5 minute read

Synpunkter från fältet

Next Article
Marthaförbundet

Marthaförbundet

de särskilt intresserade av fss. fss försöker trots detta träffa också folkhögskolornas och yrkesläroanstalternas elevråd varje år. Till saken hör ändå att studerande över 26 år inte kan beviljas Euro26-kortet.

Synpunkter på kostnaderna för ett medlemskap ”fss-medlemsförmånerna är super! En bra tidning, fin kalender, studiekortet och alla tillhörande rabatter … Mycket värt.” (Elevkårsaktiv i Helsingfors) ”Medlemsförmånerna är helt okej, men med tanke på att både vr och Matkahuolto har egna studiekort, vilka är billigare än fss, kunde nog priserna sänkas lite. Det skulle också kunna skickas en bok med alla förmåner varje år, man tappar ju bort sånt så lätt.” (Elevkårsstyrelse i Nyland)

Fältet är delat ifråga om Finlands svenska skolungdomsförbunds medlemsavgift. Vissa anser att den kunde sänkas en aning, särskilt med tanke på att både vr och Matkahuolto har egna studiekort som är billigare än fss studiekort. Andra anser att den är ”helt skälig” med tanke på vad man får ut av ett medlemskap. Med tanke på att ett fss-medlemskap i förlängningen också berättigar till medlemsförmåner via t.ex. Euro<26, kunde kanske fss marknadsföra denna koppling mer. Nu förefaller ganska få studerande känna till övriga medlemsförmåner än de mest uppenbara. heco:s och ped:s uppdrag kunde kanske också ses över, och deras verksamhet, i den mån de avlastar centralnivån, i mån av möjlighet understödas med riktade understöd.

Distrikten möjliggör bättre koll på regionerna Intressebevakningen utgör en viktig del av fss uppdrag. Med tanke på lokal och regional intressebevakning uppfattar man att regionala elevdistrikt kunde innebära fördelar. Ute på fältet delar man åtminstone delvis denna åsikt: i regioner med elevdistrikt är det fler studerande som engagerar sig i fss-verksamheten. Frågan är ändå om det är elevdistriktet i sig som bidrar till att studerande engageras och samlar sina krafter till gemensam aktion, eller om det snarare är förekomsten av eldsjälar som bidrar till grundandet av en distriktsorganisation.

Avståndet mellan fss (förbundskansliet) och elevkårerna runtom i Svenskfinland bedöms som långt. På förbundskansliet bedömer man ändå att fss upplevs

stå nära den enskilda eleven och man vill ogärna uppfattas som ”någotslags toppstyrd elitgrupp” och man upplever att förbundet nog fyller ett behov som koordinerande instans – en som stöder och uppmuntrar eldsjälarna på fältet samt bidrar med motivation och inspiration. Således motiverar fss existensen av en finlandssvensk centralnivå med argumentet ”Tillsammans är vi starkare, trots att det ingalunda är fss uppgift eller mål att vara överallt hela tiden”.

I regionerna bedömer elevkårsaktiva i alla fall att geografiska och mentala avstånd utgör en ständig utmaning för samarbetet; fss vill ändå ogärna tvinga ett distrikt på någon region (även ped bildades på initiativ från de österbottniska fssaktiva själva). Elevdistrikt saknas i alla fall fortsättningsvis t.ex. i Åboland, där fss försökt sätta datum och ordna utrymmen för gemensamma träffar, i hopp om att också Åboland skulle nappa på idén om regionalt samarbete, men hittills utan resultat. T.ex. Katedralskolan i Åbo utgör ett slags finlandssvensk ö bland stadens finska skolor, och enligt fss ordförande, som själv gått i skolan, är det en stor utmaning att skapa samarbetsformer för just en ö. fss har ändå också deltagit i olika ungdomsaktiveringsprojekt i Åboland, t.ex. skärgårdssatsningen BUS.

Erfarenheter av elevdistrikt Helsingfors elevers centralorganisations mest etablerade verksamhet är musikhändelsen Klubb heco, där förbundets medlemmar kan uppträda inför andra medlemmar och bara umgås allmänt. Medlemmar är alltså elevkårerna vid alla svenskspråkiga gymnasieskolor i huvudstadsregionen. Därtill ordnas bl.a. cocktailmiddagar för medlemsskolornas elevkårsstyrelser där de får knyta kontakter och komma igång med sin verksamhet. Politikerträffar och pepparkaksbakning är andra exempel på heco-arrangemang, och under Svenska veckan ordnar heco och fss gemensamt synliga evenemang i huvudstadsregionen.

