Kapitel 30 Skattjakt

LEKTION 1

Högläsning

Åå

Vaktis Björn får hoppa in som idrottslärare och ordnar en skattjakt. Han vet att klassen behöver ett djur på bokstaven Å och ser till att klassen får det. Sam märker att han inte bara är bra på att läsa en karta, han har också börjat få flyt i läsningen.

FÖRE LÄSNINGEN Samtala: • Vad är en karta? Varför finns det kartor? • Vad är en skattkarta? Har ni använt en sådan någon gång? • Idag kommer Majk och Sam och hela klassen få gå på skattjakt. De kommer att hitta något de verkligen behöver. Något på Å.

UNDER LÄSNINGEN • Påminn om att man kan räcka upp handen om man vill kommentera något eller om det är något som är otydligt eller svårt att förstå.

EFTER LÄSNINGEN • Vad hände i berättelsen? Sammanfatta kapitlet tillsammans. • Var det något som var oklart eller svårt att förstå? • Sam och Majk blev glada för att de vann skattjakten. Men det var inte det som Majk var gladast för. Hur tror ni hon kände det? • Har du känt dig extra glad för något du lärt dig? • Hur lär man sig nya saker?

LEKTION 2

Läseboken Projicera bilden på s. 118–119. • Repetera och sammanfatta högläsningen med hjälp av bilden. • Vad vet vi om ålar? • Hur brukar skattkartor se ut? • Läs texten på s. 118 tillsammans flera gånger. Lästräna i par och enskilt. Högläs texten på s. 119. Läs en gång till, läs före och låt eleverna läsa efter, stycke för stycke. • Uppmärksamma eleverna på ordet symboler. Vad är en symbol? Det är en skriven eller ritad figur som betyder något. Bokstäverna är symboler som betyder olika ljud. Vägskyltar är symboler. • Björns ledtråd är skriven på rim. Vad innebär det?

Lästräna i par.

FAKTATEXT ÅL Projicera bilderna på s. 120–121. • Vad vet vi redan nu om ålen? • Vad kan vi lära oss genom att titta på bilderna? • Vad för slags djur är ålen? • Hur ser den ut? • Var lever den?

Kapitel 30

Skattjakt

Vaktis Björn visar en karta. En skattkarta! – Leta efter skatten, säger han. Skatten är något som ni i klassen behöver.

Alla barnen i klassen springer iväg med sina kartor. Majk och Sam jobbar tillsammans. På kartan är det olika symboler. Majk förstår inte men Sam vet hur man ska läsa en karta. Först går de fel, men sen går de rätt. Den första skatten är en ledtråd.

– Ål! ropar Majk. De får en ny karta. Majk och Sam ser direkt var skatten är. Utanför vaktis Björns kontor.

Nu är det bara två bokstäver kvar. Innan ni alla 29 har. Leta e er e djur som känns som en tvål. Det är långt och slemmigt och kallas för ...

118

51104287.1.1_inlaga.indd 118 2021-05-24 09:43 51104287.1.1_inlaga.indd 119 119

2021-05-24 09:43

Läs texten på s. 120 tillsammans. • Uppmärksamma orden en och en halv meter.

Hur långt är det? • Ord som beskriver hur något är kallas för adjektiv, t ex lång, smal och hal. • Kan vi komma på andra adjektiv? Låt eleverna läsa den lätta texten i par några gånger. Läs s. 121 tillsammans. • I texten finns många ord och begrepp att samtala om: Sargassohavet, strömmar, glasålar, åar, floder, hav, avfall, parar sig.

Klassificering – Vad är det för slags djur? Utseende Livsmiljö/boplats Föda Ungar/fortplantning Övrigt

• Vad fick vi veta? Använd underrubrikerna i rutan. Hur ska vi ta reda på det vi inte vet? (Ne.se är en bra källa)

Lästräna hela kapitlet i par och enskilt. Som vanligt kan eleverna välja vilken del de vill använda för träning. Bara vänstersidan eller hela texten.

LEKTION 3

Arbetsboken Projicera s. 96. • Läs meningen Björn har en ål. Vilka ljud har bokstaven Å? • Vilka ord på Å kan dina elever? Skriv en lista tillsammans. • Kan dina elever några ord med Å i mitten eller i slutet på ordet? • Titta på bilderna. Samtala om orden och sätt in dem i meningar så att alla blir säkra. Lyssna efter å-ljuden och övriga språkljud i orden. Träna på bokstavsformen på olika sätt. Bestäm om ni ska arbeta tillsammans med det extra uppdraget eller låta eleverna jobba i par eller enskilt. Ett alternativ är att arbeta med en mindre grupp barn som behöver stöttning för att klara av uppdraget. Låt eleverna arbeta i par med uppgifterna i arbetsboken.

LEKTION 4

Gå vidare • Samtala om kartor och hur de fungerar. Samtala om skillnaden mellan en jordglob och en karta.

Kartan på s. 121 i läseboken är ju en ”utvecklad” jordglob. Jämför om man skulle rita jorden på en apelsin och sen skala den. Hur skulle kartan se ut då? • Rita egna kartor över skolgården. Vilka symboler ska vara med? Kan vi gömma skatter på skolgården och rita in dem på våra kartor? Kan en klasskompis hitta skatten med hjälp av min karta? • Jobba med symboler. Vad har vi för symboler runt omkring oss? Kan vi hitta på egna symboler?

EGNA REFLEKTIONER OM UNDERVISNINGEN: