tion kostar 28 euro för medlemmar, annars 30 euro år 2007), men från och med 2008 ingår tidningen alltid i nya medlemskap eftersom förbundet anser att den bl.a. utgör en central informationskanal. Gamla medlemmar kan däremot fortsättningsvis välja om de vill eller inte vill ha medlemstidningen. Detta är en kompromiss, eftersom möjligheten att vara martha utan att prenumerera väckte utdragen debatt under förbundets fleråriga stadgeändringsprocess. Nu befarar man ändå på vissa håll att medlemsrekryteringen framöver kommer att försvåras. Å andra sidan betonar bl.a. förbundets verksamhetsledare att förbundet hört sig för bland nya medlemmar, och att dessa i allmänhet sett det som en självklarhet att medlemskap innebär tillgång till förbundets tidskrift. Marthaförbundet hade 10 151 medlemmar år 2006, medan Tidskriften Martha hade en upplaga på ca 5000 exemplar. Inom vissa distrikt uppger man att många marthor t.ex. prenumererat tillsammans.
Organisationsutveckling Marthaförbundet har på senare år förnyat sin organisation och bl.a. reviderat sina stadgar. Organisationsstrukturen i sig kvarstår ändå förhållandsvis oförändrad. Att förbundets distrikt, föreningar och kretsar sinsemellan är mycket olika märks på flera sätt, ibland även i form av livlig debatt kring föreslagna förändringar under förbundets höst- och vårmöten. Under årens lopp har det bl.a. förekommit en del förslag på att minska antalet distrikt (nu tretton), vilket också förbundets verksamhetsledare upplever att eventuellt är något i överkant. Variationen distrikten emellan innebär ändå att båda alternativen är svåra att förverkliga. T.ex. består Helsingfors distrikt av endast en förening, Helsingfors svenska marthaförening; ändå är Helsingfors tillsvidare det enda distriktet som tack vare egen förmögenhet har råd med en egen verksamhetsledare (från och med 2008 sysselsätter det åboländska distriktet en person på halvtid). Mellersta Nylands marthadistrikt utgör i sin tur ett svårt område, eftersom det bildar en hålkaka runt Helsingfors, d.v.s. distriktet sträcker sig ända från Kyrkslätt i väst till Sibbo i öst. I Österbotten finns fem svenska marthadistrikt. Att uppnå samhörighet via regional verksamhet har likaså visat sig besvärligt i t.ex. Åboland. Samtliga tretton distrikt är också representerade inom förbundets centralstyrelse, vilket innebär att styrelsens arbete inte nödvändigtvis är särskilt effektivt. En minskning av antalet distrikt kunde alltså eventuellt effektivera centralstyrelsens arbete. Samtidigt borde man fundera över hur de olika föreningarna alla kunde få
–
121 –
