Organisationsutveckling

Aktuella utvecklingsprojekt Enligt Finlands svenska ungdomsförbund är målgruppen för ungdomsrörelsens verksamhet i första hand ungdomar, vilket allmänt definieras som personer som ännu inte fyllt 30 år. Faktum är ändå att fsu:s medlemsföreningar har få medlemmar under 20 år, och att det oftast tar ytterligare ett antal år innan en lokalföreningsmedlem eventuellt blir förbundsaktiv. Den konkreta verksamheten ute på fältet riktar sig ofta till barn och unga liksom även en stor del av fsu:s projektverksamhet, men ungdomsrörelsens verksamhet omfattar alltså ingalunda endast ungdomar utan berör i praktiken människor i alla åldrar. fsu omorganiserades i början av 1990-talet, så att styrelsen halverades och utskottens antal reducerades. Idag betecknar fsu själv sin organisation som strömlinjeformad. Förbundsstyrelsen består förutom förbundsordförande av två representanter var för Österbotten och Nyland samt en representant var för Åboland och Åland. Fördelningen bygger på landskapsförbundens medlemsantal. Mandatperioden är två år, så att hälften av ledamöterna byts ut varje år. Ordförandes mandatperiod är ett år.

På fsu upplever man att förbundet nog förmår svara på fältets alla konkreta behov, t.ex. ifråga om utbildning. Svårare är det att bemöta de diffusa förhoppningar man också upplever att förekommer. Merparten av feedbacken från fältet upplevs nämligen beröra att fsu borde synas mer, något som enligt fsu:s representanter är svårt att omsätta i praktiken. Istället upplever de att detta är något av ett förbundsproblem: förbundet hör hemma överallt och ingenstans, och för att citera en fsu-aktiv, ingen älskar ett förbund. Den s.k. subsidiaritetsprincipen (beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå och till de högre nivåernas skyldigheter hör att stödja lägre nivåer) är påtaglig inom ungdomsrörelsen. fsu påpekar också att det för ett centralförbund inte är något självändamål att synas i media, hellre ser man att media rapporterar om verksamheten inom lokalföreningarna. Problemet är ändå att mediebevakningen också upplevs inverka på fsu:s slagkraft som intressebevakare.

Informationsgången upplevs i alla fall fungera bristfälligt på flera håll. För att förbättra kommunikationen med fältet har fsu bl.a. nyligen initierat en ny verksamhetsform, tjänstemannakonferensen, som riktar sig till tjänstemän inom den finlandssvenska ungdomsföreningsrörelsen och särskilt diskuterar praktiska frågor. Vidare strävar fsu efter att vid behov, i praktiken ett par gånger per år, samla akti-

va från de olika landskapsförbunden till diskussionsmöten. Inom kort planerar man därutöver en heltäckande s.k. föreningsräkning, d.v.s. en tvåstegskartläggning (enkäter och föreningsbesök) av verksamheten och behov inom förbundets ca 300 ungdomsföreningar. En liknande kartläggning utfördes senast på 1960-talet. Den utgör ändå bara ett led i det brett upplagda utvecklingsprojekt som preliminärt går under namnet ”Avstampet”. Avsikten är att utvärdera och utveckla organisationen samt verksamheten. Satsningen är flerårig och tar sikte på ungdomsföreningsrörelsens 125-årsjubileum år 2013. Processen ska skapa visioner och strategier för fsu, utveckla en fortlöpande strategisk planerings- och utvärderingsprocess samt öka kompetensen att hantera och jobba med projekt. Arbetet ska koordineras av en arbetsgrupp bestående av experter på ungdomsföreningsrörelsen och föreningsutveckling. Arbetsgruppen är underställd förbundsstyrelsen. fsu är kritisk till det slags varumärkestänkande som introducerats inom en del andra finlandssvenska centralförbund, t.ex. Marthaförbundet. Man betonar ändå att det ingalunda är varumärkestänkandet i sig, eller hur andra organisationer implementerat detta, som man förhåller sig kritiskt till. Snarare befarar man att det inte är något reellt alternativ för fsu, med beaktande av de utgångspunkter och de resurser just ungdomsrörelsen har. Eventuellt kunde den finlandssvenska amatörteatern bli föremål för något liknande, men ungdomsrörelsen som helhet kan fsu inte tänka sig utveckla till ett s.k. brand.

