Kapitel 6 En varm isbjörn

LEKTION 1

Högläsning

Ii

Majk och Sam spanar in sitt gamla klassrum från förra året. Deras förra lärare är föräldraledig. De saknar sitt gamla klassrum. Sam hittar en fluff. I klassen är det fler och fler barn som tar med sig gosedjur. Sam får en idé. – Vår klass kan starta en djurklubb!

FÖRE LÄSNINGEN • En varm isbjörn, vilken märklig rubrik. Vad kommer hända i det här kapitlet? Låt dina elever fundera tillsammans.

UNDER LÄSNINGEN • Stanna upp i läsningen när klassen förstår vad rubriken handlar om. • Skulle det passa med någon annan rubrik?

EFTER LÄSNINGEN • I en klass är det viktigt att hjälpas åt. På vilket sätt fick Joar hjälp? • Vad handlade kapitlet om? Kan man känna igen sig i något, t ex att sakna en lärare som man hade i förskoleklassen eller i förskolan? Hur var det då? • Vad är en djurklubb?

LEKTION 2

Läseboken Projicera texten på s. 22–23. • Vad händer på bilden? Sammanfatta texten från högläsningen tillsammans. • Läs texten högt tillsammans. Läs den flera gånger.

Följ texten med ditt läsfinger. • I den här texten är det gott om dialog. Repetera hur man vet att någon säger något? (talsteck) • Hur kan man läsa när det är dialog? Hur låter

Joar på rösten? Hur låter Sam när han frågar?

Och hur låter han när han får idén om djurklubben? Det är ett utropstecken efter det han säger. På vilket sätt kan det hjälpa till i läsningen? • Titta på ordet säger igen. Ett bra ord att kunna för det kommer ofta när någon säger något i en berättande text. Titta på hur man kan se att någon säger något i en text. Ett talstreck. Visa andra verb som följer efter citat, t ex frågar Sam, berättar han, svarar Joar. • Läs tillsammans s. 23. Följ texten med ditt läsfinger. • Hitta dialogen. • Upprepa dessa meningar och läs tillsammans.

Visa hur man kan betona läsningen. • Titta tillsammans på punkter och stor bokstav.

Uppmärksamma även kommatecken och utropstecken i texten. Låt eleverna läsa i par med en läskompis och uppmana dem att hjälpa varandra med läsningen. Man kan läsa på olika sätt. Man kan ljuda orden. Man kanske kan se vissa ord direkt. Man kan läsa ord, meningar eller en hel sida. Man kan läsa bilderna. Man kan läsa på olika sätt och vi hjälper varandra. Precis som Sam och Majk gör.

Uppmana eleverna att följa med i texten med sitt läsfinger när de läser själva och när en kompis läser.

Man kan läsa den första sidan. Eller den andra. Eller båda.

Kapitel 6

En varm isbjörn

22 Majk har en apa. Joar har en isbjörn. – Den är för varm, säger Joar.

51104287.1.1_inlaga.indd 22 Joar klappar sin isbjörn. – Vad heter den? frågar Sam. – Inger, svarar Joar. Men Inger är för varm. Isbjörnar vill ha det kallt, berättar han. – Vi har många djur, säger Sam. Vi startar en djurklubb!

2021-05-24 09:41 51104287.1.1_inlaga.indd 23 23

2021-05-24 09:41

FAKTATEXT ISBJÖRN Joar har med sig en isbjörn till skolan. Men hur lever en riktig isbjörn?

Aktivera förförståelsen. Vad vet vi redan nu om isbjörnen?

Projicera faktatexten om isbjörnen på s. 24–25. • Läs tillsammans flera gånger. • Hur kan vi beskriva utseendet och livsmiljön med hjälp av både bild och text? • Vi får veta vad en isbjörn äter. Var i texten kan vi hitta det? • Vi får veta var den lever. Var kan vi hitta det?

Var ligger Arktis? • Använd underrubrikerna i rutan. Vilka underrubriker får vi inte veta något om? Hur ska vi ta reda på det? Projicera därefter s. 19 i arbetsboken. • Läs meningen i illustrationen överst på sidan tillsammans. Ljuda meningen tillsammans. Var ser vi den aktuella bokstaven? Hur låter den?

Joar har en isbjörn. Hur många i kan man höra i meningen? • Berätta vad alla bilderna på sidan föreställer och vad orden betyder. Sätt in orden i en mening.

Läs orden med ljudningsstrategin och med helordsläsning. • Instruera hur man ska göra uppgifterna i kapitlet. Låt eleverna arbeta i par eller självständigt i arbetsboken. Låt de elever som behöver utmaning eller är klara fort få jobba med hjärtuppgifter i sin skrivbok och med det extra uppdraget.

EXTRA UPPDRAG Den här sidan kan de elever som behöver en extra utmaning arbeta med på egen hand. Men sidan kan också vara ett underlag för gemensamt samtal och undervisning. Om ni arbetat tillsammans med sidan kan fler elever klara den själva. Projicera bilden. • Se på bilder och bildtexter tillsammans. • Läs faktatexten i kapitel 6 tillsammans. • Läs ordbilderna tillsammans. Det är stödord som kan hjälpa till att återberätta texten. • Fundera tillsammans var de olika orden passar.

Klassificering – Vad är det för slags djur? Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

LEKTION 3

Arbetsboken Innan ni tränar på bokstavsformen Ii i arbetsboken: 1. Rita i luften. Uppifrån och ner. Hur låter bokstaven? 2. Rita på papper med olika färger. Bygg Ii med piprensare, lera eller klipp ut i papper. Träna på att koppla ljud och bokstav ofta. Om man har svårt med den fonemiska medvetenheten är man inte hjälpt av att bara veta bokstavens namn. Man måste kunna bokstavens språkljud. 3. Skriv ut kopieringsunderlaget för bokstaven I i det digitala lärarstödet. Träna först på detta papper och instruera att det är viktigt att sätta pennan på pricken och att börja uppifrån.

LEKTION 4

Gå vidare • Jobba med sammansatta ord. Hur många ord kan ni komma på med is? isglass, issörja, isbjörn, isskulptur iskub, isdubbar, ishall, isbrytare, ishockey, isberg, iskall • Vad menar man när man säger: att någon har is i magen att hen gav mig en iskall blick att det är bara toppen på ett isberg att hen är iskall att det inte är någon ko på isen