2 minute read

Östersjöns ekosystem övervakas efter gasläckan

framför allt med hjälp av gliders, små autonoma undersökningsfarkoster som samlar in data och skickar via satellit till forskare i land”.

Läckorna på Nordstream-ledningarna har skapat en oro för att ekosystemet ska ta skada. Men det är osäkert hur stor påverkan blir.

Advertisement

”Det vet vi inte och därför är det så viktigt att vara på plats från början och ha en kontinuerlig övervakning”, säger Thomas Dahlgren, marinbiolog vid Göteborgs universitet. “Detta sker

Han menar vidare att det inte finns något tidigare uppmätt utsläpp av metangas som är jämförbart med detta. Metanet kommer att brytas ner av bakterier, men det är oklart hur snabbt och vilken påverkan det kommer att ge. I oktober placerades tre gliders från Göteborgs universitet ut i området för att samla in vattendata.

Isak Kleist

Kemin som ger parfymen en personlig doft

Parfym är en populär vara som används för att ge väldoft åt människor, rum och föremål, men vad är egentligen kemin bakom parfym?

Parfymer benämns med titlar beroende på koncentrationen parfym: parfym (15–30%), eau de parfum (8–15%), eau de toilette (4–8%) och eau de Cologne (3–5%). De komponeras med olika noter – det vill säga dofter – med varierande kokpunkter, som därför sitter kvar på kroppen olika länge.

Basnoten, som har högst kokpunkt, kan sitta kvar i flera dagar, medan mellannoten och toppnoten avdunstar snabbare. Doftprofilen kan därmed variera beroende på vem som bär parfymen, eftersom kemiska ämnen påverkas av värme. Därför kan en populär parfym avge en unik doft när den sitter på just dig! Aomi Thurén-Yoshida

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

Fr Ga En Naturvetare

Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Kan sillen i Östersjön ta slut?

Beståndet av strömming/sill är på väg ner i Östersjön, ändå höjs fiskekvoterna på sina håll. Hur kan det komma att påverka det kustnära och småskaliga sillfisket? Kan fisken till och med ta slut?

Sillen/ strömmingen i Östersjön är uppdelade i tre förvaltningsområden: väster om Bornholm, centrala Östersjön, mellan Bornholm och Ålands hav, och Bottniska viken. Både det västra och centrala beståndet har minskat med runt 80 procent. Nu stängs fisket mer eller mindre väster om Bornholm, medan kvoten i centrala Östersjön höjs med 32 procent. Samtidigt kommer rapporter om att kustfiskare vid ostkusten knappt hittar sill/strömming alls. I Bottniska viken är det för kustfiskarna svårt att fånga strömming i rätt storlek, vilket har lett till beredningsindustrier lägger ned.

Vad som ytterligare komplicerar bilden är att inom varje förvaltningsområde är sillen/strömmingen dessutom uppdelad i en mängd genetiskt, skilda bestånd. Det kan förklara varför uppfattningen om beståndens utveckling varierar mellan olika kuststräckor. Det innebär också att bestånd kan försvinna eller

Hur ser framtidens datorer ut?

Hur starka och snabba kan framtidens datorer bli? Finns det någon övre gräns och vilken teknik kan komma att användas? Kan vi räkna med nya tekniksprång?

Jag föreställer mig att datorer i framtiden kommer att bli snabbare och mindre. Nya tekniksprång kommer att bidra mycket till dessa förbättringar. Eftersom vi nu närmar oss slutet av Moores lag kan vi inte lita mycket på att öka antalet transistorer för att förbättra datorernas kapacitet.

I stället finns andra möjligheter på olika nivåer. På mjukvarunivån modifieras applikationer för att uppnå en effektivare användning av datorer. På arkitekturnivån får domänspecifika arkitekturer mer uppmärksamhet nuförtiden, där en arkitektur eller en accelerator är designad för att tjäna en typ av applikation för att säkerställa bättre användning av hårdvaruresurser.

Nya datorparadigm, till exempel datoranvändning i minnet, får snabbt mer forskningsfokus. Och, naturligtvis, nya framväxande teknologier som kvantdatorer visar lovande möjligheter för hur datorer i framtiden kan se ut.

Nesma Rezk, forskningsingenjör vid Akademin för Informationsteknologi på Högskolan i Halmstad minska till mycket låga nivåer. Det är också något som redan kan förmodas ha skett. Så ja, fisken kan ta slut eller minska till nivåer där fortsatt fiske är omöjligt. Det har på sätt och vis redan skett längs Bottenhavskusten och i Stockholms skärgård.

Henrik Svedäng, docent i marin ekologi, forskare vid Östersjöcentrum, SU och Havsmiljöinstitutet, GU

This article is from: