Likaså påpekar en annan aktiv på regionnivå att den pågående omorganiseringsprocessen naturligtvis fråntar landskapsföreningarna en stor del av deras ”manöverutrymme”, men eftersom han anser att det är onödigt att belasta landskapsforumet i en s.k. folkrörelse ”med den svåra uppgiften att vara arbetsgivare och syssla med administration”, så är detta inte nödvändigtvis någon dålig utveckling. Landskapsföreningens främsta funktion blir då att fungera som samlande forum, medan rörelsens professionella gren handhar arbetsgivaransvar och serviceproduktion. Även denna organisationsföreträdare framhåller ändå att mobiliseringen av fältet nog kunde tjäna på något slags ”morot” – t.ex. i form av egna fonder, ett slags öronmärkning av resurser för sådan verksamhet som den egna regionen önskar prioritera. Kommun- och servicestrukturreformen Kommun- och servicestrukturreformen bekymrar inte Folkhälsans förbund. Föreningarna får i allmänhet ganska små bidrag av respektive kommun, och redan idag verkar flera lokalföreningar inom en kommun – t.ex. Folkhälsan i Björköby, Folkhälsan i Korsholm, Folkhälsan i Kvevlax, Folkhälsan i Replot och Folkhälsan i Solf-Sundom, vilka alla fem verkar i Korsholm. Mot en stark inverkan på föreningarna talar alltså att de lokala Folkhälsanföreningarnas samarbete med kommuner idag begränsar sig främst till avtal om dagis och eftisar, om ens det. Däremot utgör t.ex. Folkhälsanhuset i redan nämnda Korsholm ett exempel på mycket nära samarbete kommun och Folkhälsan emellan. På regionnivån påpekar man ändå att framtida språkförhållanden möjligen kan tänkas ha en viss betydelse ifråga om kommunernas benägenhet att samarbeta med just Folkhälsans förbund.
Synpunkter från fältet ”Vi lever med den känslan att de [Folkhälsans förbund] hör av sig om det är något som rör just vår förening. De är alla vänliga och pratar gärna med oss om vi funderar över något.” (Folkhälsanförening i Österbotten) ”Utan landskapsföreningen skulle vår förening ha mycket mindre verksamhet. Det är bra med någon att ringa till och fråga om råd, t.ex. om löner, och tips på föredragare.” (Folkhälsanförening på Åland) ”Satsa mera på medlemsregistret samt skolningen och skolningsmaterial, nu fungerar detta ej!” (Folkhälsanförening i Åboland)
–
100 –
