De mest populära arbetsgivarna för naturvetare naturvetare i Sveriges riksdag
Forskare som tar Nobelprisen vidare
Gör dig lite klokare - på 20 minuter. Vi bjuder in inspirerande gäster som delar med sig av sin kompetens.
Några av gästerna:
Mai-Lis Hellénius, låter oss ta en kaka till om vi tar trapporna i stället för hissen. Hon är med i två poddar.
Vi hörs i podden!
Finns där poddar finns.
Palle & Sarah
Tomas
är sjukhusfysikern som ger besked om vad vi ska göra om en strålningsolycka sker.
Mikael Karlsson visar övertygande att den gröna omställningen är en lönsam affär. Fredrik Löfgren forskar om AI och robotar. Nu är de på väg att ersätta den mänskliga hjärnan. PalmqvistLönen är viktig men toppar inte när medlemmar i Naturvetarna rankar de saker som en potentiell arbetsgivare ska ha på plats. Trygghet väger tungt, både den arbetsrättsliga och möjligheten att utveckla sin kompetens.
Fast anställning ger den trygghet som många vill ha. Man vill veta att man har råd att betala hyran och försörja sin familj inom de närmaste åren. Sedan kan ju vad som helst hända. Men chansen ökar att få behålla arbetet med en fast anställning i botten, och att hela tiden hålla sig uppdaterad med ny kunskap. Men också att utveckla sin generella kompetens, som kan handla om kreati vitet och ledarskap.
Att uppleva gemenskap är ett starkt skäl till att stanna kvar hos en arbetsgivare. ”Det är viktiga re än lön alla dagar i veckan”, säger en av dem som intervjuas längre fram i tidningen. I spåren av pandemin har nya preferenser seglat upp. Att befinna sig på arbetsplatsen fem dagar i veckan är det få som längre vill, om inte ar betet kräver det. En arbetsgivare ska både kunna erbjuda flexibla arbetstider och att man själv kan välja var jobbet ska utföras.
REDAKTION
redaktion@naturvetarna.se
Chefredaktör och ansvarig utgivare
Palle Liljebäck
Art Director
Katarina Bengtsson
Skribenter i detta nummer
Erik Aronsson, Ellinor Molin
Foto omslagsbild: Peter Kroon
Tryck
Norra Skåne Offset AB
ISSN: 2000–2424 Upplaga: 33 800 ex.
ANNONSBOKNING
Urban Hedborg, 08-732 48 50
Materialadress: urban@uhmarketing.se
De företag och organisationer som inte gör det får svårt att rekrytera nya medarbetare. Livspusslet går ihop och man hinner göra saker på fritiden utan att tappa i effektivitet, är argument som lyfts fram när man jobbar på distans. Men samtidigt finns det stora vinster att träffas fysiskt, både i planerade och spontana möten.
Jag har ändå svårt att se att lösningen är att tvinga medarbetare till kontoret. Satsa i stället på att skapa den bästa arbetsmiljön, där medarbetarna trivs och vill vara. Vinnarna i premiären av Naturvetarbarometern, där naturvetare har rankat de bästa arbetsgivarna, inspirerar. Läs om det längre fram i den här tidningen.
UTGIVNING: 4 nummer per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Nästa nummer utkommer 16 mars.
Manusstopp för annonser: 3 mars.
Prenumeration: 100 kr per år för icke medlemmar.
NATURVETARNA
Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se www.naturvetarna.se
Satsa i stället på att skapa den bästa arbetsmiljön.”
SID 12
Duellen: Borde mer skog stå kvar för klimatet?
Professorn i biologi vill spara mer skog, medan Skogsindustrierna menar att ett aktivt skogsbruk binder mest kol på sikt.
Månadens fråga: Är du mindre hållbar nu?
När inflationen gröper hål i plånboken upplever en del att de inte längre har råd att göra hållbara val.
Med trygghet kan du ut svängarna
Att ta hjälp av andra och våga ta risker som kan leda till innovation underlättas av att det finns psykologisk trygghet i teamet.
NATURVETARNA I MEDIA
Ett bra hållbarhetsarbete, fast anställning och produkter som man kan stå för. Det är några av de viktigaste frågorna för studenter inom hållbarhetsområdet, visar fackförbundet Naturvetarnas undersökning.
Den visar att 81 procent av studenterna ser en arbetsgivares hållbarhetsarbete som viktigt när de söker nytt jobb, 83 procent vill arbeta med produkter och tjänster som de känner att de kan stå för. 94 procent av de svarande vill ha fast anställning.
Aktuell Hållbarhet 14 november 2022
Uppsnappat om oss i media
Över 6 000 akademiskt utbildade naturvetare har sagt sitt: Astra Zeneca är på delad första plats som landets hetaste arbetsgivare. LT 14 november 2022
- Vi är väldigt glada över att naturvetare tycker vi är den bästa arbetsgivaren. Vi jobbar på att våra forskare ska ha bra villkor för forskning och undervisning. Vi är så stolta och glada. Jag tror det här kan hjälpa oss att rekrytera de bästa forskarna och studenterna, säger Johan Tysk, vicerektor för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet.
UNT 14 november 2022
– För tryggheten! Jag har haft stor glädje av mitt medlemskap genom åren, bland annat när jag blev uppsagd och fick genomgå en omställning. Tack vare Naturvetarna fick jag ett bra avtal och möjligheten till omskolning för att göra mig mer attraktiv på arbetsmarknaden.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Det bästa med att vara naturvårdsbiolog är att
Alexandra Holmgren Fredman
Ålder: 52 år.
Yrke: Biolog på Naturföretaget.
Utbildning: Masterexamen i biologi vid Uppsala universitet
Bor: Utanför Knutby, med närhet till naturreservat.
Gör på fritiden: Titta efter arter, oftast kärlväxter men även fåglar och svampar. Matlagning med vilda växter och handarbete
få vara ute i naturen och att det är så variationsrikt. Det är alltid bra stämning på arbetsplatsen med en trevlig
gemenskap. När Naturföretaget började växa insåg jag att det behövdes ett skyddsombud,
så det är jag nu framröstad till.
Har råd att göra hållbara val Fortsätter prioritera ekologiskt och närproducerat i samma grad som innan. Vill prioritera hållbar mat framför annan konsumtion för att jag vet vad det kostar i tid och slitage på naturen att producera det vi äter. Har en okej ekonomisk situation så jag kan välja.
Elin
Vi i min familj måste tyvärr dra i nödbromsen rejält nu och köpa mat som vi inte vill köpa. Vi måste välja efter pris, inte vilket land eller på vilket sätt maten producerats. Detta betyder att vi kommer få köpa utländskt kött och icke-ekologiska alternativ osv. Det känns otroligt tråkigt och det kändes viktigt att belysa genom att svara på denna fråga.
Helena
Det gör jag. Det är de ur hälso- eller miljösynpunkt dåliga valen jag dragit ner på för att hålla ned kostnaderna. Jag tycker inte att det är försvarbart att gynna matproduktion som är dålig för alla parter bara för att priserna ökat.
Johanna
På ett sätt blir det nog mer hållbart nu. Jag köper mestadels varor som är i säsong. Det jag framöver kommer att tycka blir för dyrt handlar jag mindre av eller så ersätter jag med en annan typ av vara, i stället för att välja ett billigare och mindre hållbart alternativ. Till exempel ersätta en del av köttfärsen med rivna rotfrukter i köttfärssåsen.
LenaTar lådcykeln och handlar second hand
Både ja och nej. Barnkläder försökte jag redan tidigare att i stor utsträckning köpa begagnat, den ambitionen har jag nu höjt ytterligare. Likaså med att ta lådcykeln i stället för bilen när det är dags att storhandla. Men ekologiska och kravmärkta livsmedel märker jag att vi redan börjat kompromissa lite med för vissa varor. Köper nu eko varannan gång i stället för varje som tidigare. Tyvärr enbart på grund av ökade priser och tuffare ekonomi hemma.
Skånedietist
När allt blir dyrare så kan ju också secondhand-marknaden växa. Att konsumtionen minskar över lag rimmar också bra med hållbarhet. Genom att minska på onödig konsumtion blir det pengar över till hållbara val för det jag faktiskt köper. Så inflationen kanske bidrar till mer hållbar konsumtion för min del.
Eli
Gå till jobbet förkyld
Vad händer med lönerna 2023?
Vässa din kompetens eller sadla om med nytt studiestöd
Låga löner trots positiv löneutveckling för naturvetare i vården Naturvetare har goda förutsättningar för lönehöjningar nästa år
Mest
”Jag handlar lika hållbart som tidigare. För mig finns ingen anledning att prioritera ner hållbara val vid inköp.”
EU vill att Sverige ska avverka mindre skog av klimatskäl. Det håller en professor i biologi med om. Skogsindustrierna menar att ett aktivt skogsbruk ger den bästa klimatnyttan på lång sikt.
1. Ditt främsta skäl till att mer skog borde sparas?
2. Hur mycket koldioxid kan skogen lagra om den inte avverkas?
3. Hur påverkas inlagringen av kol i ett längre perspektiv?
4. Behöver vi bygga mer i trä för att binda kolet?
Klimatkrisen är akut och vi måste både minska utsläppen av växthusgaser och binda mer kol. Det är inte en fråga om antingen eller. Att binda mer kol i skog i närtid är enkelt, bara att minska avverkningen. Att omföra gamla skogar till snabbväxande medelålders skogar tar många årtionden.
Det finns ett gott kunskapsunderlag om de stora effekterna av att sänka takten i avverkningen. Dagens utsläppsminskningar är otillräckliga men dessa tillsammans med en årlig avverkning på 70 procent av tillväxten (normalt under 1980–2010) så skulle vi kunna vara koldioxidneutrala före 2045.
I månghundraåriga gammelskogar råder balans mellan tillväxt och nedbrytning men sådana skogar finns knappt i Sverige. Nettotillväxten går inte heller kraftig ner när skogen når avverkningsmogen ålder, mellan 60 och 100 år. Även skogar långt över 100 år har en nettoinlagring av kol under flera årtionden efter en avverkning.
Substitutionseffekten av att bygga med trä är stor jämfört med dagens stål och betong. Problemet är att bara 20 procent av den avverkade biomassan blir sågat virke, resten generar koldioxid till atmosfären i närtid. Det är nettoeffekten på klimatet som är det viktigaste och där har byggsektorn liten betydelse.
Den växande skogen har en viktig roll som koldioxidsänka, men också för att ersätta fossila produkter. Den svenska exporten av skogsprodukter innebär också stor klimatnytta i andra länder med mindre skog. Av andra skäl, som naturvård och rekreation, bör vissa skogar undantas från brukande.
På kort sikt innebär skog som inte avverkas en ökande kolsänka, men den är inte stabil över tid. Förr eller senare kommer en storm, brand eller ett insektsangrepp. En kolsänka som är stabil över tid förutsätter ett aktivt skogsbruk för att hålla uppe tillväxten. Sveriges skogar skulle kunna binda mer kol än de gör idag om vi satsar på att öka tillväxten och minska skogsskadorna.
Då skulle vårt behov av skogsprodukter att ersättas antingen genom att det avverkas mer i andra delar av världen, eller att det ersätts med fossila material och bränslen. Tittar vi enbart på inlagringen i skogen så visar analyser från Skogsstyrelsen att det scenario som hade lägst avverkning binder mindre kol på längre sikt
Ja, ett ökat byggande i trä är sannolikt den snabbaste vägen till minskade fossila utsläpp. Modern trähusproduktion har dessutom en låg energiåtgång under produktion. Forskning visar att byggandet av ett flervåningshus i trä har hälften så stor klimatpåverkan som ett motsvarande i betong. I de beräkningarna är inte det faktum att trä binder kol under hela sin livstid medräknade.
Bengt-Gunnar Jonsson, professor i biologi vid Mittuniversitetet, SundsvallHon syns i rutan och svarar på tittarnas frågor om evolutionsbiologi. Men visste du att Jessica Abbott också är prefekt och lagar bästa maten i takt till musik?
TEXT: Palle Liljebäck
FOTO: Peter Kroon
08.30
Installerar sig på jobbet, fixar te och går igenom mejlboxen. Innan dess har morgonpusslet lagts med lämning av barn och andra bestyr. Innan dess körde hon sin fysträning som gör att hon håller ihop till kropp och själ.
