Organisationsutveckling

Finland, eftersom organisationen är medlem i Suomen retkeilymajajärjestö (srm). Scouterna beviljas också rabatt på srm:s internationella vandrarhemskort.

I och med organisationsförändringen kan också de av FiSSc finansierade regionerna betraktas som en form av service från centralnivån. Regionerna bedöms nämligen av regionsekreterarna själva som ett sätt för att säkerställa att FiSSc:s stöd till kårerna fungerar som det ska på alla håll i landet. Regionernas stöd, som bl.a. utgörs av utbildning och evenemang för medlemmarna, är inte heller stängda för enbart den egna regionens kårer och medlemmar, utan vilken FiSSc-medlem som helst kan delta i vilket evenemang som helst oberoende av i vilken region det ordnas. Allmänt betonas alltså att regionerna är en fast del av FiSSc, till skillnad från den tidigare distriktsnivån.

Centrala inslag i Finlands svenska scouters omorganiseringsarbete * Inledande organisationsdiskussioner och -analys. Vad är förbundets viktigaste uppgift? Svar: att stöda den lokala kåren att förverkliga god scoutverksamhet. Saker att avstå: belastande administration, överorganisering, dubblerande insatser * Regionarbetet. Sju distrikt ersattes av fyra funktionella regioner, förbundet anställde regionsekreterare i samtliga regioner. Till regionarbetet hör också bl.a. utbildning av regioninstruktörer (frivilliga), vars uppgift är att stöda och handleda kårerna * Förbundsrådet. Utsedda regionchefer samlas och koordinerar verksamheten

Regionarbetet: fokusering på innehåll framom nivåer Takorganisationen Finlands scouter (fs) var tidigare indelad i 18 distrikt, så att de finskspråkiga distrikten var indelade enligt landskapen och den finlandssvenska centralorganisationen utgjorde samlande distrikt för alla svenskspråkiga kårer. Nu minskar antalet distrikt inom fs till nio, men Finlands svenska scouter kvarstår som finlandssvenskt samlande förbund, med ansvar att sköta även distriktsuppgifterna i Finland på svenska. Samtidigt kvarstår FiSSc också som finlandssvensk centralorganisation med ansvar för samhällskontakter, media och intressebevakning på svenska.

Finlands scouters pågående omorganisering berör endast den finskspråkiga verksamheten, så FiSSc:s organisationsförändring utgör ett slags fristående led i denna process. På relationerna mellan organisationens olika nivåer satsade FiSSc

inte så mycket denna gång; snarare ville man åstadkomma sinsemellan jämnstarka regioner för att få en balanserad arbetsfördelning och lika service i regionerna. Andra motiv till omorganiseringen var att förbundet önskade höja sin profil samt bättre stöda kårernas verksamhet med hjälp av anställd personal (regionsekreterare på deltid) samt frivilliga. Före omstruktureringen hände det ibland att de olika nivåerna drog åt olika håll, och en del distriktsorganisationer samarbetade illa med de övriga nivåerna genom ett passivt motstånd till idéer som inte förankrades gemensamt. Det fanns ingen fungerande samarbetsstruktur, och särskilt kårerna blev lidande av problem i arbetsfördelningen förbund-distrikt-kårer. Ändå fanns motståndet gentemot den nya modellen enligt verksamhetsledaren främst ute på fältet. Flera av de berörda organisationerna hade långa stolta anor, och eftersom ett par distrikt innehar avsevärd egendom förekom det också ett visst revirtänkande.

