Folkhälsans förbund

* Annat. fs4h hjälper till vid planering av lokala utvecklingsprojekt, kansliet i

Helsingfors för projekt i södra Finland och kansliet i Vasa för Österbotten.

Arbetsgivarfrågor och andra juridiska frågor (skatter, moms, försäljningar) är ganska vanliga. fs4h frågar vidare av Servicearbetsgivarna eller finska 4h:s jurist.

Till distriktsnivån Förbundet har distriktskontor i Helsingfors, Vasa och Åbo, men från och med 1.1.2008 (Österbotten 1.3.2007) har landskapsföreningarna, med undantag av Åland, inte egen personal utan alla är anställda av Folkhälsans förbund. Eftersom organisationens distriktsnivå alltså utgör en del av en helhet är det inte ändamålsenligt att närmare specificera förbundets service till distriktsnivån. Initiativ och beslut kan dock komma från både centralnivå och landskapsnivå, förtroendevalda och personal. På operativnivå tas besluten av en ledningsgrupp. Av gruppens medlemmar har en del ett riksomfattande ansvarsområde och en del ett regionalt ansvarsområde. Förtroendevalda sköter beslutsfattande vid både Folkhälsans förbunds och landskapsföreningarnas möten.

Till lokalnivån (föreningarna) * Intressebevakning. Föreningarna kan få stöd för lokal intressebevakning, men de sköter ofta detta själva. Förbundsnivån handhar kontakter till riksomfattande myndigheter och ställningstaganden t.ex. till lagförslag, men förslag kan givetvis komma från lokalföreningarna. * Infobrev per post och e-post. Ca 8 gånger per år. * Medlemstidning. Tidningen Folkhälsan 6 gånger per år + en tidning Fh UNG * Webbsidor och medlemsregister – Föreningarnas webbsidor. Alla föreningar har egna webbsidor. Utbildning ordnas för uppdatering. Hjälp med uppdatering erbjuds. – Föreningarnas medlemsregister. Webbaserat medlems- och kontaktregister finns för alla föreningar. Utbildning ordnas. Hjälp går att få för föreningar som inte själva önskar sköta detta. Programmet möjliggör bl.a. utskrivning av medlemsgiroblanketter. * Seminarier och kurser. Medlemsdagar hålls vartannat år (två dagar). Förbundet subventionerar logi, program och resor, föreningarna har betalat 85 euro/person. I

övrigt är seminarierna vanligen öppna för både medlemmar och andra. De finansieras i allmänhet av Folkhälsan eller ray och är så gott som alltid gratis för föreningsmedlemmar. Ifråga om kurser, så arrangeras huvudsakligen kurser för olika gruppledare. Dessa kurser är gratis för föreningarna, t.ex. familjecaféledare (ca 3 per år), kroppskännedom-ledarutbildning (3 per år), tjejgrupps- och ronjagruppsledare (ca 8 per år), FöräldraKraft-ledarkurser (ca 7 per år), MiMoSel, hälsofrämjande för äldre (ca 8 per år), Balansella-ledarkurser, Minella-ledarkurs, simlärarutbildning (4 x 100 timmar/år), lekledarutbildning (4 per år), babysimsintruktörskurs (1 st) + fortbildning * Material – Att distribueras gratis. Förbundet produceras dels hälsofrämjande material, dels info- och medlemsvärvningsmaterial. Handböcker o.dyl. produceras i samband med kurserna. – Material till försäljning. Föreningarnas medelanskaffning bygger delvis på majblomsmärken och luciamärken (vinsten går i sin helhet till lokalföreningarna). I samband med kampanjerna säljs också annat material (t.ex. T-skjortor, muggar), där vinsten av lokalföreningarnas egen försäljning tillfaller dem. * Ekonomiska bidrag till föreningsnivån. Föreningarna ansöker årligen om verksamhetsunderstöd och projektunderstöd, vilka finansieras av Samfundet Folkhälsan.

Förbundet koordinerar också ansökningar till Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. * Förhandling om medlemsförmåner, medlemskort och välkomstpaket. Folkhälsans förbunds välkomstpaket innehåller medlemstidningen, ett följebrev samt aktuella broschyrer. Inga konkreta förslag finns på fysiskt medlemskort. * Annat. Förbundsnivån erbjuder riktat stöd till föreningar med anställd personal (t.ex. dagis) i arbetsgivarfrågor samt kvalitetsutveckling. Från och med februari 2008 erbjuds bokföringsprogram + utbildning och stöd. Därtill arrangeras s.k. regionträffar, rådslag och fester samt information om annat stöd (t.ex. metodcentre.com). En viktig del av det hälsofrämjande arbetet handlar om att stärka lokala nätverk, att i dialog med aktiva medlemmar utveckla verksamhetskoncept och forma verksamheten enligt lokala behov. År 2008 görs därför en föreningskartläggning med personliga besök till alla 101 lokalföreningars styrelser (gjordes senast 2004).