10.00
Som prefekt blir det mycket möten. Dagens första gäller en avstämning med den administrativa chefen i forskningsgruppen. Andra dagar blir det möte med andra prefekter i ledningsrådet, eller med enhetscheferna inom biologiska institutionen.
12.00
För att hantera stress bättre lägger hon in ett träningspass under lunchen. I dag står styrka på programmet, andra dagar blir det spinning eller dans, som är ett stort intresse. Själva lunchen avklaras innan nästa möte. I sin roll som prefekt vill hon bidra till en bra arbetsmiljö.
15.00
Med mindre tid att forska och labba själv handleder hon sina doktorander och postdoktorer. En avstämning med dem visar att de är på rätt spår i forskningen. I studierna av bananflugornas kromosomer finns det saker att diskutera.
Aktuell: Evolutionsbiolog i expertpanelen för Fråga Lund.
Om kändisskapet: Blir igenkänd ibland och får glada hälsningar.
17.00
Direkt efter jobbet åker hon till biblioteket i Marieholm och deltar i en bokcirkel. Men det handlar inte om romaner, utan det är korta noveller. Hon slås av hur mycket som kan förmedlas i en kort text. I dag fixar maken middagsmaten. Andra dagar gör hon matlagningen till en fest i takt till musik.
Yrke: Universitetslektor och prefekt på biologiska institutionen, Lunds universitet.
Vägen till Sverige: Var utbytesstudent från Kanada och mötte kärleken här. Den höga kvaliteten i utbildningen var ett plusvärde.
Bor: Med familjen i Marieholm utanför Lund.
På nattduksbordet: Vampyrboken Queen of the damned.
essica Abbott har tagit den tredje uppgiften på allvar, och det har tjänat henne väl. Som en av experterna i svt-klassikern Fråga Lund når hon en större publik.
Vem kan låta bli att lyssna när hon på sitt målande sätt förklarar allt från hur fiskar kan bli sjösjuka till om det bara är människan som dricker mjölk som vuxen?
– Det är ovanligt, men det finns forskning som visar att vilda katter gör det, liksom att sjöfåglar dricker mjölk från sälar. Men de suger inte, utan katter fångar upp dropparna i luften, medan sjöfågeln slår undan ungarna och slickar i sig mjölken från sälens kropp.
Inför varje program får hon långa listor på frågor.
– Jag lär mig massor, men det händer att jag får luta mig mot anekdoter och sägner, men då är jag tydlig med det.
Att sprida kunskap och kommunicera vetenskap för en bredare allmänhet har
Jessica Abbott nytta av i sin roll som universitetslektor.
– Man brukar säga att det inte är strategiskt för karriären, men jag har hjälp av det när jag undervisar och när jag ansöker om forskningsanslag.
I hennes egen forskning ligger fokus
nogam, till skillnad från schimpanser som är promiskuösa.
– Att hålla sig till en partner har förmodligen gynnat oss, då våra bebisar är så hjälplösa. Då lönar det sig att jobba ihop. Hos schimpanser är de nyfödda ungarna bundna till mamman men mer
på skillnader mellan könen och evolutionär genetik. Tidigare var det flicksländor som gällde, där en art av honor har utvecklat en strategi för att slippa bli trakasserad av hannarna. Knepet var att klä ut sig till hane.
– Det är ovanligt i djurvärlden med honor som försöker se ut som hanar, men det förekommer. Hennes drivkraft är nyfikenhet, till exempel att människan i hög grad är mo-
självständiga redan från början.
Jessica Abbott trivs på labb. Kanske det är en anledning till att bananflugor och plattmaskar är föremål för hennes forskning. Deras korta generationstider spelar också in.
– Syftet är att förstå kromosomernas utveckling, där vi bland annat tittar på x-kromosomen hos bananflugor. Vi använder också plattmaskar för att undersöka hur könskromosomer utvecklas i en tvåkönad farfader.
Men i dag står hon inte själv så mycket på labb, utan forskar genom sina doktorander och postdoktorer. Hon har en fast tjänst och har gått den långa vägen, bland annat som postdoktor i Kanada.
– Visst är det en tuff väg. Men det är inget misslyckande att lämna akademin. Tvärtom måste vi bli bättre på att visa att det finns en karriär utanför akademin.
Det kan hon göra som prefekt för biologiska institutionen på Lunds universitet med runt 300 medarbetare.
Visst är det en tuff väg inom akademin, men det är inget misslyckande att lämna."
Spaning och säkerhet är vinnare i regeringen budget. Det ska ses mot bakgrund av att vi lever i en orolig tid i ljuset av Rysslands invasion av Ukraina.
Försvarets radioanstalt, FRA, får nya medel på totalt en miljard kronor under tre år. FRA är en underrättelsetjänst som arbetar med signalspaning för att upptäcka hot mot Sveriges säkerhet. I det ligger att kartlägga andra länders förmågor och avsikter mot Sverige.
I paketet ingår att stärka cyberförsvaret för att förhindra it-angrepp, men också för att agera offensivt. Försvarsmakten ska med stöd av FRA genomföra defensiva och offensiva operationer i cyberdomänen.
Den samlade forskningen visar att många störs av prat omkring dem, enligt Patrik Sörqvist, professor i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.
– I grunden handlar det om biologi. Vi har en medfödd mekanism för uppmärksamhet, som har inneburit en evolutionär fördel, men som innebär nackdelar på kontoret.
Hur mycket vi än försöker går det inte att stänga av den här sortens passiva lyssnande. Koncentrationen och prestationsförmågan blir lidande.
Extra mycket störs vi av plötsliga ljud. Ringsignaler eller ett skratt mitt under ett telefonsamtal kan få oss att helt tappa fokus, enligt Patrik Sörqvist. Och när väl koncentrationen brutits, tar det en stund att få tillbaka den.
Nu blir det möjligt för biomedicinska analytiker att läsa ett fjärde år i ett magisterprogram på Karolinska Institutet. Första intaget sker hösten 2023.
För att fler biomedicinska analytiker ska stanna i yrket och att locka nya att utbilda sig så behöver yrket vara attraktivt och ha tydliga karriärvägar, säger Lars Frelin, programdirektor för det nya magisterprogrammet i biomedicinsk laboratorievetenskap.
Tre inriktningar blir det: avancerad molekylär medicin, avancerad patologi och avancerad klinisk fysiologi.
Tanken är att den nya utbildningen ska ha en tydlig koppling till kandidatprogrammet, men är också en möjlighet för yrkesverksamma att stärka sin kompetens.
Miljö och klimat är förlorare i regeringens budget. I siffror minskar anslagen till åtgärder för värdefull natur med 45 procent 2023 och ytterligare 10 procent 2025. Det innebär att man går från dagens 2 miljarder kronor till 910 miljoner kronor om tre år.
Anslagen till miljöövervakningen minskas med 27 procent till 2025 och uppgår då till 379 miljoner kronor.
Budgeten för hela utgiftsområde 20, där stora delar av miljöbudgeten ligger, skärs ner från 23,75 miljarder i år till 19,55 miljarder 2023.
Jurister och ekonomer finns det gott om i Sveriges riksdag. Detsamma gäller i regeringen. Naturvetare är mer sällsynta, men behövs mer än någonsin.
Många av de utmaningar samhället står inför har sin grund i naturvetenskapen. Det handlar om miljö och klimat, men också försvar och säkerhet, liksom framtida pandemier och livsmedelsförsörjning.
Här gäller det att ha politiker som kan fatta kloka beslut grundade i fakta.
I vår kartläggning har vi hittat 21 naturvetare som har en högre naturvetenskaplig utbildning. Vi har valt att göra en generös tolkning och tar med utbildningar som läkare och civilingenjör.
PALLE LILJEBÄCKHär är hela listan:
Socialdemokraterna
Anna Wikström, medicine doktor
Sofia Skönnbrink, biolog, examen i etologi och djurskydd
Helene Björklund, lärare naturvetenskaplig linje
Johan Löfstrand, fil mag statistik
Sverigedemokraterna
Staffan Eklöf, cell- och molekylärbiolog, fil dr
Mats Nordberg, jägmästare, fil dr
Björn Söder, civilingenjör, kemiteknik
Elsa Widding, civilingenjör, väg och vatten
Moderaterna
Ann-Sofie Lifvenhage, lärare, matematik och naturvetenskap
John Widegren, lantmästare
Lars Engsund, civilingenjör kemiteknik
Vänsterpartiet
Lorena Delgado Varas, kemiteknik
Andrea Andersson Tav, miljövetenskap
Centerpartiet
Anders Dahl, teknisk doktor energi och miljö
Miljöpartiet
Per Bolund, biolog
Rebecka Le Moine, marinbiolog
Emma Nohrén, marinbiolog
Katarina Luhr, dr neurovetenskap
Linus Lakso, energiingenjör
Elin Söderberg, pol mag miljö
Kristdemokraterna
Camilla Brodin, lärare i matematik
Magnus Berntsson, ingenjör elektroteknik
Liberalerna
Lina Nordquist, docent i fysiologi
Staffan Eklöf (SD) är Cell- och molekylärbiolog, disputerad vid SLU.
Staffan Eklöf är inne på sin andra mandatperiod för Sverigedemokraterna i Riksdagen.
– Jag har stor nytta av min utbildning som gör att jag kan sätta in saker i sitt sammanhang och värdera fakta.
Han har 20 år på nacken inom Jordbruksverket, men valde att gå vidare till politiken.
– Jag såg att Sverige var på väg åt fel håll. Då måste jag ställa upp, säger han övertygande. För mig är det viktigt att lantbruket får goda förutsättningar för att bli lönsamt. Vi har ett av världens bästa lantbruk, som måste värnas.
Som ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet har han möjlighet att påverka i de frågorna. Han vill se en ambitiös miljöpolitik, men menar att den ska vara realistisk och ge mest miljönytta för varje satsad krona.
– Därför vill vi ha en effektiv miljöpolitik. Detsamma gäller satsningar på klimat, där den globala klimatnyttan är överordnad den nationella, säger Staffan Eklöf.
Han hävdar ändå att satsningarna på miljö i årets budget är de näst största någonsin.
Sofia Skönnbrink (S) är biolog med examen från etologi- och djurskyddsprogrammet på SLU.
Som ny i Riksdagen kan Sofia Skönnbrink påverka i frågor som hon brinner för: djurskydd, livsmedel och en levande landsbygd.
– Det är en dröm att få ägna sig åt politik på heltid. Tidigare hade jag lokala och regionalpolitiska uppdrag i Värmland, inte långt från norska gränsen i Eda kommun, där jag också jobbade som miljö- och hälsoskyddsinspektör.
Nu ligger de frågorna på hennes bord som ersättare i Miljö- och jordbruksutskottet.
– Som politiker är jag på andra sidan och är med och stiftar lagar. I opposition handlar det mycket om att vara aktiv i debatten och driva frågor.
En sådan är att åtgärda bristen på distriktsveterinärer, som hon menar är en viktig del i ett livskraftigt och hållbart lantbruk.
Mot bakgrund av kriget i Ukraina behöver vi bli mer självförsörjande på livsmedel.
Ännu en hjärtefråga är klimatet.
Sverige ska ta ledartröjan i den gröna omställningen. Därför borde bland annat reduktionsplikten behållas, vilket dessutom skulle gynna skogsbruket, där råvaran till biobränslen hämtas.
Ett teknikskifte är på gång i skogsbruket. Start upbolaget AirForestry, med Olle som vd och grundare, utvecklar drönaren som gör jobbet.
– Ja, i alla fall i gallringsskog. Den nya tekniken gör skogsbruket mer hållbart, och som i förlängningen bidrar till fossilfrihet.
Hur funkar det?
Drönaren väljer ut svagare och mindre träd som kvistas och kapas vid rot. Sedan lyfts hela stammen ut och apteras vid bilväg. På det sättet minskar spillet och allt virke tas till vara.
Hur stora kan träden vara?
– Drönaren är optimerad för att lyfta 200 kilo, men klarar det dubbla. Träden som gallras väger i genomsnitt 60 kilo. Den eldrivna drönaren mäter sex meter på bredden och längden.
