bundens engagemang. Inom Folkhälsans förbund uppfattar lokalföreningarna däremot ett visst ägarskap också till projekt som föreningarna själva egentligen inte varit inblandade i, utan initierats av förbundet centralt eller regionalt. Här går skiljelinjen uppenbarligen mellan de förbund som har en klar idé eller ett givet koncept och de övriga. Folkhälsan och scouterna drar på alla organisationsnivåer nytta av den grundläggande ideologi som binder samman organisationen – den gör det lättare att skapa legitimitet för både omstruktureringar och centrala satsningar. I de lösare sammankopplande organisationerna där lokalföreningarna inte arbetar utgående från ett givet koncept är revirgränserna tydligare och reformer och projekt som de övriga organisationsnivåerna initierar uppfattas oftare som nyttiga eller onyttiga ur den egna föreningens synvinkel.
Litteratur Harju, Aaro (2004): Järjestön kehittäminen. Sivistysliitto Kansalaisfoorumi, Kokemäki. Liebkind, Karmela & Tom Sandlund (red.) (2006): Räcker det med svenskan? Om finlandssvenskarnas anknytning till sina organisationer. Svenska litteratursällskapet, Helsingfors, särskilt kapitlen: Björk, Marcus & Ralf Lillbacka: Organisationernas fotfolk – nöjda eller missnöjda medlemmar?, sidorna 151–188 Sandberg, Siv: Sammanhållning eller sönderfall. Relationerna mellan lokal och central nivå i nio finlandssvenska organisationer, sidorna 223–256
–
144 –