser och faktatexter.

31

Kapitel 9

Var är min orm?

LEKTION 1

Högläsning

Oo Nn

Kapitel 9

Var är min orm?

Amina är arg.

– Vem har tagit min orm? skriker hon.

– Var är min orm? säger Amina.

Den är borta!!

Hon tittar på Joar.

– Jag har inte tagit din orm, säger Joar.

Jag hatar dumma ormar!

Amina blir ledsen.

Joar blir ledsen.

Alla är ledsna nu.

– Min orm är borta! Så börjar kapitel 9. Nu har klassen fått ett mysterium att lösa. Vem har tagit Aminas orm? Är det Joar? Det tror Amina.

FÖRE LÄSNINGEN – Min orm är borta! Berätta för klassen att det är första meningen i kapitlet. Vem är det som säger det? Vad tror ni har hänt? Vad kommer hända?

UNDER LÄSNINGEN Stanna och samtala med dina elever: I det första stycket på s. 32 funderar Majk. Hon gillar inte när det är bråk och skrik. Men hon tycker det är ännu värre när det är bråk och tyst. Varför känner Majk så, tror ni? Ge alla lite tid att tänka efter själv. Sen kan man samtala i par. Därefter i helklass.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände? Hur gick det?

• Vad tyckte ni om i berättelsen?

• Vad tyckte ni inte om?

• Hur känner sig Joar? Hur känner sig Amina?

• Kan ni knyta något till något ni varit med om själva? Har du blivit oskyldigt anklagad för något?

• Vad är det som har hänt? Vad kommer att hända?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på 34–35 i läseboken.

• Vad ser ni?

• Vad är det som har hänt?

• Sammanfatta högläsningstexten med hjälp av illustrationen.

32

34

51104287.1.1_inlaga.indd 34

35

2021-05-24 09:41

51104287.1.1_inlaga.indd 35

2021-05-24 09:41

• Vilka känslor har Joar, Mimmi och Amina?

• Läs texten tillsammans och genomför textsamtal med klassen.

• – Var är min orm? säger Amina. Kan man byta ut ordet säger mot ett annat som passar bättre med bilden? (gråter, snyftar, hulkar) • Läs texten tillsammans flera gånger. Läs lång­ samt tillsammans. Läs före och låt eleverna läsa efter, mening för mening.

• Läs dialogen med inlevelse och med intonation som passar sammanhanget. Gör tvärtom för att visa på kontrast. Läs utan inlevelse. Kan man läsa med för mycket inlevelse?

Låt eleverna läsa i par och enskilt.

FAKTATEXT ORMAR Projicera faktabilderna på s. 36–37.

• Vad kan vi om ormar?

• Läs texten tillsammans. Låt eleverna lästräna i par och enskilt.

• Som vanligt kan man välja att läsa vänstersidan eller båda sidorna. Eller så kanske man kan läsa vänstersidan plus bildtexterna. Tydliggör och påminn att man kan träna på olika sätt.

• Det finns tre ormarter i Sverige: huggorm, snok och hasselsnok. Vilken bild hör ihop med de olika ormarna?

• Träna på att läsa bildtexterna tillsammans.

• Vilka frågor har vi om ormarna på bilderna?

• Välj en av ormarna och gör en VÖL-tabell.

Skriv en gemensam faktatext om den ormen.

Använd rutan med underrubrikerna. Ne.se är en bra källa.

Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

LEKTION 3

Arbetsboken Innan ni tränar på bokstavsformen Oo i arbets­ boken: 1. Rita i luften. Uppifrån och ner. Hur låter bokstaven?

2. Rita på papper med olika färger. Bygg Oo med piprensare, lera eller klipp ut i papper. Träna på att koppla ljud och bokstav ofta. Om man har svårt med den fonemiska medvetenheten är man inte hjälpt av att bara veta bokstavens namn. Man måste kunna bokstavens språkljud.

Bokstaven O har ju flera olika ljud.

3. Skriv ut kopieringsunderlaget för bokstaven O i det digitala lärarstödet. Träna först på detta papper och instruera att det är viktigt att sätta pennan på pricken och att börja uppifrån.

Projicera därefter s. 28 i arbetsboken.

• Läs meningen i illustrationen överst på sidan tillsammans. Ljuda meningen tillsammans.

Var ser vi den aktuella bokstaven? Hur låter den? Amina har en fin orm. Hur många O kan man höra i meningen? Hur många ord är det i meningen? Hur många bokstäver?

• Berätta vad alla bilderna på sidan föreställer och vad orden betyder. Sätt in orden i en mening.

Läs orden med ljudningsstrategin och med helordsläsning. Lyssna på bokstavens olika ljud.

• Instruera hur man ska göra uppgifterna i kapitlet.

• Hur många ljud hör du i orm, ost, lo osv. Dra ett streck för varje ljud du hör. Eleven kan skriva hela orden om man vill.

• Repetera hur ett korsord fungerar. Och påminn om att stryka ordbilden när man använt ordet.

Låt eleverna arbeta i par eller självständigt i arbets­ boken. Låt de elever som behöver utmaning eller är klara fort få jobba med hjärtuppgifter i sin skriv­ bok och med det extra uppdraget.

EXTRA UPPDRAG Den här sidan kan de elever som behöver en extra utmaning arbeta med på egen hand. Men sidan kan också vara ett underlag för gemensamt samtal och undervisning. Om ni arbetat tillsammans med sidan kan fler elever klara den själva.

Projicera bilden.

• Se på bilder och bildtexter tillsammans.

• Läs den berättande texten i kapitel 9 tillsammans.

• Gör uppgiften tillsammans eller i par.

• Låt eleverna skriva ord och meningar till bilden i par.

• Arbeta i par med att skriva faktameningarna om ormen.

LEKTION 4

Gå vidare • Textkoppling: Läs Pelle flyttar till Komfusenbo av Astrid Lindgren. En kort text i boken Kajsa Kavat om att bli oskyldigt anklagad för något man inte gjort. Berätta att du gjorde denna textkoppling när du läste texten om hur Joar blev oskyldigt anklagad i läseboken.

• Bokstaven Nn. l kapitel 9 finns bokstaven N i arbetsboken. Arbeta med det på samma sätt som övriga kapitel.

• Jobba med klassens egen djurklubb – Berätta om ett djur på aktuell bokstav. Skriv berättelser och faktatexter.

33

Kapitel 10

Björn på skolan

LEKTION 1

Högläsning

Bb

Kapitel 10

Björn är skolans vaktmästare.

Han kallas Vaktis.

– Har du sett en orm? frågar Majk.

En orm av tyg.

Björn på skolan – Hej Björn, säger Sam. – Hej, säger Björn.

Björn har inte sett någon orm.

– Men jag har en björn, säger Björn.

Ni kan få den.

Majk och Sam har fått en idé om hur de ska hitta Aminas orm. Vaktis Björn har en kvarglömt-och-upphittat-låda utanför sitt kontor. När de går från Björn har de inte någon orm men de har fått ett annat djur att sätta på hyllan i djurklubben.

– Vi fick en björn av Björn, skrattar Sam. Men var är ormen?

38

FÖRE LÄSNINGEN • Rubriken i det här kapitlet är Björn på skolan.

Visst blir man nyfiken? Vad tror ni kommer att hända?

UNDER LÄSNINGEN • Kvarglömtochupphittatlåda är ett väldigt lång ord.

Stanna upp och ljuda och skriv det tillsammans.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände? Sammanfatta texten tillsammans.

Kan man sammanfatta med bara fyra meningar?

Vilka meningar ska man välja då?

• Textkoppling till egna erfarenheter: Sam blev nervös i texten? Varför då? Har du varit nervös för något? Har du glömt något någon gång?

Hittade du det i en låda för upphittade saker?

Vad hände?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s 38–39.

• Sammanfatta texten från högläsningen med hjälp av bilden.

• I texten finns det en Brynäs-Björn. Vad är det?

Samtala om vad en maskot är? Varför finns det maskotar? Vad är Brynäs för ett lag? Vilken sport?

Hur kan man ta reda på det om man inte vet?

Vilka andra lag finns det som man kan heja på?

34

51104287.1.1_inlaga.indd 38

39

2021-05-24 09:41

51104287.1.1_inlaga.indd 39

2021-05-24 09:41

• Vad ser du? Gör en lista på saker ni ser på Björns kontor. Vad används sakerna till? Sätt in orden i meningar.

• Läs texten på s 38 tillsammans flera gånger.

Uppmärksamma att det är en dialog, att någon säger något och att man markerar det med ett talstreck.

• Högläs texten på s 39. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, en mening i taget.

Lästräna hela texten i par och sen enskilt. När man parläser behöver man inte läsa lika mycket.

Man parläser även när man lyssnar på någons läsning. Påminn om att man ska följa texten med sitt läsfinger och att man kan träna på olika delar i texten.

FAKTATEXT BRUNBJÖRN • Projicera bilderna på s 40–41.

• Vad kan klassen redan nu om brunbjörnen?

• Utseende?

• Var bor den? (livsmiljö) • Vad äter björnen?

• Hur får den sina ungar?

• Läs texten på s 40 tillsammans flera gånger.

Uppmärksamma ordet brunbjörn. Det är ett sammansatt ord: brun + björn. Ibland är det lättare att förstå ett ord om man delar på det.

• Högläs texten på s 41.

Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

• Lärde vi oss något som vi inte kunde? Jämför med rubrikerna i rutan. Vad fick vi inte veta. Hur ska vi hitta fakta om det? (ne.se är en bra källa) Låt dina elever lästräna hela texten i par eller enskilt.

Vissa elever klarar av att arbeta självständigt. Passa då på att sitta med de elever som behöver särskild stöttning under detta pass.

Arbeta då och då igenom HELA alfabetet. Att ramsa det och gå igenom alla bokstävernas ljud.

Ramsa alfabetet med bara språkljuden samtidigt som ni tittar på hela alfabetet.

EXTRA UPPDRAG Den här sidan kan de elever som behöver en extra utmaning arbeta med på egen hand. Men sidan kan också vara ett underlag för gemensamt samtal och undervisning. Om ni arbetat tillsammans med sidan kan fler elever klara den själva.

LEKTION 3 LEKTION 4

Arbetsboken Projicera bilden på s 34.

• Läs meningen Björn har en björn. Var hör vi bokstavsljudet för B? • Träna på bokstavsformen på olika sätt.

• Titta på bilderna tillsammans på sidan. Sätt in alla orden i meningar så att alla är säkra på betydelsen.

• Var i orden hör man B? Hur många ljud hör du i hela ordet? Sätt så många streck som du hör i ordet.

OLIKA

Gå vidare • Visa och högläs texten till sången Mors lilla Olle i skogen gick. Eller titta på en film på youtube där det finns både text, musik och illustration.

Berätta att det här var en sång som alla barn kunde förr i tiden. Är det någon som känner igen den? Det är många annorlunda ord i texten så det finns mycket att samtala om. Sjung den tillsammans med barnen • Läs Nalle Phu och Bamse i klassen.

LIKA

OLIKA

När man jämför något för att upptäcka likheter och skillnader är Venn-diagrammet användbart som underlag för samtal.

Exempelvis: Innehållet i två texter, eller jämförelse av två djur.

35

Kapitel 11

En lus är lös

LEKTION 1

Högläsning

Cc

Kapitel 11

– Nu får ni vara tysta, säger Mimmi.

Vi får prata om löss sen.

En lus är lös

Dina ska visa sin hund idag.

Hon visar den för klassen.

Alla tycker att den är söt.

– Den hundrasen är svår att stava till, säger Mimmi. Jag kan inte stava till chihuahua!

Majk är med pappa i simhallen. De badar, åker vattenrutschkana och har kul. Pappa upptäcker att Majk har löss! Sam får träna på att skriva ordet löss och Mimmi får träna på att skriva ett annat svårt ord, chihuahua.

– Mimmi, du får det som läxa! säger Majk.

– Jag har haft löss! säger Majk.

Här! visar hon Sam.

FÖRE LÄSNINGEN • Rubriken på kapitlet är: En lus är lös.

• Vad tror ni kapitlet kommer handla om?

• I texten kommer det att förekomma en del svår­stavade ord. Fundera på vilket ord i texten som är svårast att stava till. Till och med Mimmi tycker att det ordet är svårt att stava.

UNDER LÄSNINGEN • Stanna vid ordet som Mimmi tycker är svårt att stava. Skriv det på tavlan. Skriv isär det för att visa på en bra strategi: chi hua hua EFTER LÄSNINGEN • Sammanfatta texten.

• Var det något i texten ni inte tyckte om?

• Vad tyckte ni om i texten?

• Vilka ord tycker du är svåra att stava till?

42

43

51104287.1.1_inlaga.indd 42

2021-05-24 09:41

51104287.1.1_inlaga.indd 43

2021-05-24 09:41

Högläs texten på s 43. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter. Visa hur man kan betona/ intonera dialogen så att det låter bra när man läser.

Intonera på olika sätt och fundera vilken skillnad det gör. Låt olika på rösten; arg, ledsen, glad.

Exempelvis: – Den hundrasen är svår att stava till, ryter Mimmi.

– Den hundrasen är svår att stava till, gråter Mimmi.

– Den hundrasen är svår att stava till, skrattar Mimmi.

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s 42–43.

• Vad ser du? Vad är det som händer? Låt dina elever få samtala i par om bilden. Sen i helklass.

• Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden. Hur känner sig Majk på bilden?

Hur känner sig Sam? • Läs texten på s 42 tillsammans flera gånger. Titta särskilt på att det är en dialog med ett talstreck.

Efter utropstecknet står det säger Majk. Man skriver ofta så när det är dialog, när någon säger något. Kan man byta ut ordet säger mot ett annat ord, t ex viskar, skrattar, gråter, mumlar?

Vad passar till bilden och Majks ansiktsuttryck?

36

FAKTATEXT CHIHUAHUA Läs om världens minsta hundras. Och kanske den mest svårstavade?

Projicera bilderna på s. 44–45. Samtala om varför det finns olika hundraser.

Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

LEKTION 3

Arbetsboken Innan ni tränar på bokstavsformen Cc i arbets­boken: 1. Rita i luften. Uppifrån och ner. Hur låter bok­ staven? Bokstaven C har olika språkljud i olika ord. När det gäller ord som stavas med C är det bra att träna in ordbilden. Det finns ju inte så väldigt många olika ord som börjar på bokstaven C. 2. Rita på papper med olika färger. Bygg Cc med piprensare, lera eller klipp ut i papper. Träna på att koppla ljud och bokstav ofta. Om man har svårt med den fonemiska medvetenheten är man inte hjälpt av att bara veta bokstavens namn. Man måste kunna bokstavens språkljud.

Bokstaven C har ju flera olika ljud.

3. Skriv ut kopieringsunderlaget för bokstaven C i det digitala lärarstödet. Träna först på detta papper och instruera att det är viktigt att sätta pennan på pricken och att börja uppifrån.

Projicera därefter s. 37 i arbetsboken.

• Läs meningen i illustrationen överst på sidan tillsammans. Ljuda meningen tillsammans. I texten står det hund. Men vad var det för slags hund? En chihuahua. Träna på att skriva det ordet. Mimmi delade upp ordet för att lättare kunna stava det. Det är ett bra knep: chi hua hua.

• Berätta vad alla bilderna på sidan föreställer och vad orden betyder. Sätt in orden i en mening.

Läs orden med ljudningsstrategin och med hel­ ordsläsning.

Låt eleverna arbeta i par eller självständigt i arbets­ boken. Låt de elever som behöver utmaning eller är klara fort få jobba med hjärtuppgifter i sin skriv­ bok och med det extra uppdraget.

EXTRA UPPDRAG Den här sidan kan de elever som behöver en extra utmaning arbeta med på egen hand. Men sidan kan också vara ett underlag för gemensamt samtal och undervisning. Om ni arbetat tillsammans med sidan kan fler elever klara den själva.

LEKTION 4

Gå vidare • Jobba extra med ordbilderna i kapitlet för att befästa ord som stavas med C. – Klipp ut lappar med orden och para ihop med bilderna.

– Skriv meningar med orden tillsammans.

• Låt dina elever skriva om berättelsen om när Fido var kompisklok. Byt ut djuren mot fiktiva barn.

Byt ut miljön och problemet. Utgå från tabellen.

Personer

Apan, Snigeln och Fido

Förslag: Love, Amira och Kim

Miljö

De träffas i lekparken

Var är de?

Början

Snigeln ringer till Apan. – Vill du träffas i parken och leka.

När de kommer dit träffar de Fido.

Love ringer till Kim. – Vill du följa med och…

Problem

Det finns bara en gunga och Snigeln och Apan blir osams om vem som ska få gunga först. De bli arga och säger dumma saker till varandra.

Vad uppstår för problem?

Love och Kim kan inte komma överens!

Lösning

Fido hör allt och frågar om han kan få hjälpa till. Det får han. Han ställer kloka frågor. – Hur kan ni lösa problemet så att båda blir nöjda och får gunga ungefär lika mycket?

De kommer överens om att lotta om vem som ska börja.

Och att man ska räkna till hundra och sen byta.

Amira hjälper till att lösa problemet.

Slut

Apan och Snigel kom på en bra lösning och blev sams. De lärde sig hur man kan lösa ett problem.

Love och Kim är nöjda med lösningen på problemet. Hur löste det sig?

Rubrik?

Jag vill gunga först!

Vilken rubrik passar till berättelsen?

Skriv berättelsen i en fyrfältare. Vik ett A4-papper i fyra delar och vik upp igen. Illustrera berättelsen eller skriv texten digitalt.

37

Kapitel 12

Rätt och fel

LEKTION 1

Högläsning

Dd

Kapitel 12

Mimmi berättar att det är vatten i dromedarens puckel.

Rätt och fel

– Det är fel, säger Sam. Det är inte vatten i puckeln. Det är fett!

– Va? säger Mimmi.

– Ja, svarar Sam. Jag har läst det i en faktabok.

Fläcken på Majks favorittröja är borta. Majk är glad att kunna klappa sin tröjhund igen.

