Naturvetaren nr 1-2025

Naturvetaren 1 / 202 5

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

Hack i kurvan men stark framtidstro för life science Har vi mat på bordet i en krissituation?

Biomedicinska analytiker tar steget över till Naturvetarna

”

Får saker att hända med hjälp av kollegor”

Mattenörd Erland räknar på framtidens pensioner

1

Duellen: Är gödsling rätt medicin för skogen? | Månadens fråga: Läge för karriärväxling? | Poddtips: Trump och Sverige backar

Nr 1 / 2025

Naturvetar podden Gör dig lite klokare - på 20 minuter Vi bjuder in inspirerande gäster som delar med sig av sin kompetens

Mikael Karlsson är optimist och menar att den gröna omställningen inte går att stoppa, även om den får sig en törn med Donald Trump som president.

Hedvig Söderlund varnar för den långvariga stressen.

Ett tillfälligt stresspåslag skärper våra sinnen, men förutsätter tid för återhämtning.

Frida Lundmark slår fast att life science är en framtidsbransch. Nu kommer de biologiska läkemedlen på bred front.

Vi hörs i podden!

Finns där poddar finns.

Nikita, Palle & Sarah

Lena Uller tipsar om att ha koll på när pollensäsongen börjar om man är allergisk.

Receptet är att ta antihistamin och andra mediciner i god tid innan.

Naturvetaren En förmån för dig som är medlem i fackförbundet Naturvetarna. Utkommer fyra gånger per år.

KONTAKT NATURVETARNA Planiavägen 13 Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se www.naturvetarna.se

REDAKTION redaktion@naturvetarna.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Palle Liljebäck Art Director Katarina Bengtsson Skribenter Nikita Zeiloth, Ellinor Löwenborg Omslagsfoto Jann Lipka Övriga bilder Colourbox

TRYCK Norra Skåne Offset AB ISSN: 2000–2424 Upplaga: 34 300 ex.

Trycks på miljövänligt papper.

Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering

ANNONSBOKNING Urban Hedborg, 08-732 48 50 Materialadress urban@uhmarketing.se

Nästa nummer ute: 12 juni Deadline annonser: 30 maj Prenumeration 400 kr per år för icke medlemmar

Mat, miljö och forskning en del av vår beredskap Sverige rustar som aldrig förr. Men det räcker inte att öka takten militärt. Lika viktigt är att civilsamhället är rustat med en sjukvård som fungerar, liksom att bil- och järnvägar går att lita på. Det gäller också energiförsörjning och tillgång till rent vatten. Cyberattacker och desinformation är en realitet redan i dag.

Att ha mat på bordet kan vi inte ta för givet, särskilt som hälften av våra livsmedel importeras. Till råga på allt är vi beroende av diesel, gödning och andra insatsmedel för att kunna producera vete, mejerivaror och kött. Vid en avspärrning skulle vi alltså inte klara oss många månader, eller ens veckor.

Den här insikten kommer inte som en blixt från klar himmel, men hittills har det varit mer snack än verkstad. Därför är det så glädjande att Formas nu satsar 360 miljoner kronor på att öka beredskapen av livsmedel i en krissituation. Det handlar om allt från att producera inhemsk biodiesel till växtförädling och ökad odling av baljväxter. I det ligger att öka självförsörjningsgraden genom att hitta affärsmodeller som gör det lönsamt för bönderna att producera mer även i fredstid.

”Att ha mat på bordet kan vi inte ta för givet, särskilt som hälften av våra livsmedel importeras.”

Att förbereda för krig – hemska tanke – gör oss också mer resilienta när klimatet förändras med mer torka och översvämningar. ”En livskraftig miljö är viktig för vår beredskap”, som Naturvårdsverkets nya generaldirektör Johan Kuylenstierna säger i en intervju i den här tidningen.

Samtidigt ser vi att USA med Donald Trump i spetsen drar ner på allt som är kopplat till hälsa, miljö, klimat och hållbarhet. Bland annat har han sjösatt en fullskalig attack mot vetenskap, där forskningen hamnar i strykklass. Därför är det bra att Sverige nu lägger i en högre växel och satsar mer på forskning.

Det är en del av vår beredskap.

Palle Liljebäck, chefredaktör

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

3

Nr/1 SID 7

Duellen: Är gödsling medicin för skogen?

Regeringen har flaggat för att öka gödslingen i våra skogar, men en SLU-forskare varnar för att det är en dålig idé.

SID 14

Månadens fråga: Är du redo för ett karriärbyte?

Så här i början av året är det många som funderar på komma vidare i arbetslivet.

SID 34

Urberget som ska klara 100 000 år Nu har det första spadtaget tagits för slutförvar av kärnavfall i Forsmark.

Erland Ekheden är matematiker och chefaktuarie på Pensionsmyndigheten.

18

Bella Salat och hennes kollegor på Karolinska sjukhuset har tagit steget över till Naturvetarna.

Life science är en fortsatt framgångssaga för Sveriges export, även om det blev ett hack i kurvan förra året.

4

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

8

36

NATURVETARNA I MEDIA

Hur ska vi klara livsmedelsförsörjningen?

En ny livsmedelsstrategi är på gång. Den är viktig för såväl klimatomställning som beredskap.

De gröna näringarna skriker efter högutbildade medarbetare – men studenterna sviker.

Uppsnappat om oss i media

Omställning som kräver naturvetare Efterfrågan på utbildade inom STEM – naturvetenskap, teknik och matematik – har nästan tredubblats det senaste decenniet men allt färre väljer en sådan utbildning.

Naturvetarna uppmanar landets kommuner att ta vara på den potenti-

al som finns, så fler unga går vidare till högskolan och kan bidra till att stärka Sverige som innovationsland. Alla elever ska ha tillgång till högkvalitativ STEM-undervisning från tidig ålder.

Upsala Nya Tidning 9 januari 2025

Så här vill Naturvetarna vända trenden: 

Högre löner så att fler kvinnor och unga söker sig till branschen.



Ta vara på den kompetens som redan finns genom att förenkla validering av utbildningar från andra länder.



Ta bort praktiska hinder för att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.

Altinget 20 februari 2025

Ta bort karensen för föräldralönen Naturvetarna anser att blivande föräldrar behöver bättre möjligheter på arbetsmarknaden. I dagsläget kan det krävas en anställning på uppemot tre år för att få del av inkomstskyddet.

Tröskeln för att byta jobb ökat och

arbetsgivare som inte erbjuder föräldralön riskerar att väljas bort.

– Arbetsgivarna måste svara upp och skapa en mer mobil arbetsmarknad, skriver Naturvetarnas förhandlingschef Per Sjödin.

Dagens Industri 11 februari 2025

Varför är du med i Naturvetarna?

– För att få en trygg bas att stå på som student och för att lära mig vad jag kan förvänta mig av en framtida arbetsgivare.

bud på Naturvetarnas kongress och blev invald i studentrådet. Jag vill verkligen att fler unga ska se värdet i att gå med i facket även som stu-

denter. Jag blev nyligen framröstad som ordförande i min hyresgästförening, så det ska blir roligt att engagera sig där också.

Hur då menar du?

– Det känns jätteviktigt att ha ett stöd i att hitta rätt väg till ett bra jobb och inte bara ta första bästa som dyker upp. I det ligger att ha koll på vad som står i kollektivavtalet och vilka medlemsförmåner som erbjuds. Att vara förberedd är det som motiverar mig mest att var med i Naturvetarna.

Vad gör du vid sidan av studierna?

– I höstas blev jag studentom-

Julia Hellsén Ålder: 28 år.

Utbildning: Studerar matematik på Uppsala universitet.

Bor: Uppsala.

Kopplar av med: Hänger med mina katter och spelar dataspel.

ELLINOR LÖWENBORG

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

5

Vobb i stället för vabb Två av tre akademiker som varit hemma med sjukt barn har jobbat samtidigt, och var tredje har vobbat alla dagar, enligt en färsk undersökning från Akavia.

Hälften av de svarande ser vobb som något positivt, medan en fjärdedel upplever det som negativt.

Många känner ansvar för sina arbetsuppgifter, och sju av tio uppger att de ändå skulle behöva arbeta i kapp vid senare tillfälle.

Samtidigt kan vobb leda till stress – tre av tio väljer att vabba i stället för att få en tydligare gräns mellan arbete och familjeliv. Arbetsgivare behöver därför säkerställa tydliga riktlinjer och minska sårbarheten vid frånvaro.

"Vi bor i ett land där sjukdomsperioder är en realitet, och det måste finnas luft i organisationen för att hantera det", säger Charlotte Tarschys, chefsekonom på Akavia.

Trygghet viktigare än frihet för unga Trygghet i arbete och ekonomi är viktigast för unga 2025, enligt en rapport från MUCF. 83 procent anser att ekonomisk trygghet och fast anställning är mycket viktigt. En bra social arbetsmiljö, bra chef och kollegor värderas högre än frihet och flexibilitet.

60 procent planerar eftergymnasiala studier för att få ett bra jobb. Oro för arbetslöshet och ekonomi har ökat, särskilt bland tjejer. 57 procent vill arbeta min-

Ekonomisk trygghet och fast anställning är mycket viktigt dre och ha mer fritid. Unga betonar eget ansvar.

– Det är intressant att en trygg arbetssituation och bra arbetsmiljö fortfarande är viktigt för flest unga. Det står i kontrast till föreställningen om att unga värderar frihet och flexibilitet högt, säger Sofia Zere vid MUCF.

Tecken på att du jobbar för mycket I förlängningen påverkar det både din hälsa och dina relationer negativt om du är en arbetsnarkoman. Här är några varningstecken.

 Långa arbetsdagar

Sugen på att bli industridoktorand?

Då ska du söka bidrag från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, som satsar 39 miljoner kronor fördelat på 12 industridoktorander. Man vill uppnå excellent forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin.

Tanken är att driva fram innovationer och stärka samarbetet mellan näringsliv och akademi. Bidraget ska utmynna i en doktorsexamen.

Du ska ännu inte vara antagen till forskarutbildning och ska vara till minst 80 procent anställd vid ett företag, samt ha två handledare, en vid lärosätet och en vid företaget.

Sista ansökningsdag är den 21 maj 2025.

Läs mer på SSF:s hemsida.

6

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

Du jobbar mer än dina kollegor och tar ofta med jobbet hem, även på helger och semestern.

 Omgivningen reagerar Familj och vänner påpekar att du jobbar för mycket, men du blir mest irriterad över det.

