Naturvetaren nr 2-2024

2

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

Upptäckt som ger klirr i kassan Naturvetare utsätts för hat och hot Så kan forskningsmiljarder hamna i Sverige

”

Fler kvinnor behövs i skogsbranschen.”

Skogschef Mimmi delar ledarskapet när teamet växer

Duellen: Ska vi gräva efter mineral i haven? | Månadens fråga: Hur blir du anställningsbar? | Företag: Dietist ger goda kostråd

Nr 2 / 2024

Ha en riktigt fin sommar!

Ekolog som vill

bidra till Stockholms utveckling

Stockholm – vår huvudstad med miljoner drömmar, förväntningar och ambitioner.

Vi jobbar för alla som lever här idag och i framtiden. Nu söker vi dig som vill tänka stort, nytt och annorlunda med oss – för stockholmarna.

Vi söker dig som vill bidra till Stockholms utveckling i arbetet med biologisk mångfald och ekologi i stadens stadsutvecklingsprojekt.

Som ekolog på explateringskontoret stöttar du projekten i ekologifrågor, artskyddsförordningen och åtgärder som rör biologisk mångfald.

Läs mer om tjänsten på ledigajobb.stockholm.se Välkommen med din ansökan!

Naturvetaren En förmån för dig som är medlem i fackförbundet Naturvetarna. Utkommer fyra gånger per år.

KONTAKT NATURVETARNA Planiavägen 13 Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se www.naturvetarna.se

REDAKTION redaktion@naturvetarna.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Palle Liljebäck Art Director Katarina Bengtsson Skribenter Erik Aronsson, Nikita Zeiloth, Ellinor Molin Omslag Jonas Westling

TRYCK Norra Skåne Offset AB ISSN: 2000–2424 Upplaga: 34 300 ex.

Trycks på miljövänligt papper.

Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering

ANNONSBOKNING Urban Hedborg, 08-732 48 50 Materialadress urban@uhmarketing.se

Nästa nummer ute: 26 september Deadline annonser: 23 september Prenumeration 400 kr per år för icke medlemmar

Ingen ska behöva vara rädd på jobbet Hat och hot är vardag för många med-

”Bilens nos är alltid riktat mot utfarten för att snabbt kunna ta till flykten.”

lemmar i Naturvetarna. Och det är inte bara djurskyddsinspektörer som drabbas, även om de tillhör de mest utsatta.

Omhändertagande av djur är ofta förknippat med mental ohälsa, där djurägare inte klarar av att sköta sina djur.

Ett sådant beslut kan mötas med ilska, där det förekommer att inspektörer både hotas och utsätts för våld.

inte hemma i en demokrati, där man löser problem i samtal och dialog.

Naturvetare som jobbar för att skyd-

En undersökning visar också att

da miljön drabbas också av trakasserier. ”Man är aldrig välkommen vid en kontroll”, säger en miljöskyddsinspektör i reportaget lägre fram i tidningen. Vid ett tillfälle blev hon jagad med järnrör och bilens nos är alltid riktat mot utfarten för att snabbt kunna ta till flykten. Men hon står ut då hon känner att hon gör en insats för miljön, som kan handla om att skydda mark och vattendrag från utsläpp av kemikalier.

Lite mer oväntat blir personal i en nationalpark utsatta för kränkande behandling. Här handlar det om att bråkmakarna har en annan syn på hur skogen ska skyddas. Sådant beteende hör förstås

forskare och lärare inom akademin är utsatta. Men då handlar det mest om interna problem, där kollegor och studenter kränker varandra. Här har universiteten själva ett ansvar för en god arbetsmiljö. Men det förekommer också att forskare som deltar i samhällsdebatten i frågor om klimat, kost, vacciner och annat blir uthängda i sociala medier.

Men en ljusning är i sikte. En utredning har flera skarpa förslag som kan förebygga den här typen av problem. Läs om det längre fram i tidningen.

Palle Liljebäck, chefredaktör

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

3

Nr/ 2 SID 12

Duellen: Ska vi gräva efter mineral i haven?

Vi behöver metaller i den gröna omställningen. Men måste de tas från haven?

SID 14

Månadens fråga: Vad gör du för att vara anställningsbar om fem år?

Tryggheten ligger mer i den egna kompetensen än lagar och regler på en snabbt föränderlig arbetsmarknad.

SID 36

Kelda säkrar bevis Kelda Stagg är kriminaltekniker vid Polisen och utbildad molekylärbiolog. Det är en arbetsmarknad som växer för naturvetare.

28

Från ett blodprov är det möjligt att analysera 5000 olika protein tack vare en teknik som utvecklas av bioteknikföretaget Olink.

4

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

Mimmi Almqvist ser fördelar i ett delat ledarskap när teamet växer och ska svetsas ihop.

8

36

Som forskningsråd inom EU arbetar Ana Beramendi för svenska intressen när forskningsmedel för närmare hundra miljarder euro ska fördelas.

NATURVETARNA I MEDIA

Bygg klimatpolitiken på forskning och vetenskap I en debattartikel i Altinget lyfter Petra Malm Danielson, samhällspolitisk chef på Naturvetarna, behovet av en klimatpolitik som är baserad på forskning och vetenskap. Bakgrunden är en opinionsundersökning som Naturvetarna låtit göra som visar att nästan nio av tio tillfrågade anser att det är viktigt att klimatpolitiken är förankrad i forskning och vetenskap.

Altinget 20 maj

Uppsnappat om oss i media

Dra nytta av Sveriges hälsodata Naturvetarnas förbundsdirektör Frida Lawenius är en av undertecknarna när 34 organisationer uppmanar regeringen till tre krafttag för att ta vara på potentialen i Sveriges hälsodata. I en rapport identifieras hinder i tre starkt integrerade processer, samt konkreta åtgärdsförslag till regeringen och regionerna.

DagensSamhälle 20 maj

Den kvalificerade arbetskraften finns här Behovet av att locka internationella talanger till Sverige betonas ofta i samhällsdebatten. Utländsk expertis anses oumbärlig för den gröna omställningen, vår konkurrenskraft och välfärd. Vi har goda nyheter. Kompetensen finns i stor utsträckning redan här, bland dokorander och forskare från andra länder, skriver Frida Lawenius, förbundsdirektör, Naturvetarna och Therese Lindkvist, projektledare Euraxess Sverige i en debattartikel.

Göteborgs-Posten 27 maj

Varför är du med i Naturvetarna?

– För att kunna påverka mina och mina kollegors arbetsvillkor.

Det gäller också lönerna som vi jobbar för att höja till en nivå som speglar den nytta vi tillför hälso- och sjukvården. Arbetsmiljön för oss dietister är också viktig då vi åker runt och träffar patienter på vårdcentralerna i regionen.

Varför just Naturvetarna?

– Det självklara valet för dietister. Och det känns tryggt. Hittills har jag inte själv utnyttjat det fackliga stödet, men det kan behövas nu när jag sedan några veckor tillbaka är förtroendevald och sitter i styrelsen för Naturvetarföreningen i Västra Götaland.

Lovisa Andersson Yrke: Dietist i region Västra Götaland.

Utbildning: Dietist från Göteborgs universitet.

Förtroendeuppdrag: Nybliven ledamot i styrelsen för Naturvetarföreningen i regionen.

Kopplar av med: Läser böcker, odlar grönsaker och blommor.

Vad gör du på jobbet?

– Jag ger kostråd och inspirerar till goda matvanor för folk i allmänhet.

Den andra delen av jobbet handlar om kostrådgivning till sjuka och

multisjuka patienter, där maten kan ge symtomlindring och påskynda läkning.

Effekten av läkemedel kan också bli bättre med rätt kost.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

5

200 tjänster bort inom klimat, miljö och natur Naturvårdsverket, Länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten och flera andra myndigheter tvingas dra ner på värdefull hållbarhetskompetens. Sammanlagt kommer mer än 200 tjänster, sannolikt fler, tas bort. Det är en konsekvens av regeringens budget för 2024 med kraftigt minskade medel för klimat, miljö och natur.

– Det här är ett kortsiktigt tänk som inte är bra för Sverige. Vi tappar viktig expertis och innovationsförmåga. Det skadar vår konkurrenskraft och vår förmåga att ställa om till ett hållbart samhälle, säger Per Sjödin, förhandlingschef på Naturvetarna.

Tjuvlyssnar mobilen på dig?

Det är lätt att få känslan att mobilen lyssnar på vad du säger när reklam om en vara som du har pratat om dyker upp i ditt flöde på sociala medier. Eller är det bara en tillfällighet? Det verkar så. Än så länge har ingen lyckats bevisa att mobilen tjuvlyssnar på dig.

Mobiler kan samla in mycket information, som var du befinner dig, rörelsedata och ljusförhållanden.

Ljudupptagning är också möjligt att göra, men innebär inte att det verkligen sker.

– Om någon kunde bevisa det hade det varit en sensation. Kollegor till mig har bland annat undersökt hälsoappar. Vi har inte sett några exempel på att apparna gjort aktiva avlyssningsförsök, säger Stefan Alfredsson, universitetslektor i datavetenskap vid Karlstads universitet, till forskning.se.

6

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

Att ha kul på jobbet ger lönsamhet Upplever du att du presterar bättre när du har roligt på jobbet. I så fall är din magkänsla rätt. Lönsamheten hos företag kan öka med 20 procent om det är kul på arbetsplatsen, enligt en undersökning från analysföretaget Brilliant Future.

Men det handlar inte bara om att skratta tillsammans. Att ha kul på jobbet – eller egentligen trivas där – handlar om att ha bra kollegor som man delar värdegrund med. Lika viktigt är att vara en del av en engagerad arbetsgrupp, där

alla är lyhörda och att cheferna bryr sig om sina medarbetare.

Varierande arbetsuppgifter och möjligheter till personlig utveckling väger också tungt.

300 meter Så hög blir världens högsta vindkraftverk, räknat på avståndet mellan markytan och navet. Som jämförelse är Karlatornet i Göteborg – Nordens högsta byggnad – 245 meter.

Planen är att vindkraftverket ska generera 3,8 megawatt, vilket räcker till att förse 4 500 hushåll med el. Det är mer än dubbelt så mycket som de mer normala vindkraftverken med en höjd på 120 meter ger.

Med teknisk utveckling räknar man med att kapaciteteten kan fördubblas i framtiden, där varje vindkraftverk försörjer 8 000 hushåll med el.

I tyska Branderburg, där bygget sker har det inte varit några större protester från lokalbefolkningen, vilket kan bero på att de tidigare har tagit del av vinsterna från vindkraften där.

DUELLEN

Ska vi gräva efter mineral i haven?

Världen behöver mineraler i den gröna omställningen. Men måste de hämtas på djupet av våra hav? Ja säger Norges regering, medan en geolog varnar för att ekosystemet kan ta skada.

Ja!

Nej!

Astrid Bergmål,

Erika Ingvald, tf avdelningschef Mineralresurser på SGU

statssekreterare i Norges regering

1. Ditt främsta skäl till att djuphavsbrytning är en bra/dålig idé.

2. Vilka risker finns det för det ekologiska systemet i haven?

3. Vilka mineraler finns i havet som inte finns på land?

4. Skulle djuphavsborrning påskynda den gröna omställningen?

1.

Världen behöver mineraler i den gröna omställningen. Den geopolitiska utvecklingen understryker vikten av att säkra tillgången på viktiga mineraler och metaller från flera källor, och att de kommer från länder med stabilt och demokratiskt styre – med goda rättigheter och trygghet för arbetarna.

2.

I Norge har vi god erfarenhet av sund ekosystembaserad havsförvaltning. Detta kommer också att ligga till grund för hanteringen av havsbottenmineraler. Inledningsbeslutet innebär inte att tillstånd har beviljats för utvinning av havsbottenmineral, utan att staten kan ge tillstånd till privata företag. I första hand handlar det om att samla in mer kunskap och att undersöka om det går att gå vidare med utvinning på ett sunt och hållbart sätt. De första möjliga planerna för utvinning ska godkännas av både energidepartementet och stortinget.

3.

Mineralutvinning på havsbotten kan ha en stor framtida marknadspotential, som med mineraler på land. Mineraler från havsbotten, inklusive från norska kontinentalsockeln, kan bidra till att diversifiera den framtida tillgången på dessa metaller som världen behöver.

4. Efterfrågan på mineraler förväntas öka, bland annat som ett

resultat av att förnybar teknik är mycket mer mineralintensiv än de fossilbaserade energisystemen. Att underlätta en ökad diversifiering av försörjningskällor för mineraler och metaller kommer att bidra positivt till genomförandet av världens energiomställning och här kan havsbottenmineraler spela en roll så länge det kan göras på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.

1.

I dagsläget har vi inte tillräckligt med kunskaper för att veta hur havet och ekosystemen skulle påverkas om man rör upp en massa slam i vattenmassorna. Det finns också frågetecken om hur långt från utvinningen havet skulle påverkas.

Vi har inte teknik för att djuphavsbryta utan påverkan.

2.

Den stora risken är att vi har för lite kunskap för att kunna göra vettiga riskbedömningar. Men det finns nog inget bättre land än Norge att djuphavsborra – prospektera efter – metaller sett till den kompetens man har byggt upp i sin oljeindustri och med det generella miljöansvar man tar.

3.

Det vi har att röra oss med, och det vi har behov av, är det periodiska systemet. Allt som finns i haven finns också på land. Skälet till att man vill bryta råvaror på havsbotten är mer att man vill slippa hantera de motstridiga intressen som brytning på land medför.

4.

Inte säkert alls. Haven är en viktig del i jordens klimatsystem. De är redan idag hårt stressade om man till exempel läser om situationen vid barriärrev och poler. I värsta fall kan utvinning på havsbotten störa havsströmmar och biotoper på ett sätt som skulle kunna förvärra situationen.

Hela problemet är att vi vet alldeles för lite.

N A T U R V E T A R E N 2 / 2024

7

Profilen

Ana jobbar för att forskningsmiljarder ska hamna

ige i Sverige

Som forskningsråd inom EU arbetar Ana Beramendi för svenska intressen när forskningsmedel för närmare hundra miljarder euro ska fördelas. Öppen vetenskap, jämställdhet och excellent forskning är några av de frågor hon driver i förhandlingarna.

TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Iris Felicia Haidau

8

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

Häng med Ana under en dag i Bryssel 09.00

10.00

På plats i den svenska representationen i EU efter en cykeltur (elcykel) på runt 17 kilometer från Waterloo, där hon bor med sin familj. Vid dåligt väder tar hon tåget.

Förhandlingar inom rådsarbetsgruppen om forskning och innovation. Här gäller det att föra fram svenska intressen och bygga allianser med andra länder för att nå framgång.

Ana Beramendi Aktuell: Forskningsråd vid Sveriges representation i EU. Utbildning: Disputerad i zoologisk morfologi. Gjorde sin postdoc på Max Planckinstitutet i Tyskland.

Karriär: Forskningssekreterare för EU-frågor vid Vetenskapsrådet. Verksamhetssamordnare för Sveriges unga akademi. Head of Research, Sveriges forsknings- och innovationskontor i Bryssel.

Bor: I Waterloo, en liten stad söder om Bryssel.

Fritid: Upptäcker vackra Belgien, umgås med vänner, går på konserter. Håller i gång med cykling och styrketräning.

Läser just nu: Dit du går, följer jag, av Lina Nordquist.

11.00 Möte med ambassadörer och ministrar från andra EU-länder för att diskutera forskningsfrågor, men också rymdfrågor som ligger på hennes bord.

13.30

Lunch tillsammans med kollegor vid Sveriges represen-

tation i EU. Där jobbar 120 tjänstemän från regeringens alla departement. Utbudet av restauranger är stort i Bryssel, även om det ofta är representationens egen restaurang som gäller för Ana.

14.30 Avstämning med ambassadören inför kommande råds-

möte med ministrar från andra EU-länder för att diskutera forsknings- och rymdfrågor.

15.00 Tar emot besökare från Sverige. I dag är tjänstemän från Naturvetarna i Bryssel för att lära sig mer om hur ”Horizon Europe” fungerar och få

fler svenskar att ansöka om forskningsmedel.

18.00 Det är inte alla dagar som hon är hemma så dags. Men just nu är det lite lugnare så hon hinner umgås med familjen, träna och boka in konsertbesök.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

9

Profilen

är det går bra i en förhandling trivs Ana Beramendi som bäst. Det är mycket som står på spel när EUska fatta beslut om världens största forsknings- och innovationsfond.

Det handlar om 95,5 miljarder euro under en sjuårsperiod som forskare, företag och offentliga aktörer kan ansöka om. Det ramprogram som gäller nu och löper ut 2027 benämns ”Horizon Europe”.

– Att få representera Sverige i ministerrådets arbetsgrupp för forskning i Bryssel är det roligaste jag har gjort hittills. Jag hade också förmånen att leda förhandlingarna under det svenska EU-ordförandeskapet våren 2023. Att få jobba i en

– Att få representera Sverige i ministerrådets arbetsgrupp för forskning i Bryssel är det roligaste jag har gjort hittills.

10

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

”melting pot” och möta människor från hela världen är stimulerande.

CHANS ATT PÅVERKA

ramprogram, som kommissionen förväntas lägga fram 2025. Nu kan svenska aktörer göra inspel i frågor som Sverige vill värna eller förbättra.

Tidvis är det hektiskt och mycket att göra. Tolvtimmarspass och arbete på söndagar är inte ovanligt. Men nu är det lugnare och hon hinner med att njuta av fritiden. ”Horizon Europe” är uppbyggt kring tre prioriterade områden: vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och industriell konkurrenskraft, liksom banbrytande innovationer. Utmaningarna handlar om allt från klimat och jordbruk till digitalisering och rymden.

– Nu jobbar vi med att ta fram svenska ståndpunkter om nästa

Mycket talar för att EU-parlamentet vill utöka anslaget i ett tufft geopolitiskt läge. Det råder till exempel brist på halvledare, som man vill bli mer självförsörjande på. Artificiell intelligens, AI, och superdatorer ligger också med i vågskålen.

Formellt går det till så att kommissionen lägger fram ett förslag på eventuell ny inriktning av forskningsmiljarderna, som rådet och EU-parlamentet sedan gemensamt fattar beslut om. Det har föregåtts av

AI OCH SUPERDATORER

förhandlingar i olika instanser inom parlamentet och inom rådet, där Ana Beramendi jobbar för att svenska ståndpunkter ska få så stort genomslag som möjligt.

Vad är viktigt för Sverige?

– Vi har drivit på för fortsatt stöd till grundforskning och att få in utmaningsdriven forskning. Att förenkla ansökningsprocessen och göra den mer transparant har också varit en viktig fråga för Sverige.

EXCELLENS OCH ÖPPENHET

Hon förklarar att excellens är ett nyckelord, liksom att forskningsresultat och data ska vara öppna och tillgängliga för alla.

– Jämställdhet och forskningssäkerhet, som innebär att etik och andra akademiska principer upprätthålls i forskningssamarbeten är viktigt för Sverige. Men också att inte EU:s och medlemsländernas säkerhet äventyras.

Min roll är att bevaka att ramprogrammet utformas så att de passar svenska förhållande.” lägger totalt 3,4 procent av BNP på det.

Snittet i EU ligger på 2,2 procent.

BYGGER ALLIANSER

I det politiska spelet är det viktigt att bygga allianser för att få igenom sina ståndpunkter.

– Det handlar om att landa i kompromisser som alla kan känna sig relativt nöjda med, där det gäller att få med kommissionen och parlamentet.

Det innebär att det blir en del kontak-

ter med både tjänstemän i kommissionen och politiker i parlamentet.

Minst lika viktigt är samarbetet med kollegorna som är ansvariga för EU-frågor inom utbildningsdepartementet hemma i Sverige.

– Den dialogen och det stödet behövs inför förhandlingar. Det kan handla om allt från att ha tydliga instruktioner om svensk förhandlingslinje till strategiska överläggningar.

Mycket talar för att EU-parlamentet vill utöka FoU-anslaget i ett tufft geopolitiskt läge.

Hur klarar sig Sverige i konkurrensen?

– Det går ganska bra, men vi kan förstås bli bättre. Regeringen har därför inför Horisont Europa beslutat om en nationell strategi för att stärka svenskt deltagande.

Räknat i fördelade medel hamnar Sverige runt tionde plats.

– Min roll är att bevaka att ramprogrammet utformas så att de passar svenska förhållanden, där vi uppmuntrar till samverkan mellan akademi och industri.

De miljarder som EU satsar på forskning och utveckling genom sina ramprogram kan ses som ett komplement till ländernas egna satsningar. Ramprogrammet står för runt 5 procent av all offentlig finansiering av forskning och utveckling inom EU. Sverige satsar mycket på forskning och

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

11

Aktuellt

PANELEN

Kommer Sverige klara klimatmålen?

Nina Ekelund,

Michael Tjernström

Helena Storckenfeldt

generalsekreterare Hagaintiativet

klimatforskare, Uppsala universitet

(M) riksdagsledamot

– Nej, Sverige kommer inte klara klimatmålen till 2030, och det kommer också vara svårt att nå målen till 2045.

Om det ska ske måste en superväxel läggas in. Med sänkt reduktionsplikt och sänkt bensin- och dieselskatt så ökar utsläppen. Det gör det än svårare att minska utsläppen. Denna bedömning delas av Klimatpolitiska rådet, Finanspolitiska rådet, Naturvårdsverket och Energimyndigheten.

– Nej, men det är inte helt kört att klara tvågraders-målet om rätt saker görs. Men det blir svårare och svårare, särskilt i ett läge där utsläppen ökar.

Det är den totala mängden koldioxid i atmosfären som räknas. Därför spelar det roll vad vi gör fram till 2045. De extremväder vi redan nu upplever genom skyfall och torka är bara början på en trend som pekar åt fel håll.

– Den borgerliga regeringen har tagit fram en klimatpolitisk handlingsplan som skapar förutsättningarna för att nå klimatmålen. För första gången finns en plan för hur Sverige ska nå hela vägen till nettonollutsläpp.

Det är en utmaning av rang vi står inför. 2030 ligger bara runt hörnet och det finns mycket kvar att göra. Vi är dock övertygade om att vi genom välavvägda beslut kan minska våra utsläpp och nå klimatmålen.

Vad borde göras?

– Det behövs en samlad politik för minskade utsläpp inom alla sektorer och det behövs ett tydligt politiskt ledarskap för hur utsläppsminskningarna ska gå till samt för att också få med sig svenska folket på dessa minskningar. Politik handlar inte om passivitet utan att aktivt visa på det framtida samhället och bidra till att skapa en rättvis samhällsomställning.

På kort sikt behövs en strategi för biobränslen i transport- och industrisektorn, effektivisering i transportsystem, infrastruktur för elbaserade transporter, minskad resursanvändning, utbyggd förnybar energi med mera.

12

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

Vad borde göras?

– Ett effektivt sätt att snabbt få ner utsläppen är att återinföra reduktionsplikten och klimatbonus för elbilar. Problem med höjda bränslepriser får man lösa på annat sätt. Tillståndsgivningar för sol och vindkraft måste gå snabbare, då det är bråttom att sänka utsläppen. Kärnkraften kan behövas, men den är dyr och tar lång tid att få i drift.

Att låta bli att avverka skog och att återskapa våtmarker har marginell betydelse. Skogen ska brukas, där träråvaran ska användas i till exempel byggmaterial för att lagra koldioxid. Att bränna råvaran är ett nollsummespel.

Lyssna på Michael i Naturvetarpodden

Vad borde göras?

– Till 2045 kommer vårt elbehov att fördubblas. Vi lägger därför fokus på att korta tillståndsprocesser, skapa förutsättningar för alla fossilfria kraftslag och på att bygga ut laddinfrastrukturen så elbilen blir ett möjligt alternativ för fler. Efter 2045 ska Sverige uppnå negativa utsläpp. Då krävs långsiktiga lösningar som håller hela vägen.

Hall å dä r!

Klart med kollektivavtal på Olink Proteomics Nu har bioteknikföretaget Olink Proteomics i Uppsala tecknat kollektivavtal med Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och andra Saco-förbund.

– Det är ett naturligt steg och vi är glada att ha fått det på plats, säger Linnéa Wikberg, ordförande för akademikerföreningen på företaget.

En av fördelarna är att arbetsgivaren nu måste förhandla med facket vid förändringar och att förmåner, som lönerevision varje år, semester, föräldralön och pensioner, finns inskrivna i kollektivavtalet.

– Det innebär att arbetsgivaren inte kan ta bort eller förändra villkoren hur som helst, utan de måste förhandlas med facket först. Det är också en trygghet att företagets policies inte kan bli sämre än det centrala kollektivavtalet mellan Naturvetarna och arbetsgivarparten IKEM, Innovation- och kemiföretagen.

Tidigare har de numera runt 400 anställda på Olink

Proteomics blivit informerade om sin nya lön utan löneförhandling.

– Nu har alla rätt till lönesamtal, där medarbetarna i dialog med närmsta chef har möjlighet att argumentera för sin lön. Det bäddar för en mer rättvis lönesättning.

Vad driver dig som ordförande för Akademikerföreningen?

– Det känns bra att representera kollegorna. Att personalen går samman rimmar också bra med företagets värdeord ”We do it together”, säger molekylärbiologen och produktspecialisten Linnéa Wikberg.

Hon är också stolt över att jobba på ett företag som vuxit snabbt och som bidrar till medicinska framsteg till nytta för människor.

Tror vi oss veta mer än vi gör?

Anna Rosling Rönnlund menar att vi litar för mycket på vår magkänsla när det kommer till fakta. Det ska hon tala om på Naturvetarnas kongress i höst.

– Ja, och det gäller även högutbildade som ibland gissar i stället för att hålla sig till vetenskap och fakta. Däremot har specialister god kunskap inom sitt område, men när de är i utkanten av det så tror många att de är mer kunniga än de är.

Hur hänger det ihop?

– När det till exempel gäller orättvisor i världen är det lätt att överskatta det egna fältets problem, särskilt om man har ett starkt engagemang i frågan. Ännu en förklaring är att man inte hänger med i trenderna och tror att det som var sant för tio år sedan gäller än i dag.

Vad leder det till?

– Att beslut kan fattas på felaktiga grunder, vilket leder till att besluten blir sämre än vad de annars skulle vara.

Hur ska man tänka som individ?

– Utgå från att du har fel, var ödmjuk och nyfiken, och lita inte på din magkänsla. Fundera på när du lärde dig den fakta som du tror är rätt. I dag har vi tillgång till data i överflöd på internet, så det är möjligt att ta reda på fakta på ett helt annat sätt i dag än för trettio år sedan.

Men är det så enkelt som att googla?

– Även här krävs ett kritiskt öga för att kunna skilja sant från falskt. I det ligger att ta reda på källan och vara allmänt dataläskunnig.

Vad tror vi mest fel om?

– Hur folk mår i olika länder med olika levnadsstandard har många en dålig uppfattning om. 70 procent av allmänheten svarar fel på den frågan, medan alla i en mer högutbildad grupp som vi testade svarar fel.

Vad är rätt svar?

– Det får bli en cliffhanger till Naturvetarnas kongress i höst. Deltagarna där kommer också att testas på sina kunskaper om världen med fokus på miljö och klimat.

PALLE LILJEBÄCK

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

13

MÅNADENS FRÅGA

Vad gör du för att vara anställningsbar om fem år?

Arbetsmarknaden förändras nu i snabb takt och tryggheten ligger mer i den egna kompetensen än lagar och regler.

Nu undrar vi vad du gör för att vara attraktiv om fem år.

Kommentarer från webben nedan. Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se

”Jag läser pedagogik och siktar på en kandidatexamen.

ML

"Eftersom min pension närmar sig med stormsteg ska jag förstärka, förbättra och finputsa en del av mina kunskaper och kompetenser för att kunna jobba så länge som möjligt och ha en bra pension när det blir dags. " Jacqueline

”Anstränger mig för att följa utvecklingen av saker som kan vara avgörande för min jobbrolls utveckling, t.ex. AI.” Simon

14

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

Din rätt till kompetensutveckling När arbetsmarknaden förändras i snabb takt är behovet av kompetensutveckling stort hos naturvetare. Men det ser lite olika ut i olika branscher.

