Olika strukturer – olika relationer mellan nivåerna? Har organisationernas uppbyggnad någon betydelse för hur lokalföreningarna bedömer relationen till förbundsnivån och för vad förbundens representanter anser om utvecklingsbehoven och organisationen som helhet? Om man ställer frågor som uttryckligen handlar om nivårelationerna är det kanske inte förvånande att svaren relaterar till den existerande organisationen. Det är ändå vårt intryck att det finns klara skillnader i svaren som bottnar i förbundens olikartade struktur och profil. Vissa typer av svar tenderar att återkomma oberoende av förbundsstruktur, och skulle antagligen göra det också i den bästa av världar. Lokalföreningarnas kunskap om förbundsnivån är begränsad. Man påtalar brister i informationsgången Avståndet mellan den enskilda medlemmen eller föreningen och förbundet upplevs vara långt och organisationen bedöms som alltför Helsingforscentrerad (eller i fallet fssmf, Österbottencentrerad). Kommentarer av den här typen förekommer ändå i mindre utsträckning i de organisationer där man upplever att samspelet mellan organisationens olika nivåer fungerar väl. Förbund med personmedlemskap Finlands svenska skolungdomsförbund (fss) är organiserat utifrån principen att enskilda grundskoleelever och studerande på andra stadiet är medlemmar direkt i förbundet. fss är en organisation som präglas av större rörlighet och färre fasta strukturer än de andra undersökta förbunden. För det första är målgruppen för verksamheten speciell. Grundskole- eller gymnasieelev är man under en begränsad tid av sitt liv. För det andra finns det inga institutionaliserade lokala eller regionala nivåer inom förbundet. De lokala elevkårerna är viktiga för rekryteringen av medlemmar till fss och för fss aktiviteter, men kårerna är inte formellt knutna till förbundet. Det finns två regionala elevdistrikt, anrika heco i Helsingfors och det nygrundade Pampas elevdistrikt. Distrikten har ingen formell position inom fss, men uppfattas som viktiga katalysatorer för lokal aktivitet. fss olika verksamhetsformer appellerar uppenbarligen till olika målgrupper: medan Elevriksdagen engagerar traditionella elevkårsaktivister, intresserar bl.a. Kulturkarnevalen en bredare krets av skolelever. För det tredje är ekonomin också förhållandevis rörlig. fss finansieras i större utsträckning än flera andra förbund genom fondmedel som utdelas för särskilda satsningar. I praktiken är dessa satsningar ändå regelbundet återkommande.
–
127 –