 Hemligt jobbande Du hittar sätt att smygjobba – som att avstå aktiviteter och skylla på annat.

 Relationer påverkas Arbetet går före allt, vilket leder till slitningar i dina närmaste relationer.

 Hälsan tar stryk Sömnbrist, stress och irritation är vanliga tecken på att du jobbar för mycket.

Källa: Universitetet i Bergen

DUELLEN

Är gödsling rätt medicin för Sveriges skogar?

Ja!

Nej!

Carl Sköld, produktions-

Hjalmar Laudon, professor

ansvarig skogsvård, Norra Skog

i skogslandskapets biogeokemi, SLU

1. Ditt viktigaste skäl till att skogen behöver gödslas?

2. Hur mycket ökar tillväxten?

3. Hur påverkas den biologiska mångfalden?

4. Klarar gödslad skog stormar och torka bättre eller sämre?

1. Främst för att tillväxten i våra skogar ökar, vilket ger olika

nyttor för den enskilde skogsägaren. Mer kol i skogarna ger en positiv klimateffekt samtidigt som avkastningen från investeringen ökar fastighetsvärdet. Beroende på vilket mål skogsägaren har med sin fastighet så är gödsling en möjlighet att diversifiera skogsinnehavet.

2. Enligt försök och studier ökar tillväxten med runt 10-20 m3sk

per hektar på 10 år, exakt hur mycket beror på beståndets förutsättningar. Vårt mål är att gödsla cirka 1500 hektar. Uppnår vi detta med en tillväxtökning på 15 m3sk i snitt per hektar ökar tillväxten med 22 500 m3sk bara i norra Sveriges skogar.

1. Effekten är begränsad, den ekologiska påverkan omfattande och riskerna på både kort- och lång sikt stora. Att staten ska subventionera denna produktionshöjande åtgärd riskerar att bli kontraproduktivt för markägaren, och tveksam klimatpolitik.

2. Den största och mest omfattande studien som gjorts på senare år i Sverige visar att vanlig skogsmarksgödsling i genomsnitt ökar tillväxten med 5 procent för gran och 9 procent för tall efter 10 år. Det motsvarar att låta träden få stå några år längre innan avverkning.

3. Den påverkas minimalt om gödsling utförs enligt Skogsstyrel-

3. Den påverkas negativt på ett flertal sätt. Blåbärsris

4. Gödsling innebär, som med alla investeringar, en risk. För att

4. Med största sannolikhet sämre. Med mer näring i

sens allmänna råd: på rätt sätt, i rätt tid och i bestånd med rätt förutsättningar. Det förutsätter att entreprenören har lång och bra erfarenhet, liksom att våra interna rutiner är klara och tydliga. Artsammansättningen och artfrekvensen påverkas. Hur mycket och under hur lång tid råder det delade meningar om, då många faktorer spelar in, enligt studier.

minska risken är rådet att gödsla i skogar som är friska, välslutna och välskötta, då dessa skogar har lägst risk för att falla offer för stormar. Däremot känner jag inte till att några studier har gjorts i Sverige för ökad risk för torka. Det finns studier från länder där torka är ett mycket större problem än i Sverige, vad jag vet.

och svamp minskar som en direkt effekt av gödslingen, och lavar påverkas negativt genom att skogen blir tätare och mörkare. Man får alltså sämre skogar för både biologisk mångfald, rekreation och rennäring på bekostnad av en temporär tillväxtökning som staten är tänkt att subventionera. marken lägger träden mer resurser på att bygga tillväxt ovan mark, alltså stam, grenar och barr, och mindre på att utveckla rotsystemen. Träden blir alltså mer topptunga och vattenhungrande med mindre rotsystem vilket ökar trädens känslighet för stormar och perioder av torka.

N A T U R V E T A R E N 1 / 2025

7

FOTO JOHAN GUNSÉUS VIKDAHL

FOTO: JOHAN GUNSÉUS VIKDAHL

Regeringen har flaggat för att öka gödslingen i våra skogar. Norra Skog välkomnar det då de redan i dag tillämpar skogsgödsling. Men skogsforskare på SLU varnar för att den biologiska mångfalden minskar och att skogen blir känsligare för stormar och torka.

Profilen

Nu tar vi steget över till

Naturvetarna

Nu ska biomedicinska analytikerna bli mer synliga i samhället. Med draghjälp från Naturvetarna är målet också att jobba för höjda löner. Det var drivkraften för Bella Salat när hon och hennes kollegor tog steget över till Naturvetarna.

TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Jann Lipka

8

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

Häng med Bella under en dag:

08.00

09.00

Varje dag startas med ett pulsmöte med hela gruppen. Uppföljning och förväntningar framåt. Just i dag ska många prover analyseras med elektrofores. Här finns en vilja att hjälpa varandra, vilket märks på den goda stämningen under fikat.

De högteknologiska instrumenten som analyserar prover från bland annat blod och cerebrospinalvätska underhålls och förbereds för dagens arbete. Rengöring och byte av reagens behöver till exempel göras.

Bella Salat Yrke: Biomedicinsk analytiker på klinisk kemi, Karolinska sjukhuset i Solna.

Utbildning: Farmacitekniker i botten, utbildad i Makedonien. Leg biomedicinsk analytiker.

Bakgrund: Kom till Sverige 2014 efter att ha jobbat som receptarie och på apotekslabb i Makedonien, där hon också var volontär som biomedicinsk analytiker.

Familj: Två barn, som är självgående i dag.

Kopplar av med: Läser skönlitteratur och faktaböcker. Lyssnar på musik och träffar vänner.

10.00

11.00

Resultatet från analyserna som hamnar direkt i dator kollas noga och kvalitetssäkras innan de skickas vidare till läkare. Läkaren gör en bedömning av provsvaret som ligger till grund för vilken behandling som ska sättas in.

Upplärning av kollegor som behöver lära sig instrumenten. Bella tar också emot studenter som får lära sig handgreppen och får känsla för yrket.

13.00 Efter lunch fortsätter arbetet med analyserna och instrumen-

ten fylls på med nya reagens. Lika viktigt är att ha koll på instrumenten fungerar som de ska, och åtgärda om det behövs.

15.00 Dagens andra pulsmöte med gruppen med uppdatering om arbetsflöde, arbetsmiljö, analysstatus och uppföljning av veckostatistik.

16.30 Dags att packa ihop och lämna labbet om arbetet är avslutat.

Via en grupp på Facebook stöttar hon nyanlända som kommer från Makedonien, där hon själv har sina rötter.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

9

Profilen

ar du tänkt på

vad som händer med prover som tas på dig när du är på sjukhus? Eller när du får ett test hem i brevlådan och själv ska utföra det och skicka tillbaka till sjukvården. Syftet kan vara att upptäcka cancer i ett tidigt skede.

Du är inte ensam. De flesta har dålig koll på vilken yrkesgrupp som analyserar proverna som ligger till grund för olika behandlingar.

– Det vill vi ändra på och göra yrket synligt, både för politiker och allmänhet. Vi utför ett kvalificerat ar-

Bella Salat brinner för att visa politiker och allmönhet det viktiga och kvalificerade arbete som biomedicinska analytiker utför.

10

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

bete som räddar liv, säger Bella Salat, biomedicinsk analytiker, på Karolinska sjukhuset i Solna.

MÖTE MED POLITIKER

I vintras bjöd de in politiker för att visa hur biomedicinska analytiker arbetar och det värde som de tillför sjukvården.

– Tillsammans med Naturvetarna ska vi lyfta vår yrkesgrupp, både på regional och nationell nivå. Jag är förvånad över att yrket är så osynligt i samhället.

Det är ett skäl till de låga lönerna, som måste höjas för att klara kompetensförsörjningen i ett

läge där det är brist på biomedicinska analytiker.

Med sitt engagerande sätt har Bella fått med sig många av sina kollegor att gå med i Naturvetarna.

– Och fler är på gång. Tillsammans kan vi göra skillnad för våra löner som ska ligga i nivå med vår kompetens och den nytta vi tillför sjukvården, säger hon övertygande.

Hon får stöd av en färsk utredning från Saco. Den visar att biomedicinska analytikerna i genomsnitt har lägre livslön än de som började jobba direkt efter gymnasiet.

– Så får det inte vara. Lönen är en sporre för unga att plugga vidare efter gymnasiet, och helst välja den här karriären, säger hon med glimten i ögat.

ALLVARLIGA SJUKDOMAR

Bella tar med mig på en runda på medicinska labbet för klinisk kemi 9fem, som det heter. Här sker de mer avancerade analyserna som inte ställer krav på omedelbara svar.

– Då det är allvarliga sjukdomar måste provsvaren kvalitetssäkras och tolkas innan de lämnas vidare till läkare. Ett felaktigt provsvar skull ge förödande konsekvenser för patienten.

I nästa steg bedömer läkare vilken behandling som ska sättas in och har kontakt med patienten. Även sjuksköterskor och undersköterskor använder resultaten från analyserna i sitt arbete.

Men innan dess ska proverna prepareras för att kunna analyseras i de högteknologiska instrumenten som Bella och hennes kollegor sköter med van hand. Hennes expertområde är proteiner. De gör också analyser genom koagulation och immunokemi.

– Vi använder specifika biomarkörer för att upptäcka allt från cancer och njursvikt till benskörhet och tillväxtrubbningar. Resultaten ligger till grund för utredning och uppföljning av sjukdomarna.

Jag är förvånad över att yrket är så osynligt i samhället.” hela Sverige norr om Stockholm med analyser.

– Vi utför också vissa hematologiska analyser och utredningar, som ärftliga blodsjukdomar och fetalt hemoglobin, där vi kan se om fosterblod gått över till mamman.

Bella berättar ingående om alla sjukdomar som kan upptäckas med de olika instrumenten, där även cerebrospinalvätska analyseras.

– Vår roll är också att regelbun-

det underhålla instrumenten, vilket dessutom ställer krav på teknisk kompetens. Här har vi hjälp av kemister som ser till att instrumenten fungerar och är kalibrerade.

Att Bella har hamnat rätt i yrkeslivet går inte att ta miste på.

– Jag stortrivs med jobbet där jag får utforska och lösa problem.

Och inte minst har vi roligt och har den bästa sammanhållningen.