Vilka är fördelarna?
Det blir en varsam gallring utan körskador. Vi går från diesel till el samtidigt som den totala energiförbrukningen halveras.
Klarar sig drönaren helt själv?
– Nej, i dagsläget behövs operatörer som styr drönaren. Vi jobbar på att den ska bli autonom och då kan operatörerna fokusera på annat, som säkerhet, hållbarhet och kvalitet.
När få vi se den första drönaren live?
Vi tar nu sista steget mot ett pilotsystem och är nära att lyfta det första trädet. Sedan är planen att rulla ut den nya tekniken i skogsbruket. Vi har stöd av Sveaskog och några skogsbolag i utvecklingsarbetet.
Är Vinnova med och stöttar?
- Ja, vi har fått stöd från Vinnova med teknikutveckling och kommersialisering. Vi är först i världen med den här tekniken. Sedan tidigare finns det helikoptrar som avverkar från luften.
Hur känns det att vara med på 33-listan?
- Det är en dröm som uppfylls. Så jätteroligt att vara en av de mest 33 innovativa start up-bolagen i Sverige, enligt tidningen Ny teknik.
När inflationen skenar och gör allt dyrare varnar experter för att vi tappar fart i hållbarhetsarbetet. Hur tänker du när du gör dina inköp? Handlar du lika hållbart som tidigare?
Läs kommentarer från webben på sid 6. Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se
Att allt blir dyrare är inget skäl till att göra mindre hållbara val. Tvärtom finns nu ett ekonomiskt incitament att spara el och delvis byta ut köttet mot bönor och grönsaker.
När hushållskassan krymper
är det lätt att lockas till de röda prislapparna. Och det hållbara valet går bort. Men så behöver det inte vara.
Tvärtom kan det nu vara ett bra tillfälle att bli mer hållbar, och samtidigt spara en slant.
– Kött är ett av de livsmedel som har stigit mest i pris. Att äta mindre kött är bra för både klimatet och hälsan. Ett tips är att blanda i bönor eller rivna morötter i köttfärssåsen och äta mer grönsaker, bönor och frukt, säger civilekonomen Emilia Arvidsson, som har skrivit boken Klimatglädje.
Hennes poäng är att det inte behöver vara en uppoffring att ställa om till en mer hållbar livsstil. I det ligger att ta reda på vad som är hållbart och räkna på produkters hela livscykel.
Att maten har blivit dyrare innebär inte bara nackdelar. Hon påminner om att man på 1950-talet spenderade en tredjedel av inkomsten på mat. För några år
sedan var motsvarande siffra 13 procent, som kan ha stigit nu.
– Maten får nu ett högre värde och respekt. Det leder till att maten tas till vara och slängs i mindre utsträckning. Kom ihåg vi varje år slänger 40 portioner mat per person i Sverige. Att minska matsvinnet är en direkt vinst för både klimatet och plånboken.
Genom att handla smart och inte slösa menar Emilia Arvidsson att man i de flesta fall har råd att lägga en extra slant på hållbar mat, gärna ekologiskt.
– Vi har inga problem med att lägga pengar på fina och dyra kläder, men när det kommer till maten ska den vara billig. Det finns förstås en gräns och då kan det vara idé att välja den vara som är på extrapris, och låta den styra matsedeln.
Men det är inte bara maten som ska vara miljömässigt hållbar. Hon vill se mer av den cirkulära ekonomin där produkter återbrukas.
– Det finns mycket att vinna på att återbruka både kläder och elektronik, som innehåller flera så kallade kritiska metaller och är resurskrävande på bland annat vatten. För att tillverka en mobiltelefon går det åt 20 års förbrukning av dricksvatten för en person.
Att reparera och laga är hennes recept för att bli mer hållbar.
– Minska elanvändningen har vi behövt göra länge av klimatskäl, men nu finns också ett ekonomiskt incitament.
Så sammantaget kan vi bli mer hållbara i ett ekonomiskt kärvt läge än annars, säger hon övertygande.
”Det finns mycket att vinna på att återbruka kläder och elektronik.”
Arbetslivet förändras snabbt, bland annat i spåren av digitaliseringen. Det innebär att yrken, tjänster och roller förändras eller försvinner, och nya dyker upp. Därför är det viktigare än någonsin att du håller dig anställningsbar.
För äldre generationer var en lång tid i yrket i de flesta fall en merit i sig. Så är det inte längre – att vara anställningsbar innebär att man har den kompetens som arbetsgivarna vill ha när de anställer här och nu. Därför är det nödvändigt att hela tiden lära nytt och utvecklas.
Att vara anställningsbar handlar inte bara om att byta jobb, det är också ett sätt att se om sitt hus även om du vill stanna kvar i din nuvarande anställning. Du kan fortsätta att vara attraktiv för den arbetsgivare du redan har och kanske få möjlighet att avancera.
Anställningsbarhet behöver inte handla om att du ska göra något helt nytt och annorlunda. I många fall kan det räcka att du utvecklas i din egen nisch eller att du bygger på din befintliga kompetens. Var intresserad när det kommer ny teknik eller nya digitala verktyg – skapa en strategi för att hela tiden utveckla din digitala kompetens.
Se lärande som något du investerar i hela livet, att utvecklas i jobbet är inte bara nyttigt utan även roligt. Försök till exempel att förhandla dig till att gå kortare kurser eller att få gå på föreläsningar eller seminarier under arbetstid. Varför inte testa programmering, det är grundläggande i all digital utveckling.
Från den 1 oktober i år finns det möjlighet att söka studiestöd även om man har fast anställning, och uppfyller vissa villkor. Syftet är att de som arbetar ska kunna bredda sin kompetens och bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Man kan få bidrag upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, och fylla på med lån från CSN. Läs mer om detta i Naturvetaren nummer 2 och 3-2022.
TEXT: ERIK ARONSSON
Prognosen för 2022 var att det skulle komma in 5 300 ansökningar. Det uppnåddes redan efter tre dagar. Det nya omställningsstudiestödet har därmed fått en flygande start.
Flera villkor behöver uppfyllas för att man ska kunna söka stödet. Du ska till exempel vara mellan 27 och 62 år, ha jobbat åtta år de senaste 14 åren och 12 månader de senaste två åren.
Vår enkätundersökning Naturvetarbarometern visar att många vill byta jobb eller utvecklas i yrket någon gång under sitt resterande arbetsliv. 46 procent säger att man funderar på att byta arbetsgivare, medan 48 procent vill utvecklas som specialist eller expert.
ansökningar om det nya omställningsstödet har kommit in till CSN. En del har fått nobben, men det finns fortfarande skäl att söka stödet om man uppfyller villkoren.
Studiestödet ger bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp. Du kan också fylla på med lån från CSN. Stödet kan ges i 44 veckor, längre för studier på deltid.
Det nya omställningsstudiestödet är hittills en succé, men vi har fått signaler från politiskt håll som oroar. Vi utgår från att parternas överenskommelse respekteras. Detta är en mycket värdefull reform för våra medlemmar”
Patriq Fagerstedt, förbundsordförande för Naturvetarna
TEXT: ERIK ARONSSON
NA TURVET AR BAR OMETERN
AstraZeneca och länsstyrelsen rankas som de mest attraktiva arbetsgivarna av medlemmar i Naturvetarna. Fast anställning, gemenskap och kompetensutveckling ligger högt på önskelistan hos en potentiell arbetsgivare.
TEXT: Palle Liljebäck
Andel som svarade vilken arbetsgivare som är mest attraktiv.
i har äran att presentera resultaten från premiären av Naturvetarbarometern.
– Otroligt spännande läsning, där faktorer som trygghet, ett aktivt hållbarhetsarbete och sunda värderingar ligger högt på listan, säger Petra Malm, chef Marknad och samhällspolitisk påverkan hos Naturvetarna.
83 procent tycker att fast anställning är jätteviktigt hos en framtida arbetsgivare. Sammanhållning och gemenskap, hamnar också högt på listan.
Konkurrenskraftig lön, kollektivavtal och flexibilitet väger tungt. Många har insett fördelarna med att kunna jobba på distans även efter pandemin.
GÖRA KARRIÄR SOM EXPERT
Naturvetare vill utvecklas i sin yrkesroll, vilket det höga betyget för kompetensutveckling vittnar om. Det hänger ihop med att knappt hälften (48 procent) vill bli en bättre specialist/expert. Knappt var fjärde (27 procent) ser sig själva i en chefsroll inom ett år eller på längre sikt.
– Intressant att så många vill utvecklas i sin roll som experter och specialister, säger Petra Malm.
Närapå hälften (46 procent) har planer på att byta arbetsgivare under samma tidsperiod.
1. Fast anställning 83%
2. Bra sammanhållning och gemenskap 71%
3. Flexibla arbetstider 69%
4. Kompetensutveckling 63%
5. En kultur som tillåter egna initiativ 62%
Att arbetsgivaren bedriver ett hållbarhetsarbete skattas också högt, men efter ekonomisk stabilitet och hur lång restiden är. Innovation ligger också på topp 5-listan, men lite lägre.
Länsstyrelsen vinner klassen ”Den
mest hållbara arbetsgivaren” före Naturvårdsverket, vilket är rätt naturligt sett till den verksamhet de bedriver.
”Den mest innovativ arbetsgivaren” är inte heller helt oväntat Astra Zeneca.
”Innovation ligger i vårt dna”, som hr-chefen säger.
Det lönar sig att satsa på medarbetarna. AstraZeneca toppar listan över de mest attraktiva arbetsgivarna och rankas som den mest innovativa av medlemmar i Naturvetarna.
– Jätteroligt, vi är otroligt glada för utmärkelserna som är ett kvitto på att vi gör rätt saker, säger Anna Söderman, hr-chef på AstraZeneca.
Det går bra nu, med kvartalsrapporter som andra bara kan drömma om. Och det finns läkemedel i pipeline inom bolagets alla terapiområden: onkologi, hjärt- och kärlsjukdomar, liksom andningsvägar och immunologi.
Att AstraZeneca rankas som den mest innovativa arbetsgivaren är inte så förvånande.
– Vi lever på innovation som är inbyggt i vårt dna. Vi pratar om det dagligen och det händer mycket när man möts över gränserna.
Det finns goda karriärmöjligheter i det globala företaget.
– Lika viktigt som att kunna växa genom att byta tjänst är det att utvecklas i den roll man har.
Hur är företagskulturen?
Alla ska komma till tals, både med nya idéer och om det finns en oro för något. Vi jobbar med att stötta chefer och teamutveckling. Vi satsar på psykologisk säkerhet, där alla ska kunna vara sig själva i en miljö de trivs. Vi arbetar för att få en mångfald, bara på sajterna i Sverige finns mer än 70 nationaliteter representerade.
HÅLLBARA PÅ RIKTIGT
Det flexibla arbetslivet efter pandemin har slagit igenom på allvar. Samtidig finns det vissa ramar att förhålla sig till. I genomsnitt minst tre dagar i veckan beroende på roll ska medarbetarna vara på plats.
– Flexibilitet har blivit en självklarhet att erbjuda. Vi ser också att det finns ett stort värde i att mötas fysiskt. Det är oftast i dessa möten
vi tillsammans skapar en innovativ miljö där idéer kläcks.
AstraZeneca satsar på hållbarhet, både den sociala och miljömässiga. Målen är högt ställda, och redan om tre år ska de vara koldioxidneutrala och 2045 kommer AstraZeneca att nå målet om netto-noll-utsläpp.
– I Södertälje där läkemedlen tillverkas finns ett eget vattenreningsverk. Både där och på forskningsanläggningen i Mölndal är det förnybar energi som gäller och bara elbilar inom några år.
Att många stannar länge inom företaget vittnar om hög trivsel.
– Att vi räddar liv med våra läkemedel bidrar till det, vilket många är stolta över. Det blev tydligt under pandemin när vårt vaccinräddade många livet under pandemin, säger Anna Söderman.
”Innovation är inbyggt i vårt DNA”Anna Söderman.
NATURVETAR BAR OMETERN
Att trivas med kollegor och chefen samt att ha utvecklande arbetsuppgifter är viktigt för Liselott Nykvist. Men också att bli värderad för sin kompetens och det arbete hon utför.