I branscher med snabb utveckling, där naturvetare ofta jobbar, är behovet av kompetensutveckling stort.

Men kursutbudet behöver anpassas med fler korta och flexibla kurser för att göra naturvetare mer attraktiva på arbetsmarknaden, enligt en färsk rapport från Naturvetarna.

Naturvetarna har i en ny rapport tagit ett helhetsgrepp om kompetensutveckling och samlat all information du behöver om dina rättigheter och möjligheter att kompetensutvecklas. Analysen visar att naturvetare får mer kompetensutveckling än andra, men samtidigt finns det ett fortsatt behov för många verksamheter att bättre ta vara på och utveckla sin befintliga personal, snarare än att alltid satsa på rekrytering.

TIDEN RÄCKER INTE TILL

Tidsbrist är det största hindret för kompetensutveckling bland naturvetare, men tillgången till olika ty-

Tidsbrist är det största hindret för kompetensutveckling per av kompetensutveckling skiljer sig mycket mellan sektorer, branscher, yrkesgrupper och roller.

Inom exempelvis tech-området förändras arbetsmarknaden snabbt vilket bland annat drivs av digitalisering, automatisering och grön omställning. Här är behovet av ny eller uppdaterad kompetens stort och för naturvetare behövs det fler kurser som är öppna för personer som inte tidigare läst teknik, liksom att det erbjuds fler kortare och mer flexibla kurser.

När det gäller miljöområdet visar vår analys att kursutbudet sällan är anpassat för att göra yrkesverksamma naturvetare mer attraktiva för de jobb som utannonseras, vilket försvårar det livslånga lärandet för naturvetare.

INVENTERA DIN KOMPETENS

För dig som vill kompetensutveckla dig finns i rapporten bland annat en checklista för att se vem som har rätt till omställningsstudiestöd, information om omställningsorganisationer och vad de kan hjälpa till med, råd om hur du kan föra en dialog om kompetensutveckling med din arbetsgivare samt hur du kan inventera din kompetens.

Så vässar du din kompetens

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

1

Du hittar rapporten på vår hemsida under naturvetarna.se/rapporter ERIK ARONSSON

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

15

5tips

1.

2.

3.

4.

5.

Lyssna på forskningen

Vässa regelverken

Så kan klimatarbetet stärkas Det finns ett starkt stöd bland allmänheten för en klimatpolitik som grundas på vetenskap. Det gäller också den egna viljan att bidra till den gröna omställningen, och en önskan om att Sverige ska spela en aktiv roll i klimatarbetet på EU-nivå, enligt Naturvetarnas undersökning.

Ta hjälp av experterna inom naturvetenskap så att de klimatpolitiska besluten grundar sig på fakta och vetenskap. Naturvetare är verksamma inom jord, skog, de fysiska vetenskaperna, matematik och data, och har en avgörande roll i den gröna omställningen.

Sverige har gott om naturvetenskaplig och teknisk kompetens och därmed goda förutsättningar att skapa gröna innovationer. Men för att det ska lyckas krävs det att regelverken gynnar klimatsmarta alternativ.

Satsa långsiktigt på naturvetenskaplig utbildning. Sverige behöver säkerställa att det finns rätt kompetens även om tjugofem år för att tackla framtidens utmaningar. Satsningar på naturvetenskaplig forskning är också en förutsättning för klimatarbetet.

Satsa på utbildning

Behåll ledartröjan på. Låt Sverige gå före och visa att den

Visa vägen internationellt

Det måste få kosta

gröna omställningen är möjlig. Ambitionsnivån för Sveriges klimatarbete måste vara hög, men den kommer i stället att sänkas om Sverige går från att sälja till att köpa utsläppsrätter, samt att avstå från att införa nationella konsumtionsbaserade utsläppsmål.

Klimatarbetet måste få synas i budgeten. Ansvariga myndigheter, som exempelvis Naturvårdsverket, behöver ökade anslag för att kunna bedriva sitt arbete på bästa sätt, bland annat för sitt arbete med att få kortare tillståndsprocesser för vindkraft och andra fossilfria energislag.

T E X T: E R I K A RO N SS O N

16

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

Siffran

Mer borde göras för klimatet tycker svenskarna Lyssna på experterna

Vill bidra själva

Politiker bör lyssna på experter även om de åtgärder som föreslås skulle vara impopulära bland väljarna. Det påståendet får stöd av 76 procent av de tillfrågade i enkäten. Det är bara tre procent som inte alls håller med om det.

Driv på i EU Mycket av klimatpolitiken beslutas på EU-nivå. Ett exempel är Fit for 55, det paket med lagförslag som innebär att EU:s utsläpp ska minska med minst 55 procent fram till 2030 och att EU ska bli klimatneutralt senast 2050.

I enkäten säger två av tre att svenska politiker ska vara drivande i klimatfrågan i EU.

Det finns också ett stort stöd bland svenskarna för att göra förändringar i arbetslivet och på så sätt bidra till den gröna omställningen. 61 procent av de som deltog är redo för den typen av omställning, för de som inte yrkesarbetar avser förändringen det sociala livet.

86%

Så stort är stödet bland svenskarna för att klimatpolitiken är förankrad i forskning och vetenskap, enligt en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Naturvetarna. 71 procent av de tillfrågade instämmer helt, medan 15 procent instämmer delvis.

Regeringen bör satsa mer Samhället står inför stora utmaningar som klimatförändringar, energiförsörjning och pandemier – borde regeringen satsa mer eller mindre på forskning och högre utbildning som kan bidra till att lösa dessa? Här visar det sig att tre av fyra tillfrågade vill se mer satsning på forskning och högre utbildning.

I en tid när fakta relativiseras och manipuleras är det viktigare än någonsin att politik baseras på forskning och vetenskap. Det här ser vi också ett starkt stöd för hos allmänheten.."

Petra Malm Danielson, samhällspolitisk chef på Naturvetarna

T E X T: E R I K A RO N SS O N

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

17

Naturvetare hotas och trakasseras på jobbet Hat och hot är vardag för många naturvetare. Det gäller främst de som jobbar med tillsyn, men även forskare och lärare på universiteten är utsatta. Nu larmar naturvetare i en av våra nationalparker om trakasserier.

TEXT: Palle Liljebäck

18

N A T U R V E T A R E N 2 / 2024

Reportage

Bra att skyddet mot hat och hot stärks, men mer borde göras En utredning föreslår starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier. Det är bra, men frågan är om förslagen är tillräckliga, skriver Naturvetarna i sitt remissvar.

Många arbetsgivare har rutiner för att förebygga och hantera den här typen av problem.

I det ligger att ha en chef som stöttar. Men det gäller inte alla arbetsgivare.

– Frågan är om arbetsgivarnas arbete med att förebygga våld, hot och trakasserier på jobbet verkligen fungerar. Den frågan borde regeringen utreda. Vi tycker också att fackförbunden ska ges större möjligheter att agera om inte arbetsgivaren utreder och åtgärdar när anställda utsätts för brott på jobbet, säger Sofia Söderberg, chefsjurist på Naturvetarna.

Ett problem som också utredningen lyfter är att få anmäler brott, vilket gör det svårt att ställa gärningsmannen till svars.

Naturvetarna ställer sig bakom flera av utredningens förslag och tycker det är viktigt att den som utsätts för brott får rätt till skadestånd. Det handlar bland annat den nya brottsrubriceringen ”förolämpning mot tjänsteman”. Det gäller också ändring av förvaltningslagen som syftar till att minska exponeringen av offentliganställdas namn när beslut meddelas.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

19

tt göra bra för miljön och

vår framtid är drivkraften för miljöinspektören Emeli Magnusson. Men det har ett högt pris. Hon får utstå – men aldrig acceptera – hat och hot i sin yrkesutövning.

Landets djurskyddshandläggare och veterinärer har en liknande arbetsmiljö när de av omsorg om djuren gör sitt jobb. Detsamma gäller forskare och lärare inom akademin.

Men där kommer hoten mest inifrån, och då från kollegor och studenter.

I vår granskning av naturvetare som utsätts för trakasserier och hotfulla situationer dök det upp en lite oväntad konfliktyta. Den står mellan anställda på Tyresta nationalpark utanför Stockholm och lokala miljövänner.

Det kan låta Emeli Magnusson harmlöst men har fått anställda att sjukskriva sig och undvika möten med sina antagonister.

Många vittnar om att klimatet har blivit hårdare, bland annat som en följd av sociala medier.

JAGAD MED JÄRNRÖR

Vi startar den här resan i Skåne och besöker Emeli Magnusson på kommunen i Landskrona. Hon jobbar med tillsyn av bland annat industrier, förorenad mark, deponier och enskilda avlopp.

20

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

– Jag stortrivs och känner att jag gör skillnad för miljön. Baksidan är att vi måste vara på vår vakt. Jag har själv blivit jagad med ett järnrör av en person som hade blivit ålagd att skaffa en ny anläggning för sitt enskilda avlopp.

Utöver att ett nytt avlopp kostar närmare två hundra tusen ska de som inspekteras också betala en avgift för inspektionen.

– Det gör att vi ofta inte är välkomna, det gäller särskilt när vi gör oanmälda kontroller, då situationen kan bli hotfull. Därför ska man i de fallen helst vara två. Ännu en säkerhetsåtgärd är att parkera bilen med nosen utåt, så att man snabbt kan ta sig från platsen.

förorenade schaktmassor som ofta hamnar i bullervallar.

– I stället för att betala en deponiavgift kan entreprenören tjäna en slant genom att sälja det som fyllnadsmassa till bullervallar. Även om

”Ofta kan besöken börja trevligt, men som snabbt övergår i något annat.”

BULLERVALLAR EN MILJÖBOMB

Just nu gör kommunen i Landskrona en satsning på oanmälda besök på miljöfarliga verksamheter, som industrier och avfallshantering.

– Ofta kan besöken börja trevligt, men som snabbt övergår i något annat när vi vill titta närmare på hur saker hanteras. I de fallen åker vi alltid ut två och är utrustade med larm. Kollegerna ska också veta var vi befinner oss och när vi beräknas vara tillbaka. Det har hänt att kollegor har blivit inlåsta.

När det kommer till avfall och sopor – som är en lukrativ bransch med låga straff – är det svårt att få tillträde och hotbilden är ofta verbal, förklarar Emeli Magnusson. Detsamma gäller

det har blivit bättre så finns det bullervallar runt om i Sverige som läcker miljögifter till grundvatten och vattendrag.

Att lagen är lika för alla och att den följs motiverar Emeli i sitt arbete.

– Bra chefer som stöttar och åtgärdar problem som dyker upp är räddningen. Att få utbildning och ha bra rutiner för hur man ska bemöta hot och våld är viktigt för vår säkerhet.

HÄNGS UT I SOCIALA MEDIER

Vi styr kosan mot Östergötland och knackar på hos länsstyrelsen i Linköping. Där möter vi länsveterinär Helen Loor som också är enhetschef.

– Vi utsätts för påtryckningar Helen Loor om att lägga ner vår verksamhet varje dag. Vi ser ett hårdare klimat i samhället, där djurskyddshandläggare hängs ut i sociala

medier. Otillbörlig påverkan ökar också, till exempel för att vi ska ändra ett beslut om omhändertagande av djur.

40 HUNDAR I ETT HUS

Ett problem i det sammanhanget är att handlingarna i ett ärende kan lämnas ut till privatpersoner. Där framgår vem som är handläggare och vem som har fattat beslutet.

– Den ökade hotbilden har gjort att vi oftare än tidigare jobbar två tillsammans. Det gäller både. på anmälda och oanmälda kontroller. Om vi bedömer att det kan bli stökigt följer polisen med, säger Helen Loor.

Hon klargör att de ändå är relativt förskonade.

– Regelrätta hot är sällsynta, medan det händer att folk hotar att ta livet av sig om vi omhändertar deras djur.

Det är ofta kopplat till psykisk ohälsa eller dålig ekonomi hos djurägaren.

I ett fall omhändertog de fyrtio hundar som hölls i ett hus. De inhystes i ett djurstall i väntan på domslut. Det blev en dyr affär för djurägaren som fick betala flera hundra tusen kronor för skötsel av djuren.

För jordbrukets djur är situationen ofta bättre, även om brister kan förekomma i spåren av till exempel torka och dåliga skördar.

– Här i länet har vi ett bra samarbete med LRF inom projektet ”Bondekompis”, som fångar upp

lantbrukare som behöver stöd genom en samtalspartner.

VÄKTARE KALLAS IN

Hur arbetsmiljön säkras upp liknar de metoder som miljöinspektörerna tillämpar. Det handlar om att ha goda rutiner med bland annat larm och hur man parkerar bilarna för att snabbt kunna ta sig från platsen. De har också möjlighet att ringa väktare om de känner sig otrygga vid ankomst till kontoret efter arbetstid.

– Vi ska vara vaksamma, men inte rädda. Att inte följa kommentarerna i sociala medier är ett sätt att skydda sig. Vi har också tillgång till företagshälsovård för samtalsstöd vid behov.

I ett fall omhändertogs fyrtio hundar som hölls i ett hus. Det blev en dyr affär för djurägaren.

N A T U R V E T A R E N 2 / 2024

21

”Flera av oss har skyddad identitet.”

– Här i Östergötland har vi ett bra samarbete med LRF inom projektet ”Bondekompis”, som fångar upp lantbrukare som behöver stöd genom en samtalspartner, säger länsveterinären Helena Loor.

22

N A T U R V E T A R E N 2 / 2024

Flera av oss har skyddad identitet.

Helen Loors drivkraft är att djuren ska må bra.

– Ibland undrar jag om det är värt att utsätta sig för hat och hot för att djur inte ska behöva lida. Men jag ger inte upp, vi måste få ordning på detta, säger hon övertygande.

Vi lämnar djuren i Östergötland och tar oss till Tyresta nationalpark, där vd och nationalparkschef Jonas Ekstrand tar emot.

– Vi driver också lantbruk, men då med lantraser av bland annat rödkullor och roslagsfår som håller hagarna öppna.

