Organisationerna

erfarenheter av relationerna till andra nivåer inom den egna organisationen, olika sätt att finansiera den egna verksamheten, aktuella utmaningar eller orosmoment, eventuella samarbetspartner, erfarenheter av projekt etc.

Eftersom intervjuerna med organisationernas verksamhetsledare i augusti-september 2007 påvisat olika utvecklingsbehov inom respektive organisation, varierade frågorna slutligen något från en organisation till en annan, liksom även på sina håll regionerna emellan (organisationer med olika slags regionala sammanslutningar internt). Till saken hör också att några organisationer befinner sig mitt i en omorganiseringsprocess, vilket föranledde andra frågor än dem som riktades till organisationer med sedan länge etablerad organisationsstruktur.

Eftersom flera organisationsföreträdare gärna ville fundera igenom sina svar först, inte sällan tillsammans med styrelsekollegor etc., så visade det sig snabbt att e-post hade sina fördelar. Många kommenterade spontant att det uppstått riktigt intressanta diskussioner kring projektgruppens olika frågor. Andra kommentarer varierade mellan ”skönt att få berätta hur vi har det” till att det är knepigt att svara, p.g.a. att man inom föreningen känner så dåligt till sin egen takorganisation. Många organisationsföreträdare behövde också lite tid för att kolla upp t.ex. föreningens medlemsavgifter till olika förbund.

Rapporten bygger på en sammanställning av material från ovannämnda källor. Under utredningens gång har det visat sig att företrädare för en och samma organisation ibland kan ha olika uppfattningar om hur någon del av verksamheten fungerar. Det är också ett resultat. Vi vill understryka att projektgruppen bär ansvaret för rapporteringen och tolkningen av de uppgifter organisationernas företrädare delat med sig av.

Det finns inte två organisationer som har exakt samma uppbyggnad och där relationerna mellan nivåerna är identiskt organiserade. Beroende på vilken faktor man betonar kan man gruppera förbunden på olika sätt. Ingen klassificering kommer att göra full rättvisa åt alla de organisationer som hamnar inom kategorin. I den här rapporten står relationerna mellan förbundsnivån, den regionala nivån och den lokala föreningsnivån i förgrunden. Vi har därför valt en gruppering av organisationerna som tar fasta på olikheter i det här avseendet. De nio förbunden kan placeras i fem kategorier: förbund med personmedlemskap, förbund med endast organisationsmedlemmar, förgrenade förbund, förbund med skev distriktsnivå och förnyare.

Kapitlen 2–10, som innehåller beskrivningar av de enskilda förbunden, följer den här indelningen. Tabell 1 innehåller en sammanfattning av antalet enheter på varje nivå inom organisationerna. Det är värt att understryka att tabellen inte ger en helt rättvis bild av var tyngdpunkten ligger inom de olika organisationerna, eftersom skillnader t.ex. när det gäller personal på regional nivå inte framgår.

Förbund med personmedlemskap Finlands svenska skolungdomsförbund (fss) bygger på att enskilda skolelever och studerande är medlemmar direkt i förbundet. Förbundet har ett slags virtuella lokala och regionala nivåer. Elevkårerna i enskilda skolor är viktiga för fss, men de är inte medlemmar i förbundet. Det finns två elevdistrikt som samarbetar med och uppmuntras av fss, men de fungerar inte som en formell del av organisationen.

Förbund med endast organisationsmedlemmar Finlands svenska ungdomsförbund (fsu) är en takorganisation med fyra medlemmar, de regionala ungdomsförbunden i Nyland, Åboland, Åland och Österbotten. Landskapsförbunden sköter många av de uppgifter som i andra organisationer handhas av centralförbundet.

Förgrenade förbund De förgrenade förbunden, Finlands svenska sång- och musikförbund (fssmf) och Finlands svenska idrott (fsi) kännetecknas av att mellannivån mellan förbund och förening organiseras dels enligt en geografisk princip – idrottsdistrikt (även kallade delregioner) inom fsi och lokala sång- och musikförbund inom fssmf – dels enligt en funktionell princip – grenförbund inom fsi och specialförbund inom fssmf. En lokal idrottsförening kan höra till flera grenförbund samtidigt som den hör till ett geografiskt avgränsat och en lokal sångkör är del av ett lokalt sång- och musikförbund, samtidigt som den betalar medlemsavgift t.ex. till damkörsförbundet. fsi har satt igång en grundläggande översyn av organisationen och platsar därför också i förnyarkategorin. Även fssmf förefaller inom kort stå inför en eventuell omorganisering, bl.a. arrangerades s.k. lokalförbundsträffar med samtliga lokala sång- och musikförbund 2007.

Tabell 1.1: Översikt över organisationerna i utredningen

Förbund med personmedlemskap

Finlands svenska skolungdomsförbund (fss)

Förbund med förbundsmedlemskap

Finlands svenska ungdomsförbund (fsu)

Förgrenade förbund

Finlands svenska sång- och musikförbund (fssmf)

Finlands svenska idrott (fsi)* Regional nivå (landskap, region, distrikt)

Ingen Det finns två regionala elevdistrikt, men de har inte någon formell koppling till fss organisation

Fyra (4) landskapsförbund som är medlemmar i fsu

Tolv (12) lokala sång- och musikförbund Fyra (4) specialförbund, dessutom fristående ensembler och fritt verkande grupper Tre (3) delregioner Sju (7) grenförbund

Förbund med skev distriktsnivå

Svenska pensionärsförbundet (spf)

Finlands svenska 4h (fs4h)

Förnyare*

Folkhälsans förbund Finlands svenska scouter (FiSSc)

Marthaförbundet Sex (6) verksamhetsområden Distriktet i Österbotten är det enda som har egna formella beslutande organ Personal och kanslifunktioner i Hfors, Vasa och Åbo Regionalt 4h-distrikt i Österbotten Centralförbundet handhar distriktsfunktionen för Nyland och Åboland På Åland sammanfaller distrikts- och föreningsnivåerna

Fyra (4) landskapsföreningar Fyra (4) regioner, ”funktionella enheter inom Finlands svenska scouter” Tolv (12) marthadistrikt + M-klubben (barn- och ungdomsorganisation) Lokal nivå

Personmedlemmar Personmedlemmarna är ofta knutna till lokala elevkårer, men elevkårerna är inte medlemmar av fss

Ca 300 ungdomsföreningar som är anknutna till fsu genom sina landskapsförbund

211 medlemsensembler som kan vara medlemmar både av lokala förbund och specialförbund

Ca 130 medlemsföreningar som är medlemmar av ett eller flera grenförbund och hör till en fsidelregion

81 pensionärsföreningar

25 lokalföreningar varav en är Ålands 4h-distrikt

101 lokala Folkhälsanföreningar 70 lokala scoutkårer

Ca 450 marthaföreningar och -kretsar Sedan 2006 möjlighet till personmedlemskap direkt i förbundet

* fsi kan också beskrivas som en förnyare