– Lönen väger inte tyngst men den har blivit viktigare i spåren av inflation och högre kostnader i vardagen, säger Liselott Nykvist.
Det hänger ihop med att hon tillbringar två timmar i bil till och från arbetsplatsen i Växjö. Att resa kollektivt fungerar tyvärr inte. Det bidrar till att hon delvis jobbar hemifrån, även nu efter pandemin.
– Som konsult är jag van vid att jobba på distans både med kollegor på andra kontor och mot kunder, vilket jag gjorde även innan pandemin. Ofta är det lättare att koncentrera sig hemma, särskilt vid arbetstoppar och om det är stressigt inför leveranser.
Hon menar att arbetsgivare som inte erbjuder distansarbete kanske inte känns riktigt lika attraktiva, vilket hon tror fler kan uppleva efter pandemin.
På Sweco är hon uppdragsledare och projektör i olika uppdrag rörande utemiljöer, som skolor, förskolor, bostadsgårdar och äldreboenden.
– Jag känner stolthet över att vara med på resan mot en grönare och mer hållbar utemiljö. Här kan jag också påverka min egen arbetssituation, vidareutvecklas och lära nytt.
Hon har ett driv att hänga med i utvecklingen och bli
1. SLU 7,8%
2. Länsstyrelsen 7,1%
3. Hushållningssällskapen 6,0%
4. Sveaskog .......................................... 5,5%
5. Jordbruksverket 5,1%
bättre och bredare i kompetensen.
– Gör jag inte det tappar jag stinget och drivet. Lika viktigt är att utvecklas på det personliga planet.
Som fast anställd känner hon sig så trygg som det går i dessa tider. Kollektivavtalet väger tungt för henne.
– Att människor kan få känna trygghet i arbetslivet borde vara en självklarhet. I det ligger att företaget betalar in försäkringar, pensioner och annat.
Utbildning: Landskapsingenjör, SLU Alnarp.
Yrke: Uppdragsledare och projektör på Sweco.
Kopplar av med: Familj, vänner, yoga, simning, livet på landet med hästar, katter och hund.
universitet 3,1%
”Jag känner stolthet över att vara med på resan mot en grönare och mer hållbar utemiljö.”
Gemenskap och utveckling är viktigt för Annika Jönsson på jobbet. Värderingar väger också tungt när hon väljer arbetsgivare. Och vad betyder mer än att trygga livsmedelsförsörjningen?
För Annika Jönsson är trygghet att ha den kompetens som behövs för att klara jobbet. Därför hamnar kompetensutveckling högt på hennes önskelista.
– Lika viktigt som att hålla sig uppdaterad om ny kunskap är att våga gå utanför boxen. I det ligger att gå kurser som ger generella kunskaper i allt från kreativitet till kommunikation.
Samtidigt vill hon ha arbetsuppgifter som utmanar.
– Det är då jag har möjlighet att växa i min roll inom medlemsutveckling på Hushållningssällskapet i Skåne. Uppdraget är att på ett strategiskt sätt öka antalet medlemmar och se till att vi gör rätt saker.
För att lyckas med det är gemenskap med kollegorna viktigt, till och med viktigare än lön.
– Så är det alla dagar i veckan, liksom att jag bidrar och känner mig värdefull.
Det är ingen tillfällighet att hon jobbar på Hushållningssällskapet.
– Jag brinner för lantbruk och landsbygdsutveckling, som är avgörande för vår livsmedelsförsörjning. Det borde lyftas mer i samhällsdebatten, inte minst i ljuset av kriget i Ukraina.
Vi glider över på frågan om det flexibla arbetslivet och möjligheten att jobba hemma.
– Den flexibiliteten måste finnas för att inte förlora kompetens, där det är möjligt. Men det är viktigt att det finns system för uppfölj-
ning av arbetsmiljön hemma Jag gillar att jobba på distans ibland.
BOLLA MED FACKET
Men under pandemin blev det för mycket av det goda. Hon saknade gemenskapen och det informella pratet om vardagliga saker och arbetet.
Hon sätter stort värde på kollektivavtalet, vilket blev tydligt när en avdelning inom Hushållningssällskapet Skåne skulle läggas ner.
– Då var det bra att ha facket att bolla frågorna med. Kollektivavtalet är en grundtrygghet som jag inte vill vara utan.
Utbildning: Landsbygdsutveckling vid SLU.
Arbete: Medlemsutveckling på Hushållningssällskapet Skåne. Kopplar av med: Hästar.
Länsstyrelsen 9,1%
Naturvårdsverket 7,5%
AstraZeneca 6,5%
Andel som svarade vilken arbetsgivare som är mest hållbar.
AstraZeneca 12,8%
Kommunen 4,0%
RISE 3,4%
Andel som svarade vilken arbetsgivare som är mest innovativ.
Att länsstyrelsen rankas som den mest hållbara arbetsgivaren ligger i uppdraget. Men de är också en av de mest attraktiva arbetsgivarna, bland annat tack vare en satsning på ledarskap och samverkan med facket.
– Jätteroligt att få den här uppmärksamheten, säger Gitte Carlsson, hr-chef i Stockholm och ordförande för hr-cheferna på landets 21 länsstyrelser.
Där finns många naturvetare som på uppdrag av regeringen jobbar med frågor om allt från miljö, natur och
djurskydd till utveckling av näringslivet och krisberedskap.
– De som arbetar här vill göra samhällsnytta. Att vi har experter och specialister som delar med sig av kunskap bidrar till framgången, säger David Artberg, Hr-konsult på Länsstyrelsen i Stockholm.
SATSAR PÅ LEDARSKAP
Att länsstyrelsen rankas som den mest hållbara arbetsgivaren är de inte förvånade över.
– Det ligger i jobbets natur i tillsynen av miljö, djurskydd och att värna viktiga naturvärden. Många brinner för Agenda 2030, säger Gitte Carlsson.
Framgången har nåtts genom en medveten satsning.
– Vi jobbar med att få ledarskapet att fungera. Vi låter chef vara ett yrke i sig, men för att kunna leda experter måste man ha kunskap och
förståelse för sin verksamhet. säger Gitte Carlsson.
Hur skapar ni tillit och delaktighet?
– Det gör vi bland annat genom vårt samverkansavtal med facken. Här får medarbetarna möjlighet att bidra med sin kompetens inför beslut. Det arbetssättet skapar engagemang, säger David Artberg.
Hur ser ni på distansarbete?
– Det kan se lite olika ut i landet och vi använder distansarbetsavtalet. Under pandemin kunde till exempel delar av tillsynen göras digitalt.
Att medarbetarna ska vara hållbara och må bra är en fokusfråga. I det ligger att man känner trygghet och kan utvecklas i sin yrkesroll genom kompetensutveckling, men också att pröva nya roller.
– Vi hjälps åt och kan täcka upp för varandra mellan länsstyrelser, vilket inte minst kom till uttryck under bränderna 2018, säger Gitte Carlsson.
Om undersökningen
Totalt 6 158 medlemmar i Naturvetarna svarade på den enkät som ligger till grund för Naturvetarbarometern. Svarsfrekvensen var 17 procent och genomfördes i maj och juni 2022.
Karin Karlfeldt Fedje är forskare på det kommunala avfalls- och återvinningsbolaget Renova, med Västsverige som bas, och är adjungerad professor på Chalmers. Hon är oorganisk kemist i botten och älskar att undervisa.
På fritiden är det orientering i skogen som gäller. Det är också en metafor för hur hon är som person. Hon vill ha tydlig riktning med målbilder som motiverar henne att leverera.
Förbränning av avfall reducerar inte bara volymen avfall, utan genererar också värme och elektricitet. Restprodukterna, askorna, hanteras på olika vis. Ur flygaskan – partiklar i röken från förbränningen – utvinns zink som fångas upp i ett filter och får ett nytt liv. Nu håller den nya tekniken på att trimmas in i fullskala.
Flygaska som inte renas klassas som farligt avfall och ska omhändertas. Askan innehåller bland annat metaller och klorider som inte ska spridas i miljön. Att deponera aska är en dyr historia. Med rening och återvinning slipper man den kostnaden. Även slutprodukten zinkhydroxid har ett värde och kan återföras till samhället.
Närapå hela det periodiska systemet finns representerat i flygaska och speglar vad vi använder i samhället. Zink, koppar, järn och bly är vanliga metaller. På senare tid har man också fått upp ögonen för kritiska metaller som kobolt och vanadin. Utvinningen av zink visar att det är möjligt att återvinna metaller och skapa cirkulation. Det menar Karin Karlfeldt Fedje är en stark trend i samhället.
Även om den mesta tiden ägnas framför datorn vill hon ha kvar kontakten på labb. Hon undervisar studenter i grundläggande kemi och handleder en doktorand. Det handlar om sanering av dagvatten från E6, där växter, torv, aska och biokol används för att rena dagvattnet på allt från metaller till mikroplaster och organiska ämnen. Förhoppningen är att de insamlade metallerna på sikt ska kunna återföras till samhället.
Inom akademin har Karin Karlfeldt Fedje tillgång till ett nätverk av forskare, litteratur och labb. Det har hon nytta av på Renova, där forskningen ska bli verkstad och vara lönsam. Anställningen där är en trygghet och hon känner inte hetsen att hela tiden söka nya anslag till sin lön.
”Återvinning och cirkulär ekonomi är en stark trend.”Zink
Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna
Jag har blivit erbjuden att avtala bort övertidsersättningen. I utbyte får jag tre extra semesterdagar plus en lönehöjning på 1 000 kronor per månad. Är det en rimlig kompensation?
Börja med att ta reda på om du omfattas av kollektivavtal, där bland annat övertidsersättning regleras. Om man avtalar bort något i sitt individuella anställningsavtal får det inte strida mot kollektivavtalet.
En vanlig kompensation när övertidsersättning avtalas bort är fem extra semesterdagar och ett extra påslag på lönen. Men exakt hur stor kompensationen ska vara bör avgöras utifrån en bedömning av tjänsten och mängden övertid som förväntas. Enligt många kollektivavtal krävs en bedömning av hur mycket övertidsarbete som följer av en viss befattning och att den ska ligga till grund för kompensationen. Om 1000 kronor är tillräckligt är därför svårt att svara på utan mer information.
Jag har avtalat bort min övertidsersättning och undrar om jag kan tvingas att jobba hur mycket som helst nu.
Om du genom din överenskommelse även har oreglerad arbetstid, det vill säga att du inte omfattas av arbetstidslagens skyddsregler, så får du ändå inte jobba hur mycket som helst. Oreglerad arbetstid innebär att du under vissa perioder arbetar mer och under andra perioder, när arbetet tillåter, arbetar mindre.
Över tid ska du dock arbeta i enlighet med ditt arbetstidsmått. Har du detta upplägg är det viktigt att du och din chef har regelbundna och täta avstämningar om din arbetssituation och arbetsmiljö. Vår rekommendation är att du för anteckningar över hur mycket du arbetar.
Naturvetarna rekommenderar att överenskommelser om bortförhandlad övertid och oreglerad arbetstid görs uppsägningsbara. Då är det möjligt att lämna uppgörelsen. För att undvika problem i ett sådant läge är det viktigt att tydliggöra hur stor del av lönen och semesterdagarna som utgör kompensation för överenskommelsen.
Kontakta gärna vår medlemsrådgivning så pratar vi om just din situation.
”Det är viktigt att du och din chef har regelbundna och täta avstämningar.”
Ta en kaka till – med gott samvete. Man behöver alltså inte avstå fikastunden om man vill leva hälsosamt. Tvärtom menar författaren och livsstilsprofessorn MajLis Hellénius att en fika med kollegor och vänner ger avkoppling och återhämtning i en stressad tid.
Men det är skillnad på kaka och kaka sett till hälsan. Den här boken ger bästa tipsen på både läckra och nyttiga kakor till julkaffet. 30 recept på det mesta som är gott till fikat bjuds man på här: småkakor, muffins, bullar och även tårta.
Lyssna på Maj-Lis Hellénius i Naturvetarpodden, där hon pratar om nyttan med att gå i trappor och äta färgglatt.
