Organisationsutveckling Aktuella utvecklingsprojekt Enligt Finlands svenska ungdomsförbund är målgruppen för ungdomsrörelsens verksamhet i första hand ungdomar, vilket allmänt definieras som personer som ännu inte fyllt 30 år. Faktum är ändå att fsu:s medlemsföreningar har få medlemmar under 20 år, och att det oftast tar ytterligare ett antal år innan en lokalföreningsmedlem eventuellt blir förbundsaktiv. Den konkreta verksamheten ute på fältet riktar sig ofta till barn och unga liksom även en stor del av fsu:s projektverksamhet, men ungdomsrörelsens verksamhet omfattar alltså ingalunda endast ungdomar utan berör i praktiken människor i alla åldrar. fsu omorganiserades i början av 1990-talet, så att styrelsen halverades och utskottens antal reducerades. Idag betecknar fsu själv sin organisation som strömlinjeformad. Förbundsstyrelsen består förutom förbundsordförande av två representanter var för Österbotten och Nyland samt en representant var för Åboland och Åland. Fördelningen bygger på landskapsförbundens medlemsantal. Mandatperioden är två år, så att hälften av ledamöterna byts ut varje år. Ordförandes mandatperiod är ett år. På fsu upplever man att förbundet nog förmår svara på fältets alla konkreta behov, t.ex. ifråga om utbildning. Svårare är det att bemöta de diffusa förhoppningar man också upplever att förekommer. Merparten av feedbacken från fältet upplevs nämligen beröra att fsu borde synas mer, något som enligt fsu:s representanter är svårt att omsätta i praktiken. Istället upplever de att detta är något av ett förbundsproblem: förbundet hör hemma överallt och ingenstans, och för att citera en fsu-aktiv, ingen älskar ett förbund. Den s.k. subsidiaritetsprincipen (beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå och till de högre nivåernas skyldigheter hör att stödja lägre nivåer) är påtaglig inom ungdomsrörelsen. fsu påpekar också att det för ett centralförbund inte är något självändamål att synas i media, hellre ser man att media rapporterar om verksamheten inom lokalföreningarna. Problemet är ändå att mediebevakningen också upplevs inverka på fsu:s slagkraft som intressebevakare. Informationsgången upplevs i alla fall fungera bristfälligt på flera håll. För att förbättra kommunikationen med fältet har fsu bl.a. nyligen initierat en ny verksamhetsform, tjänstemannakonferensen, som riktar sig till tjänstemän inom den finlandssvenska ungdomsföreningsrörelsen och särskilt diskuterar praktiska frågor. Vidare strävar fsu efter att vid behov, i praktiken ett par gånger per år, samla akti-
–
34 –