ART STÅR MOT ART

Så långt är det ingen som klagar. Konflikten gäller skogar, som enligt skötselplanen, ska skötas aktivt för att be-

hålla viktiga naturvärden. Det handlar om att gallra ut gran för att ge plats åt ekar, aspar och andra lövträd.

– Det gör vi för att gynna den biologiska mångfalden. I uppdraget ingår också att hålla vandringsleder öppna för allmänheten, säger Jonas Ekstrand.

Men det har stött på patrull av lokala miljövänner som har hittat rödlistade arter, som grön sköldmossa i granskogen. Dessa arter ska skyddas enligt EU:s art- och habitatdirektiv.

– Det har de delvis rätt i, men dessa arter finns på andra platser i nationalparken. Vi menar att den biologiska mångfalden sammantaget vinner på att öppna upp skogen.

Här står alltså art mot art och miljövänner mot miljövänner, som det inte finns någon vana av att hantera.

– Det har utvecklats till en allvarlig situation för vår personal som hängs ut i sociala medier och blir utsatta på plats med skrik och förolämpningar.

Till saken hör också att de har fått med sig andra organisationer, liksom tv och press, på sin sida.

HOTET KOMMER INIFRÅN

Jonas Ekstrand liknar det vid ett drev där personal sjukskrivs, som en följd av detta. Och personalhälsovården har kallats in.

– Vi har kopplat in våra huvudmän Naturvårdsverket, länsstyrelsen och kommunen för att bringa klarhet i frågan. Vi har också tagit hjälp av experter, som kan ge vägledning om hur naturskogen ska skötas för att ge största möjliga miljönytta.

Vi tar steget över till akademin,

Konfilkten gäller hur skogen ska skötas, förklarar nationalparkschefen Jonas Ekstrand.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

23

som på senare år har fått ta emot hat och hot i högre grad. Det gäller bland annat forskare som arbetar med klimat, djurförsök, GMO, kost, folkhälsa, genus och migration.

– Det förekommer inom alla forskningsfält, säger David Brax, utredare vid nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs David Brax universitet.

Hur vanligt är det?

– Vår undersökning, som vi har gjort tillsammans med fackförbundet SULF och Sveriges universitets- och

högskoleförbund, visar att 30 procent av tillfrågade naturvetare har drabbats. Motsvarande siffra för humanister är 48 procent. Våld förekommer i begränsad omfattning.

Studien visar också att fler kvinnor än män är utsatta och att de vanligaste förövarna är studenter och kollegor vid samma universitet.

– Oftast handlar det om hotfulla mejl, men också öga mot öga och i sociala medier. Falska anmälningar för till exempel diskriminering förekommer. Olovliga filmningar som läggs ut digitalt har vi också fått rapporter om.

Vilka blir effekterna av detta?

– Det har ganska stor påverkan och det finns de som undviker vissa äm-

nen, både i undervisning och forskning. Värre är att medarbetare lämnar akademin av den anledningen.

Han förklarar att det finns lite olika syn på detta.

– Vissa menar att man ska tåla lite och att det ska vara högt i tak.

En del tycker till och med att att det är relevant och viktigt för ett universitet.

Ni är tanken att gå vidare med en fördjupad undersökning för att få en ännu bättre bild av läget och vad som behöver göras framåt för att arbetsmiljön vid universiteten ska bil tryggare.

– Man kan inte låsa dörrarna när hotet kommer inifrån, säger David Brax tillspetsat.

När det kommer till avfall och sopor – som är en lukrativ bransch med låga straff – är det svårt att få tillträde och hotbilden är ofta verbal.

24

N A T U R V E T A R E N 2 / 2024

Mitt jobb

Kelda säkrar bevisen i jakten på skurkar Kelda Stagg är kriminaltekniker vid Polisen i Stockholm och utbildad molekylärbiolog

Säkrar spår på brottsplatsen

När ägde brottet rum?

Vid allvarliga brott som skjutningar, explosioner, våldtäkter och grov misshandel är Kelda snabbt på plats. Uppdraget är att dokumentera och säkra spår som kan styrka vad som har hänt, eller inte har hänt, på brottsplatsen.

Tidpunkten för brottet är en viktig pusselbit i jakten på gärningsmannen. Här gäller det att ha öga för detaljer och i vilket sammanhang brottet har begåtts. Till exempel kan en cigarettfimp fälla avgörandet om askpelaren ligger intill fimpen eller om den är tillplattad och har legat länge på marken. När det gäller döda personer är det rättsläkarens uppgift att beräkna när dödsfallet inträffade.

Fördel akademiker Det är en styrka att vara molekylärbiolog i det kriminaltekniska arbetet. Det gäller att ha koll på vad som kan inhibera dna-analys och förbättra möjligheten att få fram en dna-profil. Det är också en fördel att som akademiker ha ett kritiskt förhållningssätt och ha lätt för att skriva protokoll.

På rätt sida om avspärrningen Drivkraften för Kelda i jobbet är att vara en del av rättsväsendet och bidra till att skipa rättvisa. ”Det är också väldigt roligt att vara en del av en stor insats och att vara en av få som befinner sig innanför avspärrningsbandet.”

Gymmar och bakar tårtor När Kelda är ledig gillar hon att hålla i gång med hårda gympass, men också baka fina tårtor och planera inför roliga jobbsemesterresor till internationella konferenser runtom i världen.

Bevismaterial skickas på analys Analyserna utför inte Kelda själv, utan bevismaterialet, som kan vara en cigarettfimp, kläder eller verktyg, skickas till Nationellt forensiskt centrum i Stockholm eller Linköping för analys.

Tar hjälp av sökhundar I den tekniska bevisningen tar hon hjälp av olika typer av ljus, infärgningsmetoder och sökhundar för att säkra både synliga spår och de som inte syns. Det kan handla om ett hårstrå eller något föremål som förövaren har greppat och lämnat.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

25

FRÅGA EXPERTEN Experter svarar på frågor från medlemmarna

Emil Pettersson, förbundsjurist

Måste jag tacka ja till en omplacering?

Det är neddragningar på gång på jobbet, där några kommer att sägas upp medan andra omplaceras. Jag har blivit erbjuden en tjänst som jag inte är särskilt sugen på. Borde jag ändå tacka ja, eller kan jag vänta på att nya jobbchanser dyker upp inom bolaget?

Här finns anledning att stanna upp och inte fatta några förhastade beslut.

Utifrån din beskrivning förefaller det vara en fråga om arbetsbrist då flera avses sägas upp. Vid arbetsbrist måste arbetsgivaren uppfylla två krav för att en uppsägning ska anses ha sakliga skäl i enligt med LAS. Kraven är att utreda om omplacering till lediga tjänster är möjligt, och upprätta turordning med berörda arbetstagare för att kunna avgöra vilka som ska sägas upp. Turordning kan även medföra nya arbetsuppgifter för de som inte sägs upp, då anställningen är skyddad och inte enskilt tjänsteinnehåll. Detta kallas dock inte för

26

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

”Kraven är att utreda om omplacering till lediga tjänster är möjligt.”

arbetstagare i det läget tackar nej till erbjuden omplacering som kan anses juridiskt skälig föreligger i normalfallet sakliga skäl för uppsägning, utifrån praxis i arbetsdomstolen.

Detta innebär att arbetsgivaomplaceringserbjudanden utan faller normalt sett under arbetsledningsrätten.

Generellt sätt görs omplaceringsutredning med tillhörande erbjudanden tidigare i processen än turordningslista. Det innebär att en arbetstagare kan erbjudas en omplacering innan hen vet hur turordning och tjänster inom turordningskrets kommer falla ut för enskild. Om en

ren har grund för uppsägning redan om man tackar nej till ett skäligt erbjudande. Om du överväger att tacka nej till ett omplaceringserbjudande är det därför viktigt att du pratar med din fackliga företrädare för att se över om erbjudandets skälighet.

Om det inte finns någon facklig företrädare för Naturvetarna på din arbetsplats kontaktar du vår rådgivning.

Spanar in U T S TÄ L L N I N G

Från idé till Nobelpris Har du vägarna till Värmland i sommar får du inte missa Värmlandsmuseets utställning ”Från idé till Nobelpris” i Karlstad. Det är värt en omväg och går bra att kombinera med ett besök på Lars Lerin-museet som ligger mindre än ett stenkast därifrån.

Utställningen tar avstamp i Nobelpristagarnas arbetsmiljö och hur de har fått idéer till nya upptäckter, som svarta hål och klassiska verk som Gösta Berlings saga. Här får man en känsla av hur upptäckterna föds och tas vidare till nytta för mänskligheten, helt i Alfred Nobels anda, som hade sin verksamhet i grannstaden Karlskoga.

BOK

Vem dödade den sista mammuten?

Var det människan som tog död på mammutarna eller ligger sanningen någon annanstans? Den gåtan försöker ekologen och vetenskapsjournalisten Jesper Nyström lösa i den här boken.

Allt börjar med att en tand från en mammut hittas på en enslig ö utanför Sibiriens kust.

Det växer till en mordgåta, där det visar sig att tanden kommer från den sista levande mammuten.

Med ett intressant och lite nyskapande grepp blandas vetenskap och spänning, men också en portion humor. Mammutforskaren Love Dalén tillför en extra krydda med sin äventyrslust. Kanske det ändå är möjligt att återskapa det utdöda djuret som gäckat mänskligheten i alla tider.

BOK

Så stärker du hjärnan Vem inte vill vara en hjärnatlet och tänka snabbare, jobba mer effektivt och bygga starkare team? Den här boken ger förstås inte hela lösningen, men hjälper en bit på vägen.

Bakgrunden är att sjukdomar som orsakas av stress ökar och utgör tre av fem sjukskrivningar. En stressad hjärna når bara upp till runt två tredjedelar av sin kapacitet.

Författaren Maria EngströmEriksson delar med sig av många bra tips på hur vi kan få våra hjärnor att fungera bättre. Det handlar om allt från sömn och bra mat till fysisk aktivitet och återhämtning, men också om saker som gör att medarbetare växer och teamet blir starkare.

Maria är i grunden är civilingenjör och har en master i psykologi

BOK

Rättvis omställning för alla Den här boken ger ett lite annat perspektiv på klimatomställningen, långt från storstädernas laddstolpar.

Författarna har intervjuat människor som inte annars kommer till tals. De bor på platser som har det skralt med skatteintäkter, men som ofta är rika på naturtillgångar.

Hur får man med dem på klimattåget, och hur får man dem att att uppfatta klimatomställningen som rättvis..

Vinnare i förra numret: Nyfiken på vetenskap: Rebecka Lindbom, Knivsta När samarbetet skaver: Ellinor Jatéus, Vallentuna Träd i Sverige: Linda Nilsson, Svenshögen Potatis: Åsa Jansson, Solna

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en bok

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 12 juli.

Skriv bokens titel i ämnesraden.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

27

En forskningsidé som ger klirr i kassan Bioteknikbolaget Olink Proteomics i Uppsala har utvecklat ett unikt verktyg som analyserar över 5 000 proteiner från en droppe blod. Det kan bidra till att nya läkemedel som utvecklas kan bli mer träffsäkra och skräddarsydda på individnivå.

TEXT: Palle Liljebäck

Vetenskap

tt förstå hur proteinerna fungerar

i kroppen är en nyckel i utvecklingen av nya läkemedel. Till skillnad från gener är proteiner mer dynamiska och ändras över tid. Livsstil som matvanor, fysisk aktivitet och sjukdomshistoria sätter sin prägel på de proteiner vi alla bär på, medan generna är mer stabila.

– Proteiner är måltavlan för de flesta läkemedel mot sjukdomar, vilket gör dem intressanta att studera. De är också biomarkörer för att upptäcka och följa sjukdomsutveckling, liksom för att ställa rätt diagnos och sätta in bästa behandling, säger Bo Xu, forskare vid Olink Proteomics.

Flertalet läkemedel har inte ens effekt på många av patienterna och vissa ger svåra biverkningar. Det är anledningen till att proteinforskningen har tagit fart, där man vill veta vilka proteiner som är knutna till olika sjukdomar. Det kan göra läkemedlen mer träffsäkra.

VÄRLDSLEDANDE TEKNIK

Det är här Olink kommer in i bilden. De har tagit fram en unik teknik för att analysera proteiner. Verktyget som används förkortas PEA, Proximity Extension Assay.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

29

Vetenskap

– Med bara en droppe blod kan man i blodplasman analysera och kvantifiera över 5 000 olika proteiner. Det gör det möjligt att i framtiden ta fram skräddarsydda läkemedel för olika patienter, det som kallas för precisionsmedicin, säger Bo Xu övertygande.

Forskningsfältet som kallas proteomik förväntas vara det viktigaste forskningsfältet inom de närmaste tio åren. Och där är Olink världsledande.

Med fokus på innovation och kundbehov, satsar Olink på att ge forskare från både läkemedelsindustrin och akademin de mest avancerade verktygen för att förstå proteiners komplexa roll i hälsa och sjukdomar.

Olink har sitt huvudkontor i Uppsala där forskning och utveckling bedrivs, men också produktion. Företa-

Bo Xu är en av forskarna på Olink Proteomics som utveckllar verktyget som analyserar proteiner.

30

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

get är väletablerat i Europa och USA, och expanderar i Asien. Man har också kontor i Boston, Shanghai, Tokyo och Singapore.

VÄRT 34 MILJARDER KRONOR

Så det är inte undra på att Olink går som tåget och hela tiden växer. Nu jobbar runt 450 personer på bolaget i cen-

BRA TEAMWORK

Bo Xu, som är från Kina, kom till Sverige och Uppsala universitet för att göra sin PhD och en postdoc inom neurovetenskap, då han studerade hur proteiner interagerar med varandra. Efter det återvände han till Kina och jobbade på ett läkemedelsföretag. Men redan efter ett år kom han tillbaka till Sverige

”Det ger en positiv känsla att utveckla produkter som bidrar till medicinska framsteg.” trala Uppsala, som är på väg att köpas upp av det amerikanska life science-bolaget Thermo Fisher Scientific. Köpesumman uppgår till närmare 34 miljarder kronor.

Att Olink hör hemma i Uppsala är ingen tillfällighet, då det springer ur forskning vid Uppsala universitet. Det var professor Ulf Landegrens forskargrupp som utvecklade PEA-tekniken.