I skolan tränar barnen på ett svårt ord och Mimmi lyckas att skriva chihuahua rätt! Men hon har fel om en annan sak. Hur är det egentligen? Kan en 7-åring klara något som en 31-åring inte klarar av?

En lärare kan ha fel, tänker Sam. Han är förvånad!

Max visar sin dromedar.

– Den är fin, säger Mimmi.

46

47

51104287.1.1_inlaga.indd 46

FÖRE LÄSNINGEN • Kapitlet heter Rätt och fel. I det här kapitlet kommer Mimmi ha ett rätt och ett fel. Lyssna noga så att ni får veta vad som blir rätt och fel.

UNDER LÄSNINGEN • Stanna upp i läsningen när eleverna vet svaret.

Låt dem räcka upp handen när de har svar på båda frågorna. Både det som Mimmi gör rätt och det som hon gör fel.

EFTER LÄSNINGEN • Sammanfatta kapitlet tillsammans. Kan man göra det med fyra meningar? Skriv dem tillsammans.

• Är det viktigt att alltid göra rätt i skolan?

• Hur känns det när man gör fel?

• Vad händer om man säger fel?

• Varför är det bra att fråga när man inte vet?

• Hur kan vi hjälpa varandra genom att fråga?

• Hur kan vi hjälpa varandra genom att säga lite fel?

2021-05-24 09:41

51104287.1.1_inlaga.indd 47

• Hur hjälper vi varandra så att vi blir bra berättare?

• Hur hjälper vi varandra i klassen så att vi blir bra lyssnare?

• Vilka hjälpmedel kan man behöva när man visar och berättar? Analoga och digitala?

• Varför blir Sam förvånad över att Mimmi inte vet att det är fett i dromedarens puckel?

FAKTATEXT DROMEDAR Projicera bilderna på s. 48–49.

• Vad kan vi lära oss genom att bara titta på bilderna?

• Läs texten tillsammans.

Läs före och låt eleverna läsa efter, mening för mening. Läs texten flera gånger.

• Uppmärksamma orden veckor, dricka och puckel.

Vad är gemensamt för dessa ord?

• Jobba med orden och sätt in dem i meningar.

Lästräna texten i par.

LEKTION 2

Läseboken Projicera texten på s. 46.

• Jobba med textsamtal och lästräning.

• Max visar en dromedar för klassen. Vad ska man tänka på när man visar och berättar för klassen?

• Vad ska klassen tänka på när man lyssnar på en kompis som berättar?

38

2021-05-24 09:41

Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

LEKTION 3

Arbetsboken Det är inga nya typer av övningar i detta kapitel.

Följ de vanliga rutinerna du byggt upp tillsammans med klassen.

Vissa elever klarar av att arbeta självständigt. Passa då på att sitta med de elever som behöver särskild stöttning under detta pass. Glöm inte att använda digitala skrivsätt. Många övningar i arbetsboken kan man skriva på en läsplatta eller på en dator.

T ex att skriva ord till bilder eller hjärtuppgifterna.

Du väljer det som passar dina elever.

Arbeta då och då igenom HELA alfabetet. Att ramsa det och gå igenom alla bokstävernas ljud.

Ramsa alfabetet med bara språkljuden samtidigt som ni tittar på hela alfabetet.

Låt eleverna arbeta i par eller självständigt i arbetsboken. Låt de elever som behöver utmaning eller är klara fort få jobba med hjärtuppgifter i sin skrivbok och med det extra uppdraget.

EXTRA UPPDRAG Den här sidan kan de elever som behöver en extra utmaning arbeta med på egen hand. Men sidan kan också vara ett underlag för gemensamt samtal och undervisning. Om ni arbetat tillsammans med sidan kan fler elever klara den själva.

Projicera bilden.

• Se på bilder och bildtexter tillsammans.

• Läs faktatexten i kapitel 12 tillsammans.

• Fundera tillsammans vilka ord som passar i luckorna.

LEKTION 4

Gå vidare Drake eller drake? Det kan vara en drake som sprutar eld eller en drake av papper man flyger med.

• Ord som stavas och uttalas lika med som har olika betydelse kallas homonymer. Rita och skriv homonymer. Här följer en lista: ask, blåsa, drake, fil, krona, mask, matte, pumpa, ren, smet, såg, tunna, våg, åker, val, tiger, tår • Bygg en drake.

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

39

Kapitel 13

På bussen

LEKTION 1

Högläsning

Kk

Kapitel 13

Det ska bli kul att ha idrottsdag.

Majk och Sam har hand om koalan.

Koalan är hela klassens maskot.

Man kan krama den om man är glad.

Man kan krama den om man är ledsen.

På bussen Alla är på bussen.

Hela klassen och en koala.

Men koalan faller ner på golvet.

Och fastnar! Majk och Sam hjälps åt att ta loss den.

Sam och Majk blir distraherade av klassens maskot, en koala, när de är på väg till sin första idrottsdag. De missar att gå av bussen.

När klassen kommer fram märker de att det fattas två barn. En lärares mardröm!

FÖRE LÄSNINGEN Samtala om saker man ska tänka på när man ska åka på utflykt och åka buss: • Idag ska Majk och Sam och klassen ha idrotts­ dag. De ska åka buss tillsammans. Vad är viktigt att tänka på när man är ute i trafiken?

• Vad måste barnen tänka på?

• Vad måste de vuxna tänka på?

• Har ni några bra tips för att se till att ingen kommer bort?

• Samtala om vad man brukar göra när man har utflykt.

• Samtala om vad en idrottsdag är?

UNDER LÄSNINGEN • Stanna upp vid ordet maskot. Vad är en maskot?

• Vad är en koalabjörn?

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände?

• Vad gick fel?

• Hur kommer det sluta? Vad tror ni?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 50–51.

• Vad ser du?

• Vad tänker du?

• Sammanfatta berättelsen från högläsningen tillsammans.

• Läs texten tillsammans. Börja med den lätta texten.

40

När de kravlar upp från golvet har bussen stannat.

Alla har gått av.

Alla utom Sam och Majk!

50

51104287.1.1_inlaga.indd 50

51

2021-05-24 09:42

51104287.1.1_inlaga.indd 51

2021-05-24 09:42

• Slå upp läseböckerna. Låt dina elever läsa den enkla texten i par.

• Uppmana dina elever att följa texten med sitt läsfinger.

• Läs texten på s. 51 tillsammans. Läs hela texten först. Läs sedan mening för mening och låt eleverna läsa efter.

• Följ texten med ett läsfinger så att eleverna ser var du är i texten.

Låt sedan dina elever läsa hela kapitlet tillsammans i par. Som vanligt läser man det man tycker man klarar av bäst.

Till sist enskild läsning. Lyssna och stötta elevernas läsning.

FAKTATEXT KOALA Projicera bilderna på s. 52–53.

• Vad vet vi redan nu om koalan?

• Vet vi var den lever? Vilka andra djur finns det i Australien? Titta på en karta var Australien ligger.

• Högläs texten tillsammans. Träna särskilt på ordet eukalyptusträd. Ibland kommer man till ett ord som är svårt att läsa direkt. Då måste man använda ljudningsstrategin. Men när man tränat på det flera gånger kan man läsa det direkt. Man har liksom packat in det i hjärnan.

Låt eleverna lästräna i par och enskilt.

LEKTION 3

Arbetsboken Gå igenom bokstavsformen och bokstavsljudet.

Vilka ord kan vi som låter K i början på ordet?

Projicera bilderna på s. 45.

• Samtala om alla bilder/ord. Sätt in dem i meningar.

• Lyssna var man hör bokstavsljudet i orden.

• Förbered nästa övning med att träna på hur många ljud det är i koala. Visa med streck.

Låt eleverna arbeta i par eller självständigt med övningarna.

Fundera på om du vill genomföra det extra uppdraget i helklass eller individuellt. Övningen är en repetition av innehållet i läseboken.

LEKTION 4

Gå vidare • Australiens djurliv är spännande. Vilka djur lever där? Undersök tillsammans. Skriv en gemensam faktatext om kängurur.

• Kängurur är bra på att hoppa. Hur långt kan den hoppa? Vilken känguru hoppar längst?

Vilka sportgrenar finns det där man måste kunna hoppa långt eller högt?

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

41

Kapitel 14

Morfars paradis

LEKTION 1

Högläsning

Mm

Kapitel 14

Morfars paradis

Majk och Sam sitter själva på bussen.

Klassen har redan gått av!

Alla är framme.

Men inte Majk och Sam. De är kvar på bussen!

De tittar ut, och nu vet Sam var de är.

– Jag vet! Vi är nära morfars och mormors lilla stuga!

De plingar och bussen stannar.

Hur ska det gå för Majk och Sam? De glömde ju att gå av bussen. Men rätt som det är känner Sam igen sig. De åker förbi morfars och mormors kolonistuga. Morfars paradis!

FÖRE LÄSNINGEN • Repetera vad som hände i förra kapitlet.

• Hur kommer det att sluta?

UNDER LÄSNINGEN • Stanna vid ord som behöver förklaras om du inte gjort det före läsningen: paradis, kolonistuga, panda, mullvad EFTER LÄSNINGEN • Hur gick det? Sammanfatta texten tillsammans.

• Var det något i texten som var svårt och som behöver redas ut?

• Vad tyckte ni om i texten? Vad tyckte ni inte om?

Där är morfar! Morfar blir glad.

Sen ser han ledsen ut.

Han pekar på högar av jord.

– En mullvad har förstört mitt paradis!

54

55

51104287.1.1_inlaga.indd 54

2021-05-24 09:42

51104287.1.1_inlaga.indd 55

FAKTATEXT MULLVAD Projicera bilderna på s. 56–57.

• Vad vet vi redan nu om mullvaden?

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna.

• Vad är tass, fingrar och klor?

• Vad är luktsinne? Vilka övriga sinnen finns det?

• Högläs texten tillsammans.

Låt eleverna lästräna i par och enskilt.

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 54–55.

• Vad ser ni på bilden?

• Vad kan finnas inne i huset?

• Sammanfatta högläsningstexten med hjälp av bilden.

• Läs texten tillsammans.

Lästräna i par och enskilt.

42

2021-05-24 09:42

Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

LEKTION 3

LEKTION 4

Arbetsboken

Gå vidare

Projicera s. 48-49.

• Läs meningen Jag ser en mullvad. tillsammans.

Var hörs m i mullvad?

• Vilka ord på M kan dina elever?

• Titta på bilderna. Lyssna efter M och övriga språkljud i alla orden.

• Träna på bokstavsformen.

• Repetera alfabetet inför övningen på s. 49: – Hjälp mullvaden att hitta daggmasken.

• Träna både namn på bokstaven och dess språkljud.

• Läs texten tillsammans på s. 50, om du vill att alla ska göra övningen. Samtala om hur man kan illustrera texten i rutorna som hör till texterna.

• H.C. Andersson har skrivit sagan Tummelisa. I den berättelsen finns det en mullvad. Läs sagan och prata om innehållet. Eleverna kan illustrera något från innehållet som de tycker om och något som de inte tycker om. Låt eleverna få berätta om sina illustrationer. I par och för klassen.

• Ulf Nilsson har skrivit en läsvärd bok som heter Ensam mullvad på scen. En fin bok som också lämpar sig för samtal i klassen.

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

43

Kapitel 15

En rosa elefant

LEKTION 1

Högläsning

Ee

Kapitel 15

– Stopp morfar! ropar Sam. Du får inte gräva igen alla mullvadens hål.

Tänk om mullvaden dör!

En rosa elefant Majk äter pannkakor.

Sam äter pannkakor.

Morfar gräver.

Han vill få bort mullvaden.

En rosa elefant heter ett av kapitlen som utspelar sig i morfars paradis. Nu är det dags att ta itu med mullvadshögarna, men det finns också tid för att äta pannkakor, gunga i hammocken och duscha i vattenspridaren som är en rosa elefant. Dagen som började dåligt slutar bra.

Mormor har hört att man kan jaga bort mullvadar med vitlök.

– Hm, säger morfar. Mullvadar och vampyrer!?

Men de gör som mormor vill.

De stoppar vitlök i alla hål.

Sen måste de duscha i vattenspridaren.

Den ser ut som en elefant. En rosa jätteelefant.

– Jag älskar rosa elefanter, säger Majk.

– Jag med, säger Sam.

58

59

51104287.1.1_inlaga.indd 58

FÖRE LÄSNINGEN • Ord att fundera på är vad morfar gör med jorden för att bli av med mullvaden. Morfar skyfflar, gräver och krafsar. Ord som inte är givna att man förstår. Vad skiljer dem åt?

• Vad är en hammock?

UNDER LÄSNINGEN • Stanna vid orden skyfflar, gräver och krafsar.

EFTER LÄSNINGEN • Vad tyckte du om i texten? Vad tyckte du inte om? Berätta.

• Fanns det något som var oklart eller svårt att förstå? Det kan t ex vara varför vitlök och vampyrer nämns i texten.

• Kan man sammanfatta texten med två meningar? Vad är det viktigaste i texten?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 58–59.

• Vad ser du? Skriv ner en lista på det eleverna ser på bilden, läs listan tillsammans.

• Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden.

• Läs texten tillsammans. Hur påverkas intonationen när det finns utropstecken och frågetecken?

44

2021-05-24 09:42

51104287.1.1_inlaga.indd 59

2021-05-24 09:42

• Modellera hur man kan använda rösten när man läser dialogen.

Lästräna i par och enskilt.

Samtala om innehållet.

FAKTATEXT ELEFANT Projicera bilden på s. 60.

• Vad vet vi redan nu om elefanten?

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna.

På vilka olika sätt tror ni att elefanten använder sin snabel?

• Läs texten på sidan 60 tillsammans.

Uppmärksamma två ord som är ljudstridiga/svåra – största och djuret.

• Låt eleverna läsa den lätta texten i par några gånger.

• Läs s. 61 tillsammans.

• Vad fick vi veta om snabeln?

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

LEKTION 3

LEKTION 4

Arbetsboken

Gå vidare

Projicera s. 51–52.

• Läs meningen Elefanten är stor! Hur låter e-ljudet i elefant?

• Vilka ord på E kan dina elever? Skriv en lista tillsammans.

• Kan dina elever några ord med E i mitten eller i slutet på ordet?

• Titta på bilderna. Lyssna efter de olika E-ljuden och övriga språkljud i orden. Träna särskilt på att sätta streck för bokstavsljuden i elefant.

• Träna på bokstavsformen.

• Läs rubrikerna på s. 53 om du vill att alla ska göra övningen. Samtala om vad man kan skriva till de olika rubrikerna.

• Det finns en evighetslång sånglek som heter En elefant balanserade.

Låt eleverna arbeta i par med uppgifterna i arbets­boken.

”En elefant balanserade på en liten, liten spindeltråd.

Det tyckte hon/han/hen var så intressant, så hon/ han/hen gick och hämtade en annan elefant Två elefanter balanserade…. osv” Gå runt i klassrummet och hämta upp en ny elefant för varje vers. Lägg händerna på varandras axlar så att man till slut har ett väldigt långt, ringlande led av elefanter i klassrummet eller på skolgården. Sångleken funkar bra som pausaktivitet. Om du inte kan den finns den på Youtube.

• Elefanten är det största djuret på land. Vilket är det minsta djuret vi läst om hittills?

Arbeta med motsatsord. Störst/minst, längst/ kortast, tyngst/lättast, högst/lägst osv.

Jämför med stor/liten, lång/kort, tung/lätt, hög/ låg. Sätt in de olika motsatserna i meningar.

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

45

Kapitel 16

Nya skor

LEKTION 1

Kapitel 16

Majk ställer sina nya fina skor på hyllan.

Nya skor

Högläsning

Olle har en flodhäst med sig. Han ska visa den för klassen. Han har bråttom och ställer sina skor ovanpå Majks skor. På Majks nya fina skor!

Majk blir arg när hon ser det.

– Det är min plats Olle! Mina skor blir fula och smutsiga!

Det är vinter och Majk har fått nya skor. I kapprummet är det trångt och blött. Det blir bråk när Majk inte får ha sin plats i fred. Hon vill ha sin hylla i kapprummet för sig själv.

FÖRE LÄSNINGEN Samtala med eleverna: • Ni kommer få höra ett speciellt ord i högläsningen idag. Ordet är revir (skriv ordet). Vi ska se om vi kan lära oss vad ordet betyder genom att lyssna på texten. Ibland kan man lära sig ett ord när man läser det i en text. Orden och meningarna runt omkring ordet hjälper oss att förstå det.

UNDER LÄSNINGEN • Stanna upp i texten när ordet revir dyker upp.

Blir vi hjälpta? Får vi några ledtrådar till vad ordet kan betyda?

EFTER LÄSNINGEN • Kom gemensamt fram till vad ordet revir betyder.

• Var blev det bråk? Vad hände? Hur gick det?

• När kan det bli bråk?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 62.

• Vad ser du? Skriv ner en lista på det eleverna ser på bilden, läs listan tillsammans.

• Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden.

• Läs texten på s. 62 tillsammans. Vad betyder det att skorna tål vatten?

• Högläs texten på s. 63. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, mening för mening.

• Repetera hur man ser att någon säger något.

Hur kan man betona texten utifrån innehållet?

• Vad betydde ordet revir?

46

Sam tröstar Majk. Han tänker på Olles flodhäst.

– Flodhästar har eget revir, säger han.

Skohyllan är ditt revir.

– Vet du hur flodhästen markerar sitt revir? frågar han Majk.

– Nä, säger Majk.

När Sam berättar börjar Majk skratta!

Det är snö ute.

Majk har nya skor.

Nya fina skor.

De är bra och tål vatten.

62

63

51104287.1.1_inlaga.indd 62

2021-05-24 09:42

51104287.1.1_inlaga.indd 63

2021-05-24 09:42

Lästräna hela texten i par och enskilt.

För de elever som behöver kan texten på s. 62 klippas isär för extra träning.

FAKTATEXT FLODHÄST Projicera bilden på s. 64.

• Vad vet vi redan nu om flodhästen?

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna: – På vilka olika sätt tror ni att elefanten använder sina vassa betar?