Förbundets projektverksamhet Syftet med fsu:s projektverksamhet är att stärka ungdomsföreningsrörelsen och skapa positiv publicitet kring denna. Projektverksamheten omfattar inte minst barnteater, vilken fsu ser som ett sätt att bidra till återväxten inom den finlandssvenska amatörteatern. Exempelvis barnteaterfestivalen Teaterkalaset i Kimito i april 2007 samlade ett hundratal deltagare fördelat på barnteatergrupper från Kyrkslätt, Dalsbruk, Korsholm, Vasa och Karleby. Andra satsningar på samma linje är bl.a. Stjärnskottet, ett samarbetsprojekt med fst5-kanalen som lyckats över förväntan, och Melodi Grand Prix (mgp), som är en sång- och låtskrivartävling för barn och unga. Tävlingen är en samproduktion mellan fsu och fst5 och den understöds av Svenska kulturfonden. Till konceptet hör också en samnordisk final, vilket stämmer väl överens med att fsu med sin projektverksamhet också önskar fördjupa kontakterna mellan Finland och de övriga nordiska länderna.

Från landskapsförbunden framförs enligt fsu främst idéer om hur gå till väga.

Mer sällan närmar de sig fsu med projektuppslag – sannolikt till följd av arbetsfördelningen inom ungdomsföreningsrörelsen, enligt fsu:s styrelseordförande. Istället bidrar andra finlandssvenska centralförbund med projektuppslag, t.ex. Finlands svenska 4h. Även samtal med Svenska kulturfondens projektombudsmän upplevs som en inspirationskälla. På finskt håll medverkar man bl.a. i Ung kulturevenemanget och man har en egen representant i Finlands ungdomssamarbete Allians. Ung kultur-samarbetet innebär i praktiken att fsu ingår i den kommission som undervisningsministeriet tillsatt i syfte att planera och samordna Ung kulturs verksamhet. Andra medverkande organisationer är Länsstyrelsen i Södra Finlands län, cimo, Finlands ungdomssamarbete Allians m.fl. För de regionala evenemangen ansvarar kommunerna och länsstyrelsernas bildningsavdelningar, medan den kommun som åtagit sig att genomföra det riksomfattande evenemanget svarar för dessa arrangemang enligt en av kommissionen godkänd plan samt, tillsammans med undervisningsministeriet, för dess finansiering.

Merparten av projektimpulserna kommer ändå från annat håll, särskilt från Sverige. Sommaren 2007 stod fsu t.ex. i samarbete med Finlands svenska 4h som lokalarrangör för den samnordiska Ledarskolan 2007, som var ett samarbete mellan fsu och Nordisk samorganisation for ungdomsarbejde (nsu). Förutom fsu är från Finland även Finlands svenska 4h, Suomen 4h-liitto och Suomen nuorisoseurojen liitto medlemmar i nsu. Nordisk ungdoms teaterutvalg nutu:s sommarteaterskola är ett annat exempel på samnordiska evenemang för unga. nutu-sommarskolan arrangeras årligen på olika håll i Norden för ungdomar i åldern 16–25 år, och år 2006 fungerade fsu som lokal arrangör för en tvåveckors kurs på Finns folkhögskola i Esbo. Då dessa evenemang går av stapeln utanför Finland ska fsu främst informera om möjligheten att delta i dessa. I mån av möjlighet försöker fsu också ekonomiskt stöda finlandssvenska ungdomar som önskar delta i evenemanget. fsu önskar bli skickligare och effektivare ifråga om projektverksamhet. Särskilt vill man satsa på större fleråriga projekt eller projekt som avlöser varandra, eftersom sådana är att föredra inte minst ifråga om anställd personal. Därtill vill man framöver samla landskapsförbunden kring fler gemensamma projekt, något som hittills visat sig besvärligt p.g.a. respektive landskapsförbunds starka förankring i den egna regionen. Inför verksamhetsåret 2008 söker fsu för övrigt en ny verksamhetsledare (ny tjänst), som enligt annonsen på fsu:s webbplats, daterad 22.11.2007, bl.a. ska utveckla förbundets projektverksamhet samt utveckla fsu:s långsiktiga och strategiska verksamhetsplanering.