– Jag och mina kollegor inom forskning och utveckling arbetar med att förbättra verktyget och skapa nya produkter. Vi har örat mot marknaden och kundernas behov. Vi arbetar hårt för att skapa fler innovationer för att utveckla våra produkter. Exakt vad vi gör kan jag inte gå in på i detalj, säger han och förklarar att forskningsfältet är i sin linda.

Potentialen är stor då människan har runt 20 000 olika proteiner, varav hälften uppskattas finnas i alla kroppens celler.

för en postdoc. Sedan tre år tillbaka arbetar han på Olink.

– Jag stortrivs och det är verkligen teamwork som gäller, både inom gruppen och hela företaget. Vi hjälper varandra och testar idéer för att komma framåt.

Till skillnad från akademin, där forskaren äger sin upptäckt, tillhör innovationen företaget. Att slippa jaga finansiering för att få forska är ett plusvärde.

– Vårt arbete kan leda till nya produkter och affärsmöjligheter som gör att företaget kan behålla sin konkurrenskraft och världsledande roll inom proteomics. Det nära samarbetet med kollegor gör att jag föredrar den här forskningsmiljön, där idéer kan födas och utvecklas.

INTERNATIONELL ARBETSMILJÖ

Att jobba i ett företag som går bra och växer stimulerar Bo Xu.

Så funkar PEA-verktyget Proximity Extension Assay, PEA-teknologin är en innovativ dubbel antikroppsigenkänningsteknik som ger exceptionell avläsningsspecificitet.

PEA möjliggör biomarköranalys med hög multiplex och snabb genomströmning utan att kompromissa med datakvaliteten.

– Det ger en positiv känsla att utveckla produkter som bidrar till medicinska framsteg och kommer människor till nytta. Jag brukade tro att innovation var en blixt av inspiration, men i verkligheten är det resultatet av kontinuerlig ansträngning och övning, och inte minst är det ett lagarbete. Det speglas i Olinks värdeord: ”We do it together”.

En stor del av medarbetarna kommer från andra länder än Sverige, så företagsspråket är engelska i den internationella miljön. Den präglas av öppenhet och kreativitet med många mötesplatser för informella samtal och fika i den gamla cykelfabriken i centrala Uppsala, som har byggts om för att passa Olinks behov.

A. Efter inkubering av prover (den vanligaste provtypen är blodplasma), binds målproteinerna med ett par antikroppar som är märkta med unika DNA-sekvenser.

B. Efter att antikroppsparet binder till proteinet, kommer de två DNAsekvenserna som är märkta till varje antikropp att vara i närheten, och kan därmed hybridisera och förlängas av DNA-polymeras.

Den genererade DNA-sekvenserna representerar då proteinet som detekteras.

C. DNA-sekvenserna amplifieras sedan med PCR-teknik och avläses med kvantitativ PCR (qPCR) eller nästa generations DNA-sekvenseringsteknik (NGS) för att kvantifiera proteinerna som representeras av DNA-strängarna.

Proteiner är måltavlan för de flesta sjukdomar och är därför intressanta att studera.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

31

Bläckfiskar inspirerar robotar I en ny studie har forskare lyckats kopiera bläckfiskars sugkoppar för att använda dem på robotar. Dessa sugkoppar möjliggör för robotar att fästa sig på ytor likt bergväggar med lätthet.

Bläckfiskens flexibla membran greppar över olika typer av föremål. Denna teknik, som bläckfisken utvecklat över hundratals miljoner år av evolution, inspirerar nu forskare vid universitetet i Bristol.

Marcus Björling,vid Luleå tekniska universitet, noterar deras effektiva grepp, som utgörs av både sugkoppar och slem. I stället för slem använder forskarna vatten som hjälper till att täta kontakten mellan sugkoppen och föremålet den ska fästa vid.

De sugproppar som används i dag är för stela jämfört med bläckfiskens, något som, enligt Björling, kommer att utvecklas med nya teknologiska innovationer.

Klara Wagenius

Supersnabb kvantdator på gång Just nu utvecklas flera kvantdatorer i världen. En av Europas största kvantdatorer färdigställs på Niels Bohr-Institutet i Köpenhamn efter många år av arbete.

En kvantdator är hela 100 miljoner gånger snabbare än en vanlig dator. I stället för databitar som antingen är ettor eller nollor, använder sig kvantdatorer av kvantbitar som kan vara båda samtidigt.

Det innebär att den kan utföra flera beräkningar parallellt.

Kvantdatorn i Köpenhamn

kräver extrem kyla, -270C, vilket har varit en utmaning. Det beror på att datorn använder sig av supraledande material, som gör det möjligt att leda elektrisk energi med noll motstånd.

Kvantdatorer har potential att accelerera forskningen inom många områden, som medicin, fysik, biologi och kemi. Exempelvis kan de användas till att simulera komplexa molekyler och utveckla läkemedel.

Signe Söderström

Mikroalger skyddar mot buller och ökar tillväxten Med sitt nya innovativa bullerplank AlgaeWave vill studenter vid Imperial College London kunna minska trafikbuller vid vägar och samtidigt odla mikroalger med hög effektivitet. Ljud i vissa frekvenser kan få mikroalger att växa snabbare än vanligt, och genom att använda och justera ljudvågorna från trafikbullret kan AlgaeWave-planket få algernas tillväxthastighet att öka med hela 30 procent. Mikroalger har flera positiva miljöaspekter, och med AlgaeWave hoppas man effektivt kunna producera stora mängder av denna biomassa.

Exempelvis kan mikroalger användas som miljövänliga material och drivmedel, och de är effektiva på att ta upp koldioxid och andra växthusgaser, vilket renar luften och hjälper till att motverka växthuseffekten.

Stina Ekengren

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

32

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Funkar kemikaliefritt vatten som som tvättmedel?

Hörde om ett kemikaliefritt vatten som kan ersätta vanliga rengöringsmedel. Kan man lita på att det blir rent och kan det verkligen vara fritt från kemikalier?

Nej, tänk på att 96 procent av alla varor som tillverkas bygger på kemi. Det gäller även det här vattnet som nyligen har figurerat i nyheterna och som är en lösning av 0,17 procent kaliumhydroxid. Det är alltså inte kemikaliefritt.

Om det är ett bra rengöringsmedel beror på vad det ska användas till. Vanliga tvättmedel innehåller moleky-

ler som är designade för att rengöra. En sådan molekyl är tensider som har en polär och lipid del, och som därför gör fett och smuts vattenlösliga.

Tensider har också förmågan att förstöra membranet hos bakterier, och på så vis oskadliggöra dessa.

Det så kallade ”kemikaliefria” vattnet löser alltså inte fett. Därför är det förvånande att många svenska kommu-

ner och kommuner har använt skattepengar till att köpa in kemikaliefritt vatten för städning av förskolor, sjukhus och äldreboende. Det är inte bara slöseri med pengar, utan kan också vara farligt.

Så fel kan det bli när beslut fattas på känslor i stället för fakta och vetenskap.

När det gäller risker för människa och miljö har Europa en av världens strängaste

kemikalielagar. Det gör att man kan känna sig trygg som konsument när produkter inhandlas här. Det gäller däremot inte alltid för produkter som kan köpas på internet, där man som konsument måste vara vaksam på riskerna om produkterna kommer från ett land utanför EU. Kristina Neimert Carne, kemikalieexpert på Innovationsoch kemiföretagen, IKEM

Hur nyttigt är det med rödbetor?

Rödbetor är min nya favorit på matbordet. Men hur hälsosamt är det att få i sig nitrat som rödbetan är rik på? Kan det också finnas hälsofördelar?

Rödbetor innehåller förhållandevis mycket nitrat, särskilt råa.

När de kokas försvinner en del, men inte allt. Cirka 5 procent av det nitrat som finns i maten omvandlas till nitrit i kroppen. Det sker främst av nitratreducerande bakterier i munnen. Nitrit kan också bildas om nitratrika livsmedel som grönsakssmoothies

samt rödbets- och andra grönsaksjuicer förvaras länge i rumstemperatur.

Nitrit är främst skadligt för spädbarn. De kan drabbas av en viss typ av anemi. Nitrats negativa hälsoeffekter hos andra personer är en pågående diskussion på grund av frågan om de kan omvandlas till cancerframkallande nitrosaminer i kroppen.

Rödbetor, andra rotsaker och grönsaker bidrar med viktiga näringsämnen, trots att en del innehåller nitrat. Livsmedelsverkets råd är därför att inte över-

driva konsumtionen av något livsmedel.

Att variera vad man äter och dricker är vårt viktigaste kostråd. När du äter varierat ökar chansen att du får i dig alla näringsämnen du behöver. Det minskar även risken att du får i dig för mycket av något som inte är bra för hälsan. Åsa Rosengren, rådgivare, Livsmedelsverket

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

33

Så funkar det

ESS på väg att gå i mål 2027 är planen att European Spallation Source, ESS, står klar i Lund.

Neutronkällan kan liknas vid ett enormt mikroskop som ska göra det möjligt att klara viktiga samhällsutmaningar inom bland annat medicin, kemi, fysik, biologi och teknik.

13 länder står för notan Sverige och Danmark är värdländer för ESS, som sammanlagt har 13 medlemsländer från hela Europa.

Den totala kostnaden väntas uppgå till 22,6 miljarder kronor.

ka etis n g a or. t om letr celera e ia ac v ng ras ere 5 m lå l e acc 02, ner i en 6 o t t Pro fäl

la ner käl oto Jon ka pr k) ic /se n sk 4 ggr a k 1 (

Radioaktivt avfall en nöt att knäcka När strålmålet träffas av protoner frigörs neutroner och i den processen blir strålmålet radioaktivt. Men det saknas fortfarande ett bindande avtal om det framtida slutförvaret av avfall, vilket krävs för att ESS ska få tillstånd att börja testa protonstrålen.

34

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

WORKSHOPS

EXPERIMENTHALL 1

PUS

Instrument

CAM ESS

KONTOR

Neutronledare Instrument

EXPERIMENTHALL 2 EXPERIMENTHALL 3

ill en st t r a e . k e c et va i ten ski ntr r i gh s h ta ruce n fö alys sti r sk ung p oc ika a a d m n a a h sto ik t up l ol All jukv enha ch a em eter ronr ktas re til o re. r p m t g ö t i K grin rska i ex iam eu , sa eda la v fo ar er i d av n loss ronl f f r t a trä met dela oner neu a rn , 2,5 ed eutr ella e n e m s n eci . g oto nd ål Pr tera tt st n slå m sp tnin Från plast till protein ro stfri ione eno mä ro ollis äg g t för ESS kommer att ha 15 skräddarsydda instrument i tre I k s iv men led stru experimenthallar. Där kan forskarna undersöka in material på atom- och molekylnivå, allt från motorer till medicin, eller från plast till protein.

Namn som fastnar Bygget av ESS startade 2014 och fyra instrument – LOKI, ODIN, DREAM och BIFROST– beräknas vara redo för driftsättning med neutroner i mitten av 2025.

GRAFIK: Fredrik Saarkoppel

Chef

”Med delat ledarskap satsar vi på att bygga ett starkt team” Här är Mimmis karriär 2012 Det var pappa och farfar, båda med förflutet på Skogsstyrelsen, som inspirerade Mimmi att utbilda sig till jägmästare. Hon har alltid trivts i skogen och får energi där.

På Skogis ligger fokus på rå

varuförsörjning och hon lär sig massor om biologi, ekonomi, logistisk och annat. ”En riktigt bra och användbar utbildning”.

2017

2018

På första jobbet efter examen är hon skogsinspektor. Jobbet innebär att köpa avverkningar och att hjälpa skogsägare att sköta sin skog, allt från skogsbruksplaner till plantering och röjning.

Tar steget till SCA Skog i Sollefteå och jobbar som marknadsassistent och ansvarig för skogsbruksplaner.

Chef

För att slippa splittra en växande arbetsgrupp valde SCA Skog i Umeå att dela ledarskapet mellan två chefer. Mimmi Almqvist ser en styrka i att ha olika personligheter, både i hela arbetsgruppen och som chefer, men att man måste ha en gemensam grundfilosofi för att lyckas.

TEXT: Palle Liljebäck

FOTO: Jonas Westlig

När den avdelning som Mimmi Almqvist var chef över skulle växla upp och nyanställa gick man över till ett delat ledarskap.

– Vi är fortfarande lite i startgroparna, men vi tror att det finns en potential för att bygga ett starkt team med det här arbetssättet, säger hon övertygande.

Alternativet hade varit att dela upp gruppen som i dag består av sju personer närapå ska fördubblas.

Hennes chefskollega är man och har lite annan bakgrund.

– Det gäller att våga var olika, men viktigt att vi har samma grundfilosofi när det kommer till hur gruppen ska ledas och utvecklas. Nu är vi inne i en fas där vi fördelar arbetsuppgifterna emellan oss för att bli mer effektiva.

NÄRA INDUSTRIN

Hur gör ni när det blir skarpt läge och tycker olika?

– Det löser vi i dialog, vilket är en styrka för att hitta bra lösningar och komma framåt. Sedan har vi stöd av vår chef.

Men där är inte medarbetarna samlade, utan de sitter på SCA Skogs lokalkontor runt om i Västerbottens kustland.

– Vi finns nära de privata skogsägare som är våra kunder. Uppdraget är att träffa avtal med markägare om virkesköp, där SCA Skog sköter allt från planering och avverkning till skogsvård: föryngring, röjning och gallring. (gallring är egentligen en avverkning) Att bolaget har egen industri som

2020

2022

2023

I ett stort bolag som SCA Skog finns det möjligheter att göra karriär utan att byta arbetsgivare.

Hon jobbar bland annat med utbildningar kring skogsaffären.

Nu är hon mer än varm i kläderna och blir erbjuden jobbet som tillförordnad, tf, gruppchef för virkesköparna inom bolaget. Mimmi känner sig redo att testa det.

Blir ordinarie gruppchef.

Sedan februari i år delar hon ledarskapet med en kollega i ett läge där avdelningen ska nyanställa och växa.

finns nära skogsägarna menar hon är en konkurrensfördel. Det gäller bland annat den moderna massafabriken i Obbola, som är världens största i sitt slag. Sågverket i Nordmaling går inte heller av för hackor.