Visste du att träden får tillgång till ett rotsystem som är 100 000 gånger större än sitt eget tack vare samspelet med marksvamparna. Det handlar om symbios. Man får också veta att myggor är mat för fåglar, grodor och fiskar. För att föda en koloni med fladdermöss går det åt en hel hink med myggor.
Det kan vara bra att ha i bakhuvudet, för att i alla fall mentalt, lindra myggplågan i sommar. Spännande fakta i en sinnlig förpackning med massor av fina bilder från skogens alla miljöer bjuder boken på. Man vill liksom bara bläddra vidare.
Så är författaren biolog med både känsla och kunskap om skogens naturvärden. Sofia Lilja har även doktorerat inom naturgeografi och landskapsanalys.
Många pratar om den cirkulära ekonomin som en väg till ett hållbart samhälle. Det är sant, men hur ser den cirkulära ekonomin ut på riktigt och hur kan den realiseras?
I boken “Circular Logistics in the Nordics” har konsulten i affärssystem, Leena Kossila, gått till botten med hur material kan få ett nytt liv med fokus på logistik. Med nedslag i olika företag får man en bra känsla för hur de cirkulära flödena kan fungera.
Boken visar bland annat hur paket kan cirkulera och vilka rutiner för inventering som behövs när produkter tillverkas på nytt.
Som bokens titel antyder är boken skriven på engelska. Men man kommer snabbt in i den och får flow utan att språket blir ett hinder. Tvärtom en möjlighet att vidga sina vyer.
Att vi ska röra på oss är känt. Men det räcker inte att gymma några gånger i veckan och slappa i övrigt, enligt MaiLis Hellénius, livsstilsprofessor på Karolinska institutet. För att kropp och knopp ska må bra ska vi inte sitta still längre än halvtimme visar forskningen.
Att ta trappan i stället för hissen och att bara resa sig ur stolen för att hämta fika gör nytta. Kroppens celler får jobba och börjar producera enzymer och proteiner, som ger en lyckokänsla. På köpet minskar risken för att drabbas av diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Och det blir lättare att hålla vikten.
Det här är ingen tjock tegelsten, utan mer en bläddervänlig bok på runt hundra sidor. Anslaget är lättsamt utan att författaren duckar för de komplicerade orsakssambanden.
Vinnare i förra numret:
Närhet trots avstånd: Lena Davidsson i Falkenberg
Matnyttig vardag: Katja Koivisto Jeppsson
Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en bok Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 10 januari. Skriv bokens titel i ämnesraden.
Molekyler som klickar, sammanflätade fotoner och Neandertalarnas arvsmassa handlar årets Nobelpris om. De upptäckterna har banat väg för nya läkemedel, säkrare kommunikation och att utdöda djurs gener har kunnat kartläggas.
Tre forskare delar på Nobelpriset i fysik. Det handlar om sammanflätade futoner eller partiklar som hänger ihop som en enhet även när de är särade från varandra.
Det låter som en motsägelse, vilket även Albert Einstein hävdade på sin tid. ”Om det är sant så är världen absurd”, som han uttryckte det på 1930-talet.
Fysikern Niels Bohr drev den motsatta linjen och fick rätt.
– Priset var lite väntat och fanns med på min topp två-lista, säger Emil Johansson Bergholtz professor i teoretisk fysik på Stockholms universitet.
DRIVS AV NYFIKENHET
Han gläds över att fysikpriset gick till grundforskning som beskriver materian ur ett kvantmekaniskt perspektiv.
– Det här ger en push framåt för kvantfysiken, men man ska komma ihåg att det inte är någon nyhet i sig, utan upptäckten gjordes redan på 1960-talet.
Emil Johansson Bergholtz förklarar att teorin om sammanflätning har kommit att bli ett axiom som är en grund för all forskning inom kvantmekaniken. Däremot är han inte lika säker på att tillämpningarna snart är här. Det handlar bland annat om supersnabba kvantdatorer och att kunna knäcka krypteringskoder.
– Forskarvärlden är lite oense på den punkten, även om jag gärna jag har fel.
Här är pristagarna:
Alain Aspect, född 1947 (75 år) i Agen, Frankrike. Fil.dr 1983 vid Université Paris-Sud, Orsay, Frankrike. Professor vid Université Paris-Saclay och École Polytechnique, Palaiseau, Frankrike.
John F. Clauser, född 1942 (79 år) i Pasadena, CA, USA. Fil.dr 1969 vid Columbia University, New York, USA. Research Physicist, J.F. Clauser & Assoc., Walnut Creek, CA, USA.
Anton Zeilinger, född 1945 (77 år) i Ried im Innkreis, Österrike. Fil.dr 1971 vid Universität Wien, Österrike. Professor vid Universität Wien, Österrike.
Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.
Däremot har kvantfysiken i sig inneburit tekniksprång som har kommit alla till nytta i bland annat halvledare. Utan dem skulle vi till exempel inte kunna prata i mobiltelefoner.
I sin egen forskning jobbar Emil Johansson Bergholtz med topologiska material, med unika fysikaliska egenskaper, för att försöka förstås Schrödingerekvationen. I den forskningen använder hans grupp många futoner och elektroner, och inte bara två som pristagarna gjorde.
Ekvationen beskriver dynamiken hos ett kvantmekaniskt tillstånd på motsvarande sätt som Newtons andra lag beskriver dynamiken hos mekaniska system inom klassisk fysik.
Tack vare klickkemin kan stabila molekyler byggas upp utan spill. Det har banat väg för nya läkemedel och material. Forskaren Bengt Nordén tar hjälp av klickkemin för att bygga en DNA-dator.
Alla har väl upplevt känslan när saker klickar i varandra och sitter som berg. Ungefär så funkar klickkemin som skapar nya stabila strukturer.
– Det är ett välförtjänt och bra pris. Visst är det ändå lite överraskande att någon får Nobelpris två gånger, säger Bengt Nordén, professor i fysikalisk kemi vid Chalmers.
Han förklarar att det fantastiska med klickkemi är att utbytet är så högt. Det blir inget spill, utan slutprodukten blir hundraprocentig. Ännu en fördel är att reaktionen fungerar i vatten, vilket gör den användbar i biokemiska system.
Klickkemin har inte gjort så mycket väsen av sig sedan upptäckten av Barry Sharpless i början 2000-talet. Detta trots
Här är pristagarna:
Carolyn R. Bertozzi, född 1966 (55 år) i USA. Fil.dr 1993 vid UC Berkeley, CA, USA. Anne T. och Robert M. Bass Professor vid Stanford University, CA, USA.
Morten Meldal, född 1954 (68 år) i Danmark. Fil.dr 1986 vid Danmarks Tekniske Universitet, Lyngby, Danmark. Professor vid Københavns universitet, Danmark.
K. Barry Sharpless, född 1941 (81 år) i Philadelphia, PA, USA. Fil.dr 1968 vid Stanford University, CA, USA. W. M. Keck Professor vid Scripps Research, La Jolla, CA, USA.
Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.
att tekniken har varit avgörande i utvecklingen av nya läkemedel, DNA-analys och när nya material ska tas fram. Tillämpningarna tog fart på allvar när koppar började användas som katalysator.
En av pristagarna, Carolyn Bertozzi, har tagit klickkemin ett steg vidare och fört in den i levande celler utan att använda koppar. I så kallade bioortogonala reaktioner har mer träffsäkra läkemedel mot cancer tagits fram.
Bengt Nordén har haft hjälp av klickkemin i sin forskning, där han har kopplat ihop bitar av DNA för att få tvådimensionella i nätverk av hexagoner där DNA-sekvensen kodar för var olika komponenter ska sitta.
– En poäng med det är att komma ner i storlek i elektroniska komponenter på nanonivå.
Hur stort kan det här bli?
– Bara fantasin sätter gränserna, där alla möjliga molekyler kan sättas ihop. Jag jobbar själv i ett projekt där vi bygger en dator som består av DNA.
Hur kan den komma till nytta?
– Den kan användas när vanliga datorer inte räcker till, eller tar för lång tid. Det kan handla om att lägga upp en plan för alla start- och landningstider för allt flyg i Europa och andra typer av komplexa skeenden.
Här kommer även förra årets Nobelpris i kemi in i bilden, då gensaxen används för att modifiera DNA-sekvenserna i DNA-datorn.
Årets Nobelpristagare i fysiologi, Svante Päboo, har lagt grunden till ett nytt forskningsfält. Hans metoder för kartläggning av gener från Neandertalare funkar även på utdöda djur som mammutar.
Han gjorde det ingen trodde var möjligt: kartlade arvsmassan från Neandertalarna. Samma uppräckt gjorde han med tidigare okända Denisovamänniska, som också är en utdöd släkting till människan.
– Roligt och välförtjänt. Om det är någon som ska ha priset är det Svante Pääbo. Han har lagt grunden till det här forskningsfältet, där han genetiskt visar vad som gör människa till människa, säger professor
Love Dalén, forskare inom paleogenetik vid Stockholms universitet
SAMMA METOD FÖR DJUR
Love Daléns forskning har fokus på utdöda vilda djur, där de laborativa metoderna är desamma som när genomet hos människa kartläggs.
– Svante Päboo visade att det var möjligt att kartlägga genom från förhistorisk tid. Det inspirerade oss att kartlägga mammutens genom. Sedan gick vi vidare och gjorde samma sak med förhistoriska arter av noshörning och varg, som är urfadern till dagens hundar och vargar, säger Love Dalén.
Den mest spektakulära upptäckten som hans forskargrupp ligger bakom
Han föddes 1955 i Stockholm och doktorerade 1986 vid Uppsala universitet. Därefter blev det en postdoktoral utbildning vid Zürich universitet och senare vid University of California, Berkeley.
Professor vid Münchens universitet 1990 och grundade Pääbo Max Planckinstitutet nio år senare i förevolutionär antropologi, Leipzig, där han fortfarande är aktiv. Sedan 2020 är han även verksam som adjungerad professor vid Okinawa Institute of Science and Technology, Japan.
är genomet av mammutens förfäder som dog ut för 1,2-1,6 miljoner år sedan.
EN MILJON ÅR GAMLA GENER
På Centrum för paleogenetik, som är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, jobbar ett 30-tal personer. Vid sidan av vilda djur är forskningen inriktad på bland annat människans historia och gamla sediment.
Hur får vi nytta av upptäckterna?
– Den här grundforskningen gör att vi kan förstå vår historia och vilka mutationer som gör oss unika som människor.
Vi vet att vi delar vissa gener med neandertalare, vilket gör att vi kan förstå genetiska sjukdomar bättre.
Under pandemin såg man till exempel att vissa gener från Neandertalare var mer eller mindre känsliga mot covid-19.
Två kemister vid Köpenhamn Universitet har analyserat återanvändbara vattenflaskor och sett att de släpper ut hundratals platsrelaterade kemikalier i vattnet de håller.
Christensen och Tisler analyserade vatten som varit i olika flaskor i 24 timmar. De fann över 400 olika kemiska föreningar från plasten varav några kan vara potentiellt skadliga och hormonstörande.
Kemisterna uppmanar allmänheten att inte lagra vatten i plastflaskor under längre perioder, samt att använda flaskor av glas eller rostfritt stål då möjlighet finns.
Nu blir vattnet i sjöarna kallare och fryser till is. Trots det överlever många fiskar vintern – genom att skapa och lagra alkohol.
Rudan och guldkarpen är exempel på fiskarter som med hjälp av speciella enzymer omvandlar mjölksyra till etanol när vintern är på väg. Då fylls deras kroppar med etanol som sänker fryspunkten så att fisken kan vara kallare än noll grader men ändå överleva. Processen kan dock inte ske i all oändlighet och fiskarna dör ofta om vintern är mycket försenad.
Aomi Thurén-Yoshida
framför allt med hjälp av gliders, små autonoma undersökningsfarkoster som samlar in data och skickar via satellit till forskare i land”.
Läckorna på Nordstream-ledningarna har skapat en oro för att ekosystemet ska ta skada. Men det är osäkert hur stor påverkan blir.