UTFORSKAR OCH LÖSER PROBLEM

Här finns också centrum för blödarsjuk (special koagulation), där klinisk kemi på Karolinska servar

– Tillsammans med Naturvetarna ska vi lyfta vår yrkesgrupp och jobba för höjda löner.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

11

Aktuellt PANELEN

Hur får du nytta av AI i ditt arbete? Örjan Jansson,

Linda Johnson,

MD, PhD, Associate Professor, Department of Clinical Sciences, Malmö. Lund University FO

Expert klimatinnovationer WWF

TO

:R

OG ER

NELLSJÖ

En del av mitt arbete är att utveckla AI som har patientnytta i vården. Så jag hoppas på att bidra till att skapa AI som är till nytta i andras arbete. Min senaste studie visar att AI är mycket bättre än människor på att hitta farliga rytmrubbningar i hjärtat.

Hur använder du AI idag?

Hela tiden. Det gör du också. Jag har en klocka som mäter min puls och tolkar den med AI. Jag scrollar på X och en AI väljer ut vad jag ser. När jag läser vad någon annan människa skriver är det alltså AI som visar det för mig. Jag handlar på nätet och hittar rätt med AI. Varje gång jag behöver prata med ett företag pratar jag med en AI chatbot först. Det passiva AI användandet i vårt samhälle är redan överallt och hela tiden. Sen använder jag den aktivt också. Jag summerar långa dokument, och genererar bilder till föreläsningar framför allt.

12

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

Mitt jobb handlar om att hjälpa innovationer att göra största möjliga nytta för klimatet. AI är ju en kraftfull innovation, som faktiskt kan hjälpa till med det på ett unikt och betydelsefullt vis om den används rätt. Vi har beskrivit ett antal sätt i en alldeles färsk rapport. Störst nytta tror jag att AI kan göra genom att hjälpa oss människor att ta till oss bättre information och undvika desinformation, ta klokare beslut, komma mera överens, och faktiskt genomföra de sunda beteendeförändringar som vi önskar göra.

Hur använder du AI idag?

Själv använder jag främst en AI-chatbot för att få bra svar på kluriga frågor som en vanlig internetsökning inte räcker till för. Och för att förbättra viktiga texter som jag skriver.

Hall å dä r!

Populärt att teckna kollektivavtal Allt fler arbetsgivare inser nyttan med kollektivavtal.

Förra året var det fyra företag inom IKEM-området som tecknade avtal.

– Det är glädjande och ett kvitto på att trygghet och möjligheten att kunna påverka är viktigt för våra medlemmar, säger Daniel Fredholm Wallin, avtalsansvarig för Ikems kollektivavtal hos Naturvetarna.

Daniel Fredholm Han klargör Wallin att även företagen vinner på kollektivavtal. Det skapar ordning och reda, och gör dem attraktiva som arbetsgivare.

Vad är nyttan för de anställda?

– Där regleras vad som gäller för lön och anställningsvillkor och ger lite mer än vad lagen medger. Det handlar om allt från extra semester och tjänstepension till rätten att ha lönesamtal varje år. Ofta ingår ock-

så ett omställningsavtal som ger extra trygghet om man blir av med jobbet, säger Daniel.

På vilket sätt vinner arbetsgivaren?

– Det blir tydligare regler och enklare, då arbetsgivaren inte behöver förhandla om villkoren för varje enskild arbetstagare, utan medlemmen omfattas av kollektivavtal. Ännu en fördel är att arbetsgivaren får hjälp av facket för att få koll på arbetssituationen, där båda parter tar ett gemensamt ansvar för verksamheten, villkoren och arbetsmiljön.

Det finns också pengar för arbetsgivarna att tjäna.

– Med en kollektiv lösning blir kostnaden för tjänstepension och försäkringar betydligt lägre än vad enskilda företag och anställda kan ordna på egen hand, säger Daniel Fredholm Wallin.

Får naturvården en starkare röst nu?

Johan Kuylenstierna är ny generaldirektör för Naturvårdsverket sedan mitten av februari.

– Det återstår att se. Jag kommer att lyfta våra frågor där en ny dimension har tillkommit i spåren av det som händer i vår omvärld. En livskraftig miljö är viktig för vår beredskap. Det handlar om allt från hantering av avlopp och avfall till livsmedelsoch energiförsörjning. För att klara dessa funktioner behöver vi biologisk mångfald och annat som gör samhället resilient i ett brett perspektiv.

Har du möjlighet att påverka?

– Vårt uppdrag är att genomföra regeringens politik, men också att ta fram underlag så att politikerna kan fatta beslut som grundar sig på fakta. Vår roll är inte att påverka politiken, men väl att informera och förklara effekterna av olika åtgärder.

Så det blir ingen nedväxling?

– Nej, jag upplever inte att ambitionerna har sänkts även om Naturvårdsverket har fått minskade medel inom en del områden under de senaste åren. För mig handlar det om att hushålla med statens resurser och fortsätta arbetet med att effektivisera vårt arbete i ett läge där många satsningar behöver göras, inte minst i det militära och civila försvaret och beredskapen.

Kan du ge exempel på en effektiv åtgärd?

– Ett konkret exempel är regeringens satsning på att återställa våtmarker, vilket ger synergieffekter med stor nytta. Kolinlagringen ökar och den biologiska mångfalden gynnas, liksom att risken för översvämningar minskar. När det finns mer vatten i landskapet kan också risken för skogsbränder minska. Vi behöver tänka mer på hur vi kan uppnå synergier mellan olika åtgärder.

Vilka utmaningar ser du?

– Framför allt ska det bli spännande att leda Naturvårdsverket med all kompetens in i framtiden. En utmaning är att prioritera och jobba smart med de resurser vi har. Glädjande att Miljömålsberedningen flaggar för att det behövs ökade resurser för skötsel av skyddad natur.

Lyssna på Johan i Naturvetarpodden

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

13

MÅNADENS FRÅGA

Har du funderat på att växla karriär?

Går du i tankarna på att byta jobb? Du är inte ensam. Den här tiden på året är det många som överväger ett karriärbyte. Nu undrar vi om du skulle kunna tänka dig en ny arbetsplats, och vad du i så fall skulle vilja satsa på?

Kommentarer från webben nedan. Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se

Ja, jag har funderat på att byta jobb. Men jag tvekar pga det allmänna osäkra läget.

Catharina My contract with Umeå University expired last year, so I thought this would be a golden opportunity for me to switch from academic research to biotech or pharma industry research. But unfortunately it is very hard to even land for an interview here.

Fingers crossed.

Divya

I flera år har jag funderat på att bli egenföretagare för att få den frihet under ansvar som jag efterlängtar. jag tar små steg i den riktningen.

Cassie

14

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

Nytändning i karriären Känner du att jobbet inte längre är lika motiverande och vill komma vidare i karriären?

Då finns det anledning att stanna upp och tänka till. Här delar karriärrådgivaren med sig av sina bäst tips.

Så här på vårkanten är det många

som funderar på att byta jobb.

Men det är få som gör slag i saken.

– Ofta stannar det vid en tanke, men ibland kan det finnas anledning att ta signalerna på allvar.

Om du inte känner samma motivation som tidigare kan det vara ett tecken, säger Johan Åkesson, karriärrådgivare på Verto AB. Hur ska jag veta att det är dags att byta jobb?

– Tänk utveckling. Får du den utveckling som gör att Johan Åkesson din kompetens kommer till sin rätt? Kanske dina arbetsuppgifter inte är tillräckligt utmanande längre.

Det kan också handla om att företagskulturen har förändrats på ett sätt som inte passar dig.

”Jag vet vad jag har men inte vad jag får."

Finns det någon risk att stanna för länge hos en arbetsgivare?

– Nej, inte så länge du känner att du utvecklas och är motiverad, liksom att vara fortsatt anställningsbar och attraktiv på arbetsmarknaden. I det ligger att hela tiden kompetensutvecklas och ha koll på omvärlden.

Det kan också handla om att byta arbetsuppgifter eller roll hos sin arbetsgivare.

Om man däremot inte känner sig lika motiverad längre och försummar sin kompetensutveckling finns det anledning att fundera på sin situation.

– Då finns risken för inlåsning där man lätt tänker ”jag vet vad jag har men inte vad jag får”. Man stagnerar och vågar inte pröva sina vingar på arbetsmarknaden.

mot arbetsmarknaden, Det visar att du är öppen för nya möjligheter och vill utvecklas i din karriär.

Johan ger också rådet att ha en projektplan för sig själv där men sätter upp delmål för den rätt tidsoch arbetskrävande processen.

– I sämre tider som nu får man räkna med att det kan ta längre tid att hitta ett nytt arbete. Lika viktigt som att läsa på inför intervjun är att dra nytta av sina kontakter och kontakta rekryteringskonsulter inom den bransch du vill jobba.

Signalera att du är spelbar.

Han förklarar att det hela tiden gäller att skapa nya och vårda sina befintliga relationer i alla sammanhang.

– Men förvänta dig inte att kontakterna kommer att erbjuda dig ett nytt jobb. Däremot kan de tipsa och ge goda referenser till någon de känner som är på jakt efter ny personal.

KÄNN DIG SJÄLV

Här gäller det att känna sig själv och ta reda på vart man vill och varför. Vad behöver jag och vad är viktigt för mig? är frågor att ställa sig. En bättre löneutveckling kan vara motiverande, men ofta är det annat som är avgörande för att ta steget att investera i ett nytt jobb.

ATTRAKTIV PÅ LINKEDIN

För den som kommer till slutsatsen att det är läge att byta jobb så är nummer ett att ha en uppdaterad och attraktiv LinkedIn-profil.

– Det bör man alltid ha även om man inte står i begrepp att byta arbete. Linkedin blir som ett fönster

Ta hjälp av Naturvetarna!

Som medlem i Naturvetarna har du rätt till en timmes karriärrådgivning per år genom vår samarbetspartner Verto AB. Läs mer på webben.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

15

5tips

1.

2.

3.

4.

5.

Ta del av lönepolicyn

Så lyckas du i lönesamtalet Under våren drar lönesamtalen i gång ute på arbetsplatserna. Det är då du har möjlighet att påverka din lön. Här är några tips som ökar chansen att nå dina mål.

Ta reda på om det finns en lönepolicy på din arbetsplats. Prata med hr eller din fackliga representant som kan hjälpa dig att få tillgång till lönepolicyn. Den ger en bild av hur en medarbetare kan påverka sin lön med hänsyn till verksamhetens vision, strategier och mål.

I grunden är lönerna individuella och differentierade, där kompetens, prestation och ansvar ska speglas i lönekuvertet.