– Det är tack vare våra industrier vi kan satsa på att växa och det är även gynnsamt för våra kunder, säger Mimmi Almqvist. Det handlar inte bara om ekonomi, utan vi ser också ett värde i att visa för kunderna hur deras virke kommer till nytta som till exempel papper, plank och bioenergi.

Det ger en förståelse för helheten.

Att 30-40 procent av skogsägarna är kvinnor vill man ska speglas hos personalen.

Mimmi Almqvist Aktuell: Gruppchef för virkesköparna på SCA Skog i området runt Umeå.

Utbildning: Jägmästare.

Bor: Bjurholm.

Kopplar av med: Löptur i skogen med hunden Bäst med att vara chef: Att få dela glädjen med någon som lyckas tack vare ett bra genomfört arbete

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

37

”Nu jobbar vi på att bli bättre och välkomna kvinnor till skogsbranschen, för de behövs.”

38

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

Chef

– Vi behöver fler kvinnliga virkesköpare, vilket vi jobbar på genom ett bra ledarskap i en stimulerande och jämställd arbetsmiljö.

förhållningssätt. I botten måste förstås kunskapen om skog och skogsskötsel finnas för att få in kubik – skogsråvara – till vår industri.

I SPÅREN AV METOO

Vilka andra utmaningar ser du?

– Vi ska fortsätta bygga teamet och utveckla det delade ledarskapet. Att hålla ihop teamet som finns på olika geografiska platser är också viktigt.

Vi ser också ett ökat intresse för alternativa metoder, som kontinuitetsskogsbruk hos skogsägarna, vilket vi ska svara upp till.

Så har det inte alltid varit, där kvinnliga medarbetare har upplevt sig diskriminerade i en manlig bransch. Det uppmärksammades genom Metoo under #slutavverkat för några år sedan.

– Jag har inte själv upplevt det, men jag blev berörd av berättelserna och jag har respekt för de som har drabbats. Nu jobbar vi på att bli bättre och välkomna kvinnor till branschen, för de behövs i ett läge där det inte är så lätt att hitta rätt personal.

Hon är övertygad om att de finns där ute, även om allt färre går de längre skogsutbildningarna på SLU. – Jobbet som virkesköpare handlar om att skapa förtroende hos kunderna genom ett öppet och ärligt

FÅ ANDRA ATT LYCKAS

Mimmi och hennes chefskollega siktar på att träffa hela gruppen fysiskt en gång i månaden.

Vilken ledarstil har du?

– Coacha, utveckla och följa upp är några nyckelord. Att få se andra lyckas gör mig glad.

För att komma dit vill hon knyta ihop medarbetarnas vardag med det stora perspektivet för hela bolaget. I det ligger i att visualisera vart de är på väg och hur de ska ta sig det.

– Vi jobbar mer med processmål än resultatmål, vilket innebär att skapa fungerande strukturer, där alla ser sin roll och mår bra på jobbet, vilket är en grund för goda resultat.

Att Mimmi Almqvist skulle bli chef var inte precis utstakat sedan barnsben, men tanken har funnits där och när chansen dök upp för två år sedan ville hon testa.

– I ett första steg var jag tf – tillförordnad - och för ett år sedan blev jag ordinarie chef.

Var är du om tio år?

– Då jobbar jag på något sätt med utveckling av människor och verksamheter, säger hon och håller framtiden öppen för nya möjligheter.

Jobbet som virkesköpare handlar om att skapa förtroende hos kunderna för att få in kubik - skogsråvara - till industrin.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

39

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Johan Åkesson, Verto AB

Hur kommer vi vidare efter en neddragning?

Efter att några har sagts upp i mitt team är den nya organisationen nu på plats. Hur ska jag som chef tänka för att det ska bli så bra som möjligt för de medarbetare som blir kvar?

Tänk på att dina medarbetare inte har kommit lika långt i processen som du och dina chefskollegor. Vissa har kanske inte hunnit smälta beskedet och är ännu inte med på tåget. Det är inte ovanligt att de som blir kvar känner skuld över att kollegor måste lämna och en oro för att det kommer nya neddragningar som påverkar dem som medarbetare.

Var tydlig med varför förändringen har gjorts, som kan handla om allt från bristande resurser till en förändring av verksamheten. Ta gärna enskilda samtal med dina medarbetare. Lyssna hur de har uppfattat neddragningen, hur de ser på arbetet framåt och förklara hur deras roll kommer att se ut.

40

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

”Få dina medarbetare att förstå att de är personer som är viktiga för dig och för verksamheten.”

Samtidigt som du visar respekt för de känslor och tankar som man kan ha för neddragningen, är det viktigt att du också förflyttar fokus mot nya organisationen och det arbete som ni ska fortsätta med i ditt team. Skapa ett engagemang och intresse för arbetet framåt. Få dina medarbetare att förstå att de är personer som är viktiga för dig och för verksamheten ni ska fortsätta att driva.

Gör tillsammans en prioriteringslista på era uppgifter och kom överens om vad som måste klaras av först och vad som kan skjutas på.

Kommunicera förändringen som en nystart, gärna med en kickoff som visar att något nytt är på gång. Var tydlig med att vissa kan behöva och få kompetensutveckling för att klara en ny roll.

Även om du själv kan känna oro är det viktig att du förmedlar en positiv inställning till förändringen för ditt team. Men glöm inte bort dig själv, utan försök hitta någon i ditt nätverk som du kan ventilera dina tankar med.

Chef

Ulrika valde chefsjobbet

efter coachning

Har du använt Naturvetarnas chefsrådgivning? Det gjorde Ulrika Morris, som landade jobbet som verksamhetschef på Umeå universitet.

Det var när Ulrika Morris var inne på hemsidan hon fick upp ögonen för Naturvetarnas chefsrådgivning.

– Det passade mig perfekt då jag stod inför valet att anta utmaningen att bli chef eller fortsätta som forskningssamordnare på Umeå universitet. Jag kände mig bekväm i den rollen och fick ihop livspusslet på ett bra sätt.

Hennes farhåga var att det kunde bli ett för stort ansvar att bli chef.

– Det blev ett jättebra samtal där jag fick ordning på mina tankar och insåg att det är en värdefull möjlighet.

Detta samtidigt som jag kan behålla balansen i livet.

BRA STÖD FRÅN KOLLEGOR

Ulrika Morris har det ganska väl förspänt med en chef och kollegor som peppar henne. Innan hon tillträder i höst går hon sida vid sida med sin nuvarande chef som går i pension.

– Det känns jättebra med det stödet och stärker mig i min uppfattning att jag kan axla chefsrollen.

I grunden är hon forskare och avslutade en postdok innan familjen flyttade till Umeå för snart tre år sedan.

– Den bakgrunden och att jag kan verksamheten är en fördel i rollen som chef för en administrativ stödenhet på den medicinska fakulteten.

Uppdraget är att stötta forskare och göra uttag av hälsodata och biobanks- prov från en av Sveriges största befolkningsbaserade kohorter, som har byggts upp sedan 1986.

– Det är en guldgruva och samtidigt en tidsmaskin där man till exempel kan studera riskfaktorer och biomarkörer för olika sjukdomar. 80 procent av Västerbottens befolkning – runt 150 000 personer – har deltagit vid ett eller flera tillfällen.

HÖJER LÖNEN

Några av de närmare tolv medarbetarna är statistiker, dataadministratörer och experter på regulatoriska frågor.

Det stärker mig i min uppfattning att jag kan axla chefsrollen.”

Hur kommer du att leda dem?

– Jag tänker att det blir ett coachande ledarskap, där jag också på ett tydligt sätt leder verksamheten.

Vad fick du mer hjälp med av Naturvetarna?

– I intervjuträningen fick jag förbereda mig på typiska frågor som kan dyka upp i en chefsintervju.

De handlade om allt från hur jag skulle hantera personalärenden till utveckling av verksamheten.

Pratade ni lön?

– Nej, det gjorde jag med lokala facket inom Saco här. Jag höjer min lön med 5 700 kronor per månad när jag blir chef.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

41

Chef

Chefer stannar längre i arbetslivet Allt fler jobbar efter fyllda 65 år. Det gäller särskilt för chefer. Hälften av dem som stannar kvar i arbetslivet är chefer, enligt en rapport från Statistiska Centralbyrån.

Pensionsåldern blir alltmer flytande, de senaste tio åren har andelen sysselsatta i åldrarna 65-67 år nästan fördubblats. Färsk statistik från samma källa visar att 20 procent av 65-plussarna har någon form av arbete.

Mår bättre men är mer stressade Chefer skattar sin hälsa högre än medarbetarna, enligt en rapport från Falck, tidigare Previa. Men allt är inte frid och fröjd och det finns utmaningar. Chefer har generellt höga stressnivåer och svårare att koppla av. Det leder till att de oftare dricker alkohol än sina medarbetare.

Samtidigt som många upplever det stimulerande att leda är det också förknippat med hög arbetsbelastning och ett stort inflöde av oförutsedda händelser, som är svåra att planera för. Det är också lätt att bli klämd mellan höga krav från ledning och medarbetarnas förväntningar.

Dessutom ska chefer ofta hantera administrativs uppgifter och digitala system, där AI också spelar en roll. Den snabba utvecklingen kan göra att operativa chefer måste fatta beslut de inte kan påverka.

Chefers arbetsmiljö behöver lyftas Hur har chefer det på jobbet? Inte alltid så bra, och deras arbetsmiljö glöms ofta bort i det systematiska miljöarbetet, enligt en kartläggning från Arbetsmiljöverket. Fokus ligger på medarbetarna, medan cheferna inte inkluderas i arbetsmiljöundersökningar, skyddsronder och medarbetarsamtal.

I så många fall som 65 procent upptäcktes brister i arbetsmiljön som bland annat handlar om hög arbetsbelastning, arbetstider och mobbning.

- Chefers arbetsmiljö behöver lyftas och synliggöras. En chef är också en medarbetare, som behöver en bra arbetsmiljö för att kunna vara ett bra stöd åt andra, säger Malin Cato, arbetsmiljöinspektör och projektledare vid Arbetsmiljöverket.

Kartläggningen visar också att de som har det formella ansvaret för chefernas arbetsmiljö inte alltid är medvetna om det ansvaret.

Var lagom ödmjuk som chef Ödmjukhet är en uppskattad egenskap hos chefer. Ledare som kan medge misstag och gärna delar framgångar med andra skapar större engagemang hos medarbetarna.

Men det kan gå för

42

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

långt och som så ofta handlar det om balans.

En risk är att ödmjuka chefer kan uppfattas som obeslutsamma, där konsensus går före rakt beslutsfattande.

Det kan tolkas som att de saknar övertygel-

se och inte tror på den övergripande visionen, skriver Harvard Business Review.

Sann ödmjukhet handlar inte om att överge sin auktoritet, utan i stället vidga den när det behövs.

Att hylla teamet vid framgång ska man förstås göra, men det gäller också att lyfta sitt eget bidrag med till exempel det strategiska tänket. Då gynnar du också din egen karriär.

GÄSTKRÖNIKAN

EU är ett måste för demokrati och fred i Europa Den 9 juni ägde val till Europaparlamentet rum. I skrivande stund vet jag inte valresultatet, men det jag vet är att Sverige måste vara en aktiv medlemsstat när avgörande frågor står på spel.

Demokrati och grundläggande mänskliga och fackliga rättigheter är inte längre en självklarhet i Europa eller i världen. Det har redan hunnit gå mer än två år sedan Ryssland i gryningen den 24 februari 2022 inledde en fullskalig invasion av Ukraina. Det ändrade hela spelplanen för vårt europeiska samarbete. I korthet blev det ännu viktigare.

I februari enades EU:s 27 medlemsländer om ett flerårigt ekonomiskt stöd till Ukraina på 50 miljarder euro. Det var en viktig insats men det kommer att behövas mer. Att hålla ihop EU för detta är otroligt viktigt – som många sagt före mig gör Ukraina motstånd inte bara för sig själva. Det handlar om oss alla. Och utöver Ukraina finns det mycket annat som kommer att kräva stora samarbetsinsatser.

Göran Arrius,

ordförande Saco

Europas gröna omställning. Det är viktigt att omställningen tar hänsyn till människors olika levnadsvillkor. Annars skapar det svåra motsättningar. Länder har också olika förutsättningar för de investeringar som krävs för att genomföra omställningen.

Därför – precis som med insatser för fred - måste medlemsstaterna och EU gemensamt säkerställa den gröna omställningen. Det kommer att vara avgörande för både Sveriges och Europas konkurrenskraft.

Men jag vill sluta där jag började: När inte fred och demokrati råder i Europa blir allt det andra mindre viktigt. Med tanke på utvecklingen i övriga världen behövs vårt samarbete för dessa grundläggande värden mer än någonsin.

I valrörelsen har Saco fokuserat på ett högt valdeltagande i EU-valet i syfte att stärka demokratin. I det vi kallar Slow Politics-anda har Saco också velat bidra till en mer nyanserad och initierad debatt. Hur vi har lyckats vill jag låta vara osagt. Det jag vet är att vi har erbjudit uppskattade arenor, till exempel genom en resonerande och valdebatt där alla fick prata till punkt.

Saco har också lyft en annan central utmaning: att ett ökat EU-samarbete krävs för att snabba på

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

43

Bilden

Uråldrig stör är tillbaka i svenska vatten Senast atlantstören sågs i Sverige var i början av 1900-talet.

Nu gör den comeback i Göta älv.

Lägger rom uppströms Det här är bara början av ett projekt som kommer att skalas upp, förutsatt att man hittar en långsiktig finansiering.

Kanske fisken vandrar ut direkt i havet och förhoppningsvis återvänder till Göta älv för att leka efter 15-20 år. Stören är anadrom och kan leva i både salt- och sötvatten. De första åren trivs de bäst i sötvatten, och därefter i bräckt vatten för att under tredje året simma ut i havet.

Varje simtag följs Hundra störar som har fötts upp i Tyskland sätts ut på strategiska platser längs älven i juni.

Några av dem är redan en halv meter långa. Hur det kommer att gå är svårt att säga. Ingen har gjort detta tidigare. Planen är att följa störarna med sändare som har opererats in i bukhålan på fisken. På det sättet bygger man upp kunskap för att kunna göra bättre utsättningar i framtiden.