”Det vet vi inte och därför är det så viktigt att vara på plats från början och ha en kontinuerlig övervakning”, säger Thomas Dahlgren, marinbiolog vid Göteborgs universitet. “Detta sker
Han menar vidare att det inte finns något tidigare uppmätt utsläpp av metangas som är jämförbart med detta. Metanet kommer att brytas ner av bakterier, men det är oklart hur snabbt och vilken påverkan det kommer att ge. I oktober placerades tre gliders från Göteborgs universitet ut i området för att samla in vattendata.
Isak KleistParfym är en populär vara som används för att ge väldoft åt människor, rum och föremål, men vad är egentligen kemin bakom parfym?
Parfymer benämns med titlar beroende på koncentrationen parfym: parfym (15–30%), eau de parfum (8–15%), eau de toilette (4–8%) och eau de Cologne (3–5%). De komponeras med olika noter – det vill säga dofter – med varierande kokpunkter, som därför sitter kvar på kroppen olika länge.
Basnoten, som har högst kokpunkt, kan sitta kvar i flera dagar, medan mellannoten och toppnoten avdunstar snabbare. Doftprofilen kan därmed variera beroende på vem som bär parfymen, eftersom kemiska ämnen påverkas av värme. Därför kan en populär parfym avge en unik doft när den sitter på just dig! Aomi Thurén-Yoshida
De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.
Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!
Beståndet av strömming/sill är på väg ner i Östersjön, ändå höjs fiskekvoterna på sina håll. Hur kan det komma att påverka det kustnära och småskaliga sillfisket? Kan fisken till och med ta slut?
Sillen/ strömmingen i Östersjön är uppdelade i tre förvaltningsområden: väster om Bornholm, centrala Östersjön, mellan Bornholm och Ålands hav, och Bottniska viken. Både det västra och centrala beståndet har minskat med runt 80 procent. Nu stängs fisket
mer eller mindre väster om Bornholm, medan kvoten i centrala Östersjön höjs med 32 procent. Samtidigt kommer rapporter om att kustfiskare vid ostkusten knappt hittar sill/strömming alls. I Bottniska viken är det för kustfiskarna svårt att fånga strömming
i rätt storlek, vilket har lett till beredningsindustrier lägger ned.
Vad som ytterligare komplicerar bilden är att inom varje förvaltningsområde är sillen/strömmingen dessutom uppdelad i en mängd genetiskt, skilda bestånd. Det kan förklara varför uppfattningen om beståndens utveckling varierar mellan olika kuststräckor. Det innebär också att bestånd kan försvinna eller
Hur starka och snabba kan framtidens datorer bli? Finns det någon övre gräns och vilken teknik kan komma att användas? Kan vi räkna med nya tekniksprång?
Jag föreställer mig att datorer i framtiden kommer att bli snabbare och mindre. Nya tekniksprång kommer att bidra mycket till dessa förbättringar. Eftersom vi nu närmar oss slutet av Moores lag kan vi inte lita mycket på att öka antalet transistorer för att förbättra datorernas kapacitet.
I stället finns andra möjligheter på olika nivåer. På
mjukvarunivån modifieras applikationer för att uppnå en effektivare användning av datorer. På arkitekturnivån får domänspecifika arkitekturer mer uppmärksamhet nuförtiden, där en arkitektur eller en accelerator är designad för att tjäna en typ av applikation för att säkerställa bättre användning av hårdvaruresurser.
Nya datorparadigm, till exempel datoranvändning i
minnet, får snabbt mer forskningsfokus. Och, naturligtvis, nya framväxande teknologier som kvantdatorer visar lovande möjligheter för hur datorer i framtiden kan se ut.
Nesma Rezk, forskningsingenjör vid Akademin för Informationsteknologi på Högskolan i Halmstad
minska till mycket låga nivåer. Det är också något som redan kan förmodas ha skett. Så ja, fisken kan ta slut eller minska till nivåer där fortsatt fiske är omöjligt. Det har på sätt och vis redan skett längs Bottenhavskusten och i Stockholms skärgård.
Henrik Svedäng, docent i marin ekologi, forskare vid Östersjöcentrum, SU och Havsmiljöinstitutet, GU
Den som orsakar utsläpp av växthusgaser kan betala för att motsvarande mängd utsläpp minskar någon annanstans.
Här visar vi hur den ibland omstridda klimatkompensationen fungerar i praktiken.
Även om man gör allt för att minska sina utsläpp återstår i de flesta fall en del som inte går att bli av med. Genom att köpa utsläppsrätter kan pengarna finansiera till exempel trädplantering eller projekt som skapar ren energi för matlagning och rening av vatten.
För att få koll på sina utsläpp börjar man med att beräkna organisationens klimatavtryck. Det ger en bild av var koldioxidutsläppen sker och hur stora de är. Detta utgör ett underlag för att sätta upp mål för utsläppsminskningar.
Naturvetarnas utsläpp av växthusgaser är runt 70 ton per år. Tidning, lokaler, resor och IT står för huvuddelen av utsläppen. Klimatkompensation sker genom trädplantering i norra Nicaragua. Projektet använder olika inhemska arter av växter och träd och olika odlingsmetoder för att öka både den biologiska mångfalden och skördarna. Till exempel planteras kaffebuskar tillsammans med mindre grödor för att ge skugga och skydd mot jorderosion. Över 650 000 ton koldioxidekvivalenter har hittills sparats in tack vare projektet.
När man väljer vilket projekt som ska användas för klimatkompensationen är det viktigt att det verkligen ger den avsedda effekten. Som hjälp för detta finns det olika standarder för klimatprojekt, bland annat Gold Standard, Verified Carbon Standard, Fairtrade Climate Standard och Climate, Community and Biodiversity Standard.
Enligt Greenhouse Gas Protocol är klimatavtryck indelade i så kallade ”scopes”:
Scope 1 omfattar direkta utsläpp, till exempel i samband med ett företags fordonspark.
Scope 2 täcker indirekta utsläpp, till exempel från elförbrukningen i en byggnad.
Scope 3 omfattar ett flertal indirekta utsläpp som uppstår längs hela värdekedjan, till exempel råvaror, logistik, affärsresor och personalresor.
I Madagaskar är en stor del av befolkningen beroende av öppen eld för matlagningen. Jakten på brännved har lett till att bara 10 procent av ön i dag täcks av skog, mot tidigare 90 procent, enligt WWF.
Där bedrivs ett projekt där man tillverkar soldrivna spisar och säljer dessa till subventionerade priser. Hittills har mer än 22 000 soldrivna spisar sålts, vilket har ersatt förbränningen av 12 000 ton ved och 13 800 ton kol.
I Uganda pågår ett projekt som går ut på att rena vatten i skolor med hjälp av filter, i stället för att det kokas över öppen eld eller inte renas alls. Det har också lett till mindre problem med nedskräpning i form av bortslängda plastflaskor.
Bristen på rent dricksvatten och dålig hygien är ett problem som årligen beräknas orsaka ungefär 2,2 miljoner dödsfall, framför allt i den fattiga delen av världen.
På ön Sulawesi i Indonesien bedrivs ett projekt där småskalig produktion av biogas ersätter ved och fossila bränslen för matlagning och uppvärmning av vatten. Biogasen produceras av gödsel från den boskap som föds upp i området.
Sedan projektet startades har cirka 18 400 små biogasanläggningar installerats vilket ersatt förbränningen av runt 63 000 ton ved.
Att få göra misstag och samtidigt ta personligt ansvar är en bra förutsättning för att ett team ska lyckas. För chefer är det möjligt att skapa psykologisk trygghet i teamet.
Vad är hemligheten bakom framgångsrika team? Det finns många teorier om hur man som chef ska få sitt team att bli högpresterande. En av de senaste är kopplad till psykologisk trygghet.
– Det handlar bland annat om att de som ingår i teamet ska våga lyfta problem och svåra frågor utan att bli avvisade eller riskera bestraffning, säger Sofia French, ledarutvecklare på Framfot.
Hon stöder sig på forskning från Amy C. Edmondson, professor i ledarskap och management vid Harvard Business School.
BE OM HJÄLP
Att våga göra misstag och att berätta om dem är ännu en nyckel. Då kan
teamet lösa problem tillsammans och dra lärdom av dem.
– Likaväl som man ska kunna lyfta egna misstag är att kunna ifrågasätta vedertagna sanningar och tycka olika. Alla beslut kan inte vara konsensusdrivna.
Ännu ett kännetecken för psykologisk trygghet är att erkänna att man inte kan allt och be om hjälp.
– Det gäller i lika hög grad chefen, som bör föregå med gott exempel och inte bara prata om att man ska kunna göra det. Då ökar chansen att den kulturen sätter sig i teamet.
Men det räcker inte att uppleva trygghet. Lika viktigt är att gruppens medlemmar tar personligt ansvar. Annars menar Sofia French att man lätt hamnar i en bekvämlighetszon utan vilja att prestera. Det blir mer mys och trevligt än en kultur av att nå resultat.
– Det är kombinationen psykologisk trygghet och personligt ansvar som är en vinnande formel. I ett sådant läge kommer man i ett lärande läge och vilja att utvecklas och bli bättre.
Om alla i gruppen är inställda på att ta ansvar, men att tryggheten saknas. Vad händer då?
– Om folk är osäkra och rädda att göra misstag når man inga framgångar. Ett ännu sämre läge är om ingen känner vare sig ansvar eller trygghet, vilket leder till apati och att den uppgift som ska utföras riskerar att inte bli gjord.
Hur kan man göra som chef för att få psykologisk trygghet i teamet?
– Om man vill få ut så mycket som möjligt när människor agerar tillsammans måste man jobba med det. Börja med att inventera teamet
Om folk är osäkra och rädda att göra misstag når man inga framgångar.”Sofia French
och utgå från checklistan med de sju kännetecknen för psykologisk trygghet.
Hur går man vidare?
– Var tydlig med vad som händer när man gör misstag. Det är lika viktigt som att ha tydliga mål och förväntningar på varandra, liksom vart man är på väg, mål och riktning.
Att bjuda in till delaktighet, att alla får chans att bidra till den psykologiska tryggheten är också något som Sofia French lyfter. I det ligger att ställa frågor, som förutsätter ett aktivt lyssnande.
Är alla misstag okej?
– Nej. Slarv och bristande planering, eller att man inte har tagit hjälp av en kollega, ska undvikas. Här måste chefen vara tydlig med att den typen av misstag eller uppsåtliga misstag inte är okej.
Hon klargör att det handlar om intelligenta misstag där man utforskar och testar något nytt som skulle kunna leda till förnyelse eller innovation. Det gäller att utvärdera och lära av misstagen i en öppen kultur. Det är då teamet kan utvecklas och lösa de uppgifter det är satt att lösa, säger Sofia French.
1. Om jag gör ett misstag kommer det inte att hållas emot mig.
2. Deltagarna kan ta upp problem och svåra frågor.
3. Ingen ska avvisas för att någon är annorlunda.
4. Det är tryggt att ta en risk i det här teamet.
5. Det är enkelt att be om hjälp.
6. Ingen skulle medvetet bete sig på ett sätt som skulle påverka mitt arbete negativt
7. Mina kunskaper och förmågor kommer till nytta och värderas.
Amy C. Edmondson, professor i ledarskap och managementNaturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna
Vi börjar märka av de kärva tiderna med risk för neddragningar, och i förlängningen uppsägningar. Hur ska jag som chef agera för att inte skapa oro i organisationen?
Att vara chef i lågkonjunktur ställer andra krav på ledarskapet än när alla siffror pekar åt rätt håll. I sämre tider ser man över sina kostnader och kanske måste spara, viket gör att man måste prioritera i sin verksamhet. Det kanske blir aktuellt att också behöva säga upp personal. Hur kan du rusta dig själv att som chef leda med de nya förutsättningarna?
Ett första steg är att ta fram en strategi för hur du ska leda för att uppnå en framgångsrik verksamhet och hur du ska få med dig medarbetarna på den resan.
Var öppen med vad du vet och kan informera om. Beskriv de utmaningar som ni står inför. Involvera medarbetarna och uppmuntra till dialog om lösningar, idéer och förslag om
”Involvera medarbetarna och uppmuntra till dialog om lösningar, idéer och förslag.”
hur ni skulle kunna arbeta för att komma igenom orostiden. Det är viktigt att du är tillgänglig för medarbetaren för att svara på frågor och lyssna. Men glöm inte dig själv. Fundera på hur du kan få du stöd och energi för att möta medarbetarna och deras oro. Ett tips är att ta hjälp av hr om en sådan finns.