Var lyhörd för verksamhetens behov och gör rätt saker, sådana som arbetsgivaren efterfrågar. Om inte, spelar det ingen roll hur mycket du arbetar och presterar. Detsamma gäller om du tar på dig ett större ansvar.

Gör rätt saker

Använd lönestatistiken smart

Håll koll på löneläget i branschen så att din lön ligger i paritet med vad andra tjänar.

Lönestatistiken är inget facit, utan ska ses som en vägledning där du kan jämföra dig med dem som har en motsvarande tjänst. Tänk på att det ytterst är ditt resultat och ditt bidrag till verksamheten som ska värderas. Det innebär att du kan ta sikte mot en lön som ligger i nivå med tredje kvartilen eller högre

Ta också reda på löneläget på din arbetsplats. Din fackliga representant

Löneläget där du jobbar

Lär dig hur löneprocessen funkar

16

N AT U RV E TA R E N

eller hr har som regel statistik som visar medellöner och lönespridning.

Om du upplever att du ligger fel lönemässigt utifrån dina prestationer och bidrag till verksamheten kan du ta hjälp av lokala facket på din arbetsplats eller Naturvetarnas rådgivning. I vissa fall kan det bli aktuellt med ett förstärkt lönesamtal där en facklig representant deltar.

Lär dig mer om hur löneprocessen fungerar. I det ligger att sätta sig in lönepolicyn och ta reda på vad som värdesätts på din arbetsplats. Det kan handla om allt från individuella prestationer till hur du samarbetar och stöttar dina kollegor. Håll utkik efter våra utbildningar om löneprocessen som Naturvetarna kommer att hålla under våren.

1 / 2025

Siffran

Höjda löner som märks i plånboken Grunden läggs på första jobbet

4,7 procent upp räknat på alla

Ingångslönen för alla naturvetare var i genomsnitt 35 500 kronor per månad.. IT sticker ut uppåt med ingångslöner på 43 000 kronor, medan lantbruk/livsmedel hamnar på 34 100 kronor.

Den genomsnittliga lönehöjningen för alla naturvetare var 4,7 procent och medellönen var 50 900 kronor per månad 2024. Precis så mycket tjänade också naturvetare inom skogssektorn, men deras lönehöjning stannade på 4,5 procent.

Life science och IT drar ifrån Life science går fortsatt bra och drar ifrån. Naturvetare där höjde sina löner med 5,1 procent och hade en medellön på 54 200 kronor per månad. IT går ännu bättre med en medellön på 58 400 kronor.

5,2%

Så mycket ökade lönerna i genomsnitt för naturvetare inom staten 2024. Det är närapå dubbelt så mycket som något annat enskilt år sedan 2018.

Fortsatt stort lönegap Lönegapet mellan statlig och privat sektor fortsätter att vara stort. I oktober 2024 var de privatanställdas medellön 57 200 kronor per månad, medan de i staten tjänade 48 100 kronor. Motsvarande siffra i kommuner och regioner var 44 700 kronor.

Glädjande med så stora lönehöjningar förra året, som också märks i plånboken då inflationen var lägre än 2 procent. Det visar att vår modell med lönesättande samtal fungerar.”

Per Sjödin, förhandlingschef, Naturvetarna

lön?

Har du rälötnetstatistik färska Kolla in vår l. du ligger til r hu se h oc ok /sacolones se a. rn ta Naturve

T E X T:PA L L E L I L J E B ÄC K

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

17

Life science bidrag till Sveriges export 12,0% 10,0%

7,6%

8,0%

8,2%

7,9%

7,5%

7,8%

6,0% 4,0% 2,0% 0,0%

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

L IFE SCIENCE

Hack i kurvan men fortsatt stark framtidstro Efter många år av tillväxt planade kurvan för svensk life science ut 2024. När investerarna avvaktar läggs lovande projekt ner och många blir uppsagda. Men ganska snabbt sugs de upp av andra bolag eller drar över sundet och jobbar i Danmark.

TEXT: Palle Liljebäck

18

N A T U R V E T A R E N 1 / 2025

2016

2017

2018

2019

19

Reportage

10,6% 9,4%

2020

2021

2022

Life science har haft en stadig uppgång räknat på andel av Sveriges totala export. Hur det går för de stora bolagen får stort genomslag i statistiken.

Toppåret 2020 är en trolig pandemieffekt.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

19

änder som satsar på life

FOTO: EVI A PH OTO S

science är framtidens vinnare”, sa arbetsmarknadsminister Mats Persson på Naturvetarnas kongress i november förra året. Hans poäng är att när världens länder får ökat välstånd har fler råd att betala för hälsa och sjukvård.

Regeringen går nu från ord till handling och satsar runt 600 miljoner kronor på forskning inom life science som man menar är avgörande för en effektiv och kvalitativ vård.

– Sverige ska vara ett föregångsland när det kommer till preci-

sionsmedicin. Den kliniska forskningen förstärks också, liksom satsningar på antibiotikaresistens, sa sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson när forskningspropositionen släpptes före jul.

De satsningarna är förstås bra för framtiden. Men hur ser läget ut nu när många startup-bolag har det kärvt och har svårt att få finansiering?

– Svensk life science har ridit på en otrolig framgångsvåg under de senaste tio åren, men förra året planade den ut. Förhoppningsvis är det ett hack i kurvan som vi inte riktigt kan förklara, säger Carl Eck-

Maja Nejman menar att regulatorisk kompetens är efterfrågad vid sidan av forskare som tar fram nya produkter.

20

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

erman, chefsekonom på Innovations- och kemiföretagen, Ikem.

FO R S K N IN G Ä R RYG G RA D E N

Han förklarar att det gäller både produktion och antal anställda, som blev något färre under 2024, enligt data från SCB. Exportsiffrorna visar samma trend, där utvecklingen i de tre stora bolagen Astra Zeneca, Cytiva och Pfizer får stort genomslag i statistiken. Även inledningen av 2025 ser lite trevande ut. Därmed inte sagt att det är någon fara på taket. Life science är fortfarande en stark framtidsbransch. Det som avgör är hur det går med forskning och utveckling, som är ryggraden i branschen.

– Det handlar om att göra lyckosamma satsningar och vara ett land som attraherar de skarpaste hjärnorna från hela världen. Det har gått bra hittills med en hög andel utländsk arbetskraft i hela kedjan, från tidig forskning till att produkterna når marknaden.

Men det finns orosmoln, där skjutningar och sprängningar påverkar bilden av Sverige. Även byråkratiskt krångel med Migrationsverket utgör ett hinder. I andra vågskålen ligger våra starka kluster med många företag och bra förutsättningar för utbildning och forskning inom akademin.

VÄ N D N IN G E N D RÖJ E R

Vad som händer med konjunkturen vågar han inte riktigt spekulera om.

FOTO:B E NGT S Ä LL

Hur det går med forskning och utveckling är avgörande för branschen.”

Carl Eckerman, chefsekonom på Ikem, Innovations- och kemiföretagen

– Vändningen ser inte ut att komma före sommaren, enligt vår egen konjunkturrapport som vi gör varje kvartal. Att Trump hotar med importtullar skapar osäkerhet, säger Carl Eckerman.

Maja Neiman på Sweden Bio bekräftar bilden av svensk life science, där exportsiffrorna talar sitt tydliga språk och nu står för nästan 10 procent av Sveriges export.

– Exportframgångarna kommer huvudsakligen från stora bolag, som har produktion i Sverige och produkter på marknaden. Till exempel går det bra för bolag som Olink inom precisionsmedicin och BioArctic med läkemedel mot demens.

DUBBL A KOM PET E NSE R

Vi kommer in på kompetensfrågan, där Maja Neiman ser ett behov inom hela spannet med sälj och marknad i topp.

– Regulatorisk kompetens är också efterfrågad vid sidan av forskare som tar fram och utvecklar nya produkter. Vi ser också ett behov av kombinerade kompetenser

när life science blir alltmer datadriven med stora mängder biologiska data som ska analyseras.

Man brukar säga att Sverige har unika hälsodata som ger ett försprång, men Maja Neiman menar att mer måste göras för att göra dem tillgängliga för forskningen.

– Här har juridiken inte hängt med. Mer hälsodata måste öppnas upp för att den ska komma till nytta i forskningen, med hänsyn till den personliga integriteten. I dag är den möjligheten begränsad.

U P P O C H N E R I B RA N S C H E N

Hon välkomnar regeringens satsning på life science i forskningspropositionen och lyfter särskilt den delen som handlar om samverkan mellan akademi och näringsliv.

– Viktigt också att regionerna jobbar ihop för att marknadsföra Sverige internationellt och inte fajtas mot varandra, säger Maja Neiman.

Att bolag kommer och går är inget konstigt, så har det alltid varit, även om läget är lite mer bekymmersamt än vanligt.

– Efter ett par tuffa år är det dags för en vändning, som redan kan ha skett, säger Jens Jendi på Industrifonden optimistiskt.

Att det är extra svårt nu menar han beror på att det finns färre fonder med fokus på life science-bolag och att affärsänglarna har blivit mer försiktiga efter förluster. Antalet börsintroduktioner har också minskat.

Vad talar för en vändning nu?

– Det går upp och ner i den här branschen. I grunden finns det mycket bra forskning i Sverige, bland annat tack vare lärarundantaget, som innebär att forskarna inom akademin äger rätten till sina egna upptäckter. Det är unikt i världen.

1 0 G Å N G E R IN SATS E N

Jens Jendi menar att det finns ett väl fungerande ekosystem, där Vinnova och Almi stöttar i tidiga skeden. Därefter kommer investerarna in i bilden, där Industrifonden är en av en handfull i Sverige.

N A T U R V E T A R E N 1 / 2025

21

”Det har varit kärvt med finansieringen under en längre tid och kliniska studier kostar mycket.”

22

N A T U R V E T A R E N 1 / 2025

– När bolagen växlar upp kan vi gå in med mellan 5 och 50 miljoner kronor om vi ser att bolaget har potential och kan ge avkastning. I de flesta fall gör det inte det, men när en forskningsidé går hela vägen kan den ge upp till tio gånger insatsen.

Hittills har det gått bra.

I dagsläget har de investeringar i 15 bolag inom life science och går in med kapital hos några nya bolag varje år.

– Målet är att sälja efter runt sju år, men ofta tar det längre tid då vi är en stiftelse som förvaltar pengarna långsiktigt, säger Jonas Jendi.

Utan att tala om stålbad var fjolåret kärvt för många bolag, och det gällde inte bara inom life science.

