maningar som bl.a. innefattar att folks motiv för att engagera sig i föreningar och förbund har förändrats. Kraven på det innehåll som föreningarna erbjuder har också stigit. En organisation som är byggd för ett annat tidevarv kan ha svårigheter både med att göra nödvändiga analyser av dagsläget och i att framstå som ett lockande alternativ för potentiella medlemmar. Ändrade finansierings- och verksamhetsrutiner ställer också krav på ökad professionalitet internt inom organisationerna när det gäller t.ex. att formulera projekt, administrera extern finansiering och hantera anställningar. Avsikten med denna utredning är i första hand att skapa ett kunskapsunderlag för vidare diskussioner och beslutsfattande om organiseringen och finansieringen av de finlandssvenska centralorganisationerna. Studien besvarar ingalunda frågan om vilken som är den ”bästa” organisationsmodellen. Inte heller utger sig utredningen för att ge någon heltäckande bild av Svenskfinlands organisationsliv – eller av samtliga rådande uppfattningar inom någon enskild organisation. På svåra frågor finns det sällan enkla svar. Nu är det upp till de organisationsaktiva själva att fundera vidare, utgående från behoven inom respektive organisation. För identifiering av dessa behov kan en intern kartläggning av föreningarnas verksamhet och behov vara till stor hjälp. I många fall kan sådana också utgöra ett sätt att närma organisationens olika nivåer till varandra.
Förarbetet Den 8 augusti 2007 samlades projektgruppen, specialforskare Siv Sandberg och pol.stud. Karoline Berg, samt från uppdragsgivarens sida direktör Krister Ståhlberg och projektombudsman Tove Ekman, till ett diskussionsmöte i syfte att klargöra utredningens syftemål och slutliga omfattning. Mötet beslutade att inledningsvis konsultera även Svenska studiecentralen (ssc) för synpunkter på utredningens upplägg. Efter att projektgruppen besökt ssc och där diskuterat med rektor Björn Wallén och Sebastian Gripenberg, sekreterare för den s.k. Samarbetsgruppen (sag), fastställdes den slutliga förteckningen över vilka organisationer som skulle granskas. Denna gång valdes totalt nio organisationer, närmare bestämt Finlands svenska 4h, Finlands svenska idrott, Marthaförbundet, Finlands svenska scouter, Finlands svenska skolungdomsförbund, Finlands svenska sång- och musikförbund, Finlands svenska ungdomsförbund, Folkhälsans förbund och Svenska pensionärsförbundet.
–
6–