Ett budskap om förändringar hanteras olika av olika personer och det tar olika lång tid att ta till sig. Informera därför ofta och mycket även när det inte finns något nytt att informera
om. Utgå från frågorna varför, vad och hur. Ge övergripande information om vad som har hänt, men också mer riktad information om hur förändringarna kan påverka medarbetarnas vardag. Glöm inte att du är arbetsgivaren förlängda arm och det är viktigt att du tydligt står bakom det budskap och den riktning som arbetsgivaren pekat ut.
Sedan ett par månader har Sverige en ny regering. De har onekligen inte ett enkelt uppdrag, utan tillträder i ett läge med krig i Europa och dystra ekonomiska framtidsutsikter. Det är nu vi måste satsa för att minska de negativa effekterna av en lågkonjunktur.
Som talesperson för Sveriges akademiker ser jag att det är avgörande att stärka arbetsmarknadens omställningsförmåga. Det är också viktigt att ha god tillgång till utbildning, arbetsmarknadspolitik, a-kassa, sjukförsäkring och omställningsstudiestöd. Det behövs för att klara en nödvändig grön omställning. Det har den nya regeringen inte tagit på tillräckligt stort allvar.
Det finns positiva ingångar i Tidöavtalet. Från Sacos håll tycker vi till exempel att det är bra att vi bibehåller nivån i a-kassan för att underlätta för de som blir arbetslösa. Men det räcker inte.
Omställningsstudiestödet är en viktig reform, inte minst i tider som dessa. Men för att den ska få avsedd effekt måste utbildningsutbudet breddas. Högskolan behöver ökade resurser för att utveckla utbildningar för de som vill ställa om eller bygga på sin kompetens. Resurserna måste också öka för att stärka kvalitet och möta behov från nya studentgrupper.
Dessutom behöver Sverige också en långsiktig forskningspolitik. Högskolans basanslag behöver höjas. Det är en förutsättning både för den akademiska friheten och för att högskolorna ska kunna arbeta långsiktigt och strategiskt.
Göran Arrius,Regeringen har förstås en tuff uppgift i att prioritera bland reformer i det här läget. Starka skyddsnät och tillgång till utbildning av hög kvalitet är samhällets kärna och måste därför gå först. De som blir sjuka och arbetslösa ska ha bra ekonomiskt stöd under lågkonjunkturen eftersom ingen tjänar på att människor behöver gå från hus och hem.
I hårda tider behövs mer kunskap, inte mindre, för att vi ska kunna ta oss an framtiden och en grön omställning. Min uppmaning till politikerna är att aldrig tappa bort det.
Runt hälften av all cancer behandlas med strålning och var tredje person drabbas av cancer någon gång i livet. Utmaningen är att göra behandlingen så träffsäker som möjligt, där cancercellerna slås ut och samtidigt skona den friska vävnaden. Det är en del av Emely Kjellsson Lindbloms forskning.
Sjukhusfysikerna har en nyckelroll på sjukhusen. De ser till att den strålningsrelaterade verksamheten fungerar och att ny teknik rullas ut i klinik, till nytta för patienterna. Nu är Artificiell intelligens, AI, på väg att bli ett viktigt verktyg i bildanalysen och i planering av behandlingen.
Den joniserande strålning som vanligen används vid strålbehandling är av samma typ som vid röntgenundersökningar, men med mycket högre energiinnehåll. Den höga energin bildar elektriskt laddade partiklar som skadar cellernas arvsmassa, DNA, i det område av kroppen som behandlas.
I diagnostiken används röntgenstrålar vid till exempel undersökning med en datortomograf. Stråldosen anpassas för att bli så låg som möjligt. En undersökning med datortomograf ger ungefär lika mycket strålning som naturliga strålkällor i Sverige ger under ett år.
Med hjälp av bildtekniken PET kan man studera processer och funktioner av olika organ. Här använder man sig av små mängder radioaktivt märkta aminosyror, glukos, läkemedel eller annan biologisk substans. Genom att detektera strålningen som avges från substansen kan man följa och se hur den rör sig i kroppen och binder till olika områden. PET-kameran omvandlar också informationen till bilder.
”Att undervisa om strålningsbiologi är min passion. Det känns bra att bidra till att vi får fler duktiga sjukhusfysiker, som kan räkna med en bra arbetsmarknad och få jobb direkt.”Emely Kjellsson Lindblom, forskare och universitetslektor på Stockholms universitet.
För tio år sedan började resan för textilmassan vid Södras massabruk i Mörrum. Idag har marknaden dubblerats och växer kraftigt. Aldrig har det varit mer aktuellt att ta fram hållbara alternativ till bomull.
– Textilmassa är attraktivt och det dyker hela tiden upp nya spelare, säger Johannes Bogren, Vice president Södra Cell Bioproducts.
De senaste åren har Södra, och många andra tillverkare sett potentialen i textilmassa, som till och med visar sig vara ett klimatsmart sätt att göra kläder av. Det var den hårda konkurrensen från liknande företag som fick fart på produktionen 2011 och
Johannes Bogren har varit med på textilresan och följt utvecklingen sedan start.
– Det är ett roligt och spännande uppdrag och en möjlighet för hela skogsindustrin att hitta alternativa produkter, och inte minst produkter som är långlivade, säger han.
För två år sedan startade Södra det världsunika projektet OnceMore där gammalt textilavfall renas och används som komplement till annan råvara.
– Med OnceMore har vi har fått en uppmärksamhet i branschen som vi inte upplevt tidigare. Plöts-
Vad är Södra? En av världens största skogsägarföreningar och internationell skogsindustrikoncern.
Antal medarbetare: 3 000.
Södras uppgift: Förädla medlemmarnas skogsråvara till nya produkter, till exempel papper-och textilmassa, trävaror och råvara till biodrivmedel.
Antal medlemmar: 52 000 skogsägare.
Fabriker och massabruk finns: I 19 verksamhetsområden och 36 skogsbruksområden.
Det driver Södra: Familjeskogsbruk, att finnas som stöd till medlemmarna för att dela erfarenheter kring hur ett effektivt skogsbruk sköts och som maximerar skogshänsynen.
Utmaningar: Att hela tiden lyssna på marknaden och vart den är på väg.
ligt har vi dialoger med stora varumärken, säger Johannes.
Men textilindustrin ligger fortfarande långt efter pappersindustrin.
Förra året så var mindre än en halv procent av textilierna som producerades från återvunna källor, motsvarande papper och kartong som var 70 procent.
Vi är vana vid att ta tidningar och kartonger till återvinningsstationen, men har inte alls kommit gång med textilier på samma sätt, säger Johannes Bogren.
Södra är en av världens största skogsägarföreningar belägen i södra Sverige. Här produceras årligen bland annat 1,9 miljoner ton textiloch pappersmassa, trä till bygghandeln och mycket mer.
Att vara en fossilfri och klimatpositiv verksamhet står högt på agendan och därför ser Södra till att även de minsta krokiga träden kommer till användning. Produktion av större slag inkluderar ofta stora fossildrivna maskiner, men för några år sedan introducerades en eltruck som blev den första i sin storlek inom skogsindustrin.
Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna.
Tack alla ni över 6000 medlemmar som bidrog till Naturvetarbarometern. Era svar är värdefulla inte bara för oss, utan är även intressanta för politiker, företag, studenter och alla medlemmar.
Möjlighet till kompetensutveckling är något medlemmarna uppskattar högt hos en arbetsgivare. Du vet väl att sedan den första oktober kan du
en bedömning vilken utbildning du behöver och ansöker hos CSN som med hjälp av den omställningsorganisation som gäller för ditt kollektivavtal bedömer om utbildningen stärker din framtida ställning, eller inte. Du kan inte få omställningsstudiestöd för utbildningar som din arbetsgivare normalt skulle ha bekostat. Här väntar vi på hur praxis kommer utveckla sig.
resurser för att kunna möta efterfrågan på kvalificerade utbildningar. Det är något vi jobbar med att försöka påverka.
även söka det nya omställningsstudiestödet för att stärka din framtida ställning på arbetsmarknaden genom studier med upp till 80 procent av tidigare lön? Detta är en förmån facken förhandlat fram som en del av den nya LAS-överenskommelsen, utöver den kompetensutveckling din arbetsgivare redan ska stå för inom din anställning enligt kollektivavtalen.
Tanken är att man ska kunna bredda eller fördjupa sina kunskaper för att öka möjligheterna att byta roll, jobb eller bransch. Det är du själv som gör
Hittills verkar studiestödet bli en succé. Över 18 000 ansökningar har kommit in för studier till våren och det kommer fortfarande 200 nya per dag. För studier till nästa höst öppnas ansökningen första april. Vänta inte för länge med att söka då ansökningarna behandlas i turordning och handläggningstiderna är långa, kanske tre månader eller mer. Det är ett nytt stöd där olika myndigheter och organisationer ska samverka och de var inte beredda på denna anstormning.
Det är ett flexibelt stöd som vi tror är intressant för många naturvetare. Nu måste också universitet och högskolor få tydliga uppdrag och
För att vetenskap och forskning ska stå fortsatt fri från politisk styrning, enligt Tidöavtalet.
För skärpta inkomstkrav vid arbetskraftsinvandring som aviseras i Tidöavtalet. Det kan drabba doktorander då den genomsnittliga inkomsten för doktorander i Sverige är drygt 30 000 kronor.
”Detta är en förmån facken förhandlat fram som en del av den nya LAS-överenskommelsen.”Patriq Fagerstedt, förbundsordförande
Naturvetarna välkomnar att regeringen vill att politiska beslut baseras på forskning och fakta, liksom att klimatomställningen ska vara effektiv. Här har naturvetare en nyckelroll, men det behövs fler klimatstrategiska roller, främst inom offentlig sektor, för att nå klimatmålen.
Satsningar på kärnkraft kan gynna främst fysiker. Utbildningar inom strålningsfysik kan behöva stärkas för att klara kompetensförsörjningen inom utveckling av ny kärnkraft och strålskydd.
Det är bra att vetenskap och forskning ska stå fortsatt fri från politisk styrning. Men basanslagen bör höjas, och mer medel bör riktas till prioriterade områden. Naturvetarna vill även att fria forskningsmedel garanteras.
Villkoren för arbetskraftsinvandring skärps genom bland annat högre inkomstkrav. Detta kan drabba forskarstuderande och högkvalificerad arbetskraft då den genomsnittliga månadslönen för doktorander i Sverige är drygt 30 000 kronor. Krav på kunskaper i svenska
NATURVETARNAS AVTALSKRAV:
och samhällsorientering kan dessutom göra det svårare att locka talanger till Sverige.
Flera förslag kan förbättra arbetsvillkoren för naturvetare som jobbar på universitetssjukhus. Men Naturvetarna ser en risk att mindre medlemsgrupper glöms bort i omställningen av hälso- och sjukvården. Primärvården ska byggas ut, men till exempel nämns inte behovet av fler dietister för att undvika kostrelaterad ohälsa.
Läs mer: naturvetarna.se/nyheter
CATHERINE JOHNSSON
Strax före jul ska parterna inom IKEM växla yrkanden. Naturvetarna vill bland annat ha en större flexibilitet om var och när man jobbar, och att lönehöjningarna ska ligga över märket hos de företag som går bra.
Lite i det tysta slipar Naturvetarna på sina avtalskrav.
– Vi är klara till 80 procent, säger Sofia Magnusson, som ingår i Naturvetarnas förhandlingsdelegation inom IKEM-området.
Det avtalet omfattar flertalet naturvetare inom life science och kemiföretagen.
Sofia Magnusson jobbar själv på vaccinföretaget Novavax.
genjörer och det finns en samsyn om vilka frågor vi ska driva.
Hur tänker ni kring lön?
– Även om vissa grupper inom LO har gått ut hårt och vill bli kompenserade för inflationen så menar vi att det kravet är omöjligt. Däremot ska det synas i lönekuvertet hos de företag som går bra, där märket ska ses som ett golv och inte ett tak.
Vad blir det i stället?