– Flera av våra medlemmar har blivit uppsagda när bolag har dragit ner eller gått i konkurs. Det finns bolag som bara håller något

år då vissa investerare ställer krav på snabba resultat, säger Daniel Fredholm Wallin, förhandlare på Naturvetarna och avtalsansvarig Ikem-området.

K A N G Å VIDA R E

Han förklarar att de som blir uppsagda är specialister och eftertraktade i en bransch där det råder brist på kompetens.

– Många startar eget eller blir konsulter. Några drar över sundet och jobbar i Danmark som är hetare än på länge. Där kan lönenivån vara 40 procent högre än i Sverige.

Vilken roll har Naturvetarna vid en arbetsbrist?

– Vi förhandlar för våra medlemmar så att de får ett bra avslut och kan komma vidare. I det ligger att de förhoppningsvis får ett rimligt

avgångsvederlag och arbetsbefriad uppsägningstid om möjligt. Vi lotsar de vidare till Trygghetsrådet och erbjuder vår Daniel Fredholm Wallin egen karriärrådgivning och samtalsstöd säger Daniel Fredholm Wallin.

En av dem som har drabbats är Mattias Levin på bioteknikbolaget Aligator i Lund, där 70 procent av personalstyrkan har sagts upp.

Nu ligger fokus på att tömma lokalerna.

– Det har varit kärvt med finansieringen under en längre tid och kliniska studier kostar mycket. Vi har en lovande kandidat mot bukspottkörtelcancer i fas 2. Ett sådant antikroppsbaserat läkemedel skulle betyda mycket för patienterna och skulle ge klirr i kassan.

G O DA C H A N S E R T ILL J O B B

Jens Jendi på Industrifonden är optimist och tror att en vändning är på gång. De går in med kapital i bolag som har potential att ge avkastning.

Det tiotal personer som är kvar i bolaget söker en partner för att kunna genomföra kliniska studier i fas 3.

För Mattias Levin är det förstås trist att lämna efter nio år, men läget är inte nattsvart.

– Det är en bra region att verka inom med många startup-bolag.

Medicon village har i dag tre gånger så många anställda som när Astra Zeneca huserade här. I Köpenhamn – 40 minuter bort – blomstrar life science och har flera internationella läkemedelsbolag.

Han har tillgång till Trygghetsrådet och

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

23

har uppsägningslön under fem månader.

– Jag är inte främmande för att byta bransch, men vill i första hand jobba med läkemedel.

Tidigare kollegor som har blivit uppsagda har fått jobb rätt snabbt, säger doktorn i immunoteknologi optimistiskt.

Men det behöver inte vara brist på pengar för att lovande projekt läggs ner. Det fick Sebastian Bauer den disputerade biokemisten Sebastian Bauer erfara när börsnoterade och Stockholmsbaserade CombiGene – ett av Sveriges mest framgångsrika företag inom genterapi – fick en ny delägare.

– Man hade lyckats utlicensiera en läkemedelskandidat mot epilep-

si till ett amerikanskt bolag. Det gjorde att det fanns pengar i kassan i mer än ett år framåt, säger Sebastian Bauer.

A L L A BL E V U PP SAG DA

Han förklarar att börsvärdet var ungefär lika stort som kassakistan, när ett danskt företag köpte drygt 10 procent av aktierna. Under en extrastämma i december lyckades man både sätta in en ny styrelse och ändra bolagsordningen så att man kunde investera också i annat än läkemedelsutveckling.

– På stämman uttrycktes intentionen att fortsätta med läkemedelsutveckling, men det visade sig vara en sanning med modifikation.

Efter en månad släppte företaget ett pressmeddelande som gick ut på att alla medarbetare och vd skulle sägas upp. Utan personal skulle de

undersöka vilka läkemedelsprojekt som gick att driva vidare på ett effektivt sätt.

– Det känns jättetråkigt att vårt epilepsiprojekt, som vi har skapat, läggs ner av investerare med lite eller ingen erfarenhet inom läkemedelsbranschen. Dessutom lämnades ett annat projekt tillbaka till den danska partnern Zyneyro, och vi hade flera andra projekt på gång säger den disputerade biokemisten.

Nu har Sebastian tre månaders uppsägningstid. Under den tiden tänker han slutföra en Vinnovafinansierade studie för hållbar tillverkning av virala vektorer och söka jobb.

– Jag har redan blivit kontaktad av flera rekryterare via Linkedin och tror mig vara attraktiv på arbetsmarknaden med min långa erfarenhet inom farma.

Life science trea i exportligan 900 800 700 600

Fordonsindustrin

Mdkr

500 400 300

Förädlingsindustrin (t.ex. gruv- och trävaror)

200

Life science (inkl. kemiska varor)

100 0 1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

Exportvärdet räknat i miljarder kronor för life science nådde rekordnivåer 2022 och intar en tredjeplats efter fordonsindustrin och förädlingsindustrin, som gruv- och trävaror.

24

N A T U R V E T A R E N 1 / 2025

Mitt jobb

Medicinforskaren som sadlade om till robotsäljare Alicia Bergsten gick från ett tryggt jobb på ett amerikanskt bioteknikföretag till ett startup-bolag som utvecklar människoliknande robotar. I botten är hon doktor i medicinsk genetik.

Coachar kollegorna Hon är chef för tre till fyra säljare som jobbar på en global marknad. För att de ska lyckas med sina mål blir de coachade av Alicia, som lägger upp planer och följer upp för att vässa säljorganisationen. AI-experterna på kontoret i Stockholm utvecklar både mjukvaran och hårdvaran, och där är arbetsspråket engelska.

Fördel att vara disputerad Med erfarenhet från forskarvärlden har hon koll på hur den fungerar och kan förstå sina kunder, som ofta är forskare inom bland annat psykologi, lingvistik och kognitionsvetenskap. Andra kunder finns inom branscher som hotell, transport, sjukvård, kultur, bibliotek och underhållning.

Humanoid robot Furhat Robotics utvecklar människoliknande robotar som kan kommunicera med sina användare. Med hjälp av open AI i mjukvaran och sensorer i hårdvaran kan man prata med roboten, som kan över hundra språk.

Roboten kan anpassa sina ansiktsuttryck och röstläge efter vad konversationen handlar om för att kunna härma en människa så bra som möjligt.

Skräddarsy roboten för olika behov Med hjälp av ett verktyg kan vem som helst kan bygga upp en modell för hur en robot ska interagera med sina användare. Behoven skiljer sig åt om roboten ska användas på ett bibliotek eller i sjukvården. Alicia vill att den här typen av robotar görs tillgängliga för alla. Det gäller att hänga på AI-vågen, som är här vare sig man vill eller inte.

Gick ner i lön Nu eller aldrig, tänkte Alicia när hon tog steget och lämnade en trygg anställning med högre lön i ett amerikanskt bioteknikbolag för att pröva sina vingar i ett Startup-bolag. Det var ett medvetet strategiskt val, där AI-erfarenhet kommer att väga tungt i hennes cv.

”En värld av möjligheter där jag vill vara med och bygga upp Furhat Robotics. Så roligt också att lära sig ett helt nytt område.”

Designar priser Vid sidan av sitt vanliga arbete på Furhat Robotics driver hon ett eget företag, där hon designar priser inspirerade av naturvetenskapen och genetiken. Tidigare gjorde hon också smycken på samma tema. Alicia är även certifierad professional coach, som hon ägnar en del tid åt. Läsning är ett stort intresse och hon har alltid en bok på gång när hon nu bor halva tiden i Stockholm och halva i hemstaden Göteborg.

TEXT: PALLE LILJEBÄCK

N A T U R V E T A R E N 1 / 2025

25

FRÅGA EXPERTEN Experter svarar på frågor från medlemmarna

Jacob Holmberg, rådgivare/förhandlare

Får arbetsgivaren ändra mina arbetsuppgifter?

Jag har hört att det ska bli lättare för arbetsgivare att säga upp anställda på grund av personliga skäl. Är det något man ska tänka på när man börjar en ny anställning för att känna sig tryggare?

Jag har fått ändrade arbetsuppgifter som ligger utanför det som står i mitt anställningsavtal. Har arbetsgivaren rätt att göra så? Jag börjar känna att jag tappar motivationen att göra ett bra jobb.

Ja, arbetsgivaren har i de flesta fall rätt att ändra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen. Om du inte utför dem finns en risk att du gör dig skyldig till arbetsvägran, vilket är ett brott mot anställningsavtalet.

För naturvetare är arbetsskyldigheten oftast kopplad till ett visst yrke. Man är till exempel anställd som dietist, biomedicinsk analytiker, rådgivare eller miljöinspektör. Även om ditt anställningsavtal anger det är inte anställningen begränsad till enbart detta.

För att dina arbetsuppgifter eller ansvarsområde inte ska få ändras krävs att man är överens om det. En

26

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

”Tyvärr har du som anställd ofta oddsen emot dig.” annan möjlighet är att det kan finnas en praxis inom branschen eller på arbetsplatsen som kan påverka om en förändring av arbetsuppgifter är tillåten eller inte. Men det kan vara svårt att bevisa.

I andra fall behöver man jämföra skillnaderna mellan det tidigare och det nya arbetet. Om förändringarna är så stora att anställningen förändras i grunden så likställs detta med att skiljas från anställningen. Här görs en prövning gällande arbetsuppgifter, befattningsnivå, ansvar och utbildning, liksom förmåner och villkor.

Faktorer som kan påverka bedömningen kan till exempel vara att man flyttas från chef till medarbetare, eller från en expertroll till mer okvalificerade arbetsuppgifter. Finns befattnings- eller arbetsbeskrivningar kan dessa vara till hjälp vid bedömningen.

Tyvärr har du som anställd ofta oddsen emot dig. Men tänk på att arbetsgivaren i många fall är skyldig att förhandla med facket. Det som ändå talar för att arbetsgivaren lyssnar är att resultatet sällan blir bra om du måste utföra ett arbete som du inte trivs med.

För gärna en dialog med Naturvetarna om arbetsgivaren vill förändra ditt arbete mot din vilja.

Spanar in BOK BOK

Möten som ger energi Vem vill inte skapa världens bästa möten, som ger energi, är effektiva och slutar i tid.

Den här lilla behändiga boken innehåller allt du behöver veta för att lyckas med dina möten. Med konkreta exempel, fakta och aktuell forskning får du verktygen.

Boken funkar lika bra för fysiska möten som digitala och hybrida. De fem nycklarna som författaren Fredrik Bauer erbjuder passar både för korta veckomöten och mer omfattande konferenser.

