Ekonomin

sammankommer till ordinarie förbundsmöte två gånger per år; vårmöte och höstmöte. Varje medlemsförening har rätt att vara representerad på förbundsmötet med två representanter per påbörjat 25-tal lokalföreningar. Varje representant har en röst. Samfundet Folkhälsan i svenska Finland rf har rätt att utse två representanter med närvaro- och yttranderätt vid förbundsmötena.

Förbundsstyrelsen är förbundets verkställande organ. Styrelsens uppgift är följande: * Att ansvara för förbundets verksamhet samt leda förbundet * Att sammankalla till förbundsmöten, bereda ärenden för förbundsmöten samt verkställa vid förbundsmöten fattade beslut * Att anta medlemmar * Att anta och entlediga förbundsdirektören * Att tillsätta eventuella kommittéer och arbetsgrupper * Att fastställa eventuella arbetsordningar, instruktioner och reglementen för förbundet samt tillsätta eventuellt arbetsutskott

Förbundsstyrelsen består av ordföranden samt minst åtta och högst tio medlemmar med personliga suppleanter vilka väljs av ordinarie höstmöte. Mandattiden är två kalenderår, så att hälften av styrelsemedlemmarna avgår varje år. Förbundsdirektören föredrar ärenden för förbundsstyrelsen och verkställer beslut fattade av förbundsstyrelsen.

Folkhälsans förbund: översikt över finansieringskällorna (år 2006) * Verksamheten finansierades till 64 procent med anslag från Samfundet Folkhälsan * ray-understöd från Penningautomatföreningen för förbundets verksamhet 77 770 euro plus projektbidrag 344 518 euro, för landskapsföreningarnas verksamhet totalt 256.030 euro * Övriga understöd för förbundets verksamhet från fonder etc. 250 101 euro * Förbundet koordinerar landskaps- och lokalföreningarnas ansökningar till

Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne, 58 500 respektive 376 150 euro * Övriga finansieringskällor lokalt: kommunala anslag, fonder och stiftelser etc.

Översikt över ekonomiska transaktioner förening–förbund * För medlemstidningen uppbär förbundet av föreningarna årligen 2,60 euro per medlem * Till landskapsföreningen erlägger lokalföreningarna i Österbotten och i Nyland 1 euro per år och medlem (i Nyland dock minst 35 euro per förening) * Landskapsföreningarna i Åboland och på Åland uppbär ingen medlemsavgift * Lokalföreningarna kan årligen söka förbundets verksamhets- och projektunderstöd, vilka finansieras av Samfundet Folkhälsan

Huvudsakliga finansieringskällor och samarbetspartner Folkhälsans förbund grundades våren 2002, i samband med att Folkhälsans serviceproduktion överfördes till allmännyttiga aktiebolag. Sedan denna ombildning har förbundets omsättning närapå fördubblats, och först nu är förbundet enligt förbundsdirektörens bedömning egentligen redo för helt nya projekt och utmaningar. Förbundets verksamhet finansieras till största delen av Samfundet Folkhälsans bidrag (64 procent år 2006). Också ray-understöden utgör en betydande andel av såväl förbundets ekonomi (allmänna understöd 77 770 euro, projektbidrag 344 518 euro) som landskapsföreningarnas ekonomi (allmänna understöd sammanlagt 256 030 euro).

Projektuppslag kommer från flera olika håll, t.ex. från förbundsstyrelsen, lokalföreningarna och anställda i regionerna. Mindre projekt föreslås också av lokalföreningarna. eu-medlemskapet medförde inga större förändringar, eftersom Folkhälsans förbund mer eller mindre, enligt förbundsdirektören, hittills avstått från att avsätta personalresurser på eu-projekt. Någon egentlig finskspråkig motsvarighet att t.ex. utbyta projektuppslag med saknar förbundet, men det finns ett nära samarbete med bl.a. Centret för hälsofrämjande Tekry och Mannerheims barnskyddsförbund. Andra finlandssvenska organisationer, t.ex. Finlands svenska idrott och olika social- och hälsovårdsorganisationer, intresserar också. På regionnivå samarbetar Folkhälsan bl.a. med Marthaförbundet och Svenska studiecentralen. I Österbotten hade Mannerheims barnskyddsförbund (mll) i ett skede två svenskspråkiga anställda, med vilka landskapsföreningen samarbetade särskilt aktivt inför utlysandet av skolfreden i Vasa 2006 (samarbetet fortsatte också i Jyväskylä året därpå). Nu är mll åter finskspråkigt, men den österbottniska landskapsföreningen och mll samarbetar alltjämt, just nu bl.a. med mobbningsförebyggande verksamhet.

De lokala Folkhälsanföreningarna förverkligar också egna projekt. På förbundet är man väl medveten om att lokalföreningarna i första hand är intresserade av konkreta, handgripliga projekt kring teman som barn och ungdom samt motion. T.ex. väckte Folkhälsans, Marthaförbundets och Finlands svenska idrotts gemensamma Gåkampen-kampanj mersmak också bland föreningarna. Gåkampen koordinerades på förbundsnivå.

Vidare efterfrågas, särskilt bland allmänheten, allt mer verksamhet som riktar sig till äldre: nyblivna pensionärer utgör numera en enorm resurs i folkhälsoarbetet. Ett färskt exempel på ett projekt som i första hand riktar sig till äldre är de s.k. 65+ coacharna, d.v.s. yngre pensionärer som utbildats i att stöda och uppmuntra äldre pensionärer att röra på sig och träna muskelstyrka och balans. Projektets övergripande mål är att förhindra fallolyckor. I praktiken innebär detta t.ex. att coacharna startar stavgångsgrupper samt att de informerar äldre om vanliga risker för olycksfall, särskilt i hemmet. Projektet inleddes med en pilot i Korsholm, men ska utvidgas med hjälp av 2007 års Luciainsamling. Också projektet Medfostrare i skolan, som administreras av förbundsnivån men i praktiken berör skolor och privatpersoner runtom i Svenskfinland, har väckt stort intresse. Projektet har också lockat med nya ansikten i verksamheten, d.v.s. det svarar på det behov som funnits av att utvidga förbundets folkhälsoarbete till mer än traditionell föreningsverksamhet. Inte sällan har också dessa nya ansikten varit nyblivna pensionärer.

För understöd för både basverksamhet och projekt kan Folkhälsans lokalföreningar sedan länge vända sig till centralförbundet. De externa understöd som Folkhälsans förbund beviljas av nationella organisationer (Penningautomatföreningen ray, Centret för hälsofrämjande Tekry och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne) söks och redovisas centraliserat av Folkhälsans förbund, men tillfaller till stor del lokalföreningarna. Allmänt gäller t.ex. att de anslag förbundet erhåller från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne fördelas på lokalföreningarna till 90 procent, medan ray-understödet delas ungefär 50–50 förbundet och föreningarna emellan. Av Svenska kulturfonden har Folkhälsans förbund beviljats understöd för förbundets olika samarbetsprojekt, t.ex. Medfostrare i skolan, men inte för den egna verksamheten. En del lokalföreningar riktar också egna ansökningar till Svenska kulturfonden, men förbundsdirektörens uppfattning är att Folkhälsanföreningarna får understöd endast i undantagsfall och om de samarbetar med någon annan organisation.