– Vi vill att föräldralön ska utbetalas från första dagen för nyanställda. Det är en anpassning till andra avtal och skulle göra företagen mer attraktiva, samtidigt som det gynnar jämställdheten. I den frågan har vi Unionen med på noterna.
nen sätts, vilket vi vill ha skrivningar om i avtalen. Ännu en sak vi driver är att fackligt aktiva inte ska missgynnas i lönesättningen, då de gör värdefulla insatser för företaget.
Flexibilitet när det gäller var och när arbetstiden förläggs har seglat upp som en viktig fråga i spåren av pandemin.
– Det handlar både om rätten att kunna jobba på distans och att få vara på arbetsplatsen.
Sofia Magnusson– Vi samarbetar med Sveriges in-
Andra krav?
– Det ska löna sig med högre utbildning när ingångslö -
Naturvetarna vill också ha en lönestatistik som är gemensam för båda parter. Det menar Sofia Magnusson skulle underlätta löneförhandlingarna, då man utgår från samma siffror.
Vem som helst kan bli av med jobbet. Det hände Karin som direkt ringde Naturvetarna som hjälpte henne att få en uppgörelse som hon kan vara nöjd med.
När Karin, som egentligen heter något annat, kom tillbaka från semestern möttes hon av ett besked hon inte ville ha. I den nya omorganisationen fanns inte hennes chefstjänst kvar.
STRED MOT LAS
– Arbetsgivaren ville att jag skulle bestämma mig snabbt, 14 dagar hade jag på mig att avsluta anställningen. Det kändes inte så bra och stred mot reglerna i LAS. Jag hade varit med sedan starten och var bland de först anställda i startup-bolaget.
Hon slängde sig på telefonen till Naturvetarna och fick hjälp direkt.
– Så skönt att Naturvetarna finns när man behöver facket. Jag fick de bästa råden i den situation jag var. Det handlade bland annat om uppsägningsavtalet, där vissa skrivningar som skulle kunna vara till nackdel för mig togs bort.
FICK BÄTTRE AVTAL
Ännu en fördel som Karin framhåller är att hon kunde bolla arbetsgivarens avtalsförslag med Naturvetarnas ombudsman Daniel Wallin.
– Utan den hjälpen hade
avtalet blivit sämre. Det fina var att jag under resans gång kunde ringa och mejla Daniel närapå när jag ville, och fick snabb respons.
Resultatet blev ett avtal som hon kunde vara nöjd med, och
som arbetsgivaren godtog. – I stället för en månads uppsägningstid, enligt avtalet, fick jag dubbla tiden utan att behöva arbeta, avlutar Karin.
PALLE LILJEBÄCKSå skönt att Naturvetarna finns när man behöver facket.”
Det som från början var något som Björn Oliviusson ägande sig åt på fritiden har växt till ett eget företag. Det kombinerade växthuset och fiskodlingen – aquaponic – lockar besökare från hela världen.
När biologen Björn Oliviusson läste på Naturvetarnas hemsida att det inte går att odla kaffe och bananer i Sverige reagerade han direkt.
– Jag kunde inte låta bli att kommentera. Jag odlar exotiska grödor i ett växthus på gamla Berga lantbruksskolan utanför Stockholm. 122 kilo bananer har jag skördat på ett år, säger han entusiastiskt.
I ett system som kallas aquaponic lever matfiskar och växter som i en symbios. Fiskens avföring leds till biobäddarna och blir till bästa gödseln. Kvävet omvandlas till nitrat som växterna kan ta upp. Fisken av arterna tilapia och pacu matas med bland annat bröd, frukt och blad från odlingarna.
– Det tar bara en månad längre att odla bananer här än på Madeira, där en produktionscykel ligger på tio till tolv månader. Och skörden är marginellt mindre. På varje stock växer det runt 30 kilo välsmakande små bananer, sådana som odlas på Kanarieöarna.
17 000 BESÖKARE
Han förklarar att intresset hos privatpersoner är stort. Hittills har han tagit emot 17 400 besökare från 39 länder.
– Allt fler startar den här typen av hållbara system för livsmedelsproduktion med så lite insatsvaror som möjligt. Flera av dessa grödor flygs in i dag, så det finns en stor potential att producera hållbart på hemmaplan.
Det gäller allt från kakao och guava till vanilj och passionsfrukt.
Vad driver dig?
– Att kunna bidra med kunskap och utveckling för att hitta lösningar på samhällets utmaningar. Det här är en viktig pusselbit och öppnar upp för odling i torra områden.
Björns aquaponic-system sprider sig. I Norrtälje finns nu en tvåårig utbildning till akvaponikingenjör på yrkeshögskolan, där Björn är lärare.
– Det har varit många sökande och andra omgången startade i augusti. Intresset för den här odlingstekniken växer i Sverige och utomlands.
Läcker inga kemikalier
Systemet är helt slutet och läcker inga kemikalier till naturen. Nyttoinsekter som nyckelpigor och steklar används i kampen mot skadegörare. Lika viktigt är att välja växtmaterial med omsorg för att undvika sjukdomar i odlingen.
Vattnet cirkulerar
Ännu en fördel är att minimalt med vatten går åt i ett cirkulerande system. Vattenförbrukningen är ungefär en tiondel i jämförelse med ett vanligt växthus. Det regn som faller på det 80 kvadratmeter stora kupolformade växthuset är tillräckligt och samlas upp i tankar.
Biobränsle som värmer
Björn har kopplat in sig på en biobränslepanna. I Sverige finns en stor potential för spillvärme, som kan tas tillvara från till ex-
Utbildning: Biolog.
Gör i dag: Driver eget företag.
Bor: Berga utanför Stockholm.
Kopplar av med: Vandring och svampplockning. Umgås gärna med vuxna barnen och deras familjer.
Ser fram emot: Julhelgen och att boken i aquaponic snart släpps.
empel alla serverhallar som behöver kylas. Från höstdagjämning till vårdagjämning behövs också extra ljus, motsvarande omkring 10 000 kilowattimmar per år.
Fisk på köpet
Fokus ligger på växterna som utgör mellan 80 och 90 procent av produktionen. Man kan säga att man får tio kilo tomater från tio kilo fisk, räknat på gödseln från fisken. Men det är inte från försäljningen av hållbar mat som Björn tjänar pengar. Det kommer folk från hela världen dit på gruppvisningar, som han tar betalt för. Han håller kurser och webbinarier, och säljer konsulttjänster.
SKÄL #196
söker fer biomedicinska analytiker
Åsa – biomedicinsk analytiker
Vi kan hitta 365 skäl för att jobba med oss. Välkommen att hitta ditt skäl. regionvarmland.se/bma
”Här är det möjligt att utvecklas hos en trygg arbetsgivare.”
Här får du koll på våra aktiviteter. L äs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.
STUDENTMÄSSOR:
AKADEMIKERVECKAN: :
Ses vi där?
→ ATLAS career fair 12 april i Lund
→ Arbetsmarknadsdag Uppsala universitet 8 februari
→ Arbetsmarknadsdag Stockholms universitet 8 februari
Ekon Dr Lena Lid Falkman, affilierad forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och lektor i arbetslivsvetenskap vid KAU, kommer att med stora drag måla en tavla med historia och spaning för framtid för att göra oss redo för det nya kunskapssamhället.
När: 10 februari klockan 12.00-13.00
Var: Digitalt
LÅT ETT NATURVETENSKAPLIGT VAL BLI STARTEN
PÅ EN DRÖMKARRIÄR
Funderar du över vilken utbildning du ska läsa? En naturvetenskaplig utbildning öppnar upp för många möjligheter. Naturvetarnas arbetsmarknadsexpert Marita Teräs kommer att berätta om vilka yrken en naturvetenskaplig utbildning kan leda till.
Datum: 1 februari
Tid: klockan 14.00-14.45
Plats: Digitalt
Var med och bidra till Sveriges mest heltäckande lönestatistik för naturvetare.
Ditt bästa verktyg i lönesamtalet
Jämför din lön med andra i motsvarande befattning i din bransch och andra branscher.
www.naturvetarna.se/loneenkat
FINNS PÅ DJURETS UNDERSIDA OCH RYMMER GÄLARNA PYRAMIDAL VÄRT ATT REGISTRERA
BROSKSKIVA
ORIMLIGHET
RÖRLIGT FISKEREDSKAP
SVÄNGIG FYRHÖRNING
STELNAR I LUFTEN
RISVIN
TÄFT I PROGRAM
GENERATRISFIGUR
KNATTE
VÄCKS I VISS STOL ÄMNEN I NORGE ORD DJUP KVINNORÖST
SES SNUBBLA ÖVER TIGERFÄLL FÖRFÄDER
TOPPAS MED PARAFFIN
ORGANISK FÖRENING MED VÄTEATOM UTBYTT MOT EN HYDROXYLGRUPP, RESPEKTIVE FÖR FRAMSTÄLLNING AV PLASTER
BÖR HEN SOM ÖNSKAR LÄNGRE BINDNINGSTID?
FODRAL UTREDARE PÅ TOPP UPPVÄXTPLATS
SPELKORT RINGREVET SMART GUCKOSKO TRÄNING PÅ MATTA
SKILDA JENS ... KRAG
BÅTKLYKA
Konstruktör: lena-holmlund.com
Vinnare
Vinnare av förra numrets korsord är
Anna Flisberg i Segeltorp
Tävla och vinn!
Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 10 januari vill vi ha din lösning. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.
Environment and climate are losers in the government’s budget. In numbers, the appropriations for measures for valuable nature will decrease by 45 percent in 2023 and a further 10 percent in 2025. This means that you will go from today’s 2 billion kroner to 910 million kroner in three years.
The leaks on the Nordstream pipelines have created a concern that the ecosystem will be damaged. But it is uncertain how big the impact will be.
”We don’t know that and that’s why it’s so important to be on site from the beginning and have continuous monitoring,” says Thomas Dahlgren, marine biologist at the University of Gothenburg. ”This is mainly done with the help of gliders, small autonomous research craft that collect data and send it via satellite to researchers on land”.
He further believes that there is no previously measured release of methane gas that is comparable to this. The methane will be broken down by bacteria, but it is unclear how quickly and what impact it will have. In October, three gliders from the University of Gothenburg were placed in the area to collect water data.
Isak KleistIt is good that science and research should continue to be free from political control, Naturvetarna thinks. But the base grants should be increased, and more funds should be directed to priority areas. The natural scientists also want free research funds to be guaranteed.
The conditions for labor immigration are tightened through, among other things, higher income requirements. This can affect PhD students and highly qualified workers as the average monthly salary for PhD students in Sweden is just over SEK 30,000, Naturvetarna means. Requirements for knowledge of Swedish and social orientation can also make it more difficult to attract talent to Sweden.
The appropriations for environmental monitoring will be reduced by 27 percent until 2025 and will then amount to SEK 379 million.
The budget for the entire expenditure area 20, where large parts of the environmental budget are located, is cut from 23.75 billion this year to 19.55 billion in 2023.
Naturvetarna has drawn up a direction for what they want in the agreement movement in 2023.
– The job market for natural scientists is good, among other things as a result of the fact that natural scientists have important roles when the global sustainability goals are to be achieved. It is a good prerequisite for higher wages and better conditions, says Naturvetarna’s head of negotiations Madeleine Warghusen.
But at the same time she raises a warning finger that not everyone can be compensated for the high inflation.
– We do not want to contribute to fueling inflation. No one wins from that. However, it is important that the salary reflects the value that natural scientists contribute. It should pay to take on greater responsibility and new tasks. Good performance must be reflected in the salary envelope, says Madeleine Warghusen.
Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se
När ekonomin är ansträngd behöver många se över sina utgifter. Då är det viktigt att prioritera rätt och behålla försäkringar som ger dig ekonomisk trygghet om olyckan skulle vara framme. Det är i sämre tider de kan var som allra viktigast.
Boka en kostnadsfri rådgivning
Har du funderat på vilka försäkringar du bör ha utifrån din livssituation? Behöver du hjälp kan du boka en kostnadsfri rådgivning hos någon av våra licensierade rådgivare och se till att du har rätt försäkringar utan att vara överförsäkrad. Boka din tid på akademikerforsakring.se/radgivning.
Du kan också boka din tid genom att skanna koden.