Konkret innebar omorganiseringen bl.a. att FiSSc initierade s.k. regionarbete inom förbundet. Fram till slutet av 2004 bestod förbundets regionala nivå av sju distrikt, vilka alla var registrerade föreningar. De sju distrikten var ändå mycket olika sinsemellan: antalet medlemmar varierade från fem scoutkårer med 200 personmedlemmar till sexton scoutkårer med 1 500 personmedlemmar. Att stöda enheter med så olika resurser är arbetsdrygt, eftersom varje enhet behöver skräddarsytt stöd. Den nya organisationsmodellen som trädde i kraft i början av år 2005 gick istället in för fem regioner, och idag arbetar FiSSc inom ramen för fyra rätt jämnstarka regioner: Helsingfors och östra Nyland, västra Nyland, Åland och sydvästra Finland respektive Österbotten. Åland utgjorde inledningsvis en femte region, men numera inräknas Åland alltså i regionen sydvästra Finland. Regionerna är inte registrerade föreningar utan betecknas snarare som funktionella enheter inom FiSSc. Ålands scoutdistrikt och Helsingfors svenska scouter (HeSS) kvarstår ändå som registrerade föreningar, av ekonomiska skäl: de åländska kårernas verksamhet finansieras nämligen med paf-medel, medan HeSS har en kommunalt finansierad verksamhetsledartjänst. Om HeSS kan i sin tur kort konstateras att HeSS inte är medlem i FiSSc utan utgör en separat registrerad förening, vars medlemskårer också hör till FiSSc. Verksamhetsledaren handhar den lokala intressebevakningen, t.ex. ifråga om Helsingfors stad och olika media, värnar om samarbetet med Pääkaupunkiseudun partiolaiset samt jobbar allmänt med att stöda verksamheten inom de femton svenskspråkiga kårer som verkar i Helsingfors. HeSS har ingen medlemsavgift, men eftersom medlemskårerna även tillhör FiSSc, så betalar förstås de enskilda scouterna via sin egen kår medlemsavgift till FiSSc. Även bl.a.

Sydvästra Finlands scoutdistrikt finns tillsvidare kvar, om än endast som ”skrivbordsförening”. Med den nya organisationsmodellen bedömer FiSSc att ett tjugotal personer sysslar med administration, medan det förr var nästan dubbelt fler som utförde administrativa uppgifter under en stor del av den tid de gav sitt scoutuppdrag. Således frigjorde omorganiseringsarbetet såsom avsett inte minst ledarresurser, till konkret verksamhet och utbildning.

Verksamheten i de olika regionerna koordineras av ett förbundsråd, vilket består av regioncheferna, d.v.s. ordförande för respektive regions regionutskott. Regionutskotten representerar å ena sidan den egna regionens scoutkårer, å andra sidan FiSSc i regionen ifråga. Som stöd för regionarbetet har centralförbundet vidare tre anställda regionsekreterare, en för Österbotten, en för Åland och sydvästra Finland och en för de båda nyländska regionerna. I Nyland verkar också HeSS med sin verksamhetsledare. Regionsekreteraren ska särskilt stöda kårcheferna och handleda och kommunicera med kårerna. Av de enskilda kårerna förutsätter detta i sin tur aktiva styrelser, som håller respektive kår uppdaterad. Omvänt innebär detta att FiSSc har svårt att nå enskilda medlemmar inom kårer ifall kåren saknar en sådan styrelse. Hösten 2007 infördes ett system med s.k. regioninstruktörer som ska hjälpa kårerna med allt de kan tänkas behöva hjälp med. Regioninstruktörernas arbetsuppgifter klargjordes under föregående verksamhetsår, och lämpliga instruktörer utbildades lokalt. De anställda på regionnivån bedömer dessa som en bra tilläggsservice, som förhoppningsvis leder till bättre fungerande kårer. Det är ändå för tidigt för att utvärdera några resultat. Enligt FiSSc:s verksamhetsledare är organisationsförändringen både en lång och centralstyrd process. Mycket känns fortfarande nytt, efter tre år, d.v.s. det tar tid att tillsammans hitta, och anpassa sig till, nya arbetsformer och arbetsfördelningar.

Frivilligorganisationernas förändrade omvärld Frivilligorganisationernas förändrade omvärld märks också bland scouterna. Eftersom en stor del av verksamheten riktar sig till barn och unga märks bl.a. nyhjälplösheten bland föräldrar. Denna innebär i praktiken att kontakten med hemmen blir allt viktigare. En annan utmaning är att unga och vuxna har allt svårare att binda sig för längre tider. Ändå förutsätter kårverksamheten flerårigt engagemang.

På centralnivån försöker man numera tänka i projekt, men inom scoutingens kärnenheter kårerna sitter projekttänkande illa, eftersom kårverksamheten i sig förutsätter planering och engagemang på sikt. Likaså krävs det allt mer av dem som