6 minute read
Ekonomin som kitt, styrmedel och irritationsmoment
denna åsikt. Vissa slitningar har förekommit inom förbundet t.ex. när det gäller hur medlemsavgifterna ska definieras. Distriktsnivåns roll är oklar: man upplever kanske inte distrikt på frivillig bas som en optimal organisation i ett läge när bl.a. e-post gjort det lättare att kommunicera, men det förekommer få konkreta förslag om att avskaffa eller slå samman distrikt. Några påpekar att det borde finnas anställd personal i distrikten för att de ska kunna spela en roll i organisationsbygget.
I stöd av det material vi haft möjlighet att ta del av är det svårt att ge en rättvis totalbild av likheterna och olikheterna mellan de finlandssvenska organisationerna när det gäller de ekonomiska relationerna mellan olika nivåer inom förbunden. Förbunden har olika uppbyggnad, de har olika förhållande till statsbidragssystem och tillämpar olika praxis när det gäller redovisningen – den inkomst som hos en organisation bokförs på centralnivå, syns hos en annan i distriktsnivåns bokslut. Organisationsstudien visar hur som helst att de ekonomiska faktorerna är viktiga för att förstå relationerna mellan nivåerna. Ekonomin kan fungera som kitt, styrmedel och irritationsmoment. Hur ekonomin uppfattas är organisationsspecifikt. Inom Marthaförbundet är medlemsavgifterna, som utgör 7 procent av förbundets totalekonomi och i jämförelse med andra organisationer inte är särskilt hög, ständigt föremål för debatt, medan t.ex. scouterna som tar ut en nästan dubbelt högre avgift per medlem inte framför någon kritik över avgiftens storlek.
Tabell 11.1 innehåller en översikt över principerna för medlemsavgifter och över förekomsten av ekonomiska bidrag från förbunds- till föreningsnivån. Medlemsavgifternas betydelse för förbundens ekonomi varierar. Inom FiSSc, spf, fssmf och fss är medlemsavgifterna betydande inkomstkällor, de utgör 17–40 % av förbundens totalekonomi. Inom Folkhälsan, fsu, fs4h är medlemsavgifterna från lokalnivån till förbundsnivån närmast symboliska; de bärs för Folkhälsans och 4h:s vidkommande upp endast för att täcka utgifterna för medlemstidningen. I Marthaförbundet utgör medlemsavgifterna 7 procent av förbundets ekonomi. För fsi:s vidkommande saknas exakta uppgifter. fsi och distrikten bär inte upp någon medlemsavgift, men föreningarna betalar avgifter till grenförbunden. Som bilaga finns en förteckning över vilka olika tjänster som i praktiken utgör valuta för de lägre nivåernas medlemsavgift till förbundsnivån.
Tabell 11.1 Översikt över vissa ekonomiska transaktioner mellan organisationsnivåer
Medlemsavgifter Fördelning av resurser från förbundsnivån till lokalföreningarna
Finlands svenska skolungdomsförbund (fss)
Finlands svenska ungdomsförbund (fsu)
Finlands svenska sång- och musikförbund (fssmf)
Finlands svenska idrott (fsi)
Svenska pensionärsförbundet (spf) Personmedlemmar, vilka betalar 9–15 euro till fss Medlemsavgifterna (46 834 euro) utgjorde 2006 17 % av förbundets intäkter
De regionala ungdomsförbunden betalar totalt 2 936 euro till fsu (relaterat till storlek) och uppbär högst 170 euro per förening (relaterat bl.a. till antal medlemmar). Enskilda föreningsmedlemmar betalar ca 2–10 euro i medlemsavgift Medlemsavgifterna har liten betydelse för fsu :s totalekonomi
Medlemsensemblerna betalar 20–30 euro per person till fssmf:s olika nivåer, totalt 46.763 euro år 2006 De lokala medlemsavgifterna varierar, liksom även specialförbundens avgifter, men enskilda ensembler behåller uppskattningsvis 5–20 euro per person Medlemsavgifterna (46.763 euro) utgjorde 2006 ca 8 % av förbundets intäkter
fsi och delregionerna uppbär inga medlemsavgifter Enskilda föreningar betalar medlemsavgifter till grenförbunden (ofta flera förbund). Avgifterna varierar
Förbundet uppbär 7 euro per person Medlemsavgifterna lokalt 10–15 euro, varav lokalföreningen behåller 3–8 euro Medlemsavgifterna (99 694 euro) utgjorde 2006 ca 21 % av förbundets intäkter för verksamheten (ray-understöd för utrymmen obeaktat) Ingen fördelning av verksamhetsbidrag
Ingen fördelning av ”egna” medel, fsu fördelar statsbidragen till ungdomsrörelsen vidare till de regionala förbunden
fssmf fördelar årligen stöd till specialförbunden (21.500 euro) Lokalförbunden kan ansöka om projektbidrag (totalt 10.000 euro) Ingen fördelning av verksamhetsbidrag till enskilda ensembler
fsi fördelar statsunderstöd till specialförbund och delregioner enligt en s.k. fördelningsnyckel Föreningsstödet (fondpaketet): sedan 2007 kan föreningar söka projektbidrag (totalt 100 000 euro) som fsi fördelar