– I vilken del av världen lever flodhästen? I vilken miljö trivs den?

• Läs texten på sidan 64 tillsammans.

Uppmärksamma ng-ljudet i ordet tung.

• Låt eleverna läsa den lätta texten i par några gånger.

• Läs s. 65 tillsammans.

• Vad fick vi veta? Använd underrubrikerna i rutan. Hur ska vi ta reda på det vi inte vet?

(Ne.se är en bra källa) Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

LEKTION 3

LEKTION 4

Arbetsboken

Gå vidare

Övningarna i detta kapitel skiljer sig från det som eleverna jobbat med tidigare. Dessa sidor blir ett tillfälle för dig att se vad de klarar och förstår: • Läsa ord och sätta in dem i en känd text.

• Läsa ett ord och visa att man förstår genom att rita det.

• Skriva ord eller meningar till några vinterbilder.

• Förstå en enkel instruktion.

Majks skor är viktiga i kapitlet. Låt alla i klassen rita av sin sko eller stövel. Rita med blyerts på ljusbrunt omslagspapper. Rita så många detaljer som möjligt. Hur ser skorna ut med snören och sömmar? Färglägg inte skorna utan fyll i alla blyertslinjer med svart tuschpenna. Klipp ut och sätt på svart papper.

Fundera på vilka elever som behöver en tydlig instruktion och stöttning för att klara av upp­ gifterna på s. 54 och 55 i arbetsboken. Vilka klarar att jobba enskilt. Organisera lektionen så att alla kan lyckas med uppgifterna.

Samtala.

• Vad heter de olika delarna på en sko? sula, innersula, plös, sömmar, skosnöre, kardborrband • Vad är det för material i en sko? gummi, läder, tyg, plast, ylle, bomull osv.

När man är klar kan man jobba med Extra uppdrag på s. 56, att skriva klart slutet på berättelsen. Man kan också arbeta med hjärtuppgifterna om man blir klar snabbt.

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

47

Kapitel 17

Leka i snö

LEKTION 1

Högläsning

Gg

Kapitel 17

Leka i snö Alla i klassen leker.

De leker i snön.

De leker att de är djur.

Majks och Sams klasskamrat Olle får visa sin flodhäst och revirbråket får en lösning efter samtal i klassen. Barnen tar med sig tanken om ett revir och hittar på en rolig lek i snön. Barnen leker att de är olika djur som vaktar sin mat och sina revir. Klassens lärare Mohammed är också med. Han får vara en gam som försöker ta allas mat.

I leken måste alla skydda sitt revir. De försöker skydda sin mat från att bli tagen.

De gör maten av snö och lägger i sitt revir.

Majk gör snöråttor och Sam gör små platta eukalyptusblad.

Olle kramar ihop zebrakött av snö.

Mohammed leker att han är en hungrig gam som kommer och tar allas mat.

Mohammed flaxar med armarna och visar sina klor. Sam, Majk och Olle tycker nästan att det är läskigt på riktigt.

Det är kul när vuxna är med och leker!

66

67

51104287.1.1_inlaga.indd 66

FÖRE LÄSNINGEN Samtal: • I högläsningen kommer vi att få lära oss om hur flodhästen vaktar och skyddar sitt revir. Ett rätt så äckligt sätt. Lyssna noga. Räck upp handen när du vet.

•

UNDER LÄSNINGEN • Stanna upp när klassen vet hur flodhästen skyddar sitt revir.

•

EFTER LÄSNINGEN • Hur gick det i berättelsen? Kan vi sammanfatta texten?

• Barnen lekte en rolig lek i slutet. Hur kom de på den leken?

• Vilka lekar tycker ni är roligt att leka om det finns snö ute?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 66–67.

• Vad ser du? Skriv ner en lista på det eleverna ser på bilden. Vad heter de olika vinterplaggen?

• Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden.

• Hur kom det sig att barnen i klassen började leka en speciell lek? Vad hette leken?

• Vilka djur är barnen?

• Läs texten på s. 66 tillsammans flera gånger.

48

Det är en rolig lek som de hittat på själva.

Majk leker att hon är en fin katt.

Sam leker att han är en söt koala.

Olle leker att han är ett farligt lejon.

• •

2021-05-24 09:42

51104287.1.1_inlaga.indd 67

2021-05-24 09:42

Titta särskilt på orden klassen och djur. J-ljudet stavas med dj. Klassen stavas med två S. Vad händer om man stavar med ett S? Klasen, vad är det för ett ord? Klasen med bananer, eller klasen med vindruvor.

Högläs texten på s. 67. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, stycke för stycke.

Uppmärksamma eleverna på att texten är indelad i fyra stycken.

Vad betydde ordet revir? Vilka olika djur fanns det i leken?

Vilket djur skulle du vilja vara i leken?

Mohammed är en gam. Vad är det för slags djur?

Lästräna hela texten i par och enskilt.

För de elever som behöver kan texten på s. 66 klippas isär för extra träning.

FAKTATEXT GAM Projicera bilderna på s. 68–69.

• Vad vet vi redan nu om gamar?

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna?

• Vad för slags djur är gamen?

• Vad lever gamar av? Vilken är deras föda?

• Läs texten på sidan 68 tillsammans. Upp­ märksamma ordet djur.

• Känner ni igen det från förra texten? J-ljudet stavas dj i djur.

Låt eleverna läsa den lätta texten i par några gånger.

• Läs s. 69 tillsammans.

• Vad fick vi veta? Använd underrubrikerna i rutan. Hur ska vi ta reda på det vi inte vet?

(Ne.se är en bra källa) Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

övriga språkljud i orden. Samtala att det är två S i glass.

• Träna på bokstavsformen. Uppmärksamma att tryckta g ofta ser annorlunda ut men att man aldrig skriver g så när man skriver för hand. Övningen på s. 58 handlar om att upptäcka olika slags g.

• Bestäm om ni ska arbeta tillsammans med det extra uppdraget eller låta eleverna jobba i par eller enskilt. Ett alternativ är att arbeta med en mindre grupp barn som behöver stöttning för att klara av uppdraget.

Låt eleverna arbeta i par med uppgifterna i arbetsboken.

LEKTION 4

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera s. 57.

• Läs meningen Jag ser en gam! Vilket ljud har bokstaven G? • Vilka ord på G kan dina elever? Skriv en lista tillsammans.

• Kan dina elever några ord med G i mitten eller i slutet på ordet?

• Titta på bilderna. Skriv orden tillsammans så att alla är säkra. Lyssna efter de olika g-ljuden och

Gå vidare • Mats Wänblad har skrivit en lättläst bok som heter Gamen Polly rymmer. Den finns även som e-bok.

• Det finns väldigt många olika slags gamar.

Bildgoogla! Vilken är klassens favorit? Vad heter den och var lever den?

• Samtala: I vilka filmer/böcker förekommer det gamar?

• Låt eleverna hitta på en egen djurlek. Skriv en instruktion i gruppen hur man leker den.

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

49

Kapitel 18

På väg

LEKTION 1

Högläsning

Jj

Kapitel 18

Olle springer efter sin sköldpadda.

Rakt ut i vägen!

Vera ropar STANNA! och drar honom i jackan.

Precis då sladdar en bil förbi.

Snön yr på alla djuren och på barnen.

Olle blir rädd och ledsen när han förstår hur farligt det var.

Vilken tur att Vera var snabb.

Snabb som en jaguar!

På väg

Klassen ska gå till pulkabacken tillsammans med alla djuren i djurklubben. De ska ha pulkarace. Men på vägen dit händer det något otäckt!

FÖRE LÄSNINGEN • Det första ordet i högläsningen i dag är slurp. Slurp är ett ljudhärmande ord (onomatopoetiskt) Vad tror ni att det är som låter slurp? Skriv upp gissningarna.

• Läs första meningen. Var det någon som gissade rätt?

• Vad är en rullgardin?

• I texten idag händer det något läskigt! Lyssna noga.

Idag ska alla djur och barn tävla.

De är på väg till pulkabacken.

Olle leker med sin sköldpadda.

Nej! Den åker ut i vägen.

70

•

UNDER LÄSNINGEN • Påminn om att man får räcka upp handen om det är något i texten man vill fråga eller kommentera.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände? Sammanfatta texten tillsammans.

• Är det någon som kan koppla texten till något du varit med om eller hört talas om?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 70–71.

• Vad ser du? Vad är det som händer? Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden.

• Vilka känslor kan man se i illustrationen?

Hur har illustratören Matilda ritat för att man ska förstå barnens känslor? Lägg märke till kroppsspråk och ansiktsuttryck.

• Läs texten på s. 70 tillsammans flera gånger.

Titta särskilt på ordet sköldpadda. Samtala om att det inte finns någon bokstav som låter sj.

50

71

51104287.1.1_inlaga.indd 70

•

• •

2021-05-24 09:42

51104287.1.1_inlaga.indd 71

2021-05-24 09:42

Istället stavar man ljudet med sk. Men samma ljud stavas på olika sätt. Krångligt? Ja, lite.

Men ju fler gånger man ser hur orden stavas, ju hårdare sitter de fast i hjärnans minne.

Andra sj-ljud som stavas med sk är sked, skiner, skylt och skön. Man kan sätta in orden i en mening. Att stava de olika sj-ljuden rätt är inget man behöver klara när man är sju år. Men det kan vara spännande att börja utforska detta litegrann. Och i de flesta klasser finns det några elever som lär sig stava tidigt. Dessa elever behöver också utmaning. På Youtube finns det små filmer om sj-ljudet om någon av dina elever vill titta, träna och lära sig.

Du kan samla på dig svårstavade ord som dyker upp i texter eleverna skriver och i högläsning och läsebok. Sätt upp dem som ordbilder – gärna illustrerade.

Högläs texten på s. 71. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter.

Snabb som en jaguar! Vad betyder det?

Lästräna hela texten i par och enskilt.

FAKTATEXT JAGUAR Projicera bilderna på s. 72–73.

• Vad vet vi redan nu om jaguaren?

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna?

• Vad för slags djur är jaguaren och geparden?

• Vad lever de av? Vilken är deras föda?

• Vilken är snabbast? Jaguaren eller geparden?

• Var lever jaguaren? Var lever geparden?

• Läs texten på sidan 72 tillsammans.

Uppmärksamma ordet prickar och att det stavas med ck. Man dubbeltecknar aldrig k (prikkar) – då skriver man ck.

Låt eleverna läsa den lätta texten i par några gånger.

Läs s. 73 tillsammans.

• Vad fick vi veta? Använd underrubrikerna i rutan. Hur ska vi ta reda på det vi inte vet?

(Ne.se är en bra källa) Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats

• Vilka ord på J kan dina elever? Skriv en lista tillsammans.

• Kan dina elever några ord med J i mitten eller i slutet på ordet?

• Titta på bilderna. Skriv orden tillsammans så att alla är säkra. Lyssna efter j-ljudet och övriga språkljud i orden.

• Träna på bokstavsformen på olika sätt.

• Bestäm om ni ska arbeta tillsammans med det extra uppdraget eller låta eleverna jobba i par eller enskilt. Ett alternativ är att arbeta med en mindre grupp barn som behöver stöttning för att klara av uppdraget.

Låt eleverna arbeta i par med uppgifterna i arbetsboken.

Föda Ungar/fortplantning Övrigt

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera s. 60.

• Läs meningen Vera har en jaguar! Vilket ljud har bokstaven J? (observera att jaguarer kan vara helsvarta)

LEKTION 4

Gå vidare • Ulf Stark har skrivit Jaguaren, en fin rimmad berättelse, illustrerad av Anna Höglund. En liten bok med många och stora känslor att samtala om.

• Det första ordet i högläsningen – slurp är ett ljudhärmande ord/onomatopoetiskt. Vid vilka andra tillfällen låter det slurp? Vilka andra ljudhärmande ord kan klassen komma på? Hur låter det när man hoppar ner i vattnet? Plask!

Hur låter det när man öppnar en gammal dörr Knirk! Hur låter det när man trampar på en gren? Knak! Skriv orden och illustrera dem.

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

51

Kapitel 19

Pulkatävling

LEKTION 1

Rr

Kapitel 19

Typiskt, tänker Majk.

Jag hann nästan inte börja innan jag åkte ut.

Hon blir arg och sparkar till pulkan. Rätt hårt.

Nu är hon både arg och ledsen.

Pulkatävling

Högläsning

– Å, vad kul med pulkatävling.

Majk och apan ska åka.

Nej! De åker ut!

Jag ville vinna! tänker Majk surt.

Det är dags för pulkatävling. Det går dåligt för Majk och hennes apa. Men Sam stöttar och uppmuntrar. Majk är glad att hon har en så bra kompis som Sam. Mitt i tävlingen blir de avbrutna av en upptäckt. De ser spår i snön. Rävspår!

Sam kommer och tröstar henne.

Han är en bra kompis, tänker Majk.

Då ser hon spår i snön.

– Det är rävspår, säger Sam. Spännande!

– Kom, vi följer spåret, säger Majk.

Nu gör det inte ont i foten längre.

74

FÖRE LÄSNINGEN Samtala: • Majk och Sam är vänner. På vilket sätt kan vänner stötta och hjälpa varandra?

• Hur kan vi i klassen hjälpa varandra? I högläsningen idag är det en speciell händelse som gör att Majk känner sig tacksam över att Sam är en bra kompis. Lyssna och räck upp handen när du upptäcker den situationen.

UNDER LÄSNINGEN • Stanna till när någon upptäcker hur kompisklok Sam är.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände i berättelsen? Sammanfatta kapitlet tillsammans.

• Vad tyckte ni om i kapitlet?

• Fanns det något i handlingen som ni inte tyckte om?

• Var det något som var oklart eller svårt att förstå?

LEKTION 2

Läseboken • Projicera bilden på s. 74–75.

• Vad ser du? Vad händer?

• Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden.

• Läs texten på s. 74 tillsammans flera gånger.

Titta särskilt på orden tänker och surt. Hur låter ordet tänker när man ljudar det? Det stavas 52

75

51104287.1.1_inlaga.indd 74

• •

• • • •

2021-05-24 09:42

51104287.1.1_inlaga.indd 75

2021-05-24 09:42

inte precis som det låter. Ordet surt kan betyda två saker. Det är en homonym. Det är både en känsla och en smak. Det kan också betyda blöt eller fuktig. Det kan också betyda att något är tråkigt. Det är surt.

Högläs texten på s. 75. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, stycke för stycke.

Ordet arg. Det är ett bra ord att känna igen snabbt. Det stavas med ett G i slutet, Ibland stavas j-ljudet med G. Ordet ledsen. Man hör inte bokstaven D när man läser det snabbt.

Hur reagerar du när du förlorar?

Vad är en bra förlorare?

Vad är en bra vinnare?

Lästräna hela texten i par och enskilt.

FAKTATEXT RÖDRÄV • Projicera bilderna på s. 76–77.

• Vad vet ni redan nu om räven?

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna?

• Vad för slags djur är räven?

• Var lever den?

• Hur gör den när den jagar?

• Läs texten på sidan 76 tillsammans.

Uppmärksamma ordet kött och att tj-ljudet stavas med K. • Ordet växter är intressant. Det finns inte jättemånga ord som har bokstaven X i sig. Kan ni komma på fler? läxa, växa, häxa. X är nästan alltid inne i orden. Väldigt sällan i början av ord.

Låt eleverna läsa den lätta texten i par några gånger.

Läs s. 77 tillsammans.

• Vad fick vi veta? Använd underrubrikerna i rutan. Hur ska vi ta reda på det vi inte vet?

(Ne.se är en bra källa) Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

• Titta på bilderna. Skriv orden tillsammans så att alla är säkra. Lyssna efter r-ljudet och övriga språkljud i orden. Om man kan skriva orden är det bra att göra det också.

• Träna på bokstavsformen på olika sätt.

Bestäm om ni ska arbeta tillsammans med det extra uppdraget eller låta eleverna jobba i par eller enskilt. Ett alternativ är att arbeta med en mindre grupp barn som behöver stöttning för att klara av uppdraget.

Låt eleverna arbeta i par med uppgifterna i arbetsboken.

LEKTION 4

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera s. 63.

• Läs texten En röd räv. Ljuda och helordsläs.

Vilket ljud har bokstaven R? • Vilka ord på R kan dina elever? Skriv en lista tillsammans.

• Kan dina elever några ord med R i mitten eller i slutet på ordet?

Gå vidare • Läs Räven och kaninen på äventyr av Beth Ferry. En härlig berättelse om två vänner. Den är skriven som en seriebok och förutom fina illustrationer och ett innehåll där det finns mycket att samtala om inspirerar texten att leka med och lyssna till språket.

• Sven Nordqvist har skrivit en bok som heter Pettson och Findus, Rävjakten. Den handlar om hur Pettson och Findus (två vänner) försöker lura en räv. Den finns inspelad som en dramatiserad berättelse (med Helge Skoog och Johan Ulvesson m fl). Går att ladda ner som ljudbok.

Kombinera bok och dramatiserad berättelse.

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

53

Kapitel 20

Slask

LEKTION 1

Högläsning

Pp

Kapitel 20

Men i skolan blir det kul.

Först delar Mimmi ut medaljer.

Olle får medalj för att han vann pulkatävlingen.

Vera får medalj för att hon räddade Olle vid övergångsstället. Sen får alla medaljer för att de kämpat bra.

Slask

Idag ska Tilde visa sin papegoja. Den är fin.

Mimmi lånar papegojan.

– Papegojor är bra på att tjata när de pratar, säger Mimmi.

Den här papegojan tjatar om att sätta punkt.

Kapitlet heter Slask (ett ljudhärmande ord).

Majk och Sam funderar på om det finns någon som gillar slask. I skolan fortsätter pulkaåkandet och arbetet med djurklubben.

Men att åka pulka i slask går inte bra. Tur att Mohammed kommer med en bra idé för de dyblöta gosedjuren.

– Punkt, punkt, punkt, tjatar papegojan.

Vi hänger den här så ni inte glömmer att sätta punkt efter en mening, skrattar Mimmi.