Hans vision är att rädda världen från tråkiga och ineffektiva möten, där känslan är att man hade kunnat använda tiden till något bättre.

BOK

Gastkramande äventyr på Nordpolen

Häng med på en äventyrsresa till Nordpolen. Isande kallt men gnistrande vackert och massor av utmaningar. Den upplevelsen delar den norska författaren Erling Kagge med sig av i den här boken. Efter 58 dagar på skidor når han tillsammans jordklotets nordliga punkt tillsammans med sin kompanjon. Och det utan hjälp av slädhundar, depåer eller motorfordon. Med den bedriften är de först i världen.

Som en krydda bjuds vi på en psykologisk thriller samtidigt som man lär sig masa saker om smältande isar. I över 2,7 miljoner år har Nordpolen varit täckt av is i ett hav som är 4 807 meter djupt.

Lev den gröna drömmen Längtar du också efter att sätta spaden i jorden och känna doften av mylla? Snart är det dags för vårbruket hemma i trädgården, eller på balkongen. Vad går upp mot solvarma tomater som man själv har odlat, eller att njuta av blomsterprakten i de egendesignade gröna rummen?

Den här boken ger dig handfasta råd om allt från planering och skötsel av växterna till att göra din egen jord. Man får också tips på hur bland annat nyskördade, kryddväxter, morötter och palsternacka kan användas i köket. Vackra bilder och odlingstips inspirerar till att drömmar blir verklighet. Det finns inte längre några ursäkter att vänta. Författaren Sanna Töringe har skrivit flera böcker om mat och trädgård.

Den här är kanske den bästa.

BOK

Lyckas med gröna omställningen Man brukar säga att näringslivet går före i den gröna omställningen när politikerna backar. Med den här boken kan det försprånget öka ytterligare. Det handlar om att säkra företags framtida konkurrenskraft och lönsamhet utan att gå utanför planetens gränser.

Nu har EU fattat galoppen och har höjt hållbarhetsribban rejält. Boken ger dig en ingång till EU:s nya lagstiftning, som bland annat gäller hållbarhetsredovisning. På köpet lär du dig hur cirkulära affärsmodeller fungerar.

Vinnare i förra numret: Tänk som en Nobelpristagare: Patrik Blomquist, Lidingö Nattens gudar: Sofia Brundin, Örebro

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av.

Då har du chans att vinna en bok

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 5 april.

Skriv bokens titel i ämnesraden.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

27

Har vi mat på bordet i en krissituation?

En viktig del i vår beredskap är att trygga tillgången på hälsosam mat. Men det är bråttom att ställa om hela livsmedelskedjan, från att odlingen blir fossilfri till att ny innovativ mat tas fram.

TEXT: Palle Liljebäck

Vetenskap

verige behöver inte bara

rusta sig militärt i en orolig omvärld. Vi måste också få mat på bordet när krisen är här. Men vi är sårbara, då hälften av den mat vi äter är importerad. Till råga på allt är det svenska jordbruket också beroende av importerad diesel, konstgödsel och foder.

– Det är här vi kommer in i bilden. Syftet med vår forskning är att bygga upp system som gör matförsörjningen mer resilient och säker. Det gäller både i händelse av krig och kris, som vid extrem torka eller översvämningar, säger Cecilia Tullberg, forskare och koordinator för det nystartade centret vid Lunds universitet, kallat FORCE.

För att göra nya samarbeten möjliga finansierar Formas nu fem nya livsmedelscentrum. Där ska näringsliv tillsammans med forskare och offentliga aktörer arbeta med en bredd av forsknings- och innovationsfrågor med fokus på beredskap och konkurrenskraft. Från fossilfritt jordbruk till långsiktigt hållbara måltider.

Fem nya tvärvetenskapliga centrumbildningar får nu dela på 300 miljoner kronor för att under fyra år genomföra sina satsningar.

FOTO: HARSHAL KELKAR

300 miljoner till satsning på livsmedelsberedskap

Forskaren Cecilia Tullberg håller i trådarna för det nya centret.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

29

Vetenskap

I N NOVAT IVA LIVS ME D E L

Det är ett av fem center som totalt har fått 300 miljoner kronor från Formas för att under fyra år forska om att göra Sveriges livsmedelssystem fossilfritt, säkert och cirkulärt.

– Vi kommer att jobba tvärvetenskapligt i samarbete med bland andra SLU, Lantmännen och TetraPak och civilsamhället, säger Cecilia Tullberg.

En lösning stavas innovativa livsmedel, som är ett brett begrepp där nya tekniker används. Det kan bland annat handla om att tillsätta bakterier och enzymer för att skapa önskvärda egenskaper i slutprodukterna.

– Växtförädling är också en metod för att till exempel göra växter torktåliga eller öka fiberinnehållet i spannmål. Det är även viktigt att öka odlingsarealen och flytta odlingsgränsen norrut för ärtor och

”Havre har en unik position med sina egenskaper och passar vårt klimat perfekt.” bönor, som är viktiga grödor för att öka beredskapen.

SPA NN M Å L O C H B Ö N O R

Spannmål ligger Cecilia särskilt varmt om hjärtat. Hennes tidigare forskning har bland annat varit knuten till forskningscentret ScanOats och där handlat om lipider i biologiska system med fokus på havre.

Oljan ligger inbäddad i kärnan och innehåller bland annat omega-6 och polära lipider. I havre finns också betaglukan som sänker blod-

trycket och kolesterolet i blodet.

– Havre har en unik position utifrån dess egenskaper och passar vårt klimat perfekt. Spannmål får en nyckelroll i ett läge där kött och mjölk behöver ersättas med växtbaserade produkter.

Men även ärtor, bönor och oljegrödor som raps har en viktig plats i det svenska jordbruket.

– Den mat som produceras i ett krisläge måste också vara hälsosam och inte göra oss sjuka.

Man vill också uppnå en viss biodiversitet av de grödor som odlas.

Innovativa livsmedel kan handla om att öka innehållet av fibrer

30

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

FOTO: HARSHAL KELKAR

FOTO: CHRISTOFFER NILSSON

Johanna Olsson koordinerar Agrodrive, som syftar till att göra jordbruket fossilfritt.

GÅ R INT E ATT VÄ NTA

En av Cecilias poänger är att omställningen måste starta redan nu för att Sverige ska stå rustat den dagen krisen är här. I dag är det svenska livsmedelssystemet sårbart med små lager och aktörer som har försvunnit i livsmedelsindustrin, till exempel har vi bara ett sockerbruk i Sverige.

– En så snabb omställning som möjligt tror vi också gynnar svenska mervärden som hållbarhet och kvalitet, vilket skapar lönsamhet i lantbruket. Här har vi experter som bland annat kommer att titta på innovativa affärsmodeller och de logistiska utmaningar som finns.

Tanken är också att i högre grad använda restprodukter från hela livsmedelskedjan, liksom att minska matsvinnet.

Att fasa ut fossil energi är en bärande del i att bygga beredskap i hela livsmedelskedjan. Branschen har själv satt ribban högt, där maskinerna i jordbruket ska vara fossilfria 2030.

För mineralgödsel och plaster av olika slag är slutdatum satt till 2050.

– Visst är det en utmaning, men resan mot fossilfrihet har redan börjat. Jordbruket har kommit långt när det gäller värme och el, medan fältmaskiner och mineralgödsel är en utmaning, säger Johanna Olsson, agronom på RISE och koordinator för Agrodrive, som ingår i satsningen.

GÅ RDAR GÅR FÖR E

Det finns en pilot i Östergötland där fyra gårdar har gått före och ställt

om till fossilfritt bränsle. Där använder man biodiesel i form av RME, rapsmetylester och HVO, som är restprodukter från bland annat slakterier och massabruk.

– De visar att det är möjligt. Utmaningen är att få med lantbrukarna på tåget även om viljan finns. Det blir dyrare och frågan är vem som ska betala.

Kanske det går att ta ut ett högre pris för livsmedel med de mervärdena. En konkurrensfördel som kan leda till export, spekulerar Johanna Olsson.

Omställningen behöver hur som helst göras. Och då menar hon att man måste hitta fungerande affärsmodeller och utesluter inte statliga stimulanser.

Att ha en beredskap i händelse av krig eller annan kris har ett pris.

KVÄV E E N F L AS K H A L S

En flaskhals är kväve som inte tillverkas i Sverige i dag och produktionen är extremt energikrävande. I dag används naturgas, men planen är att gå över till eldrift och på sikt producera kväve här hemma.

– Det är än så länge betydligt dyrare, men man räknar med att priset sjunker vid en uppskalning. Odling av ärtor och baljväxter, som tar sitt kväve från luften, är en pusselbit i detta. Att ta tillvara rötrester

och sprida på åkrarna är ännu ett sätt att få tillgång till kväve.

Johanna berättar att forskningen är i sin linda, där man ska anställa tre doktorander som ska jobba vidare med att hitta system för en fossilfri livsmedelsproduktion. Även det här projektet är tvärvetenskapligt, där man tillsammans ska hitta lösningar för att kunna göra omställningen.

– Vi har branschen i ryggen, som till exempel SLU, Lantmännen, Lunds universitet och AgroÖst.

5 matcenter som rustar Sverige AgroDrive – omställning till fossilfri energi i Sveriges jordbruks- och livsmedelssystem i samarbete med 27 partners.

FORCE – center för livsmedelsresiliens och konkurrenskraft med totalt 25 partners.

Kunskapscentrum för livsmedelsberedskap – att avskräcka, upptäcka och hantera attacker mot livsmedelssystemet.

PLATE – svenskt forskningscentrum för resilienta måltider.

PLENTY – ett centrum för symbiotisk och cirkulär livsmedelsförsörjning.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

31

Rymdsond ska utforska Saturnus måne Titan Rymdsonden Dragonfly är en del av NASA-programmet New Frontiers, vars syfte är att utforska solsystemet.

Rymdsonden är designad för att ta ytprover på Titan, en av Saturnus månar. Proverna görs för att få större förståelse för Titans ytsammansättning samt för att undersöka möjligheter för liv och att bo där.

Dragonfly ska först landa i sanddynfälten ”Shangri-La”, som sägs ha likheter med sanddynerna i Namibia och som dessutom är av organiskt material. Därefter ska den utforska nedslagskratern “Selk”, där man sedan tidigare har hittat bevis på flytande vatten och organiska ämnen. Uppskjutningen är planerad till juli 2028 och 2034 anländer Dragonfly på Titan.