Förbundet förhandlar med distrikten om finansieringsbehov Understöd till enskilda föreningar beviljas sällan
Finlands svenska 4h (fs4h)
Folkhälsans förbund
Finlands svenska scouter (FiSSc)
Marthaförbundet Medlemsavgifter
Förbundsnivån uppbär 6 euro per förening för medlemstidningen Medlemsavgifterna varierar lokalt, 12 euro per person eller 20 euro per familj rekommenderas Medlemsavgifterna har liten betydelse för förbundets totalekonomi
Förbundsnivån uppbär 2,60 euro per person för medlemstidningen Landskapsföreningarna tar ut 0–1 euro per person av lokalföreningarna Medlemsavgifterna varierar lokalt, ca 6–10 euro per person Medlemsavgifterna har liten betydelse för förbundets ekonomi
Förbundet uppbär 19 euro per person, kårerna uppbär medlemsavgift enligt egen bedömning. Totalt betalar en scout i allmänhet ca 35 euro i medlemsavgift Medlemsavgifterna (93 382 euro) utgjorde 2006 19 % av förbundets intäkter
Enskilda föreningsmedlemmar betalar 12–25 euro i medlemsavgift till sin förening, varav 10 euro går till förbundet. Separat avgift, 28 euro, för dem som önskar prenumera på medlemstidningen (år 2007, fr.o.m. 2008 ingår prenumeration alltid i nya medlemskap) Icke-föreningsanslutna marthor (nytt) betalar 50 euro direkt till förbundet, vilket inkluderar tidningen Medlemsavgifter utgör ca 7 % av förbundets ekonomi Fördelning av resurser från förbundsnivån till lokalföreningarna
Ekonomiskt understöd (statsunderstöd) fördelas till föreningsnivån enligt resultatavtal
Lokalföreningarna kan årligen ansöka om samfundets verksamhets- och projektunderstöd
Ingen fördelning av verksamhetsbidrag till enskilda kårer
Ingen fördelning av verksamhetsbidrag till lokalnivån. Nya föreningar och kretsar kan ansöka om startbidrag
Kritiken mot medlemsavgifterna är mest påfallande inom fssmf. Inom fssmf betalar enskilda körsångare eller musiker mellan 20 och 30 euro till förbundet. Lokalnivån behåller 5–20 euro per medlem. Eftersom ensemblerna ofta fungerar inom ramen för kommunala medborgar- eller arbetarinstitut, som också tar ut deltagaravgifter, uppfattas den ekonomiska belastningen som betungande i förhållande till den utdelning fssmf ger medlemmarna.
Om penningströmmarna uppåt i organisationen kan skapa irritation, är det också ett faktum att de organisationer som har möjlighet att kanalisera ”egna” medel (till skillnad från t.ex. statsmedel) neråt i organisationen har lättare att legitimera sin existens. Folkhälsans förbund är i en särställning här, med stora möjligheter att ge ekonomiskt stöd till lokal verksamhet och härtill en stor professionell organisation som kan initiera projekt som ger också lokalföreningarna goodwill. fsi:s profilhöjning innehåller ett ekonomiskt element i och med föreningsbidraget, fondmedel som fsi årligen fördelar med utgångspunkt i ansökningar från föreningar. fssmf fördelar begränsade understöd till lokalförbunden och specialförbund, men stöder inte enskilda ensembler – detta kritiseras bland de intervjuade. Marthaförbundet kan bevilja startanslag för nya kretsar, men stöder i regel inte föreningarna.
Organisationernas uppbyggnad påverkas i viss mån av deras koppling till olika finansieringsformer. På förbundsnivån ställer statsbidragssystemet vissa krav. Ungdomsverksamheten inom Marthaförbundet och fssmf är separat organiserad för att uppfylla kraven på statsbidrag till barn- och ungdomsverksamhet. Regionalt och lokalt är kopplingarna till kommunerna viktiga. De förbund som får stora bidrag från kommunerna, främst 4h, kommer att påverkas av förändringar i kommunstrukturen och kommunernas bidragspolicy. Tillgången till finansiering från t.ex. lokala sparbanksstiftelser kan fungera konserverade, eftersom man befarar att en ändrad organisationsstruktur kan innebära att den säkra penningkranen stängs.
Internt är det av betydelse vilka incitament som knyts till penningströmmarna mellan nivåerna. Inom Marthaförbundet kan t.ex. tillgången till startpengar för nya kretsar styra förnyelsen så, att den snarare leder till grundande av nya kretsar än förnyelse av existerande föreningar. Inom 4h fördelas statsbidrag och andra medel till lokalnivån med utgångspunkt i en fördelningsnyckel, som premierar vissa typer av (traditionell) verksamhet, men inte beaktar andra. Ett ytterligare exempel på monetära styrmedel är den princip som tillämpas inom söu (fsu i Österbotten), där föreningar som engagerar ett stort antal personer under 29 år får nedsatt medlemsavgift.
Kommentarer om ekonomin gäller ofta, men inte alltid, resursers tillräcklighet och valuta för pengarna. När lokala representanter för 4h säger att ekonomin är ett