– Bra, tänker Sam. Då slipper Mimmi tjata.

Majk och Sam går till skolan.

– Slask är inte kul, säger Majk.

– Nä, vem tycker om slask? säger Sam. – Ingen, säger Majk.

78

51104287.1.1_inlaga.indd 78

FÖRE LÄSNINGEN Samtala: • Kapitlet heter Slask. Vad är det för slags väder?

• Hur bildas slask egentligen? Och slask låter som slush. Det är ett ord vi kommer möta i texten.

Vad är det för något?

• Vilket är ert favoritväder? Varför behövs det olika väder?

UNDER LÄSNINGEN • Påminn om att man kan räcka upp handen om man vill kommentera något eller om det är något som är otydligt eller svårt att förstå.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände i berättelsen? Sammanfatta kapitlet tillsammans.

• Vad tyckte ni om i kapitlet?

• Fanns det något i handlingen som ni inte tyckte om?

• Var det något som var oklart eller svårt att förstå?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 78–79.

• Vad ser du? Vad tänker du? Berätta!

• Hur känner sig Sam och Majk?

• Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden. Vad hände när det var prisutdelning? Vem berättade om papegojan?

54

79

2021-05-24 09:42

51104287.1.1_inlaga.indd 79

2021-05-24 09:42

• Läs texten på s. 78 tillsammans flera gånger.

Hur kan man läsa dialogen så att den passar till bilden?

• Högläs texten på s. 79 Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, stycke för stycke (det finns fyra stycken i denna text).

• Vad skulle hända med läsningen om det inte fanns punkter? Stor bokstav och mellanrum mellan orden? Text och prat skiljer sig åt. Vad skulle hända om vi var tvungna att säga punkt efter alla meningar? Testa så får ni se. Glöm inte att prata med utropstecken och frågetecken också. På vilket sätt hjälper skiljetecknen oss att läsa?

Lästräna hela texten i par och enskilt.

FAKTATEXT PAPEGOJOR Projicera bilderna på s. 80–81.

• Vad vet vi redan nu om papegojor?

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna?

• Vad för slags djur är papegojor?

• Var lever de?

• Vad har de för utseende?

• Läs texten på sidan 80 tillsammans.

Uppmärksamma ordet ara och att det går att läsa både framlänges och baklänges.

Låt eleverna läsa den lätta texten i par några gånger.

• Läs s. 81 tillsammans.

• Vad fick vi veta? Använd underrubrikerna i rutan. Hur ska vi ta reda på det vi inte vet?

(Ne.se är en bra källa) Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten. Vad kan man berätta genom att läsa bilderna?

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera s. 66.

• Läs meningen Vera har en papegoja. Vilket ljud har bokstaven P? • Vilka ord på P kan dina elever? Skriv en lista tillsammans • Kan dina elever några ord med P i mitten eller i slutet på ordet?

• Titta på bilderna. Skriv orden tillsammans så att alla är säkra. Lyssna efter p-ljudet och övriga språkljud i orden.

• Träna på bokstavsformen på olika sätt.

Bestäm om ni ska arbeta tillsammans med det extra uppdraget eller låta eleverna jobba i par eller enskilt. Ett alternativ är att arbeta med en mindre grupp barn som behöver stöttning för att klara av uppdraget.

Låt eleverna arbeta i par med uppgifterna i arbetsboken.

LEKTION 4

Gå vidare Ibland förknippar man en egenskap med ett djur.

Nu låter jag som en papegoja. Det betyder att man säger samma sak flera gånger. Man upprepar sig.

Vilka fler uttryck har ni hört?

Stark som en björn.

Pigg som en mört.

Rädd som en mus.

Glad som en lax.

Hungrig som en varg.

Listig som en räv.

Långsam som en snigel.

Stolt som en tupp.

Arg som ett bi.

Skriv uttrycken på ett A4 -papper. Låt eleverna arbeta i grupper och låt dem illustrera några meningar. Kan de visa uttrycket med en charad?

Kan kompisarna i klassen gissa vilket?

55

Kapitel 21

Vissla är svårt

LEKTION 1

Högläsning

Uu

Kapitel 21

Farmor är expert på att vissla.

Hon försöker lära Majk och Sam att vissla med fingrarna i munnen. Majk filmar farmor när hon visar.

Vissla är svårt Majk och Sam är hemma hos farmor.

De tränar för fullt.

De tränar på att vissla.

Det är svårt att busvissla.

Majk och Sam går på visselkurs hos farmor.

Men det går inget vidare. Det är svårt att vissla men farmor säger att övning ger färdighet. I skolan ska de få en ny rutschkana och Majk lovar att hon och Majk kan ge en visselfanfar under invigningen. Sam oroar sig och tänker att det kommer bli en katastrof.

Men Sam är sur på Majk.

Hon har lovat Mimmi att de ska busvissla i skolan, på invigningen av den nya rutschbanan.

Fast de inte har lärt sig än!

Tur att Filips utter ska vara med på invigningen, tänker Sam. Filips utter ska prova rutschkanan.

Riktiga uttrar kan vissla, vet Sam. Synd att Filips utter är ett gosedjur, tänker Sam.

82

51104287.1.1_inlaga.indd 82

FÖRE LÄSNINGEN Samtala: • Hur gör man när man visslar och på vilka olika sätt kan man vissla? Bara med munnen formad som ett litet, litet o. Eller med fingrarna i munnen. Hur gör man när man busvisslar? När har man nytta av att kunna vissla? Det ska vi få höra i det här kapitlet.

UNDER LÄSNINGEN • Påminn om att man kan räcka upp handen om man vill kommentera något eller om det är något som är otydligt eller svårt att förstå.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände i berättelsen? Sammanfatta kapitlet tillsammans.

• Vad tyckte ni om i kapitlet?

• Fanns det något i handlingen som ni inte tyckte om?

• Var det något som var oklart eller svårt att förstå?

83

2021-05-24 09:42

51104287.1.1_inlaga.indd 83

2021-05-24 09:42

• Vad hände i skolan?

• Läs texten på s. 82 tillsammans flera gånger.

Titta särskilt på ordet busvissla. Busvissla stavas med tre S. Vad många s i det ordet! Ett sammansatt ord. Vilka två ord är det? Samtala om att det kan vara bra att dela på ord när man ska förstå dem.

Lästräna i par och enskilt.

• Högläs texten på s. 83. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, stycke för stycke.

Uppmärksamma eleverna på att texten är indelad i tre stycken.

• Rutschkana är ett ord som är bra att kunna. Sjljudet stavas med sch den här gången. Lägg ordet till listan med ordbilder som kan vara bra att kunna.

• Vad betyder invigning? Varför är Sam sur på Majk? Och vad är en utter för något?

Lästräna hela texten i par och enskilt.

För de elever som behöver kan texten på s. 82 klippas isär för extra träning.

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 82–83.

• Vad ser du? Vad gör de? Vad tänker de? Skriv ner det eleverna säger.

• Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden. Vad gör Sam och Majk hos farmor?

56

FAKTATEXT UTTER Projicera bilderna på s. 84–85.

• Vad vet vi redan nu om uttern?

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna?

• Vad för slags djur är uttern?

• Vad lever den av? Vilken är utterns föda?

• Var lever den?

• Läs texten på sidan 84 tillsammans.

• Uppmärksamma ordet rovdjur. Vad är ett rovdjur? Djur stavas med dj. Man hör inte bokstaven D när man säger ordet. Men man kan höra det när man ljudar ordet. Då påminns man om hur det stavas.

• Låt eleverna läsa den lätta texten i par några gånger.

Läs s. 85 tillsammans.

• Vad fick vi veta? Använd underrubrikerna i rutan. Hur ska vi ta reda på det vi inte vet?

(Ne.se är en bra källa och kanske finns det en bok om uttrar på skolans bibliotek.)

Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera s. 69.

• Läs meningen Filip har en utter! Vilka olika ljud har bokstaven U? • Vilka ord på U kan dina elever? Skriv en lista tillsammans.

• Kan dina elever några ord med U i mitten eller i slutet på ordet?

• Titta på bilderna. Skriv orden tillsammans så att alla är säkra. Lyssna efter u-ljudet och övriga språkljud i orden.

• Ordet undulat har två U som låter på olika sätt.

• Träna på bokstavsformen på olika sätt.

• På s. 70 ska eleverna försöka lista ut vilka ord man kan bygga med bokstäverna i cirklarna.

Det är inga nya ord men det är bra att modellera övningen först.

• Nytt i övningen på s. 71 är begreppet stödord.

Stödord är ord som stödjer ditt minne och ditt skrivande.

• Eftersom det är en ny övning är det bra att modellera den tillsammans i klassen innan eleverna jobbar med den.

Sen kan eleverna jobba i par eller enskilt. Ett alternativ är att arbeta med en mindre grupp barn som behöver stöttning för att klara av uppdraget.

Låt eleverna arbeta i par med uppgifterna i arbetsboken.

LEKTION 4

Gå vidare • Naturhistoriska riksmuseet har en fin hemsida där man kan lära sig mycket om djur. Läs tillsammans om uttern. Där finns även en film om uttern och hur man jobbar på museet.

• Jämför underrubrikerna i texten om uttern med dem ni brukar jobba med i klassen.

• Gå in under fliken Fakta om naturen och djur däggdjur rovdjur rymden utter • Att förstå att djur delas in i grupper på olika sätt gör det lättare att hitta rätt fakta på t ex en hemsida.

• Använd museets indelning av olika djur för att få en överblick i hur man kan dela in och sortera djuren.

57

Kapitel 22

En listig plan

LEKTION 1

Högläsning

Ää

Kapitel 22

I skolan nästa dag visar Dalia sin älg.

– Den heter Ällen, säger Dalia.

En listig plan

– En älg kan gå med stora kliv, säger Mimmi.

Hon visar genom att ta stora kliv i klassrummet.

– Nu tar jag älgkliv! säger hon.

Majk försöker rädda invigningen med en listig plan. Men hur listig är den egentligen? Sam är tveksam men går med på planen.

FÖRE LÄSNINGEN Samtala: • Rubriken är En listig plan. Vad kan det betyda?

• Hur är man om man är listig?

• Vad är en plan?

• Vem kommer ha en plan och vara listig i det här kapitlet? Samma person kommer få en lysande idé. Vad är det?

UNDER LÄSNINGEN • Stanna upp om ni får några svar från det inledande samtalet.

• Påminn om att man kan räcka upp handen om man vill kommentera något eller om det är något som är otydligt eller svårt att förstå.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände i berättelsen? Sammanfatta kapitlet tillsammans.

• Vad tyckte ni om i kapitlet?

• Fanns det något i handlingen som ni inte tyckte om?

• Var det något som var oklart eller svårt att förstå?

• Hur kommer det att gå med den listiga planen, tror ni?

LEKTION 2

Läseboken • • • •

Projicera bilden på s. 86–87.

Vad ser du? Vad tänker du?

Varför finns det en räv på bilden?

Vad är det Majk funderar på? Vad betyder den lilla bilden vid hennes mobil? (noter = en ton) • Läs texten på s. 86 tillsammans flera gånger.

Titta särskilt på ordet idé. Vad händer med ordet om man tar bort det lilla strecket ovanför E? 58

– Om man tar små, små steg kallas det myrsteg, säger Amina.

– Precis! säger Mimmi. Och man kan vara snabb som en vessla.

På rasten berättar Majk för Sam. – Vi kan vissla med hjälp av mobilen och göra en fanfar. Vi spelar upp filmen med farmor när hon visslar! Då blir det en fanfar på invigningen.

Sam tycker det är en läskig plan.

– Nej, det är en listig plan, säger Majk.

Jag är listig som en räv!

Majk har fått en idé.

Hon och Sam ska vissla i morgon.

Nu vet hon hur.

Med hjälp av farmor i mobilen.

Det är en listig plan, tänker Majk.

86

51104287.1.1_inlaga.indd 86

87

2021-05-24 09:42

51104287.1.1_inlaga.indd 87

2021-05-24 09:42

Lästräna i par och enskilt.

• Högläs texten på s. 87.

• Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, stycke för stycke.

• Uppmärksamma hur man läser när det är en dialog.

• I texten används olika djur för att beskriva något. Man tar älgkliv och myrsteg. På vilka andra sätt använder man djur när man vill uttrycka något? Se kapitel 20/arbeta vidare.

Man kan vara randig som en zebra.

Man kan vara dum som en åsna.

Man kan vara listig som en räv.

Man kan vara snabb som en vessla.

Man kan vara långsam som en snigel.

Man kan vara rädd som en mus.

Lästräna hela texten i par och sen enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

FAKTATEXT ÄLG Projicera bilderna på s. 88–89.

• Vad kan vi redan nu om älgen?

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna?

• Vad för slags djur är älgen?

• Vilken föda tycker älgen om?

• Var lever den?

• Läs texten på s. 89 tillsammans.

Uppmärksamma orden älg och tjur.

• J-ljudet stavas ibland med G och tj-ljudet i tjur stavas med tj. Lägg ordbilderna till er lista.

• Vad lärde vi oss om älgen?

Låt eleverna läsa den lätta texten i par några gånger.

Läs s. 89 tillsammans.

• Varför skjuter man älgar?

• Hur ser en varningsskylt ut?

• Vad fick vi veta mer? Använd underrubrikerna i rutan. Hur ska vi ta reda på det vi inte vet?

(Ne.se är en bra källa och Naturhistoriska riksmuseets hemsida finns det fakta att läsa.)

Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera s. 72.

• Läs meningen Dalia har en älg. Vilka olika ljud har bokstaven Ä?

• Vilka ord på Ä kan dina elever? Skriv en lista tillsammans.

• Kan dina elever några ord med Ä i mitten eller i slutet på ordet?

• Titta på bilderna. Skriv orden tillsammans så att alla är säkra. Lyssna efter ä-ljudet och övriga språkljud i orden.

Träna på bokstavsformen på olika sätt.

Bestäm om ni ska arbeta tillsammans med det extra uppdraget eller låta eleverna jobba i par eller enskilt. Ett alternativ är att arbeta med en mindre grupp barn som behöver stöttning för att klara av uppdraget.

Låt eleverna arbeta i par med uppgifterna i arbetsboken.

LEKTION 4

Gå vidare • Lek med liknelserna om djuren.

Randig som en zebra.

Musen var randig som en zebra.

Stark som en björn.

Musen var stark som en björn.

Att ta stora älgliv.

Räven gick med stora älgkliv genom skogen.

Listig som en räv.

Björnen var listig som en räv.

Går det att illustrera detta? Kan man rita en mus så att det ser ut som att den är stark som en björn?

Arbeta i grupper och fundera tillsammans. Om man behöver en paus under det arbetet kan man gå ut på skolgården och gå omkring med myrsteg eller ta stora älgkliv.

59

Kapitel 23

Fuskig fanfar

LEKTION 1

Högläsning

Zz

Kapitel 23

– Vissla igen, ber Mimmi.

Men nu kan Sam inte vissla igen.

Han blåser och blåser. Men inte ett pip hörs.

Majk kan inte spela upp farmors film igen.

Allt är avslöjat!

Klassen skrattar och Sam springer sin väg.

Majk följer efter. De gömmer sig bakom den stora stenen.

Fuskig fanfar

Det blir jobbigt när den listiga planen misslyckas. Men dagen blir både rolig och tråkig om vartannat, tänker Majk. Dagen blev lite randig. En riktig zebradag.

- Förlåt Sam, säger hon och tar hans hand.

Mimmi kommer. Hon har Fido med sig.

Mimmi är bra, tänker Majk. Hon hjälper till när det är jobbigt.

– Du ville vara listig som en räv, säger Mimmi och ler.

– Men jag blev dum som en zebra, svarar Majk.

– Det heter dum som en åsna! säger Sam. Då skrattar Sam, Majk och Mimmi.

Sam låtsas vissla.

Majk spelar upp farmors vissling från sin mobil.

Det funkar!

FÖRE LÄSNINGEN Samtala: • Rubriken är Fuskig fanfar. Vad betyder det?

• Hur tror ni det kommer att gå med den listiga planen? Oj, vad spännande att få veta!

UNDER LÄSNINGEN • Påminn om att man kan räcka upp handen om man vill kommentera något eller om det är något som är otydligt eller svårt att förstå.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände i berättelsen? Sammanfatta kapitlet tillsammans.

• Hur sammanfattade Majk dagen? Vad menade hon när hon sa att det blev en zebradag?

• Vad tyckte ni om i kapitlet?

• Fanns det något i handlingen som ni inte tyckte om?

• Var det något som var oklart eller svårt att förstå? T ex Mimmis kattgåta.

LEKTION 2

Läseboken • Projicera bilden på s. 90–91.

• Vad ser du? Vad tänker du?

• Vad känner Majk och Sam? Kan man se det på bilderna?

• Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden.

60

Men en lastbil kör förbi och låter så att ingen hör!

90

91

51104287.1.1_inlaga.indd 90

• • • •

• • • •

2021-05-24 09:42

51104287.1.1_inlaga.indd 91

2021-05-24 09:42

Hur gick det med den listiga planen?

Läs texten på s. 90 tillsammans flera gånger.

Högläs texten på s. 91.

Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, stycke för stycke. Uppmärksamma eleverna på dia­logen och hur man betonar/intonerar läsningen.

Vad betyder ordet avslöja? Av och slöja. Vad är en slöja?

Hur känns det att bli avslöjad?

På vilket sätt hjälpte Mimmi barnen?

Hur kan vi hjälpa varandra i klassen om vi råkar göra något som blir tokigt eller fel?

Lästräna hela texten i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

FAKTATEXT ZEBRA Projicera bilderna på s. 92–93.

• Vad vet vi redan nu om zebran?

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna?

• Vad för slags djur är zebran?

• Var lever den?

• Läs texten på s. 92–93 tillsammans.

Uppmärksamma ordet flockar. Vad är en flock?

Det stavas med ck, man skriver inte flokk.

Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

• Vad fick vi veta? Använd underrubrikerna i rutan. Hur ska vi ta reda på det vi inte vet?