Hur matte kan leda till OS-guld Kan man simma snabbare med hjälp av matte? Ja, enligt Ken Ono, professor i matematik vid University of Virginia. 2014 var Andrew Wilson, förutom en av Onos elever, medlem i universitetets simlag. Sju år senare tog han ett OS-guld i Tokyo. Det var Andrews engagemang för både matte och simning som väckte Onos intresse kring att hjälpa simmare, på sitt sätt.

Genom att exempelvis ta hänsyn till hur Newtons lagar påverkar simmarna, samt med data kring hur krafterna från simmarnas armtag förändras när de börjar bli trötta, har Ono bland annat använt sig av linjär algebra för att beräkna hur simmarna kan träna för att nå sin fulla potential. Hittills har Ono samarbetat med flera simtränare, däribland huvudtränaren för USA:s olympiska damlag, och hjälpt mängder av simmare att nå sina mål!

Linnea Steen

Emmie Green

De första neutronerna vid ESS är startklara Efter över tio år av byggande förväntas i år de första neutronerna frigöras vid forskningsanläggningen ESS, European Spallation Source. Redan nästa år ska neutronerna kunna användas till forskning. ESS utanför Lund är ett gemensamt projekt mellan 13 länder och väntas bli världens mest kraftfulla acceleratorbaserade neutronkälla.

Neutronerna kan i de instrument som nu installeras på ESS användas för att noggrant studera objekt ända ner till atomstorlek och förhoppningen är att det ska möjliggöra genombrott inom så vitt skilda forskningsområden som partikelfysik, molekylärbiologi och arkeologi.

Isak Kleist

Död stjärna på väg in i svart hål Forskare har upptäckt att röntgenstrålning från området kring det supermassiva svarta hålet i galaxen 1ES 1927+654, 270 miljoner ljusår bort, avges i pulser med allt kortare intervaller. År 2022 registrerades blixtarna var artonde minut, men 2024 hade de minskat till var sjunde minut. En möjlig förklaring är att en död stjärna har fastnat i det

svarta hålets omloppsbana och rör sig inåt i allt högre hastighet.

Om teorin stämmer kan det vara det närmaste kända objektet som kretsar runt ett svart hål. Däremot behövs fler observationer för att bekräfta hypotesen, vilket forskare vid MIT hoppas att framtida gravitationsdetektorer ska kunna göra.

Miyabi Thurén-Yoshida

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

32

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Har växtsäsongen blivit längre?

Det känns som att våren kommer allt tidigare samtidigt som värmen ofta dröjer sig kvar in i september. Finns det siffror på hur mycket längre växtsäsongen har blivit i spåren av klimatförändringarna?

SMHI definierar vegetationsperiodens längd som den del av året när dygnsmedeltemperaturen överstiger +5°C. De ser en trend till längre vegetationsperiod och i scenarion för framtiden så förlängs den ännu mer. Denna förlängning sker både på vår och höst, men något mer på våren.

Inom fenologin definierar vi växtsäsongens längd som perioden då lövträden är gröna, tiden mellan lövsprickning och när löven får höstfärger. För

perioden 2011-2024 har vi sett att träden har förlängt växtsäsongen med sex dagar, jämfört tidsperioden 1873-1920.

Hela denna förändring sker på våren, medan höstfärgerna kommer vid samma tidpunkt som förr, då trädens höstfärgning styrs mer av dagslängden än av

temperaturen. På våren är det tvärtom.

Våra observationer av tidiga vårtecken, som tussilago och vitsippa, görs 11 dagar tidigare nu än förr, men de är beroende av snösmältningen. Så förändringen är inte lika stor i norra som i södra Sverige. En del växter kan blomma om vissa varma höstar, så en del växter påverkas alltså av temperaturförändringar även i den delen av växtsäsongen.

Ola Langvall, samordnare Svenska fenologinätverket, SLU

Har utarmade jordar gjort maten mindre nyttig?

Vi har generellt bördiga jordar i vår del av världen, med stora näringsförråd, och det finns inget som tyder på att dessa jordar utarmas över tid, i alla fall inte på ett sådant sätt att innehållet i maten skulle påverkas negativt. Växterna behöver många olika mineralämnen för att producera byggstenarna i vår kost. Kväve, fosfor, kalium och svavel är exempel på näringsämnen som växten behöver mycket av och som od-

laren tillför systemet genom gödsling.

Gödseln kompenserar för det som förs bort med skörd. Men det finns också stora förråd i marken och för många mineralämnen som mangan, magnesium, kalcium och koppar behöver man för de flesta jordar inte gödsla så ofta. I undersökningar av grödors näringsinnehåll ser man inga tydliga systematiska trender över tid, men det finns studier som visar skillnader

i upptag av spårämnen mellan gamla och nya sorter av olika grödor. Även andra faktorer kan påverka. Exempelvis har man sett att foderstaten för kor påverkar fettsyrasammansättningen i mjölken, och att kvävegödslingsnivån för grönsaker kan påverka halten av antioxidanter.

Helena Aronsson, forskare i mark- och växtnäringsfrågor, SLU

Så funkar det

Urberget som ska vara strålsäkert i 100 000 år Nu har det första spadtaget för slutförvar av kärnavfall tagits i Forsmark.

Strålsäkerhetsmyndigheten har bedömt att metoden och platsen är tillräckligt strålsäker.

Strålningen klingar av sakta Kärnkraften står för runt 30 procent av den svenska elproduktionen. Beroende på vilken teknik som används genererar kärnbränslet energi under tre till fem år.

Energin skapas när uran bestrålas med neutroner och klyvs, så kallad fission.

Det radioaktiva avfallet består bland annat av isotoper från plutonium, neptunium, jod, teknitium och olika urandöttrar. Radioaktiviteten klingar av sakta och efter 100 000 år är strålningen ungefär densamma som den ursprungliga uranmalmen hade.

Allt använt kärnbränsle i Sverige mellanlagras i vattenbassänger 30 meter ner i berget i Oskarshamn. Där finns nu 7 850 ton använt kärnbränsle och lagret fylls på med runt 120 ton per år.

I januari 2025 togs det första spadtaget i Forsmark där slutförvaringen av använt kärnbränsle ska ske.

Forsmark (slutförvar)

Oskarshamn (mellanlager)

34

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

Kärnkraft står för ca 30 % av svensk elproduktion

5 cm kopparhölje KOPPARKAPSEL Insats av segjärn

Bränsleelement Uttjänt kärnbränsle (kutsar av urandioxid)

Det använda kärnbränslet kapslas in i en fem centimeter tjock och fem meter lång kopparkapsel. Tillsammans med kärnavfallet väger den 25 ton.

Tanken är att kapseln ska klara mekanisk påverkan och stå emot korrosion. Men här finns en vattendelare, där vissa experter menar att rosten kan bli ett problem i kopparkapsel med risk för att radioaktiva isotoper läcker ut i berget.

Ca 500 m ned i urberget

Kopparkapseln bäddas in i bentonitlera, som är plastiskt material som sväller när det kommer i kontakt med vatten. Leran fungerar som en buffert och skyddar kapseln från mekaniska stötar och även mot korrosion.

Gång fylld med lerbuffert (bentonitlera)

När alla kapslar har placerats 500 meter ner i urberget stängs tunnlarna och ger fritt spelrum för grundvattnet att tränga in.

Lerbufferten suger långsamt åt sig vattnet och sväller så att hålrum och sprickor fylls upp.

Bufferten ska förhindra att strålning kommer ut i berget.

Den sista barriären utgörs av urberget. Om radioaktiva ämnen skulle komma ut från både kapsel och lerskikt räknar man med att de skulle fastna på sprickytor och mineral och i bergets mikroporer.

Lerfyllda hål

GRAFIK: Fredrik Saarkoppel

Erland balanserar rollerna som chef och expert En matematikers karriär 1995 Redan i småskolan var han road av matematik och naturvetenskap. ”Att lyckas med matematik handlar mycket om inställning. Visst är det svårt, men också roligt och kräver mycket träning, lite som i idrott.”

2005 Pluggar matematik på Göteborgs universitet. Sommarjobbar i receptionen på ett försäkringsbolag där intresset föds för försäkringsmatematik som en tydlig tillämpning. ”Att den kompetensen är eftertraktad är en bonus.”

Chef

Med ett ben i varje läger har matematikern Erland Ekheden hamnat rätt i arbetslivet. Som chefaktuarie på Pensionsmyndigheten får han både vara expert och coacha kollegorna i sitt stall med tre aktuarier – försäkringsmatematiker.

TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Jann Lipka

– Det är lite ovant men också lyxigt

att få saker att hända med hjälp av kollegorna. Jag fungerar mer som spindeln i nätet och har koll på helheten.

Men personalansvaret ligger utanför, vilket kan vara både på gott och ont.

– Att inte vara lönesättande chef kan göra att man kommer närmare varandra i gruppen, vilket kan bidra till bättre trivsel och högre effektivitet. Det kan hänga ihop med att vi inte har den klassiska maktstrukturen chef – medarbetare, där den ena bedömer och lönesätter den andra.

Det finns också nackdelar.

– En sådan är att jag inom organisationen inte har samma tyngd som andra chefer, utan ses som en medarbetare när jag driver frågor

som har med verksamheten att göra.

Däremot rapporterar han till generaldirektören och styrelsen.

BÄSTA FRÅN TVÅ VÄRLDAR

Att inte längre bara vara expert har också sina sidor.

– Nackdelen kan vara att jag inte kan alla detaljer som när jag själv gör analyserna. Men det har jag accepterat. I den här rollen får jag det bästa från två världar.

Han erkänner ändå att det kan vara en utmaning att hitta en bra balans. Men att det positiva överväger.

– Roligt att ha idéer och omsätta dem i verkligheten för att utveckla gruppen och verksamheten. Det handlar bland annat om att jobba smartare och enklare för att uppnå

resultat. I det ligger att samarbeta med andra avdelningar, som till exempel IT. Det är också Erland som får uttala sig i media när rapporter tas fram. I den senaste som släpptes strax före jul borrade de djupare i sambandet mellan livslängd, utbildningsnivå och om man är gift eller inte. Analyserna är gjorda på de som är fyllda 65 år.

– En tydlig trend är att gifta höginkomsttagare med högskoleutbildning lever längst. Grupperna med kortast livslängd är ogifta, har låg inkomst och garantipension, och är lågutbildade.