Uråldrig fisk I Sverige har stören funnits i 7 000 år och kommer ursprungligen från Nordamerika, där den lever naturligt.

Att den försvann från svenska vatten beror främst på överfiske.

”Atlantstören har ett viktigt symbolvärde.

Jag drivs av att få tillbaka en art som har försvunnit i ett läge där förlusten av biologisk mångfald går snabbt.”

Linnéa Jägrud, biolog och projektledare på Sportfiskarna

Lyssna på Linnea i Naturvetarpodden

Hoten mot stören Den största risken med utsättningen är att stören fastnar i en trål eller blir uppäten av en säl eller skarv

Kulturhistoriskt värde De distinkta benplattorna som ger fisken ett uråldrigt utseende gjorde man i historien smycken och knappar av.

Atlantstören kan bli uppemot 4,5 meter lång och uppnå en ålder av 120-140 år, enligt noteringar i urkunder.

Mitt företag

Sara får andra att äta smart Efter tio år av kliniskt arbete sadlade Sara Ask om och startade eget.

I dag lever hon på sitt företag, men har en utmaning i att ta rätt betalt.

Friheten att äga sin tid, att kunna jobba när och var man vill är bäst med att driva eget, tycker dietisten Sara Ask. Men allt är inte en dans på rosor.

– Jag kan sakna kollegor, men det funkar då jag är något av en ensamvarg.

Och när tekniken krånglar vore det fint att kunna kalla på en IT-supporter.

Ensamheten har hon rått bot på genom att dela kontor med några andra i samma sits. Så nu kan hon välja om hon vill ha sällskap till fikat eller inte.

Hon beskriver sig själv som en introvert person, men gillar att stå på scen och prata mat.

– Då kliver jag in i en roll och blir någon annan. Däremot är jag inte typen som spontant håller tal.

BOTTNAR I VETENSKAPEN

Att föreläsa, hålla i matlagningskurser, skriva texter om mat i tidningar, webb och böcker försörjer hon sig på i dag. Men direkt efter examen jobbade hon kliniskt på Karolinska sjukhuset i tio år.

– Det var en lärorik tid som gör att

46

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

Lyssna på Sara i Naturvetarpodden

Visst är det möjligt att sänka matkontot utan att tappa i kvalitet.” jag bottnar i vetenskapen. Kanske jag utökar min portfölj och tar in kostrådgivning i mitt företag framåt.

Sara Ask har inriktat sig på barn och mat, liksom vegetarisk mat. Böckerna är bredare än så och den senaste har titeln ”Mat som ger mycket näring för pengarna”. Den släpptes påpassligt i ett läge med stigande räntor och höjda matpriser.

TAR VARA PÅ RESTER

– Visst är det möjligt att sänka matkontot utan att tappa i kvalitet. Det kan handla om att dryga ut köttet med grönsaker och baljväxter. Ännu ett superlivsmedel är havre med sitt innehåll av betaglukaner.

Att ta vara på rester är också hennes melodi.

– Det är ett kul sätt att laga mat på, och lite mer utmanande. Jag gör recept och fakta om näring och sprider i mina kanaler.

Kaffe på maten, är det en bra idé?

– Det hämmar upptaget av mineraler som järn och zink. Men man måste ju också leva och njuta av maten och livet.

ELLINOR MOLIN

Sara Ask om: Att ta betalt: Försöker lägga mig så högt det går, med viss prutmån. Jag måste vara lite tuff och ha modet att tacka nej om arvodet är för lågt. Tar ut en lön som jag är nöjd med.

Marknadsföring: Väntade rätt länge med att skaffa en egen hemsida. Jag tackar ja till att vara med i media och att ge ut böcker.

Kompetensutveckling: Den pågår ständigt, mest online där jag får koll på ny forskning från hela världen. Även den kompetensutveckling som Dietisternas Riksförbund erbjuder är värdefull.

Pension: Avsätter just nu 6 000 kronor per månad till pension.

Försäkringar: Har sjukförsäkring, liv- och olycksfall. Är med i a-kassas och omfattas av Naturvetarnas inkomstförsäkring.

Hur gick det sen?

”Alla kan utforska på sitt sätt i naturen” Fyrtio år har gått sedan vi skrev om Naturskolan i Sollentuna. Då var det politiker som lärde sig mer om ekologi och naturvård. Nu utbildas flera tusen elever med fokus på lärande utomhus.

– Jag är helt säker på att den prak-

tiska naturvetenskapen är den bästa.

Alla kan lyckas i naturen att utforska på sitt sätt, säger Veronica Morin, lärare vid Naturskolan i Sollentuna.

Naturskolan i Sollentuna invigdes 1984 och i ett nummer av Naturvetaren från 1988 kan man läsa om politiker och tjänstemän som utbildas i ekologi för att klara nya krav utifrån den då ett år gamla plan- och bygglagen och naturresurslagen. Verksamheteten startade för att vara en resurs till skolor och komplettera den naturvetenskapliga undervisningen. Fokus ligger på fysiskt lärande i utomhusmiljö.

– Varje år tar vi emot 4 500 elever i åldrarna sex till sexton år. Vi erbjuder också fortbildning för pedagoger där vi visar aktiviteter som man kan göra med sina elever, säger Veronica Morin.

Beroende på årskurs får eleverna studera olika naturvetenskapliga teman. Det kan handla om fågelskådning, liv i vatten, eller linberedning där barnen får göra tråd av lin som Naturskolan själva odlar på en åker i närheten. Om Veronica själv får välja ett favorittema att undervisa i så blir det

Veronica Morin Ålder: 43 år.

Utbildning: Växtekologi och ämneslärare vid Stockholms universitet.

Sysselsättning: Lärare vid Naturskolan i Sollentuna.

Fritidsintressen: Måla abstrakt konst, vara på landstället och fixa i trädgården.

något med vatten, då hon har en bakgrund inom marinbiologi.

– Det är fantastiskt att få förmedla sin glädje över att upptäcka liv i vatten. Även att se barnen vara kreativa genom att rita av de organismer som de hittar, säger hon.

Veronica togs emot med öppen

”Jag kom tillbaka till arbetslivet för att jag fick komma hit.” famn av Naturskolan 2020 när hon började arbetsträna efter en sjukskrivning. Hon hade tur att hon fick stanna, menar hon själv.

– Jag kom tillbaka till arbetslivet för att jag fick komma hit. Det här är hundra procent en toppenverksamhet, säger Veronica.

Hur ska ni fira 40-årsjubileét?

– Vi ska ha öppet hus med utställning av gamla bilder som tagits på skolan genom åren. Vi ställer fram håvar, luppar och stormkök som man kan pyssla med. Alla är välkomna!

ELLINOR MOLIN

N A T U R V E T A R E N 2 / 2024

47

Medlemsnytt

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna

Håll koll på vad som händer i EU Tack alla ni medlemmar som ställde upp i valet till att bli ombud på Naturvetarnas kongress i höst. Ni, och alla som deltog i valet genom att rösta, är livsviktiga för en medlemsstyrd organisation som Naturvetarna.

Om ni vill påverka vad Naturvetarna ska prioritera framåt är det dags att skriva en motion till kongressen. Läs om hur det går till på hemsidan, och deadline är 15 augusti.

Hoppas ni tog vara på möjligheten att också rösta i EU-valet.

EU har enormt stort inflytande på nästan alla frågor som är viktiga för Naturvetarnas medlemmar. Klimatförändringar, biologisk mångfald, skogs- och jordbruk, fiskekvoter, skyddet av miljön, utvinning av metaller, energiproduktion, forskning, AI,

48

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

”Om ni vill påverka vad Naturvetarna ska prioritera framåt är det dags att skriva en motion.”

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande

smittskydd och numera även beredskaps- och säkerhetsfrågor är alla utmaningar där den gemensamma marknaden och europeisk gemensam lagstiftning styr i allt högre grad.

Vårt samarbete inom EU är förstås också centralt för hur vi ska stötta Ukraina och möta hotet från Ryssland. I maj anordnade Saco en kurs på Försvarshögskolan om Totalförsvaret och höjd beredskap. Även fackförbunden har en viktig roll att spela inom totalförsvaret i händelse av kris, förhöjd beredskap eller krig genom förmedling av kunskap och information i syfte att stärka försvarsviljan och försvarsförmågan.

Jag tror att vi som fackförbund måste lyfta blicken och fokusera mer på vad som händer inom EU. Dels för att tidigt kunna påverka den svenska linjen i olika arbetsmarknads- och professionsfrågor, men även för att kunna sprida kunskap till våra medlemmar om de möjligheter och utmaningar som finns på en internationell arbetsmarknad när AI kommer på bred front.

Då måste Naturvetarna vara förberett och fungera trots störningar i samhället. Hur genomför man en kongress och hur ska styrelsen mötas och kunna fatta beslut? Hur ska kansliet kunna ge rådgivning och kontakta medlemmar om strömmen har gått? Det här är nya viktiga frågor som vi och Saco-förbunden, TCO och LO har börjat arbeta med.

NAT U RV E TA R NA G Ö R S K I L L NA D

Facket stöttar när Novavax drar ner När Novavax minskar sin personalstyrka har det lokala facket på företaget en nyckelroll. Uppdraget är att hitta bra lösningar för de som sägs upp och att skapa en god arbetsmiljö för de som är kvar.

Under pandemin växte Novavax i Uppsala så det knakade. Bioteknikföretagets adjuvans, som förbättrar effekten av vaccin, var orsaken till det.

Men redan för ett år sedan såg man tecken på avmattning och gjorde sig av med konsulter. Men det räckte inte.

– I slutet av mars fick vi ett varsel om neddragningar av den fast anställda personalen, upp till 25 av 195 tjänster skulle bort, varav två är medlemmar i Naturvetarna. Nu jobbar vi för att hitta bra lösningar för dem, säger Mathias Lamu, facklig ordförande i Akademikerföreningen på Novavax.

KOMMA VIDARE De bevakar att regelverken följs och att de uppsagda får rätt till a-kassa, inkomstförsäkring och stöd från Trygghetsrådet för att komma vidare i arbetslivet. Facket delar företagets uppfattning att kostymen behöver krympas för att stå starka i det långa loppet.

– Lika mycket handlar det om att skapa en bra arbetsmiljö för de som är kvar när personalstyrkan minskar med mer än 10 procent.

Hittills har processen gått så där. Ledningen har varit dålig på att dela viktiga underlag, som hur arbetsuppgifter ska fördelas när personalstyrkan minskar.

– Vi hade behövt bättre underlag i förhandlingarna med vd och hr här i Sverige. Men det ser lite olika ut på olika avdelningar, där vissa går i takt med facket, och andra inte. Till exempel har vi kommit överens om att lägga långsiktiga projekt på is och fokusera på produktionen.

ÖKAT INTRESSE FÖR FACKET Nu vill företaget göra sig av med hr och köpa in den tjänsten.

– Vi på den fackliga sidan motsätter sig det, då besparingen blir marginell och att vi ser fördelar med att ha hr-funktionen inom företaget, säger Mathias Lamu, som har varit ordförande för Akademikerföreningen i ett år.

Han ser det som en viktig roll, där facket kan göra skillnad, både när det gäller att skapa bra villkor för medlemmarna och att kunna påverka företagets framtid.

– Intresset för facket ökar när det händer saker som påverkar medarbetarna. Vi har under senaste året ökat aktiviteten i styrelsen och har haft flera medlemsmöten där vi informerar om vad som är på gång.

Vem är Mathias Lamu?

Aktuell: Ordförande för Akademikerföreningen på Novavax i Uppsala.

Yrke: Senior analytisk kemist.

Vad gör Novavax i Uppsala?

Utvecklar och producerar adjuvans, som förbättrar effekten av vaccin.

På gång: Lovande vaccinkandidat som kombinerar covid och influensa. Malariavaccin med adjuvans från företaget i Uppsala. Ägare: Amerikanskt bolag, som utvecklar och tillverkar vaccin där.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

49

Medlemsnytt

Professioner inom vården missgynnas Specialisterna blir fler i sjukvården när diagnostiken och behandlingarna blir alltmer avancerade.

Men flera små och nya professioner missgynnas då de saknar en så kallad AID-kod – en kod som klassificerar yrket. I stället hamnar de i kategorin ”övriga”.

Sjukhusgenetikerna är en sådan profession. Det ställer till problem vid bland annat lönesättningen och gäller också biolog, biomedicinare, molekylärbiolog och mikrobiolog.

– Utan AID-kod blir svårare att jämföra löner, statistiken är svår att fånga in eftersom den beror på hur lång utbildning och vilken typ av jobb man har. Initiativet behöver komma från regionerna själva, då AID-koder också underlättar för arbetsgivarna, säger Hans Matsson, sjukhusgenetiker på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

På med den gröna ledartröjan Två tredjedelar av svenskarna vill se politikerna ta en ledande roll i klimatfrågan. Det visar Naturvetarnas undersökning om svenska folkets och riksdagspolitikernas förväntningar på klimatpolitiken. → 9 av 10 anser att klimatpolitiken bör vara baserad på forskning och vetenskap. → 2 av 3 svenskar tycker att svenska politiker ska ta en ledande roll i klimatfrågan inom EU. Nästan åtta av tio svenskar tycker att politiker bör lyssna på experter, även om förslagen inte alltid anses genomförbara. Sex av tio riksdagsledamöter lyssnar främst på experter när forskarna är överens, medan två av tio lyssnar mer på sina väljare. Det finns alltså en påtaglig önskan om att vetenskap ska styra klimatpolitiken, trots politiska utmaningar.

Ladda ner rapporten: www.naturvetarna.se/rapporter

Naturvetarna inför klimatombud

Naturvetarnas medlemmar kan vara neutrala i konflikten

Den gröna omställningen påverkar hela arbetsmarknaden och kräver förändring i alla led. Därför inför vi en klimatombudsroll så att våra medlemmar kan lyfta frågor om klimatet på organisationsnivå.

Ett klimatombud samarbetar med arbetsgivare och fack för att lyfta hållbarhetsfrågor på sin arbetsplats. Det kan handla om allt från att minska utsläppen på jobbet till att inspirera medarbetare till att göra hållbara val.