Österbottens motsvarighet till heco, Pampas elevdistrikt, grundades för att sköta lokal intressebevakning och fungera som evenemangsfixare under fss. Således upplever också de ped-aktiva att eftersom elevdistrikten kan ta på sig en del av centralförbundets uppgifter, så avlastar deras organisation i någon mån fsskansliet. Så bedömer också de elevdistriktsaktiva att nyttan med ett organiserat elevkårssamarbete är särskilt stor ifråga om kontaktnät och system. Verksamheten sporrar till engagemang samtidigt som den blir mer organiserad och informationsgången funkar bättre. Särskilt lokala evenemang tjänar förstås också på kortare avstånd, vilka alltid är en utmaning för evenemangsplaneringen på förbundsnivå. I

en av de regioner som saknar elevdistrikt bedömer t.ex. en elevkårsaktiv att det som sannolikt hade störst effekt på aktivitetsgraden bland de studerande i hans region, vore en sänkning av anmälningsavgifterna till fss evenemang eftersom elevkårsstyrelserna helt enkelt inte har råd att delta i alla fss -aktiviteteter. Ett mer långsökt alternativ vore att fss bidrog till elevkårsstyrelsernas budget.

Nyttan med ett finlandssvenskt skolungdomsförbund bedöms i sin tur av de elevdistriktsaktiva i första hand vara förbundets förmåga att alltid finnas till hands, även ifråga om annat än förbundets evenemang. Ett sådant förbund bidrar också till att utvidga finlandssvenska ungdomars kompiskrets. Dessutom ger skolungdomsförbunden, såväl lokalt som på förbundsnivå, minderåriga något att göra, eftersom alltför många av av de påkostade och jätteroliga evenemang som ordnas bara riktar sig till redan 18 år fyllda.

Vikten av ett finlandssvenskt skolungdomsförbund ”Skolorna och fss måste leva i ständig växelverkan. Det är till stor del upp till eleverna. Om förbundet upphörde skulle det saknas mer än det uppskattas för tillfället, och det vore hemskt.” (Elevkårsaktiv i Helsingfors) ”Vi tror att det är så illa att om fss upphörde skulle vi nog inte märka så mycket skillnad, man skulle använda andra studiekort.” (Elevkårsstyrelse i Nyland)

Utan fss kunde storsamlingar för finlandssvenska skolelever, såsom Kulturkarnevalen och Elevriksdagen erik (tillika förbundets högsta beslutande organ), sannolikt inte förverkligas, eftersom arrangemang av denna storleksordning kräver anställd personal. Exempelvis 2007 års Kulturkarneval i Grankulla samlade rekordmånga anmälningar: alla 500 platser fylldes inom en dag, vilket resulterade i att antalet platser utökades med ett hundratal. Ändå blev nästan 180 intresserade utan plats, och nästa år utökas antalet platser till 700. Till dessa storevenemang kommer ofta också deltagare från elevkårer som annars förefallit ganska ointresserade av fss, vilket i sin tur inspirerar de redan förbundsaktiva att fortsätta locka med nya ansikten i förbundets verksamhet.

Då elevkårsaktiva ute på fältet tillfrågas om vilka reaktioner en slopning av det finlandssvenska skolungdomsförbundet skulle väcka, så varierar dessa i alla fall. Exempelvis anser en elevkårsaktiv att fss, ifall det upphörde, sannolikt skulle ”saknas mer än det uppskattas för tillfället”. Däremot kunde kanske ett tvåspråkigt förbund locka fler intresserade, men risken är att fss samtidigt skulle tappa en del svenskspråkiga medlemmar. I en annan skola befarar elevkårsstyrelsen att skillna-

den knappast vore märkbar om fss upphörde – medlemmarna skulle helt enkelt övergå till att använda andra studiekort. Ifall fss gick samman med någon finskspråkig elevorganisation så bedömer man att resultatet i praktiken blev en finsk organisation.

Dessa åsikter representerar ändå främst södra Finland. I Österbotten däremot poängterar man vikten av ”att allt nu går på svenska”. Idag upplevs fss som en stöttepelare för elevkårsstyrelser runtom i Österbotten, men man befarar att en tvåspråkig elevorganisation inte skulle åtnjuta samma förtroende. En organisationsföreträdare för ped uppger också att ped:s finska motsvarighet, Suomen lukiolaisten liittos österbottniska distriktsorganisation Pohjanmaan piiri (pp), och ped tillsvidare inte samarbetar alls – kanhända är pp tillsvidare helt ovetande om nygrundade ped:s existens? Om så är fallet, beror detta ändå främst på att ped ännu är i startgroparna. Framöver avser ped alltså åtgärda detta.

This article is from: