Organisationsutveckling

studiecentralen (ssc), utvecklat ett utbildningspaket för organisationsaktiva på olika nivåer, en modifierad version av ssc:s A-vitamin, för att avhjälpa denna brist.

Föreningsstödet Ett led i det omorganiseringsarbete som fsi inledde för ett par år sedan är det s.k. fondpaketet, ett samarbete mellan fsi och de finlandssvenska fonderna, närmare bestämt Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Sparbanksstiftelsen i Helsingfors. Samarbetet är enligt fsi:s generalsekreterare intressant även som stödform i sig: det beviljades för första gången år 2007 (d.v.s. fsi-anslutna idrottsföreningar kunde för första gången ansöka om detta föreningsstöd våren 2007), i hög grad ”öronmärkt” på så sätt att understödet direkt ska kanaliseras vidare till fältet. Det innebär för fsi:s del att förbundet får fungera som mellanhand för fondernas verksamhetsstöd till den finlandssvenska idrottsrörelsen.

De allra första beviljade föreningsstöden på sammanlagt 97 250 euro varierar mellan 6 000 och 200 euro, till Handbollsföreningen åifk respektive Skärgårdsvänner i Pyttis. Totalt fick förbundet in 112 ansökningar, och 71 föreningar beviljades föreningsstöd. Nästa ansökningsomgång beräknas locka flerdubbelt fler ansökningar. Så kunde också totalsumman på ca 100 000 euro enligt generalsekreteraren gärna vara större, men eftersom detta var första gången fsi alls förhandlade om och fördelade föreningsstöd, så saknar idrottsrörelsen fortfarande, med några undantag, kunskap om hur, och för vad, en idrottsförening kan söka projektmedel. Generalsekreteraren bedömer därför att det hade varit onödigt att reservera mer pengar för fsi att fördela i detta skede.

Finlands svenska idrott har inlett en omfattande omorganiseringsprocess.

Utvecklingsarbetet har bl.a. följande inslag: * Finlands svenska idrott cif byter namn till Finlands svenska idrott (fsi) * fsi uppdelas centralt i tre enheter: barn, ungdom och motion; utbildning och information; ekonomi och kansli. För varje enhet anställs en enhetschef * Ekonomin förstärks genom ett s.k. fondpaket, vilket också möjliggör beviljande av s.k. föreningsstöd på ansökan av enskilda idrottsföreningar * fsi uppgör en plan för hur kontakten till finlandssvenska föreningar förbättras. Nya

samlingsforum initieras, såsom ett s.k. Idrottsparlament och en årlig idrottsgata * fsi söker nya ekonomiska lösningar och större samhörighet genom gemensamma anskaffningar och kontrakt. * fsi sammanställer också en informationsstrategi för hur skapa större synlighet åt den finlandssvenska idrotten. Centrala inslag i detta arbete är t.ex. webbsidan idrott.fi, en ny logo samt etablering och marknadsföring av Finland Svenska Idrott som ett brand * I januari 2008 tillsätts en utredningsgrupp, vars uppgift är att till hösten 2008 uppgöra en handlingsplan för förbundets regionala nivå idrottsdistrikten

Det rör på sig inom Finlands svenska idrott Tidigare Centralidrottsförbundet (cif), numera Finlands svenska idrott, är en organisation med anor. cif grundades 1945. År 1995 ändrades namnet till Finlands svenska idrott cif, i samband med en omorganisering av idrottens centralförbund i Finland. År 2007 övergick Finlands svenska idrott till den nya förkortningen fsi. Åren 2006–2007 genomgår fsi en större omorganiseringsprocess. Denna bygger enligt generalsekreteraren på idéer som framförts i olika skeden under flera år. Den egentliga omorganiseringsprocessen inleddes ändå först i samband med att fsi (då: Finlands svenska idrott cif) anställde en ny generalsekreterare hösten 2005.

Avsikten med omorganiseringen är att effektivera fsi:s verksamhet, utvecklas ekonomiskt samt nå större synlighet, både utåt och inåt. Man upplevde nämligen ett behov av att höja fsi:s profil som intressebevakare och finlandssvensk takorganisation. Förbundets ambition är numera att representera all svenskspråkig idrott och motion, oberoende av gren. Till saken hör ändå att fsi är en finlandssvensk paraplyorganisation för grenförbund. Det innebär å ena sidan att varje fsi-ansluten idrottsförening i första hand tillhör ett finlandssvenskt grenförbund, å andra sidan att svenskspråkiga föreningar inom grenar som inte är representerade inom förbundet inte heller tillhör fsi. Det senare gäller bl.a. handboll, segling och hästsport. Därför har förbundet nu lanserat en ny typ av storsamling, Idrottsparlamentet. Hit är alla svensk- och tvåspråkiga idrottsföreningar välkomna, oberoende av om de hör till något av de i fsi representerade grenförbunden eller inte.

Generalsekreteraren betonar också fsi:s funktion vad gäller att öka samhörigheten inom den finlandssvenska idrotten, och det är just bredden snarare än toppen som fsi:s generalsekreterare bedömer att skulle drabbas ifall fsi inte fanns. Samtliga finlandssvenska grenförbund bedöms nämligen utgöra starka aktörer

inom respektive gren – men de pratar främst toppidrott. Genom takorganisationen fsi har den finlandssvenska idrotten representanter inom bl.a. slu, Olympiska kommittén, Statens idrottsråd och Nuori Suomi. Därtill har man numera en representant inom den Nationella idrottsprogramgruppen; det är viktigt att finnas med även här, eftersom ett första programutkast omnämnde finlandssvensk idrott som ett minoritetsärende, i klass med idrott för invandrare och andra specialgrupper.

På fsi tycker man ändå att kontakten mellan förbundet och idrottsfältet kunde bli ännu bättre. För att förbättra denna, diskutera idrottsfältets utmaningar och t.ex. kartlägga kursbehov gör förbundet numera en s.k. idrottsgata. Den första idrottsgatan gick till Österbotten i mars 2007. Nyland och Åboland besöktes senare under våren.

Delregionernas framtid På regionnivå består centralförbundet fsi av tre distrikt eller delregioner: NylandÅbolands idrottsdistrikt (nåid), Ålands idrottsdistrikt (åid) och Österbottens idrottsdistrikt (öid). Idrottsverksamheten inom dessa delregioner fokuserar på barn och ungdom samt tävlingsverksamhet och förverkligas ofta i samarbete med grenförbunden och deras distrikt. fsi understöder i alla fall delregionernas verksamhet på olika sätt, t.ex. kanslitjänster (Nyland) och ekonomiskt stöd (Österbotten). Bara Ålands idrottsdistrikt fungerar helt separat, som en del av fsi:s åländska motsvarighet Ålands idrottsförbund.

Bl.a. fsi:s generalsekreterare bedömer ändå att delregionerna i praktiken saknar betydelse och att förbundets nuvarande distriktsstruktur gärna kunde slopas. Vidare har erfarenheten visat att regioner utan avlönad personal, t.ex. regionsekreterare, sällan fungerar särskilt bra på sikt. Och vad behövs ett centralkansli till om man har starka distrikt? Då kunde man kanske lika gärna överväga ett centralförbund med enbart utlokaliserad personal. Till saken hör ändå att en av delregionerna, Nyland-Åbolands idrottsdistrikt, för närvarande har en egen ombudsman. För delregioner talar också att dessa uppfattas underlätta arrangemangen av s.k. distriktsmästerskap; detta argument framförs både av distriktsstyrelser och tillfrågade idrottsföreningar. Sammanfattningsvis förefaller det finnas en viss beställning på en distriktsnivå, men en möjligast ”lätt” sådan. I linje med detta uppbär fsi:s delregioner ingen medlemsavgift.

Sammanfattningsvis konstaterar fsi:s generalsekreterare att delregionernas d.v.s. idrottsdistriktens position har varierat under åren, men att idrottsdistriktens