Under våren initierades ett pilotprojekt med fyra medlemmar från Naturvetarnas klimatnätverk, som får ta del av utbildningar och vara med att utforma klimatombudsrollen. Vid årsskiftet planeras rollen vara på plats och då kan även du ansöka om att bli klimatombud på ditt jobb.

När Vårdförbundets medlemmar har inlett en blockad mot arbetsgivaren fortsätter medlemmar i Naturvetarna att arbeta som vanligt.

– Konflikträtten, som är en viktig del i den svenska arbetsmarknadsmodellen, ska respekteras. Medlemmar i Naturvetarna har rätt att vara neutrala och kan själva bestämma sig för att inte ta över arbetsuppgifter från kollegor som deltar i konflikten, säger Naturvetarnas förhandlingschef Per Sjödin.

Om arbetsgivaren vill att medlemmar i Naturvetarna ska utföra arbetsuppgifter som konfliktande kollegor normalt utför så ger Naturvetarna råd och stöd i den Per Sjödin specifika situationen.

J U L I A N E D E R B E RG

50

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

Läs mer om konflikten: www.naturvetarna.se

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

WORKING IN SWEDEN Are you new in the Swedish labour market and want to know how it works?

A K A D E M I K E RV E C K A N :

This seminar gives you a useful overview of information an employee in Sweden needs to know: different types of employment, how to terminate an employment), social benefits related to employment (parental, illness, unemployment.

När: onsdag 25 september

E N K A RTA T I L L F R A M T I D E N S

Tid: 12.00 – 13.00

ARBETSLIV

Presenter: Friedrich Heger, Ombudsman

Vilka framgångsfaktorer är viktiga för den som vill bidra och må bra i en värld som transformeras av AI, explosionsartad kunskapsutveckling, demografiska utmaningar och växande hållbarhetsambitioner?

He works as a labour law specialist for Engineers of Sweden. Friedrich came to Sweden thirteen years ago and learned the hard way.

Det här webbinariet änder sig i första hand till dig som är ny i arbetslivet.

Du lär dig att navigera dig fram till ett hållbart och roligt arbetsliv.

Kongress

Naturvetarnas kongress

Föreläsare: Fredrik Torberger, konsultchef på Kairos Future.

Tema: Naturvetare gissar inte

När: 20 september klockan 12-13

Invigningen som pågår klockan 13.15-14.45 streamas och kan följas direkt.

I en tid av desinformation och populism är det viktigare än någonsin att politiska beslut grundas på fakta och vetenskap. På Naturvetarnas kongress i höst utforskar vi temat ”naturvetare gissar inte”.

G E O LO G I N S D A G Geologins Dag är en nationell temadag med mål att väcka allmänhetens intresse för geovetenskap och inträffar årligen andra lördagen i september.

När: 22-23 november

2024

Företrädare för den unga generationen naturvetare Paneldebatten leds av komikern och På spåret-vinnaren Fritte Fritzon Skicka in en motion: senast den 15 augusti

Utbildningsminister Mats Persson

Du har möjlighet att påverka vilka frågor Naturvetarna ska driva framåt och hur vi kan stötta dig som medlem. Det gör du genom att skriva en motion till kongressen. Tänk på att alla funderingar och idéer som du och dina kollegor har kan omsättas i en motion.

Jessica Abbott, evolutionsbiolog och prefekt vid Lunds universitet

Läs mer: www.naturvetarna.se/ kongress

Medverkande: Anna Rosling Rönnlund från Gapminder

När: 14 september

N A T U R V E T A R E N 2 / 2024

51

Naturvetare i historien

Susan Solomon:

En livshistoria om vetenskap och mod 1956 föds en flicka i Chicago vid namn Susan Solomon.

Vad många inte visste då var att hon 30 år senare skulle rädda världen från en katastrof. En nyfiken ung kvinna med mod att stå upp för sin tro resulterade i Montreal-protokollet 1987 och utfasningen av freoner.

Skulle man fråga Susan om skärmtid är dåligt

för barn, skulle hon svara bestämt nej. Åtminstone var det inte så för henne. Som nioåring väcktes hennes intresse för biologi när hon såg ”The Undersea World” med Jacques Cousteau.

Men på High School upptäckte Susan att kemi var hennes passion. Det ledde till att hon vann tredje pris i National Science Fair med sitt kemiexperiment, vilket fick henne att välja en ny vetenskaplig bana.

Hon började studera kemi på Illinois Institute of Technology i Chicago och spenderade senare ett år som utbytesstudent i Frankrike.

KARRIÄRENS TIDIGA ÅR

Efter att ha avslutat sina studier i Chicago, spenderat somrarna på National Center for Atmospheric Research (NCAR) i Colorado, börjar hon studera på University of California i Berkeley. Fokus låg på atmosfärisk kemi inspirerad av Paul Crutzen som introducerade henne till studien av ozon i den övre atmosfären. Hon fann något vackert över

Hennes forskning ledde till upptäckten att freoner var orsaken till ozonhålet kvantitativa kemiexperiment, exaktheten i mätningen, och att en lösning bara väntar på att upptäckas.

EN GLOBAL KRIS

Susan är 25 år när hon doktorerar och tar anställning som forskare på NOAA*. Men långt uppe bland molnen pågår det något som kan ha katastrofala konsekvenser för jordens framtid.

Ozonlagret bryts ned.

Teorierna är många inom forskningsvärlden.

Kanske är det ett naturligt fenomen? Susan är skeptisk och har aningar om vad det kan bero på, men för att bevisa det behövs det göras undersökningar på plats. 1986 anmälde sig Susan frivilligt till en expedition till Antarktis för att undersöka det nyligen upptäcka ozonhålet. Un-

Antarktis

Och idag då?

Caroline Leck Professor i kemisk meteorologi på Stockholms universitet

tre månader genomförde hon och hennes team mätningar i extrema förhållanden. Hennes forskning ledde till upptäckten att freoner var orsaken till ozonhålet.

Det resulterade i Montreal-protokollet 1987, där över femtio länder lovade att fasa ut användningen av freoner. Tack vare detta protokoll började ozonhålet minska och världen undvek en katastrof.

ERKÄNNANDEN OCH FORTSATT ARBETE

Förutom att Susan har fått en glaciär i Antarktis döpt efter sig har hon fått flera utmärkelser.

1999 tilldelas hon National Medal of Science och 2008 blev hon utnämnd av Time Magazine som en av de 100 mest inflytelserika människorna i världen. Året innan stod hon på en Nobelscen som medlem av Intergovernmental Panel of Climate Change (IPCC), Förenta nationernas klimatpanel, ta emot Nobels fredspris tillsammans med Al Gore.

Idag är hon en global föreläsare och rådgivare, dedikerad till att sprida kunskap om klimatförändringar och vetenskapens roll i samhället. Susan Solomon är en pionjär vars arbete har haft en stor inverkan på vår värld.

NIKITA ZEILOTH FOTNOT: NATIONAL OCEANIC AND ATMOSPHERIC ADMINISTRATION AERONOMY LABORATORY

Vad har Susans upptäckt betytt för forskningen av ozonlagret?

- Hon knöt samman något man teoretiskt redan visste med mätningar och experiment på plats i Antarktis. I stället för att anta att endast kemiska reaktioner i gasfasen är viktiga för att bryta ner ozon, visade hon att kemiska reaktioner på iskristallerna i de stratosfäriska molnen över Antarktiska hade en avgörande betydelse. Detta resulterade i utfasningen av freoner och andra ozonnedbrytande föreningar. Tack vare hennes upptäckt återhämtar sig idag ozon-hålet sakta men säkert.

Vad hade hänt om hålet blivit större?

- UV-strålning är farligt för allt biologiskt liv och kan påverka luftströmmarna på södra halvklotet och därigenom sänka temperaturen närmast marken. Hennes upptäckter har gjort att forskningssamhället och den tekniska utvecklingen klarat av något vi människor har ställt till med. När man kan bevisa hur något hänger ihop, både i teori och praktik, då lyssnar både allmänheten och beslutsfattare.

Hade du hört talas om Susans upptäckter innan?

- Det ingick i mina studier som doktorand då jag läste om atmosfärens kemiska sammanfattning på mitten av 80-talet precis innan Susan åkte. Så jag fick följa hennes upptäckter på nära håll. Så det är ett välbekant ämne för mig och jag undervisar om det idag.

ANNONS

Na-krysset

BANDAGERA

VAPEN I THE SHINING

BRUKAR IDKAS I MÄSSSINGEN SMIDESLIGGER HÄRDEN MELLAN SUNÖT MATRA OCH BALI FINNS SOM KRUSIG UTSATT FÖR STAPELFARA FIBER

ÄR MANGRANT SKATTAT TILL

GENE- ÖVER- KAN JU FÖRHAND- KAN VI LEMURRERAR HÄNG- LINGAR VID VATTEN- I NATT- KRYSS DOKUANDE MYNDIGHETEN MÖSSAN 2024 MENTFÖRSTÖRARE FIL ÄR DJÄVULSBIBELNS PÄRMAR AV KRAFTIGA VÄGGAR STÅR KROOK VID DRAMATEN KAN KING MÄTAS I COLE ANFALL LÄNGD & TEMANA BREDD MANGAN STÖRRE FLICKA STENPÅ SOCKRIG SELEN BLOCKET ROMANI SMET HJÄRTEHAR PORT MORSA I ORSA? ENTAL

LYNX LYNX

FODRAL HÄTSKHET

6FORMA SOM BLOCK AMINO- TVÅNG LERA SOM FLYTTATS AV ISEN PURIN

SANNINGSFÖRSÄKRINGAR

BRYTLÄTE SLUG VÄXTLIGHET

LANTAN

BETE PARAGUAYTE ÄGA VALLFÄRDARE

OKEJ DIGITAL ASSISTENT

KYLT DANIELLIAÄRT MUSKELSLAPPHET ANROP

VARA VIDÖPPEN

JOD VANLIGA

BLICKAR NAVELSKÅDARE BLÄNGA INDISKA FURSTAR

EXTAS HUGSVALA

GÖR EJ DÖDEN I GRYTAN KÄTTERSK FÄRGLÖS FÄRG

SKÄR TITT SOM TÄTT

KLOK, INSIKTSFULL, LÄRD & VETTIG

IVÄG SUGIT FÖRSYN UTHÅLLIG

KAN BRÄNSLEN VARA

GRYENDE

Konstruktör: lena-holmlund.com

54

MATTA GJORD I KNUTEN FLOSSA MED LÅNG LUGG

DEN KAN VI GÅ FRAM

Vinnare

Tävla och vinn!

Vinnare av förra numrets korsord är Åsa Bensch i Dalby

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 12 juli vill vi ha din lösning.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2024

KNAPPT 60 CM

Naturvetarna driver rätten att jobba som deltidsbrandman Naturvetarna driver ett principiellt viktigt fall i Arbetsdomstolen, AD. Det handlar om en medlem som har fått avslag på att jobba som deltidsbrandman vid sidan av sitt ordinarie jobb i Malmö kommun.

När Carlos Rojas Carvajal ville göra en insats för lokalsamhället och bli deltidsbrandman sa hans arbetsgivare nej. Malmö stad menade att det skulle påverka hans ordinarie jobb som projektledare inom livsmedelsområdet.

– Jag blev överraskad när kommunen på tidigt stadium sa att det förmodligen skulle komma ett avslag.

Jag fick aldrig något beslut med motivering. Uppdraget skulle innebära att vara i jour klockan 17-06 en vecka varje månad. I normalfallet sker utryckningar en eller två gånger per vecka.

Brandstationen i den lilla byn Löberöd bygger på att boende i trakten vid sidan av sitt vanliga arbete är brandmän på deltid.

VILLE FÅ FALLET PRÖVAT

När Carlos Rojas Carjaval inte fick någon ordentlig förklaring från arbetsgivaren ville han få det prövat. Så han kontaktade Naturvetarna som beslutade att driva fallet.

– Det är principiellt betydelsefullt för våra medlemmar i ett läge där beredskapen blir allt viktigare i spåren av klimatförändringarna med fler bränder och översvämningar. Det handlar om samhällsnytta, säger Naturvetarnas förhandlingschef Per Sjödin.

Naturvetarna bedömer att Carlos Rojas Carjaval har en rimlig chans till framgång.

– Vi menar att detta är ett kollektivavtalsbrott, då ar-

Carlos Rojas Carvajal, till vänster, tar hjälp av Sofia Söderberg, Emil Pettersson och Per Sjödin på Naturvetarna.

betsgivaren inte har gjort en ordentlig prövning av vår medlems möjlighet att vara deltidsbrandman, säger Naturvetarnas chefsjurist Sofia Söderberg.

MÅSTE SKE RÄTTSSÄKERT

De argumenten framförde Naturvetarna vid ett förberedande sammanträde i Arbetsdomstolen, AD, den 22 maj.

Arbetsgivaren har rätt att förbjuda bisysslor om det bedöms hindra det ordinarie arbetet.

– En sådan bedömning måste ske på ett rättssäkert sätt. Från vårt håll är det oklart hur kommunen har uppfyllt vad som krävs för att leva upp till kollektivavtalet, fortsätter Sofia Söderberg.

Hon tillägger att det i målet är relevant att det kan finnas skydd för att engagera sig i beredskapsorganisationen i sitt lokalsamhälle, enligt Europakonventionen.

Det som händer nu är att båda parter får tid på sig att lämna in skriftlig bevisning inför rättegången – huvudförhandlingen – som äger rum i AD den 3-4 december i år.

Dom beräknas att meddelas före årsskiftet.

PALLE LILJEBÄCK

N A T U R V E T A R E N 2 / 2024

55

AVS: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

Följ oss i sociala medier!

Här uppdaterar vi med nyheter som du har nytta av i din karriär.

Vi lyfter naturvetare och deras viktiga roll i samhällsutvecklingen.

Det handlar om allt från att göra den gröna omställningen möjlig till att ta fram nya läkemedel och utveckla sjukvården.

Du hittar oss här: › www.naturvetarna.se › Facebook.com/Naturvetarna › Instagram: naturvetarna › x.com/naturvetarna › www.linkedin.com › Nyhetsbrevet Karriärvetarna på LinkedIn