(Ne.se är en bra källa) • På vilket sätt hjälper strutsar och zebror varandra?

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera s. 75.

• Läs meningen Emma har en zebra. Vilket ljud har bokstaven Z? • Vilka ord med Z kan dina elever? Skriv en lista tillsammans • Titta på bilderna. Skriv orden tillsammans så att alla är säkra. Lyssna efter z-ljudet och övriga språkljud i orden.

• Vad är en kazoo? Lyssna på en kazoo på Youtube. Sök på: Hur man spelar en kazoo?

Träna på bokstavsformen på olika sätt.

Bestäm om ni ska arbeta tillsammans med det extra uppdraget om zebran eller låta eleverna jobba i par eller enskilt. Ett alternativ är att arbeta med en mindre grupp barn som behöver stöttning för att klara av uppdraget.

Låt eleverna arbeta i par med uppgifterna i arbetsboken.

LEKTION 4

Gå vidare Lyssna på några olika jazz-låtar.

Tillverka en kazoo och spela till jazzmusik.

Världens lättaste instrument att bygga. Principen är densamma som när man spelar på en kam.

Material: • en toarulle, eller ett hoprullat papper • silkespapper • tejp eller gummiband

För att få dem att låta, nynnar man i dem till musiken. Det räcker inte att bara blåsa.

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

61

Kapitel 24

Tjuvar

LEKTION 1

Högläsning

Tt

Kapitel 24

Idag är allt en enda röra i skolan. Det är glas på golvet och dörren är trasig. Det har varit tjuvar i skolan! För att varva ner berättar Mimmi en saga. Frans visar och berättar om sin tvättbjörn. Den ser faktiskt ut som en tjuv.

FÖRE LÄSNINGEN Samtala: • Oj oj, idag är allt en enda röra i skolan. När barnen kommer till skolan ligger det glas på golvet. Dörren är trasig och det luktar cigarettrök i klassrummet. Vad är det som har hänt? Lyssna så får du veta.

UNDER LÄSNINGEN • Påminn om att man kan räcka upp handen om man vill kommentera något eller om det är något som är otydligt eller svårt att förstå.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände i berättelsen? Sammanfatta kapitlet tillsammans.

• Vad tyckte ni om i kapitlet?

• Fanns det något i handlingen som ni inte tyckte om?

• Var det något som var oklart eller svårt att förstå?

• Hur tror ni det känns om man får inbrott på skolan?

• Är det någon som har hört talas om ett inbrott?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 94–95.

• Vad ser du? Vad är det som händer? Låt dina elever få samtala i par om bilden. Sen i helklass.

• Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden.

62

Det luktar konstigt i klassrummet.

Det luktar rök. Tjuvarna har rökt i deras klassrum!

– Vad har tjuvarna tagit? undrar Majk.

– De har stulit våra surfplattor, berättar Mohammed.

Polisen har varit här och undersökt.

Tjuvar

För att det ska vara lite som vanligt ber Mimmi Frans att visa sitt djur.

Det är en tvättbjörn. Den är fin.

Frans berättar och visar för klassen.

Mimmi berättar att när hon bodde i USA, kom det in en tvättbjörn i huset och tog mat.

– Det kanske var en tvättbjörn som stal våra surfplattor? funderar Frans.

Tvättbjörnar har som en tjuvmask för ögonen.

– Tvättbjörnar röker väl inte! säger Majk.

Det är glas på golvet.

Dörren är trasig.

Allt är en enda röra.

Det har varit tjuvar i skolan!

94

51104287.1.1_inlaga.indd 94

95

2021-05-24 09:42

51104287.1.1_inlaga.indd 95

2021-05-24 09:42

• Läs texten på s. 94 tillsammans flera gånger.

Titta särskilt på ordet tjuvar, tj-ljudet stavas med tj. Skriv en lapp med ordbilden och sätt upp på klassens lista med krångliga ord.

Lästräna i par och enskilt.

Högläs texten på s. 95. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, stycke för stycke.

• Hur tror ni Majk och Sam kände sig den där dagen?

• Har du varit med om något liknande?

• Var ligger USA och vad betyder bokstäverna?

• Finns det tvättbjörnar i Sverige? Finns det andra djur som tycker om att vara när oss människor och som gärna knycker lite mat?

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

FAKTATEXT TVÄTTBJÖRN Projicera bilderna på s. 96–97.

• Vad vet vi redan nu om tvättbjörnen? Några saker fick vi veta i högläsningen.

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna?

• Vad för slags djur är en tvättbjörn?

• Vad lever den av? Vilken är tvättbjörnens föda?

• Var lever den?

Läs texten på s. 96 tillsammans.

Låt eleverna läsa den lätta texten i par några gånger.

Läs s. 97 tillsammans.

• Vad fick vi veta? Använd underrubrikerna i rutan. Hur ska vi ta reda på det vi inte vet?

(Ne.se är en bra källa) Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera s. 78.

• Läs meningen Frans har en tvättbjörn. Vilket ljud har bokstaven T? • Vilka ord på T kan dina elever? Skriv en lista tillsammans.

• Kan dina elever några ord med T i mitten eller i slutet på ordet?

• Titta på bilderna. Samtala om orden tillsammans så att alla är säkra. Lyssna efter t-ljudet och övriga språkljud i orden. Sätt in orden i meningar.

Träna på bokstavsformen på olika sätt.

Projicera uppgifterna på s. 79.

• Förklara hur man gör den första meningen.

Eleverna ska dra streck från en mening till en bild

som passar. Om du vill kan du göra det som en liten diagnos. Klarar alla elever den här uppgiften?

De elever som du vet inte klarar den behöver stöttning. Ett alternativ kan vara att sitta med dessa elever i grupp när övriga arbetar i arbetsboken.

• Kan alla dina elever alla bokstäver nu, både versaler och gemener? Fundera på om övningen längst ner på sidan ska vara en diagnos. Passa på att undersöka om dina elever är säkra på alla bokstävers ljud också.

Bestäm om ni ska arbeta tillsammans med det extra uppdraget eller låta eleverna jobba i par eller enskilt. Ett alternativ är att arbeta med en mindre grupp barn som behöver stöttning för att klara av uppdraget.

Låt eleverna arbeta i par med uppgifterna i arbetsboken.

LEKTION 4

Gå vidare • Paul Harrisson har skrivit en bok som heter Tvättbjörnsmonstret. En vanlig liten gullig tvättbjörn slukar några godbitar en natt och förvandlas till ett monster. Ett monster som hotar hela staden i jakt på mat. Men huvudpersonen Jimmy har en plan! Även om man inte hinner läsa hela boken kan man öppna upp den. Läsa en liten bit. Den är skriven så att man kan läsa den själv när man går på lågstadiet. Skapa ett lässug.

• Mimmi börjar att berätta en saga i högläsningen.

Skriv klart den tillsammans, eller i grupp, eller i par. ”Det var en gång en flicka. Hon hade kort lila hår och havsgröna ögon. Hon var ensam. Alldeles ensam.” (s 83 i högläsningsboken)

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

63

Kapitel 25

Sagan om Tjuvis

LEKTION 1

Högläsning

Öö

Kapitel 25

– Det var en gång en tvättbjörn som hette Tjuvis. Han hette så för att han var en tjuv, läser de för farmor.

Sam och Majk berättar klart den spännande sagan för farmor.

Farmor tycker att sagan är bra och spännande.

– Tänk att ni kan berätta och läsa så bra nu.

Ni har en början, ett problem och ett bra slut, säger farmor.

Sagan om Tjuvis Sam och Majk är hemma hos farmor.

De har hittat på en egen saga.

Sagan heter Tjuvis.

Den handlar om en tvättbjörn.

Majk och Sam har byggt en sagoportal hemma hos farmor. När man kryper in där kommer man till sagans värld. Barnen berättar sagan om Tjuvis, en tvättbjörn som tar andras choklad och ibland även en surfplatta.

Farmor undrar vad Sam tycker om att läsa.

– Jag älskar faktaböcker, säger Sam. Jag har nog 20 faktaböcker om djur hemma.

Farmor blir imponerad och undrar vad han läser just nu.

– Jag läser en bok om örnar. Jag älskar örnar!

– Finns det några djur du inte älskar? undrar farmor.

– Jag älskar nog alla djur, säger Sam när han tänkt en stund. Fast inte löss, säger han sen och kliar sig lite bakom örat.

Farmor kliar sig också bakom örat.

– Det är konstigt. Så fort man pratar om löss börjar det klia bakom öronen, säger hon.

98

FÖRE LÄSNINGEN Samtala: • Idag ska ni få höra Sams och Majks saga om Tjuvis. Tjuvis är en tvättbjörn. Vad tror ni han tjuvar? Vi får väl se hur det går!

UNDER LÄSNINGEN • Påminn om att man kan räcka upp handen om man vill kommentera något eller om det är något som är otydligt eller svårt att förstå.

• Stanna upp i läsningen när vi får veta vad det är Tjuvis tjuvar. Stämde det med det som klassen trodde?

EFTER LÄSNINGEN • Vad tjuvade Tjuvis? Hur gick det?

• Vad tyckte ni om i kapitlet?

• Fanns det något i handlingen som ni inte tyckte om?

• Var det något som var oklart eller svårt att förstå?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 98.

• Vad ser ni?

• Vad är en sagoportal? Vad händer när man går in där?

• Vad ska en saga innehålla? Vilka delar är viktigt att ha med i en saga? Vad är det för skillnad på en saga och en berättelse?

• Läs texten på s. 98 tillsammans. Läs det flera gånger. Låt dina elever läsa sidan i par.

64

51104287.1.1_inlaga.indd 98

99

2021-05-24 09:42

51104287.1.1_inlaga.indd 99

2021-05-24 09:42

• Högläs texten på s. 99. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, stycke för stycke.

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

FAKTATEXT HAVSÖRN Projicera bilderna på s. 100–101.

• Vad vet vi redan nu om havsörnen? Vi fick ju veta lite i högläsningen när Sam läste på kvällen.

Kommer ni ihåg?

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna?

• Hur fångar havsörnen sin föda?

• Hur ser boet ut och vad är det byggt av?

• Vad har en havsörn för utseende?

Läs texten på s. 100 tillsammans.

• Låt eleverna läsa den lätta texten i par några gånger.

Läs s. 101 tillsammans.

• Vad fick vi veta? Använd underrubrikerna i rutan. Hur ska vi ta reda på det vi inte vet?

(Ne.se är en bra källa)

Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera s. 81.

• Läs meningen Sam läser om en havsörn. Vilka ljud har bokstaven Ö?

• Vilka ord på Ö kan dina elever? Skriv en lista tillsammans.

• Kan dina elever några ord med Ö i mitten eller i slutet på ordet?

• Titta på bilderna. Skriv orden tillsammans så att alla är säkra. Lyssna efter ö-ljuden och övriga språkljud i orden.

Träna på bokstavsformen på olika sätt.

På s. 82 ska eleverna läsa några enkla meningar och sätta rätt siffra vid en bild som passar till meningen.

Gå igenom övningen först så att alla kan klara av uppgiften.

Bestäm om ni ska arbeta tillsammans med det extra uppdraget (skriva en faktatext om havsörnen med hjälp av stödord) eller låta eleverna jobba i par eller enskilt. Ett alternativ är att arbeta med en mindre grupp barn som behöver stöttning för att klara av uppdraget.

Låt eleverna arbeta i par med uppgifterna i arbets­ boken.

LEKTION 4

Gå vidare • Lars Klinting har skrivit en fantastisk bok som heter Örjan, den höjdrädda örnen. Örjan är en stor kungsörn. Han får hjälp av en liten kompis, en väldigt liten fågel. En kungsfågel. Längst bak i boken finns det fakta om både kungsörnen och kungsfågeln. Samtala om hur vi kan hjälpa varandra i klassen.

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

65

Kapitel 26

Bulldoft

LEKTION 1

Kapitel 26

Högläsning

Det är Mohammed som bakat bullar på morgonen.

– Doften från bullar är bra för att ta bort lukten av rök, säger han.

Röklukten är borta i klassrummet.

Mohammed har bakat bullar och en ljuvlig bulldoft har spritt sig i klassrummet. Klassen undersöker om de har djur som börjar på alla bokstäver i alfabetet. Det saknas några.

FÖRE LÄSNINGEN • Vilka djur finns med i Sams, Majks och deras kompisars djurklubb?

• Det saknas djur på vissa bokstäver. Kan vi komma på vilka bokstäver det är som inte har något djur? Vi får se om vi får hjälp när vi läser kapitlet som heter Bulldoft.

• Bulldoft? Vad är det? Och varför heter kapitlet så? Det får vi nog reda på nu. Lyssna!

UNDER LÄSNINGEN • Påminn om att man kan räcka upp handen om man vill kommentera något eller om det är något som är otydligt eller svårt att förstå.

• Stanna upp när ni får svar på frågorna.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände i berättelsen? Sammanfatta kapitlet tillsammans.

• Var det något som var oklart eller svårt att förstå?

• Kan vi några djur på bokstäverna Q W X Y och Å?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 102.

• Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden.

• Varför har Mohammed bakat bullar?

• Läs texten på s. 102 tillsammans flera gånger.

• Hur bakar man bullar?

66

– Bullar luktar bättre än röklukt, säger Majk.

– Jag vill ha en bulle nu! suckar Sam. Han är bullsugen.

Bulldoft

När skolan börjar vill Mimmi se hur många gosedjur det finns i klubben.

– Har vi ett djur till varje bokstav? undrar hon.

Alla barnen hämtar sina djur.

De ställer dem i ordning från A till Ö.

– Det kallas bokstavsordning, säger Mimmi.

Q, W, X, Y och Å saknas.

– Å, det finns inga djur på de bokstäverna, suckar Olle.

När Majk och Sam kommer till skolan nästa dag luktar det gott.

Det luktar bullar!

– Jo då, det finns massor av djur.

Och massor av bullar. Nu smakar vi!

102

51104287.1.1_inlaga.indd 102

103

2021-05-24 09:42

51104287.1.1_inlaga.indd 103

2021-05-24 09:42

Högläs texten på s. 103. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter.

• Vad betyder bokstavsordning?

• Skulle vi kunna ställa oss på ett led i klassrummet i bokstavsordning? Har vi några gosedjur som vi kan ställa i bokstavsordning?

Hur ställer man böcker i bokstavsordning?

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

FAKTATEXT OLIKA DJUR Projicera bilderna på s. 104–105.

• Vilka olika slags djur kan vi se på bilden?

• Kan vi se däggdjur?

• Kan vi se något rovdjur?

• Kan vi se något djur som äter kött?

• Kan vi se något djur som äter växter?

• Kan vi se fiskar?

• Kan vi se djur med en ryggrad/skelett?

• Kan vi se djur utan skelett?

• Kan vi se något kräldjur?

• Kan vi se någon fågel?

Läs kapitlet tillsammans. Fundera på vilka olika sätt man delar in djur på. Gå in på Naturhistoriska riksmuseets hemsida. Under fliken ”Naturen och rymden” finns en flik som handlar om djur. Där delar de in djur på olika sätt. Undersök!

Lästräna i par.

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera s. 84–85.

Uppgifterna till det här kapitlet är lite annorlunda.

De handlar om olika djur. Eleverna får mindre stöttning än vanligt. Det blir ett sätt för dig som lärare att se vad dina elever klarar av just nu. Kan de skriva ord till en bild utan stöd. Kan de skriva meningar? Kan de läsa enkla meningar?

Fundera på vilka av dina elever som behöver stöttning för att lyckas med uppdragen. Någon kanske kan få titta på sidorna tillsammans med dig före lektionen.

Låt dina elever arbeta enskilt med dessa sidor.

De som blir klara snabbt kan arbeta med Extra uppdrag, ett korsord och hjärtuppgifterna.

Avsluta med att eleverna får samtala om hur de löst uppgiften på s. 85. Har de parat ihop meningar och bilder på samma sätt? Man kan göra lite olika.

LEKTION 4

Gå vidare • Läs ett bra recept på bullar tillsammans.

– Vad behöver man för ingredienser?

– Hur ska man göra?

– Hur är ett recept uppbyggt – En instruerande text.

• Baka bullar och låt bulldoften fylla klass­ rummet.

• Skriv egna fantasirecept på fantastiska bakverk med knasiga ingredienser. Illustrera recepten med bilder på det färdiga bakverket!

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

67

Kapitel 27

Falafel

LEKTION 1

Högläsning

Ww

Kapitel 27

Det är fredag och fest hos Sam. Nu har alla kommit.

Det blir god mat och alla är glada.

Det är fest hemma hos Sam. Majks farmor är bjuden. Sams pappa har gjort falafel och när farmor stoppar sin första falafel i munnen händer något som gör att Sam och Majk kommer på ett djur på bokstaven W.

FÖRE LÄSNINGEN Samtala: • Djur på W är ju ganska ovanliga, men Sam kommer på ett när familjen har fest. Sams pappa har gjort falafel. Vet ni vad det är? Det är tack vare falafeln som problemet med W-djuret löser sig. Låter det märkligt? Lyssna så får ni höra.

UNDER LÄSNINGEN • Räck upp handen när ni hör om ett djur på W. • Påminn om att man kan räcka upp handen om man vill kommentera något eller om det är något som är otydligt eller svårt att förstå.

EFTER LÄSNINGEN • På vilket sätt hjälpte en falafel till att lösa problemet med ett djur på W? • Hur kan nya idéer uppstå? Har ni fått någon bra idé någon gång?

• Vad hände i berättelsen? Sammanfatta kapitlet tillsammans.

• Vad tyckte ni om i kapitlet?

• Fanns det något i handlingen som ni inte tyckte om?

• Var det något som var oklart eller svårt att förstå?

Påminner om att det alltid är bra att prata i par innan man pratar i helklass. Då får fler tillfälle att samtala och använda sitt språk.

68

– Oj, vad gott! säger farmor och blundar.

Vad säger man när det nästan är det godaste man smakat?

– Wiihaa!? undrar Sam. – Eller wahoo!? föreslår Majk.

Sam tittar förvånat på Majk.

– Majk, nu vet jag!

