Ekonomin

Föreningsmötet och styrelsen Den högsta beslutanderätten inom Finlands svenska scouter har föreningsmötet, som sammanträder två gånger om året. Förbundets ordinarie medlemmar är alla av styrelsen godkända registrerade lokala svenskspråkiga scoutorganisationer (kårer). Vid föreningsmötena har representanter för ordinarie medlemmar rösträtt, en röst per varje påbörjat 40-tal medlemmar. De ordinarie medlemmarna utser alltså egenhändigt sina representanter jämte suppleanter till föreningens möten. Samma representant kan ha mer än en röst. Förutom ordinarie medlemmar kan förbundet också ha extraordinarie medlemmar, d.v.s. av styrelsen godkända rättsgiltiga samfund eller stiftelser som befrämjar scoutrörelsen. Representanter för extraordinarie medlemmar har yttranderätt vid föreningsmötet.

Det är föreningsmötet som fastställer förbundets indelning i regioner. För att leda den regionala verksamheten har varje region en regionchef och en vice regionchef, vilka väljs av höstmötet för två kalenderår. Regionchef och vice regionchef kan omväljas två gånger.

Stadgarna kan ändras vid föreningsmötet ifall två tredjedelar av de avgivna rösterna understöder detta. Dock skall förslaget bordläggas, ifall en sjättedel av de avgivna rösterna så kräver, för att på nästa möte, som hålls tidigast efter en månad, avgöras med samma röstmajoritet. Förbundet håller för närvarande på att revidera sina stadgar.

Styrelsen leder organisationens verksamhet samt verkställer föreningsmötets beslut. Styrelsen består av ordförande, vice ordförande och fyra till sex andra ledamöter. Totalt kan en person fungera som styrelseledamot, ordförande eller vice ordförande i högst tio år.

Den högsta beslutanderätten inom takorganisationen Finlands scouter har medlemsmötet, som sammanträder vartannat år. Mellan medlemsmötet har scoutrådet beslutanderätt. Scoutrådets medlemmar består av distriktscheferna och väljs för två år åt gången.

Finlands svenska scouter: översikt över finansieringskällorna (år 2006) * Statsunderstöd för verksamheten (ungdomsarbete) 46 949 euro * Medlemsavgifter 93 382 euro * Försäljningsintäkter av den årliga adventskalendern 43 941 euro

* Understöd av takorganisationen Finlands scouter 261 519 euro (FiSSc:s medlemsavgift samma år 73 640 euro) * Övriga understöd från fonder etc. 43 500 euro * Finansieringskällor lokalt: kommunala anslag, understödsföreningar, fonder etc.

Översikt över ekonomiska transaktioner förening-förbund * Scoutkårerna beslutar själva om sin medlemsavgift, medeltalet är ca 35 euro per scout, varav ca 19 euro går till förbundsnivån * Enskilda medlemmar kan ansöka om att friställas från medlemsavgift eller från lägeravgifter av sociala och ekonomiska skäl * Regionnivån och förbundsnivån är samma enhet sedan 2005, d.v.s. regionnivån uppbär ingen egen avgift * Statsbidrag och understöd från fonder och stiftelser går till den gemensamma verksamheten. All verksamhet är gemensam. Förbundet utbetalar inga verksamhetsbidrag till lokalnivån

Huvudsakliga finansieringskällor Finlands svenska scouters verksamhet finansieras i huvudsak med medlemsavgifter (93 382 euro år 2006) samt statligt verksamhetsunderstöd för ungdomsarbete, från undervisningsministeriet (46 949 euro). Därtill utgör försäljningsintäkterna av den årliga adventskalendern en betydande inkomstkälla (43 941 euro).

Övriga understöd får förbundet främst från olika fonder och stiftelser, t.ex. Anna och Karl Eklunds stiftelse, Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska folkskolans vänner och Svenska kulturfonden. År 2006 uppgick denna summa totalt till 43 500 euro.

Medlemsavgifter Till den nationella takorganisationen Finlands scouter (fs) betalar FiSSc en årlig medlemsavgift, som år 2007 beräknades till 83 170 euro. I praktiken återbetalas ändå denna avgift i sin helhet, eftersom FiSSc samma år erhåller ett understöd på 287 520 euro av fs. Avgiften finansierar en del av FiSSc:s centralkansli som sköter den landsomfattande svenska servicen. Detta system har konstaterats vara det mest effektiva för de svenska kårerna.

Medlemsavgifterna inom FiSSc fungerar så att varje kår uppbär medlemsavgift enligt egen bedömning. Medeltalet är ca 35 euro per scout. Av denna summa gick

18,20 euro vidare till FiSSc år 2006, året därpå steg andelen till drygt 19 euro. FiSSc beviljar inga egentliga verksamhetsbidrag åt sina kårer, men understöder deras verksamhet med hjälp av bl.a. resebidrag till kurser och evenemang. För scoutledarutbildning på alla nivåer finns därtill sedan år 2006 den s.k. Jubileumsfonden (avslutas dock vid utgången av år 2007 då medlen från ofrivilligt överskott från ett läger år 2000 är slut), ur vilken FiSSc:s medlemskårer, beroende på medlemsantal, årligen tilldelats understöd, år 2006 mellan 250 och 500 euro per kår.

Kårerna kan också dryga ut kassan på andra sätt. Många kårer söker särskilt kommunala bidrag. Bidragen varierar avsevärt, men t.ex. Pargas stad beviljade St. Simons Sjöfararna 1 100 euro och Pargas Scoutkår Skärgårdsvandrarna 500 euro, medan Hangö scoutkår erhöll 250 euro i understöd av Hangö stad (år 2007). Exempel på sådana kårer som egenhändigt sökt understöd också från stiftelser och fonder hör Jakobstads sjöscouter och åboländska St. Jacobs sjöscouter. Vanligare är ändå att kårerna har någon bakgrundsorganisation eller en understödsförening (t.ex. för svenska flickscouter i Åbo), vars enda uppgift är att samla in pengar till kåren.

Regionernas ekonomi beror enligt FiSSc helt på verksamheten: aktiva regioner får mera pengar, vilket betyder att man gör mer gemensamma saker. Den regionala nivån har ändå ingen egen budget och är ingen intressebevakare inom förbundet. Istället bygger regionerna på kommunikation; de deltidsanställda regionsekreterarna finansieras av FiSSc, övriga kostnader är främst mötes- och resekostnader, vilka uppkommer p.g.a. möten kåraktiva och förtroendevalda emellan (merparten av kårerna har representanter inom något regionutskott).

FiSSc:s viktigaste uppgift är, enligt verksamhetsledaren, att stöda kärnenheternas, d.v.s. kårernas, verksamhet med hjälp av dels utbildning, dels olika former av handledning. Utbildningsbehovet kartläggs genom s.k. kårledarträffar, där önskemål samlas regionvis (kårerna utser inom sig en s.k. utbildningsansvarig) och genom att analysera årliga rapporter som kårerna fyller i. FiSSc erbjuder också kårerna egenhändigt producerat eller från finskan översatt och anpassat material (handböcker etc.) och instruktörer av olika slag. En konkret medlemsförmån är medlemstidningen Scoutposten (Finlands scouters finskspråkiga medlemmar erhåller Scoutpostens finska motsvarighet, Partio) och den s.k. scoutförsäkringen. Medlemsavgiften ger också scouten rätt att delta i FiSSc:s, andra finländska scoutdistrikts och Finlands scouters verksamhet och evenemang. Medlemskap i Finlands scouter berättigar också till rabatt i scoutbutikerna samt på flera vandrarhem i