denna åsikt. Vissa slitningar har förekommit inom förbundet t.ex. när det gäller hur medlemsavgifterna ska definieras. Distriktsnivåns roll är oklar: man upplever kanske inte distrikt på frivillig bas som en optimal organisation i ett läge när bl.a. e-post gjort det lättare att kommunicera, men det förekommer få konkreta förslag om att avskaffa eller slå samman distrikt. Några påpekar att det borde finnas anställd personal i distrikten för att de ska kunna spela en roll i organisationsbygget.
Ekonomin som kitt, styrmedel och irritationsmoment I stöd av det material vi haft möjlighet att ta del av är det svårt att ge en rättvis totalbild av likheterna och olikheterna mellan de finlandssvenska organisationerna när det gäller de ekonomiska relationerna mellan olika nivåer inom förbunden. Förbunden har olika uppbyggnad, de har olika förhållande till statsbidragssystem och tillämpar olika praxis när det gäller redovisningen – den inkomst som hos en organisation bokförs på centralnivå, syns hos en annan i distriktsnivåns bokslut. Organisationsstudien visar hur som helst att de ekonomiska faktorerna är viktiga för att förstå relationerna mellan nivåerna. Ekonomin kan fungera som kitt, styrmedel och irritationsmoment. Hur ekonomin uppfattas är organisationsspecifikt. Inom Marthaförbundet är medlemsavgifterna, som utgör 7 procent av förbundets totalekonomi och i jämförelse med andra organisationer inte är särskilt hög, ständigt föremål för debatt, medan t.ex. scouterna som tar ut en nästan dubbelt högre avgift per medlem inte framför någon kritik över avgiftens storlek. Tabell 11.1 innehåller en översikt över principerna för medlemsavgifter och över förekomsten av ekonomiska bidrag från förbunds- till föreningsnivån. Medlemsavgifternas betydelse för förbundens ekonomi varierar. Inom FiSSc, spf, fssmf och fss är medlemsavgifterna betydande inkomstkällor, de utgör 17–40 % av förbundens totalekonomi. Inom Folkhälsan, fsu, fs4h är medlemsavgifterna från lokalnivån till förbundsnivån närmast symboliska; de bärs för Folkhälsans och 4h:s vidkommande upp endast för att täcka utgifterna för medlemstidningen. I Marthaförbundet utgör medlemsavgifterna 7 procent av förbundets ekonomi. För fsi:s vidkommande saknas exakta uppgifter. fsi och distrikten bär inte upp någon medlemsavgift, men föreningarna betalar avgifter till grenförbunden. Som bilaga finns en förteckning över vilka olika tjänster som i praktiken utgör valuta för de lägre nivåernas medlemsavgift till förbundsnivån.
–
135 –