– Vad då? undrar Majk.

– Nu vet jag ett djur på W! Wahoo!

– Är det ett djur?

– Ja, det är en fisk. En stor och snabb fisk!

Falafel

106

51104287.1.1_inlaga.indd 106

107

2021-05-24 09:42

51104287.1.1_inlaga.indd 107

2021-05-24 09:42

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 106–107.

• Vad ser du? Vad händer? Prata först i par och sen i klassen.

• Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden.

• Hur såg fisken ut? Och hur stor var den?

Läs texten på s. 106 tillsammans flera gånger.

Högläs texten på s. 107. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, dialog för dialog. Uppmärksamma eleverna på dialogen och hur man kan intonera på olika sätt i läsningen. Utropstecknen och frågetecknen hjälper oss att variera läsningen.

Titta på vilka verb som kommer efter komma­ tecknet i dialogerna: säger, undrar, föreslår. Man skulle ju kunna skriva säger hela tiden. Varför gör inte författaren det?

Lästräna hela texten i par och sen enskilt. När man parläser behöver man inte läsa lika mycket. Man parläser även när man lyssnar på någons läsning.

Påminn om att man ska följa texten med sitt läsfinger och att man kan träna på olika delar i texten.

FAKTATEXT WAHOO Projicera bilderna på s. 108–109.

• Vad vet vi redan nu om wahoon? Vi fick ju veta lite i högläsningen.

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna?

• Vad för slags djur är wahoon?

• Var och hur lever den?

Läs texten på s. 108 tillsammans.

• Uppmärksamma ordet stim och art. Vad betyder orden?

Låt eleverna läsa den lätta texten i par några gånger.

Läs s. 109 tillsammans.

• Vad fick vi veta? Använd underrubrikerna i rutan. Hur ska vi ta reda på det vi inte vet? Det står inget om wahoon på ne.se. Läs tillsammans på Wikipedia istället. Fundera på och jämför fakta i läseboken och på Wikipedia.

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera s. 87.

• Läs meningen Wow! Vilken stor wahoo! Vilka ljud har bokstaven W? I namn uttalas W oftast V. På engelska är det annorlunda.

• Vilka namn på W kan dina elever?

Träna på bokstavsformen på olika sätt.

Bestäm om ni ska arbeta tillsammans med det extra uppdraget eller låta eleverna jobba i par eller enskilt. Ett alternativ är att arbeta med en mindre grupp barn som behöver stöttning för att klara av uppdraget.

Låt eleverna arbeta i par med uppgifterna i arbetsboken.

LEKTION 4 Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

Gå vidare • På Wikipedia står det att att wahoon inte är en fisk som lever i stim. På bilden i läseboken ser man flera wahoos som simmar tillsammans.

Men är det ett stim? Hur många fiskar ska det vara för att räknas som stim? Att man funderar på vad som är rätt eller fel i texter kallas att man är källkritisk. Att vara källkritisk börjar med att man är medveten om att t ex en text är skriven av någon. Vem har skrivit läseboken och arbetsboken? Vem har ritat bilderna? Har fler personer varit inblandade i att göra boken? Var i boken kan man hitta uppgifter om detta? Titta på sidorna före innehållssidan i läseboken eller arbetsboken.

• Vilket djur skulle man kunna rita upp på ett stort papper i klassrummet? Vilka djur skulle man absolut inte kunna rita upp? Rita upp något djur i naturlig storlek på ett spännpapper.

Arbeta i grupper. Läs, mät och fundera.

69

Kapitel 28

Ett djur på X

LEKTION 1

Högläsning

Xx

Kapitel 28

– Förlåt Sam, säger Mimmi.

Jag glömde bort att du inte vill läsa själv inför hela klassen.

Sam ser på Mimmi att hon är ledsen.

– Här, säger han. Ta Fido.

Mimmi tar tacksamt emot den mjuka hunden.

– Jag behöver hjälp med en sak, säger hon sen.

– Vad då? undrar Sam. – Ett djur på X.

Ett djur på X

Klassen ska läsa sina sagor för varandra. Sam gillar verkligen inte att läsa högt inför andra och det blir jobbigt för honom. Det blir jobbigt för Mimmi också. Ibland glömmer lärare bort sig och gör fel. Det hela löser sig till slut för både Mimmi och Sam.

På kvällen när Sam sitter och pusslar kommer han på djuret.

– Xenosaurer! Yes! Jag är en kung på djur! tänker han nöjt.

Här är Sam och Fido.

Sam ville inte läsa för hela klassen.

Nu läser han för Fido.

Det känns bra!

110

FÖRE LÄSNINGEN • Idag blir det jobbigt för Sam i skolan. Det blir jobbigt för Mimmi också. Båda blir ledsna men av lite olika anledningar. Lyssna så ska ni få höra.

UNDER LÄSNINGEN • Påminn om att man kan räcka upp handen om man vill kommentera något eller om det är något som är otydligt eller svårt att förstå.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände i berättelsen? Sammanfatta kapitlet tillsammans.

• Vad tyckte ni om i kapitlet?

• Fanns det något i handlingen som ni inte tyckte om?

• Var det något som var oklart eller svårt att förstå?

• Hur löste sig problemet?

• Hur kan vi skapa förståelse för att vi är olika, kan olika saker, är olika bra på olika saker men att alla är lika värdefulla och viktiga? Hur lever man sig in i hur andra har det? Varför är det viktigt att kunna det?

• Vad betyder ordet empati?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 110.

• Vad ser du? Vad hände innan situationen på bilden?

• Läs texten på s. 110 tillsammans flera gånger.

70

51104287.1.1_inlaga.indd 110

111

2021-05-24 09:42

51104287.1.1_inlaga.indd 111

2021-05-24 09:42

Lästräna i par.

Högläs texten på s. 111. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, dialog för dialog.

• Vad tänker du om det som hände? Samtala först i par. Sen i helklass.

Lästräna hela texten i par och sen enskilt. När man parläser behöver man inte läsa lika mycket.

Man parläser även när man lyssnar på någons läsning. Påminn om att man ska följa texten med sitt läsfinger och att man kan träna på olika delar i texten.

FAKTATEXT XENOSAURER Projicera bilderna på s. 112–113.

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna?

• Vad för slags djur är xenosauren? (kräldjur) • Hur ser xenosauren ut? Liknar den något annat djur?

• Vad finns det för andra kräldjur?

Läs texten på s. 112 tillsammans. Uppmärksamma orden Mexiko, Kina och södra. Var ligger de länderna?

• Vad betyder södra? Mexiko och Kina är namn på länder. Det är därför de har stor bokstav. Alla namn på kartor har stor bokstav. När använder vi stora bokstäver annars? Stora bokstäver heter versaler. De små heter gemener.

Låt eleverna läsa den lätta texten i par några gånger.

Läs s. 113 tillsammans.

Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

• Vad fick vi veta? Använd underrubrikerna i rutan. Hur ska vi ta reda på det vi inte vet?

(Googla Xenosaurer) Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera s. 90.

• Läs meningen Sam ser en xenosaurus. Vilket ljud har bokstaven X? • Kan dina elever några ord med X i början, mitten eller i slutet på ordet? Skriv en lista tillsammans • Titta på bilderna. Skriv orden tillsammans så att alla är säkra. Lyssna efter x-ljudet och övriga språkljud i orden.

Träna på bokstavsformen på olika sätt.

Bestäm om ni ska arbeta tillsammans med det extra uppdraget eller låta eleverna jobba i par eller enskilt. Ett alternativ är att arbeta med en mindre grupp barn som behöver stöttning för att klara av uppdraget.

Låt eleverna arbeta i par med uppgifterna i arbetsboken.

LEKTION 4

Gå vidare • Jobba vidare med de olika kräldjuren på s. 113 i läseboken. Arbeta i grupper och ta reda på fakta om sköldpaddan, krokodilen, någon ödla och en orm som verkar spännande. Börja med att låta grupperna fundera på vad de redan kan.

Arbeta på stora ark. Gör tankekartor. Jobba med sexfältaren som finns i kopieringsunderlagen.

Hjälp till med faktaunderlagen.

• Skriv texterna digitalt och illustrera texterna. Låt grupperna berätta för varandra. Det tar mindre tid om man inte gör detta i helklass och fler får tillfälle att berätta och/eller ställa frågor. Du kan t ex låta en grupp bestå av fyra barn som alla har olika djur.

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

71

Kapitel 29

I skogen

LEKTION 1

Högläsning

Yy

Kapitel 29

Nu simmar alla ynglen i akvariet.

Alla tio.

Vattnet i akvariet kommer från bäcken där de hittade ynglen.

I skogen Idag är klassen i skogen.

De ska fånga yngel med en håv.

De fångar tio yngel och lägger dem i en hink.

Klassen är i skogen och ska fånga grodyngel.

Det finns många regler om hur man ska göra med grodynglen och Mimmi berättar att man får ta några stycken till skolan, även om de är fridlysta. Men man måste lämna tillbaka dem där man hittade dem.

– Nu ska de få mat, säger Mimmi och berättar.

– Jag har plockat maskrosblad. Sen hällde jag kokande vatten över. Nu har bladen svalnat.

Man kan också ge dem några havregryn.

Ynglen ser ut att ha det bra.

De simmar runt och ibland stannar de och äter på bladen.

– När de blivit grodor ska de få komma tillbaka till skogen, berättar Mimmi.

114

FÖRE LÄSNINGEN Samtala: • Vi kommer att möta ett speciellt ord i högläsningen idag: fridlyst. Vad betyder det?

UNDER LÄSNINGEN • Påminn om att man kan räcka upp handen om man vill kommentera något eller om det är något som är otydligt eller svårt att förstå.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände i berättelsen?

• Vad var det som var fridlyst?

• Hur kommer det sig att man får ta med grodyngel till skolan?

• Vad betyder undantag?

• Var det något som var oklart eller svårt att förstå?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 114–115.

• Vad ser du? Vad händer? Hur kommer det att gå?

• Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden.

Läs texten på s. 114 tillsammans flera gånger. Titta särskilt på orden yngel och fångar (ng-ljudet).

Lästräna i par och enskilt.

72

115

51104287.1.1_inlaga.indd 114

2021-05-24 09:43

51104287.1.1_inlaga.indd 115

2021-05-24 09:43

Högläs texten på s. 115. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, stycke för stycke.

• Vad fick vi veta om ynglens mat som vi inte visste redan?

• Vad ska ynglen bli för slags djur när de vuxit klart?

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

FAKTATEXT GRODYNGEL Projicera bilderna på s. 116–117.

• Vad vet vi redan nu om grodor och grodyngel?

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna?

• Hur ser äggen, ynglet och grodan ut?

• Vad lever den?

• Vad äter ynglen?

Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

Läs texten på s. 116 tillsammans.

Låt eleverna läsa den lätta texten i par några gånger.

Läs s. 117 tillsammans.

• Vad fick vi veta?

• I texten finns många ord och begrepp att samtala om: gälar, försvinner, bildas, växtätare, köttätare, livscykel, förvandlas, förvandling (metamorfos).

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera s. 93.

• Läs meningen Vi fångade yngel. Vilket ljud har bokstaven Y? • Vilka ord på Y kan dina elever? Skriv en lista tillsammans.

• Kan dina elever några ord med Y i mitten eller i slutet på ordet?

• Titta på bilderna. Påminn om att de små bok­ stäverna kallas gemener, de stora kallas versaler.

Om man glömt hur bokstaven skall skrivas kan man titta i arbetsboken.

Träna på bokstavsformen på olika sätt.

Projicera s. 94 • Samtala om bilderna och om hur uppgiften ska genomföras.

Låt eleverna arbeta i par.

LEKTION 4

Gå vidare • Eftersom det ingår i biologiundervisningen för åk 1–3 att undervisa om ett djurs livscykel är det lämpligt att alla elever jobbar med uppgiften om grodans livscykel. Låt eleverna arbeta i grupper och låt dem rita och skriva om grodans livscykel. Tillverka planscher eller låt eleverna dokumentera sitt arbete på ett sätt som passar din övriga undervisning.

Använd läseboken på s. 116 och 117 som faktaunderlag.

• Använd bilden på s. 95 i arbetsboken för att skapa förförståelse tillsammans med klassen.

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

73

Kapitel 30

Skattjakt

LEKTION 1

Högläsning

Åå

Kapitel 30

Alla barnen i klassen springer iväg med sina kartor.

Majk och Sam jobbar tillsammans.

På kartan är det olika symboler.

Majk förstår inte men Sam vet hur man ska läsa en karta.

Först går de fel, men sen går de rätt.

Den första skatten är en ledtråd.

Skattjakt

Vaktis Björn får hoppa in som idrottslärare och ordnar en skattjakt. Han vet att klassen behöver ett djur på bokstaven Å och ser till att klassen får det. Sam märker att han inte bara är bra på att läsa en karta, han har också börjat få flyt i läsningen.

Nu är det bara två bokstäver kvar.

Innan ni alla 29 har.

Leta efter ett djur som känns som en tvål.

Vaktis Björn visar en karta.

En skattkarta!

– Leta efter skatten, säger han.

Skatten är något som ni i klassen behöver.

Det är långt och slemmigt och kallas för ...

– Ål! ropar Majk.

De får en ny karta. Majk och Sam ser direkt var skatten är. Utanför vaktis Björns kontor.

118

FÖRE LÄSNINGEN Samtala: • Vad är en karta? Varför finns det kartor?

• Vad är en skattkarta? Har ni använt en sådan någon gång?

• Idag kommer Majk och Sam och hela klassen få gå på skattjakt. De kommer att hitta något de verkligen behöver. Något på Å.

UNDER LÄSNINGEN • Påminn om att man kan räcka upp handen om man vill kommentera något eller om det är något som är otydligt eller svårt att förstå.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände i berättelsen? Sammanfatta kapitlet tillsammans.

• Var det något som var oklart eller svårt att förstå?

• Sam och Majk blev glada för att de vann skattjakten. Men det var inte det som Majk var gladast för. Hur tror ni hon kände det?

• Har du känt dig extra glad för något du lärt dig?

• Hur lär man sig nya saker?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 118–119.

• Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden.

• Vad vet vi om ålar?

• Hur brukar skattkartor se ut?

• Läs texten på s. 118 tillsammans flera gånger.

74

51104287.1.1_inlaga.indd 118

119

2021-05-24 09:43

51104287.1.1_inlaga.indd 119

2021-05-24 09:43

Lästräna i par och enskilt.

Högläs texten på s. 119. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, stycke för stycke.

• Uppmärksamma eleverna på ordet symboler. Vad är en symbol? Det är en skriven eller ritad figur som betyder något. Bokstäverna är symboler som betyder olika ljud. Vägskyltar är symboler.

• Björns ledtråd är skriven på rim. Vad innebär det?

Lästräna i par.

FAKTATEXT ÅL Projicera bilderna på s. 120–121.

• Vad vet vi redan nu om ålen?

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna?

• Vad för slags djur är ålen?

• Hur ser den ut?

• Var lever den?

Läs texten på s. 120 tillsammans.

• Uppmärksamma orden en och en halv meter.

Hur långt är det?

• Ord som beskriver hur något är kallas för adjektiv, t ex lång, smal och hal.

• Kan vi komma på andra adjektiv?

Låt eleverna läsa den lätta texten i par några gånger.

Läs s. 121 tillsammans.

• I texten finns många ord och begrepp att samtala om: Sargassohavet, strömmar, glasålar, åar, floder, hav, avfall, parar sig.

Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

• Vad fick vi veta? Använd underrubrikerna i rutan. Hur ska vi ta reda på det vi inte vet?

(Ne.se är en bra källa) Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera s. 96.

• Läs meningen Björn har en ål. Vilka ljud har bokstaven Å?

• Vilka ord på Å kan dina elever? Skriv en lista tillsammans.

• Kan dina elever några ord med Å i mitten eller i slutet på ordet?

• Titta på bilderna. Samtala om orden och sätt in dem i meningar så att alla blir säkra. Lyssna efter å-ljuden och övriga språkljud i orden.

Träna på bokstavsformen på olika sätt.

Bestäm om ni ska arbeta tillsammans med det extra uppdraget eller låta eleverna jobba i par eller enskilt. Ett alternativ är att arbeta med en mindre grupp barn som behöver stöttning för att klara av uppdraget.

Låt eleverna arbeta i par med uppgifterna i arbets­ boken.

LEKTION 4

Gå vidare • Samtala om kartor och hur de fungerar. Samtala om skillnaden mellan en jordglob och en karta.

Kartan på s. 121 i läseboken är ju en ”utvecklad” jordglob. Jämför om man skulle rita jorden på en apelsin och sen skala den. Hur skulle kartan se ut då?

• Rita egna kartor över skolgården. Vilka symboler ska vara med? Kan vi gömma skatter på skol­ gården och rita in dem på våra kartor? Kan en klasskompis hitta skatten med hjälp av min karta?

• Jobba med symboler. Vad har vi för symboler runt omkring oss? Kan vi hitta på egna symboler?

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

75

Kapitel 31

Ett djur på Q

LEKTION 1

Högläsning

Qq

Majk är med pappa och tvättar bilen i en biltvätt. Bilen är lånad av pappas kompis som är på resa i Australien. När bilen inte startar ringer de upp den yrvakna kompisen på andra sidan jorden. Han berättar hur man kan få igång bilen med ett särskilt knep. Men Majk och hennes pappa får inte bara veta hur man startar bilar som är fuktiga. De få också veta ett djur på Q. Det är det sista djuret som behövs i djurklubben.

FÖRE LÄSNINGEN Samtala: • Nu kommer vi äntligen att få veta det sista djuret i djurklubben. Ett djur på Q! Majk och hennes pappa får veta det på ett ganska märkligt sätt. Och vad har det nya djuret och sushi gemensamt? Lyssna så ska ni få veta.

UNDER LÄSNINGEN • Stanna upp när klassen får veta vilket djur det är.

• Påminn om att man kan räcka upp handen om man vill kommentera något eller om det är något som är otydligt eller svårt att förstå.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände i berättelsen? Sammanfatta kapitlet tillsammans.

• Vad tyckte ni om i kapitlet?

• Var det något som var oklart eller svårt att förstå?

• Hur löste Majk problemet att det är svårt att få tag på en gosedjursquokka?

• Har du varit med om att tvätta bilen i en biltvätt? Känner du igen dig i Majks upplevelse?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 122.

• Vad ser du? Vad är det som händer?

• Hur känner sig Majk och hennes pappa?

76

Kapitel 31

Pappa ringer till Ola. Ola är i Australien.

Det är därför pappa har bilen.

– Hur startar man bilen? ropar pappa.

– Gasa flera gånger, och vrid på nyckeln, säger Ola yrvaket.

Bilen startar och pappa och Majk kan åka ut från biltvätten.

Ett djur på Q

De tar en glass och lugnar sig.

– Pappa, kan du något djur på Q? undrar Majk och slickar på glassen.

Men innan pappa hunnit svara ringer Ola upp pappa. Han undrar om bilen gick igång.

– Jodå, bilen startade. Du Ola, finns det ett djur på Q i Australien? Det är Majk som försöker komma på ett djur på Q. – Javisst, svarar Ola. Världens sötaste djur!

Quokkan!

Majk och hennes pappa sitter i en bil.

De är i en biltvätt.

De tvättar Olas bil.

Ola är pappas kompis.

Bilen startar inte.

Alla bilar utanför tutar!

Nu är det panik!

Pappa gör tummen upp till Majk.

– Yes! säger Majk och knyter näven.

122

51104287.1.1_inlaga.indd 122

123

2021-05-24 09:43

51104287.1.1_inlaga.indd 123

2021-05-24 09:43

• Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden.

Läs texten på s. 122 tillsammans flera gånger.

• Vad betyder ordet panik? Hur känner man sig då?

Högläs texten på s. 123. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, stycke för stycke.

• Uppmärksamma dialogen och hur man kan intonera läsningen beroende på situation.

• Pappa gör tummen upp. Majk knyter näven. Det är exempel på kroppsspråk. När använder vi kroppsspråket? När vi hälsar, vinkar, när vi blir arga, glada och när vi gör mål i fotboll. Hur ser era målgester ut? Kan ni några kända målgester?

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

FAKTATEXT QUOKKA Projicera bilderna på s. 124–125.

• Fick vi veta något om guokkan i högläsning och läsebok?

• Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna?

• Vad för slags djur är quokkan?

• Hur ser quokkan ut? Liknar den något annat djur?

• Var i världen lever den?

Läs texten på s. 124 tillsammans.

• Ljuda ordet känguru långsamt för att träna på hur det stavas. Det låter ju lite annorlunda när man bara säger ordet snabbt. Att ljuda fram alla

ljud kan vara ett bra sätt att lära sig och befästa stavningen av ett svårt ord.

Låt eleverna läsa den lätta texten i par några gånger.

Läs s. 125 tillsammans.

• I texten finns många ord och begrepp att samtala om: pungdjur, sydvästar, mindre, mellan 2 och 5, aktiv, tam, tigga.

• Vad fick vi veta? Använd underrubrikerna i rutan. Hur ska vi ta reda på det vi inte vet?

Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera s. 99.

• Läs meningen Majk har bakat en quokka. Vilket ljud har bokstaven Q?

• Ord på Q är väldigt ovanliga. Men det finns en del namn som börjar på Q. Kan dina elever några?

Träna på bokstavsformen på olika sätt.

Läs namnen på s. 100 tillsammans.

• Modellera övningen på s. 100 om quokkan så att alla elever får det stöd de behöver för att klara uppgiften.

Bestäm om ni ska arbeta tillsammans med det extra uppdraget eller låta eleverna jobba i par eller enskilt. Ett alternativ är att arbeta med en mindre grupp barn som behöver stöttning för att klara av uppdraget.

Låt eleverna arbeta i par med uppgifterna i arbetsboken.

LEKTION 4

Gå vidare • Eftersom det är så ont om djur på Q passar det bra att hitta på egna. Hur ser ett Q-djur ut? Var lever det? Vad äter det? Vilket slags djur är det?

Kan det leva både i havet och i luften? Låt dina elever skriva en låtsasfaktatext. Illustrera texten.

Låt dina elever visa och berätta för varandra i par eller mindre grupper så att alla får prata och fråga mycket.

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

77

Kapitel 32

Dikter om djur

LEKTION 1

Kapitel 32

Majk och pappa gjorde quokkan av trolldeg.

Nu har djurklubben äntligen ett djur på varje bokstav i alfabetet.

Dikter om djur

Högläsning

Mimmi berättar om alla fina texter man kan skriva med bokstäverna: sagor, berättelser och faktatexter.

– Men idag ska vi skriva dikter, säger hon.

– Här är en quokka, säger Majk.

Den finns i Australien.

– Den är fin och brun! säger Mimmi.

Luktar den soja?

– Ja, för vi hade ingen brun färg, skrattar Majk.

Majk får visa sin sojadoftande quokka i klassen. Nu har klassen äntligen hittat ett djur på varje bokstav till djurklubben. Klassen ställer upp sig på en lång rad i klassrummet tillsammans med sina djur, i bokstavsordning.

Sen är det dags att skriva dikter. Dikter om djur!

Mimmi har skrivit en dikt.

Sen får barnen skriva dikter om sitt speciella djur.

– Då blir det många dikter, viskar Majk till Sam. – Ja, det blir minst 29 stycken, viskar Sam tillbaka.

126

51104287.1.1_inlaga.indd 126

FÖRE LÄSNINGEN Samtala: • Nu har klassen fått djur på alla bokstäver till sin djurklubb. Fundera på om du kommer ihåg alla djuren.

• Jag läser hela alfabetet och så får du tänka på ett djur på den bokstaven. I högläsningen får vi veta alla. Då kan du se om du glömt något djur på någon bokstav eller om du kom ihåg alla!

UNDER LÄSNINGEN • Påminn om att man kan räcka upp handen om man vill kommentera något eller om det är något som är otydligt eller svårt att förstå.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände i berättelsen? Sammanfatta kapitlet tillsammans.

• Kom ni håg alla djur? Vilka djur var svåra att komma ihåg?

• Vad är en dikt? Hur kan man skriva dikter?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 126.

• Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden.

78

127

2021-05-24 09:43

51104287.1.1_inlaga.indd 127

2021-05-24 09:43

• Läs texten på s. 126 tillsammans flera gånger. Titta särskilt på ordet färg och att j-ljudet stavas med g.

Högläs texten på s. 127. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, stycke för stycke.

• Samtala om vad en dikt är? Förslag: Det är som en sång fast utan musik.

• Varför skriver vi dikter? Förslag: För att förmedla en känsla.

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

DIKTER OM DJUR Läs dikterna på s. 128–129 tillsammans.

Det är olika slags dikter i texten.

123-dikt Ett ord på första raden, två på andra och tre ord på tredje raden. Det första ordet kan ha ett gemensamt tema: exempelvis ett djur, en känsla, en färg, en årstid.

Dikten består alltid av 5 rader.

Femrading Första och sista raden är exakt lika.

Rimdikt Fri dikt en känsla.

Dikten ska rimma.

Det viktigaste är att dikten förmedlar

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera bilderna på s. 102.

• Läs 123-dikterna tillsammans. Temat är känslor.

• Skriv några egna dikter tillsammans på olika teman. Exempelvis färger.

Blått Havet glittrar Jag blir lugn Röd Kärlekens färg Du är fin Grön Mörk skog Jag blir lugn Vit Snön skiner Vill kasta snöboll Gul Solen skiner Jag mår bra Svart Lite läskigt Jag är mörkrädd

Projicera s. 103.

• Visa modellen för 123-dikten. Gör något exempel tillsammans och låt sen dina elever skriva i par eller enskilt.

• Låt dina elever få läsa upp sina dikter i par eller grupp.

Fundera på det extra uppdraget. Vill du att ni gör uppdraget tillsammans eller låta dina elever arbeta enskilt eller i par. Jobbar ni tillsammans är det bra att modellera på liknande sätt som med 123-dikterna.

LEKTION 4

Gå vidare • Läs dikter för dina elever. Det är det bästa sättet för eleverna att förstå vad en dikt kan vara.

Samtala om dikterna.

• ”Tre dikter” – Läs tre dikter. Låt dina elever rösta vilken de tyckte bäst om. Be dem motivera. Den dikten går vidare till nästa veckas ”Tre dikter”.

• Låt dina elever illustrera några av sina 123-dikter.

Skriv dem först digitalt. Sätt ihop dikterna till ”Klassens dikter” och sälj dem dyrt till föräldrarna.

• Hitta på en melodi till dikterna om känslor. Det kan bli en sång med många verser.

• Mikhael Mikalides har skrivit boken: Konsten att skriva dikter: En handbok för nybörjare. Boken togs fram i samarbete med elever. Målgruppen är mellanstadiet men jag tycker det är en fin bok som ger inspiration för alla åldrars skrivande och läsande.

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

79

Kapitel 33

Klassresan

LEKTION 1

Kapitel 33

Klassresan

Högläsning Majk och Sam ska åka på klassresa till det stora Akvariet. Där finns det fåglar, ormar och spindlar. Sam och Majk får lova att inte komma bort den här gången. Efter en trevlig bussresa kommer de fram. De går runt och tittar på de olika djuren. När de kommer till en stor papegoja händer något oväntat. Den lär barnen att busvissla.

Inne på Akvariet finns det mycket spännande att se. Vissa djur får man klappa.

Majk och Sam klappar en stor fisk.

Fisken känns kall och hal.

– 22, 23, och 24.

Det var alla, säger Mimmi.

Mimmi räknar alla som går på bussen.

Klassen ska åka till Akvariet.

Där finns det fiskar och fåglar.

Det finns ormar och spindlar också.

Och krokodiler.

Plötsligt hör de en busvissling!

– Det låter som din farmor, skrattar Sam. Men det är en papegoja som visslar.

Papegojan tittar på dem. Sen visslar den en gång till.

Majk och Sam glömmer klassen som gått vidare. De stoppar fingrarna i munnen och blåser …

– Var har ni varit? undrar Björn när de kommer tillbaka.

– En papegoja har lärt oss att vissla!

Vill ni höra? undrar Majk och Sam som ser lyckliga ut.

Alla vill höra när de visslar.

Applåden efteråt blir lång och stark.

130

51104287.1.1_inlaga.indd 130

131

2021-05-24 09:43

51104287.1.1_inlaga.indd 131

2021-05-24 09:43

FÖRE LÄSNINGEN Samtala: • Klassen ska åka på klassresa. Sam och Majk lovar att inte komma bort den här gången, så som de gjorde när det var idrottsdag. Kommer ni håg?

• Nu ska de åka till akvariet där det finns fåglar, ormar, spindlar och krokodiler. Under dagen kommer de lära sig något. Undrar vad det kan vara? Lyssna!

Läs texten på s. 130 tillsammans flera gånger.

• Vilka djur fanns med i texten?

UNDER LÄSNINGEN • Stanna när eleverna kommer på vad det är som de får lära sig.

• Påminn om att man kan räcka upp handen om man vill kommentera något eller om det är något som är otydligt eller svårt att förstå.

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände i berättelsen? Sammanfatta kapitlet tillsammans.

• Vad tyckte ni om i kapitlet?

• Fanns det något i handlingen som ni inte tyckte om?

• Var det något som var oklart eller svårt att förstå?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 130.

• Vad ser du? Vad händer?

• Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden.

80

Lästräna i par och enskilt.

Högläs texten på s. 131. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, stycke för stycke.

• Titta särskilt på ordet applåd. Varför applåderar man? Hur känns det när man får en applåd? När brukar du applådera? Vem skulle du vilja ge en applåd idag?

BERÄTTELSER Högläs s. 132–133 tillsammans.

Samtala om olika slags berättade texter. När vet man att det är en saga och när det är en annan slags berättelse?

Tycker ni att Sams och Majks berättelser är sagor?

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera bilden på s. 105 i arbetsboken.

• Repetera tillsammans händelseförloppet i kapitel 33 i läseboken och högläsningen. I vilken ordning hände bilderna?

• Låt dina elever samtala i par innan ni samtalar i hela klassen.

• Låt dina elever skriva i par det som passar till bilderna.

På s. 106 är uppgiften att skriva om en klassresa.

Fundera på vilka elever som behöver extrastöttning för att klara uppgiften. Man kan skriva i par eller i grupper och hjälpa varandra med planering av berättelsen och med skrivandet.

Om man blir klar snabbt kan man jobba vidare med det extra uppdraget på s. 107.

LEKTION 4

Gå vidare • Låt eleverna skriva sina berättelser digitalt om de inte gjort det redan. Skriv ut dem och jobba med att illustrera texterna. Låt dina elever läsa varandras berättelser.

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

81

Kapitel 34

En sorglig dag

LEKTION 1

Kapitel 34

Farmor berättar att Cilla blev väldigt sjuk.

Veterinären var tvungen att ge katten en spruta.

– Sen somnade Cilla in, säger farmor och snyftar lite.

– Men gick det inte att väcka henne? undrar Majk.

– Nä, hon dog av sprutan, säger farmor.

När en katt är väldig, väldigt sjuk måste man låta den dö.

En sorglig dag

Högläsning Farmors katt är död och Majk och Sam är med när katten Cilla får en egen minnesplats.

Det är en sorglig död.

Nere vid sjön ska Cilla få en egen sten.

De skriver på stenen. Vila i frid, skriver de.

Det ser vackert ut.

De sjunger djurklubbens sång det finaste de kan och sen klappar de på stenen en sista gång.

– Hej då Cilla, säger de.

FÖRE LÄSNINGEN Samtala: • Det har hänt något sorgligt, något väldigt sorgligt. Det är en svart dag för farmor, Majk och Sam. Lyssna så får ni höra.

UNDER LÄSNINGEN • Påminn om att man kan räcka upp handen om man vill kommentera något eller om det är något som är otydligt eller svårt att förstå.

• Säg också att det är okej att man blir ledsen när man hör något sorgligt.

EFTER LÄSNINGEN • Samtala om innehållet. Vad hände?

• Hur känns det när ett djur dör?

• Är det någon som haft ett djur som dog? Berätta.

• Om det passar kan man låta barnen prata i par först. Då får alla lite mer tal- och lyssnatid.

LEKTION 2

Läseboken • Projicera bilden på s. 134.

• Vad ser du? Vad tänker du? Vad känner du?

• Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden.

Läs texten på s. 134–135 tillsammans. Samtala om innehållet med dina elever.

• Det kan vara bra att påminna om att man inte får begrava sina husdjur varsomhelst. Platsen som Majk, Sam och farmor står på är en minnesplats, inte en gravplats.

• Varför är det bra med en minnesplats?

• Var beredd på att det kommer att bli mycket samtal och se till att det finns gott om tid.

82

De går hem ganska långsamt. Farmor gör pannkakor och berättar om allt roligt som hände när Cilla var en liten kattunge.

Det är en sorglig dag.

Farmors katt är död.

Nu ska katten Cilla få en egen plats.

Med en fin sten.

Det är en fin plats vid sjön.

Pannkakorna är väldigt goda.

134

51104287.1.1_inlaga.indd 134

135

2021-05-24 09:43

51104287.1.1_inlaga.indd 135

2021-05-24 09:43

• Samtalet kan ju utvidgas till att handla om andra saker. Att någon närstående dött t ex. Var beredd på det. Lyssna och ge tid för samtal och funderingar.

• Texten tar också upp att Sam är väldigt nervös.

Han vill så gärna läsa upp en dikt när klassen ska ha en föreställning. Men han vet inte om han vågar. Har du varit nervös någon gång?

Lästräna i par och enskilt eller spara det till ett annat tillfälle.

INSTRUKTION: HUR MAN SKÖTER EN KATT Läs texten på s. 136 och 137 tillsammans.

Det här är en instruerande text. Vad är typiskt för en sådan text?

• Bilder som förklarar och skapar tydlighet • Text som förklarar och beskriver hur man gör någonting • Punktlistor Träna på att läsa texten i par.

LEKTION 3

Arbetsboken På sidorna 108 och 109 får dina elever träna på att skriva en instruerande text. Projicera sidorna och stötta genom att gå igenom ord och instruktioner.

Låt dina elever skriva texten på s. 109 i par eller grupp.

På s. 110 i arbetsboken får man själv välja ett djur som man vill skriva fakta om. Uppgiften kan vara individuell eller genomföras i grupp eller i par. Välj det som passar dina elever bäst just nu. Men visa den först och stötta hur man kan genomföra uppgiften.

Klassificering – Vad är det för slags djur?

Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

LEKTION 4

Gå vidare • Bearbeta alla samtal om döden genom att skriva dikter.

• Fortsätt att skriva instruerande texter om olika saker: Hur gör man när man borstar tänderna?

Hur pumpar man en cykel? Hur bäddar man sin säng? Hur bakar man en smaskig födelsedagstårta? Hur ordnar man ett kalas?

Hur ska man städa ett rum på bästa sätt? Hur bakar man cup cakes? Hur genomför man en fotbollsträning?

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

83

Kapitel 35

Föreställningen

LEKTION 1

Kapitel 35

Föreställningen

Högläsning Klassen ska uppträda och Sam är jättenervös.

Men han vill väldigt gärna uppträda med sin dikt. Farmor ger tips på hur man övervinna sin rädsla. Men kommer det att fungera? Som avslutning på läsåret har klassen en djurshow.

Barnen uppträder med många olika inslag.

När det hela är över känner sig Sam nöjd.

Majk är också nöjd. De tänker och känner samma sak. Att det varit ett fint år i skolan och att det ska bli skönt med sommarlov!

FÖRE LÄSNINGEN Samtala: • Hur kände sig Sam inför att uppträda? I detta sista kapitel får vi se hur det går för Sam och alla de andra barnen när de avslutar terminen med en djurshow!

Klassen ska uppträda.

Sam ska läsa en dikt om ett djur.

Han är nervös. Jättenervös!

Men han vill läsa.

– Låtsas att alla i publiken har napp och bebismössa, säger farmor.

Sam tar fram sin lapp med dikten för att träna.

– Andas lugnt nu. Sen låtsas vi att jag och Majk tar på oss bebismössor och stoppar in nappar i munnen, säger farmor.

Då skrattar Sam och pirret i magen försvinner.

Sam börjar skratta igen. Skrattet gör honom lugn.

Det var en gång en quokka Som bodde i en socka Den var väldigt tam Den ville ha en kram

138

51104287.1.1_inlaga.indd 138

139

2021-05-24 09:43

51104287.1.1_inlaga.indd 139

2021-05-24 09:43

• Vad hände när klassen hade djurshow? Hur gick det?

• Vad skulle du vilja uppträda med inför publik?

Alfabetet på s. 140 och 141: Kommer ni håg vad barnen uppträdde med? Utgå från de olika bokstäverna.

Lästräna på olika sätt. Börja med rutorna på s. 142 och 143. Läs tillsammans i par.

UNDER LÄSNINGEN • Påminn om att man kan räcka upp handen om man vill kommentera något eller om det är något som är otydligt eller svårt att förstå.

Lästräna hela kapitlet på olika sätt och på det som passar dina elever.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände i berättelsen? Sammanfatta kapitlet tillsammans.

• Vad tyckte ni om i kapitlet?

• Hur gick det för Sam och alla de andra barnen?

• Har du uppträtt inför många människor någon gång? Hur kändes det?

Arbetsboken

LEKTION 3

De sista sidorna i arbetsboken blir en repetition av vilka djur som varit med i läseboken, från A–Ö.

Om man vill ha lite hjälp för minnet kan man skriva alfabetet i ordning i den första rutan.

Ett tips är att man kan använda läsebokens innehållssida på s. 3.

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 138–139.

• Vad ser du? Skriv ner en lista på det eleverna ser på bilden. Vad står på bordet?

• Vad tänker Sam på? Varför gör han det?

Läs texten på s. 140–143.

84

LEKTION 4

Gå vidare • Gör en egen djurshow med dina elever. Uppträd för en annan klass eller för föräldrarna. Använd idéerna från högläsningen, eller hitta på egna olika sätt att uppträda.

• Låt de elever som är sugna tillverka ett eget korsord med djuren i boken.

• Låt dina elever göra en frågesport om djuren i läseboken.

• Skriv dikter om djur.

• Skriv en faktatext om ett nytt djur.

• Pyssla ett djur av en tom toarulle.

• Rita en vacker tavla där alla djuren i läseboken är med.

• Hitta på en egen sång om favoritdjuret.

• Gör charader med djur som tema.

• Låna ut högläsningsboken till någon som vill läsa den rakt igenom.

• Låna massor med faktaböcker om djur. Ordna en fakta-om-djur-dag där man får läsa och fika hur mycket man vill.

Och/eller: • Låt dina elever titta igenom läsebok och arbetsbok och känna sig väldigt nöjda med arbetet de lagt ner under året. Låt alla få berätta vad de är bra på och vad de är nöjda med i sin arbetsbok.

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN:

85

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 1

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du?

• Vad tänker du?

• Vad händer på bilden?

• Vad kommer att hända, tror du?

2 Läsa Läs s. 4 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

3 Rätt eller fel?

Pojken heter Sam.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

rätt

fel

Flickan heter Majk.

rätt

fel

Farmor har en hund.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilden.

Elevens namn:

86

51105765_1.2_Inlaga.indd 86

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 2

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad • Vad • Vad • Vad • Vad

ser du? tänker du? händer på bilden? har hänt, tror du? kommer att hända, tror du?

2 Läsa Läs s. 6 och s. 8 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

3 Rätt eller fel?

Majk visar ett M.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

rätt

fel

Sam har en kikare.

rätt

fel

Majk bor i ett högt hus.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

51105765_1.2_Inlaga.indd 87

Vuxens underskrift:

87

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 3

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad • Vad • Vad • Vad • Vad

ser du? tänker du? händer på bilden? har hänt, tror du? kommer att hända, tror du?

2 Läsa Läs texten på s. 10 och 12 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Sam är glad.

rätt

fel

Majk är glad.

rätt

fel

Sam ser en val.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn:

88

51105765_1.2_Inlaga.indd 88

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 4

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du?

• Vad tänker du?

• Vad har hänt, tror du?

• Vad kommer att hända, tror du?

2 Läsa Läs s. 14 och 16 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

3 Rätt eller fel?

Läraren heter Mimmi.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

rätt

fel

Majk sitter längst bak.

rätt

fel

En flicka heter Ines.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

51105765_1.2_Inlaga.indd 89

Vuxens underskrift:

89

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 5

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du?

• Vad har hänt, tror du?

• Vad kommer att hända, tror du?

• Har du varit med om något liknande?

2 Läsa Läs texten på s. 18 och 20 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Majk är ledsen.

rätt

fel

Mamma tröstar Majk.

rätt

fel

Majk tar med sin apa till skolan.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn:

90

51105765_1.2_Inlaga.indd 90

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 6

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du på bilden?

• Vad har hänt, tror du?

• Vad kommer att hända, tror du?

2 Läsa Läs texten på s. 22 och s. 24 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

3 Rätt eller fel?

Joar har en isbjörn.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

rätt

fel

Joar är glad.

rätt

fel

Isbjörnar vill ha det kallt.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

51105765_1.2_Inlaga.indd 91

Vuxens underskrift:

91

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 7

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du för olika saker på bilden?

• Vad gör de på bilden?

• Vad kommer att hända, tror du?

2 Läsa Läs texten på s. 26 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Apan sitter på soffan.

rätt

fel

Hunden heter Fido.

rätt

fel

Sam leker med en fluff.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilden.

Elevens namn:

92

51105765_1.2_Inlaga.indd 92

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 8

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du på bilden?

• Varför visar Majk bokstäver?

• Vad kommer att hända, tror du?

2 Läsa Läs texten på s. 30 och 32 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

3 Rätt eller fel?

Majk visar bokstaven S.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

rätt

fel

Majk visar ett L och ett O.

rätt

fel

En lo är en slags katt.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

51105765_1.2_Inlaga.indd 93

Vuxens underskrift:

93

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 9

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du på bilden?

• Vad har hänt, tror du?

• Vad kommer att hända, tror du?

• Har du varit med om något liknande?

2 Läsa Läs texten på s. 34 och 36 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Aminas orm är borta.

rätt

fel

Amina är glad.

rätt

fel

Ormen på bilden är en huggorm.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn:

94

51105765_1.2_Inlaga.indd 94

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 10

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du på bilden?

• Vad har hänt?

• Vad kommer att hända, tror du?

2 Läsa Läs texten på s. 38 och 40 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Björn jobbar på skolan.

rätt

fel

Björn har en björn.

rätt

fel

Björnen på bilden är en isbjörn.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

51105765_1.2_Inlaga.indd 95

Vuxens underskrift:

95

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 11

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du på bilden?

• Vad har hänt?

• Vad tänker Sam, tror du?

• Har du varit med om något liknande?

2 Läsa Läs texten på s. 42 och 44 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

3 Rätt eller fel?

Majk har haft löss i håret.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

rätt

fel

Sam tycker om löss.

rätt

fel

Lössen är döda nu.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn:

96

51105765_1.2_Inlaga.indd 96

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 12

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du på bilden?

• Vad händer?

• Vad händer sen, tror du?

• Vad undrar du?

2 Läsa Läs texten på s. 46 och 48 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Max visar sin kamel.

rätt

fel

Mimmi tycker den är fin.

rätt

fel

Mimmi kan allt om dromedarer.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

51105765_1.2_Inlaga.indd 97

Vuxens underskrift:

97

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 13

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad • Vad • Vad • Vad

ser du på bilden? händer på bilden? kommer att hända? undrar du?

2 Läsa Läs texten på s. 50 och 52 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Sam och Majk leker med en koala.

rätt

fel

Majk sitter längst bak i bussen.

rätt

fel

Sam sitter längst fram i bussen.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn:

98

51105765_1.2_Inlaga.indd 98

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 14

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad • Vad • Vad • Vad

ser du på bilden? händer på bilden? kommer att hända? undrar du?

2 Läsa Läs texten på s. 54 och 56 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

3 Rätt eller fel?

Morfar är bara glad.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

rätt

fel

En mullvad har förstört morfars gräsmatta.

rätt

fel

En mullvad kan gräva bra.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

51105765_1.2_Inlaga.indd 99

Vuxens underskrift:

99

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 15

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du på bilden?

• Vad gör alla?

• Vad kommer att hända, tror du?

• Vad undrar du?

2 Läsa Läs texten på s. 58 och 60 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

3 Rätt eller fel?

Morfar äter pannkakor.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

rätt

fel

Majk gräver med en spade.

rätt

fel

Koalan ligger på bordet.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilden.

Elevens namn:

100

51105765_1.2_Inlaga.indd 100

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 16

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du på bilden?

• Vad kommer att hända?

• Vad undrar du?

• Har du varit med om något liknande?

2 Läsa Läs texten på s. 62 och 64 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

3 Rätt eller fel?

Det är sommar ute.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

rätt

fel

Majk har nya skor.

rätt

fel

Skorna tål inte vatten.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

51105765_1.2_Inlaga.indd 101

Vuxens underskrift:

101

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 17

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du på bilden?

• Vad händer på bilden?

• Vad kommer att hända, tror du?

• Vad tänker du när du ser bilden?

2 Läsa Läs texten på s. 66 och 68 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Det är varmt ute.

rätt

fel

Barnen leker att de är djur.

rätt

fel

Mohammed är lärare.

Han leker att han är en gam.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn:

102

51105765_1.2_Inlaga.indd 102

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 18

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du på bilden?

• Vad har hänt?

• Vad kommer att hända, tror du?

• Vad undrar du och vad tänker du?

2 Läsa Läs texten på s. 70 och 72 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Berra kör ut bröd till butiker.

rätt

fel

Det ligger ett gosedjur under bilen.

rätt

fel

Man ser nio barn på bilden.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

51105765_1.2_Inlaga.indd 103

Vuxens underskrift:

103

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 19

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du på bilden?

• Vad har hänt?

• Vad kommer att hända, tror du?

• Vad tänker du på när du ser bilden?

2 Läsa Läs texten på s. 74 och 76 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Det är höst ute.

rätt

fel

Majk kommer snett med sin pulka.

rätt

fel

Man ser spår i snön efter en räv.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilden.

Elevens namn:

104

51105765_1.2_Inlaga.indd 104

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 20

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad • Vad • Vad • Vad

ser du? tänker du? händer på bilden? undrar du?

2 Läsa Läs texten på s. 78 och 80 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Sam och Majk är på väg till skolan.

rätt

fel

Det är inget roligt väder.

rätt

fel

Majk och Sam tycker om slask.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

51105765_1.2_Inlaga.indd 105

Vuxens underskrift:

105

2022-06-15 10:09

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 21

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du på bilden?

• Vad gör Sam, Majk och farmor?

• Vad undrar du?

• Vad kommer de göra sen, tror du?

2 Läsa Läs texten på s. 82 och 84 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Sam och Majk är hos farmor.

rätt

fel

Sam och Majk ska fika hos farmor.

rätt

fel

Farmor visar barnen hur man visslar.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn:

106

51105765_1.2_Inlaga.indd 106

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:10

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 22

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du?

• Vad händer på bilden?

• Vad kommer att hända?

• Har du varit med om något liknande?

2 Läsa Läs texten på s. 86 och 88 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Det är kväll och Majk ska sova.

rätt

fel

Majk kommer att lura alla.

rätt

fel

Majk har en listig plan.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

51105765_1.2_Inlaga.indd 107

Vuxens underskrift:

107

2022-06-15 10:10

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 23

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad • Vad • Vad • Vad

ser du? händer på bilden? kommer att hända? undrar du?

2 Läsa Läs texten på s. 90 och 92 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Det är invigning av den nya rutschkanan.

rätt

fel

Sam ska vissla en fanfar.

rätt

fel

Sam visslar fint.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilden.

Elevens namn:

108

51105765_1.2_Inlaga.indd 108

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:10

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 24

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du på bilden?

• Vad har hänt?

• Vad kommer att hända?

• Vad tänker du om det som du ser på bilden?

2 Läsa Läs texten på s. 94 och 96 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Barnen är glada och nyfikna.

rätt

fel

Barnen är nyfikna och rädda.

rätt

fel

Det har varit tjuvar i skolan.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

51105765_1.2_Inlaga.indd 109

Vuxens underskrift:

109

2022-06-15 10:10

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 25

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du?

• Vad tänker du?

• Vad händer på bilden?

• Har du varit med om något liknande?

2 Läsa Läs texten på s. 98 och 100 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Majk läser för farmor.

rätt

fel

Sam berättar en saga för farmor.

rätt

fel

Farmor läser en saga för barnen.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn:

110

51105765_1.2_Inlaga.indd 110

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:10

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 26

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du?

• Vad känner du när du ser på bilden?

• Vad kommer att hända, tror du?

2 Läsa Läs texten på s. 102 och 104 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Mohammed har bakat bullar.

rätt

fel

Bullarna är varma.

rätt

fel

Max har bakat tio bullar.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

51105765_1.2_Inlaga.indd 111

Vuxens underskrift:

111

2022-06-15 10:10

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 27

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du?

• Vad händer på bilden?

• Vad undrar du?

• Har du varit med om något liknande?

2 Läsa Läs texten på s. 106 och 108 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

3 Rätt eller fel?

Det är fest hos Majk.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

rätt

fel

Farmor är med på festen.

rätt

fel

Alla har satt sig för att äta.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilden.

Elevens namn:

112

51105765_1.2_Inlaga.indd 112

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:10

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 28

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad • Vad • Vad • Vad

ser du? tänker du? händer på bilden? undrar du?

2 Läsa Läs texten på s. 110 och 112 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Sam gillar att läsa högt för klassen.

rätt

fel

Sam läser för Fido.

rätt

fel

Sam gillar att läsa.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

51105765_1.2_Inlaga.indd 113

Vuxens underskrift:

113

2022-06-15 10:10

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 29

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du?

• Vad händer på bilden?

• Vad undrar du?

• Har du varit med om något liknande?

2 Läsa Läs texten på s. 114 och 116 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Klassen är i skogen.

rätt

fel

Mimmi försöker fånga fiskar.

rätt

fel

Klassen ska undersöka grodyngel.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn:

114

51105765_1.2_Inlaga.indd 114

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:10

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 30

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du?

• Vad kommer att hända?

• Vad undrar du?

• Har du varit med om något liknande?

2 Läsa Läs texten på s. 118 och 120 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Björn visar en karta för klassen.

rätt

fel

Kartan är en skattkarta.

rätt

fel

Klassen ska leta efter guldpengar.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilderna.

Elevens namn: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

51105765_1.2_Inlaga.indd 115

Vuxens underskrift:

115

2022-06-15 10:10

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 31

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du?

• Vad har hänt?

• Vad kommer att hända?

• Har du varit med om något liknande?

2 Läsa Läs texten på s. 122 och 124 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Majk är med mamma i bilen.

rätt

fel

Majk och pappa ska laga bilen.

rätt

fel

Majks pappa är stressad.

rätt

fel

4 Skriva Skriv ord eller meningar som passar till bilden.

Elevens namn:

116

51105765_1.2_Inlaga.indd 116

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:10

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 32

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad • Vad • Vad • Vad

ser du? händer på bilden? är det Majk visar? har hänt?

2 Läsa Läs texten på s. 126 och 128 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitel 32 i läseboken.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Majk har tillverkat en quokka.

rätt

fel

Quokkan är gjord av papper.

rätt

fel

Quokkan luktar soja.

rätt

fel

4 Skriva Skriv en dikt om ett djur du tycker om. Rita ditt djur.

Elevens namn: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

51105765_1.2_Inlaga.indd 117

Vuxens underskrift:

117

2022-06-15 10:10

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 33

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du på bilden?

• Vad händer på bilden?

• Vad kommer att hända, tror du?

• Har du varit med om något liknande?

2 Läsa Läs texten på s. 130 och 132 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel?

Barnen är på klassresa.

rätt

fel

De ska lära sig om olika djur.

rätt

fel

Det finns många fiskar att titta på.

rätt

fel

4 Skriva Skriv en berättelse om ett djur på baksidan av detta papper.

Rita en bild som passar till din berättelse.

Hur ska din berättelse börja?

Elevens namn:

118

51105765_1.2_Inlaga.indd 118

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:10

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 34

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad • Vad • Vad • Vad

ser du? tänker du? händer på bilden? undrar du?

2 Läsa Läs texten på s. 134 och 136 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

3 Rätt eller fel?

Det är en sorglig dag.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

rätt

fel

Alla är ledsna.

rätt

fel

Det är ledsamt när djur dör.

rätt

fel

4 Skriva Hur ska man sköta om en katt?

Skriv på baksidan om du inte får plats. Rita bilder till.

Elevens namn: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

51105765_1.2_Inlaga.indd 119

Vuxens underskrift:

119

2022-06-15 10:10

Lämnas till skolan den:

LÄXA Kapitel 35

1 Samtala Berätta om bilden för någon vuxen.

• Vad ser du?

• Vad samtalar de om?

• Vad kommer att hända?

• Har du varit med om något liknande någon gång?

2 Läsa Läs texten på s. 138 och 139 för någon.

Läs flera gånger.

Läs hela kapitlet.

Till den vuxne: Hjärtuppgiften är till för barnet att läsa själv eller tillsammans med dig, beroende på hur långt barnet har kommit i sin läsutveckling.

3 Rätt eller fel om din läsning Jag kan läsa.

rätt

fel

Jag läser bättre nu än när jag började skolan.

rätt

fel

Jag blir bättre på att läsa när jag tränar.

rätt

fel

Jag tycker det är kul att läsa.

rätt

fel

4 Skriva Skriv och berätta om olika saker du är bra på.

Använd baksidan. Rita gärna till din text.

Elevens namn:

120

51105765_1.2_Inlaga.indd 120

Vuxens underskrift: Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.

2022-06-15 10:10