Erland Ekheden Aktuell: Chefaktuarie på Pensionsmyndigheten.

2010

2014

Inleder doktorandstudier i försäkringsmatematik på Stockholms universitet. En spännande tid som lägger grunden för jobb på försäkringsbolag. Som aktuarie räknar man på premien för till exempel att försäkra en fastighet eller bil med hänsyn till risk. En annan del av yrket handlar om prissättning av reservsättning.

Disputerar och är redo för första jobbet på olika försäkringsbolag.

I den världen stannar han några år innan han går till Pensionsmyndigheten. Blir direkt erbjuden tjänsten som chefaktuarie och tackar ja.

Ålder: 42 år.

Utbildning: Doktor i försäkringsmatematik.

Familj: Fru och två barn, 4 och 6 år.

Fritid: Cyklar, springer och åker skidor, gärna tillsammans med barnen om möjligt.

Bästa bok: Strändernas svall av Eyvind Johnsson.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

37

Chef

Erland beskriver pensionssystemet som finansiellt stabilt, men politiskt lite mer skakigt.

Principen är att det ska löna sig att jobba och att livsinkomsten avgör pensionens storlek.

38

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

HÖJD PENSIONSÅLDER

Enligt analysen lever gifta 65-åringar 3,5 år längre än de som aldrig har varit gifta, och den tredjedel av befolkningen som har högst inkomst lever 3 år längre än den tredjedel som har lägst inkomst. De har också analyserat bostadsort och födelseland, men där var inte skillnaderna så stora.

En annan het fråga just nu som Erland och hans kollegor analyserar är hur länge vi måste jobba i takt med att vi blir allt äldre. Den så kallade riktåldern för pension är i dag 66 år, men höjs till 67 år från och med 2026.

– Det är möjligt att ta ut pension tidigare, men ju längre man väntar desto högre blir pensionen, som beräknas på förväntad livslängd och intjänade pengar.

POLITISKT SKAKIGT

Erland beskriver pensionssystemet som finansiellt stabilt, men politiskt

lite mer skakigt. Pengarna disponeras av AP-fonderna som har välfyllda kassor som hela tiden fylls på av oss som arbetar i dag.

– Politiskt råder det lite delade meningar, där principen är att det ska löna sig att jobba och att livsinkomsten avgör pensionens storlek. Men det har man ruckat på lite och kompenserar grupper som annars hade fått en för låg pension.

Sammantaget tycker Erland ändå att pensionssystemet levererar på den nivå som var tänkt.

Han håller också med om att dagens unga måste jobba högre upp i åldrarna, men att det inte är så dramatiskt.

– När medellivslängden ökar med ett år höjs pensionsåldern med tvåtredjedels år, vilket innebär att vi får åtnjuta pensionen under en allt längre tid. Vi ser

också att människor är pigga och friska högre upp i åldrarna.

ALLT LÄNGRE TID SOM PENSIONÄR

Erland påminner om att pensionssystemet som det ser ut i dag är uppbyggt så att alla i genomsnitt har en yrkesverksam tid på 40 år och är pensionärer i 20 år. När pension infördes på 1930-talet var medellivslängden och pensionsåldern densamma: 65 år.

Enligt statistik från SCB är medellivslängden i dag 85 år för män och 87 år för kvinnor, räknat på dem som har uppnått 65 år.

Hur ser det ut framåt?

– Kurvan över hur gamla vi blir är mindre brant i prognoserna än tidigare. Forskning visar att prognosmakarna historiskt har träffat rätt.

Privat sparande: För den som vill toppa sin pension med eget sparande.

Premiepension: 2,5% av den allmänna pensionen kan du själv placera i fonder.

Inkomstpension: Din totala livsinkomst med ett tak avgör din pension.

AL

LM

ÄN

PE

NS

IO

N

Tjänstepension: Genom kollektivavtalet betalar din arbetsgivare in pengar hit.

Erland Ekheden förklarar att vi får åtnjuta en allt längre tid som pensionärer trotas att pensionsålderna höjs.

Pensionspyramiden stämmer inte för alla. För dem med höga inkomster utgör tjänstepensionen en större del.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

39

CHEFSFRÅGAN Chefsrådgivare svarar på frågor från medlemmarna

Pantea Ansari, rådgivare/förhandlare på Naturvetarna

Vad ska finnas med i mitt vd-avtal?

Jag har blivit erbjuden en vd-tjänst i en ideell organisation. Jag känner flera i styrelsen och har en bra relation med dem. Är det något jag behöver tänka på i anställningsavtalet?

Som vd omfattas du inte av lagen om anställningsskydd, LAS, och i normalfallet inte heller av kollektivavtal. Därför är det särskilt viktigt att reglera villkoren i ett vd-avtal som ger trygghet om det skulle uppstå problem.

Att du har goda relationer med styrelsen är inget att luta sig emot. Det räcker att någon i styrelsen byts ut eller att relationerna försämras.

”Att du har goda relationer med styrelsen är inget att luta sig emot. Det räcker att någon i styrelsen byts ut eller att relationerna försämras.”

Som vd kan du bli uppsagd på da-

Tänk på att du som vd inte omfat-

gen utan saklig grund. Därför måste ekonomisk ersättning i form av en uppsägningstid och/ eller avgångsvederlag vara noga reglerat.

Nummer ett är att tydliggöra dina arbetsuppgifter och ditt ansvar i förhållande till styrelsen. Se till att få en skriftlig arbetsinstruktion och ett tydligt mandat, så att det inte är någon tvekan om vad som gäller om oklarheter uppstår. Kolla även upp vilka försäkringar som är tecknade för dig.

40

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

ses som ett komplement. Tänk också på att du kan förhandla om andra förmåner, som längre semester, tjänstebil eller annat som du kan ha nytta av. Se också till att du har rätt till pension och försäkringar, som normalt ingår i kollektivavtalet.

Ofta vill arbetsgivaren att tas av arbetstidslagen, därför brukar man inte ange arbetstid i avtalet. Däremot kan det stå att man inte ska ha uppdrag eller engagemang som tar fokus från vd-jobbet. Arbetsmiljölagen gäller dock även för vd, vilket innebär att du ska kunna utföra uppdraget utan risk för din egen hälsa.

Aktuell lön ska framgå i anställningsavtalet och att lönerevision sker varje år på ett visst datum. Har du också en rörlig lönedel ska den

en konkurrensklausul ska ingå i anställningsavtalet. Den begränsar dig till att ta en annan anställning eller driva eget en viss tid efter din anställning har avslutats. Var noga med att den tiden inte blir för lång och att det är även rimliga villkor där.

Mallar för vd-avtal hittar du på Naturvetarnas webb.

Tveka inte att kontakta Naturvetarna om du vill diskutera ditt vd-avtal.

Chef

Vässa teamet med psykologisk trygghet FO

E A

HLSTR

ÖM

Hon tar upp en studie från 1980-talet där ett team på ett sjukhus hade betydligt bättre utfall än ett annat team.

Ingen förstod varför innan man upptäckte att det team som lyckades bäst var öppen med misstag och rapporterade dem. Det gjorde det möjligt att lära av misstagen och utvecklas.

– Psykologisk trygghet är den viktigaste faktorn för framgång och trivsel på en arbetsplats. När alla vågar komma med idéer blir teamet också mer innovativt.

I grunden handlar det om känslan

EIN

LÄRA AV MISSTAGEN

EL

re än andra fast de på pappret borde vara lika bra? Den frågan brottas många chefer med.

En nyckel är psykologisk trygghet, att man i teamet vågar ta sociala risker och visa sårbarhet.

– Det handlar bland annat om att kunna ställa dumma frågor, erkänna misstag och ta upp problem utan risk för att klandras, säger psykologen Siri Helle, som talade under Akademikerveckan i februari.

: AD

Varför presterar vissa team bätt-

TO

M

Att vara öppen med misstag och visa sårbarhet gör att teamet växer och presterar bättre. Psykologisk trygghet är den viktigaste faktorn för framgång och trivsel på arbetsplatsen. Och där har chefen en viktig roll.

I grunden handlar det om känslan av att få vara sårbar.” av att få vara sårbar. I ett sådant klimat kan man be kollegorna om hjälp och värdesätta kollegornas kompetens och talanger. Det är också okej att vara annorlunda, där man tar till vara mångfald i gruppen.

– Släpp på fasaden och våga vara mänsklig. Det ger energi. Låt alla komma till tals och våga ta upp heta potatisar. Att prata med varandra ökar också lärandet och får samarbetet att flyta på, säger Siri Helle. ÖKAR TILLITEN

Ännu en vinst är att tilliten i gruppen ökar, där individerna är mer personliga och bygger starka relationer.

Därmed inte sagt att allt är tilllåtet.

– Det finns inget frikort för att göra fel eller att ha en stämning där uppdraget försummas. Konflikter får förekomma, men de är lättare att

lösa med psykologisk trygghet.

En metod för att förbättra samarbetet är att ställa frågorna: Vad gjorde att det fungerade bra och vad kan göras annorlunda.

HAR INTE ALLA SVAR

– Det som leder till framgång fortsätter man att göra, medan annat tas bort och nya arbetssätt testas. Det kan till exempel handla om att låta möten börja på exakt utsatt tid eller att den som leder mötet cirkulerar i gruppen.

Vilket ansvar har chefen?

– Ledare, både chefer och informella ledare, anger ofta tonen och måste själva visa sig sig sårbara. I det ligger att till exempel inte ha svar på alla frågor och skapa ett klimat för psykologisk

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

41

Chef

5

Chefer krockar med generation Z Generation Z, födda mellan 1997 och 2010, är kända för sitt fokus på flexibilitet, digitalisering och balans i livet. Samtidigt anser två av tre chefer att de är svårare att leda än tidigare generationer, enligt en undersökning från den norska arbetsgivarorganisationen NHO. Seniorrådgivaren Jon-Vidar Knold menar att chefer måste anpassa sitt ledarskap och skapa en miljö som främjar nyfikenhet och utveckling. Och där kan det behövas vägledning.

Medarbetarsamtal i all ära, men ännu viktigare är att vara en närvarande chef i vardagen. Ledarskapsutvecklaren Charlotta Wikström går ett steg längre och menar att medarbetarsamtalen kan utgå om läxan görs varje dag.

Experter lyfter fram att digitaliseringen och pandemin har format Gen Z:s syn på arbete, från att vara en inkomstkälla till en del av deras identitet. En lösning är att hitta ett ledarskap som balanserar krav och anpassning – där chefer och medarbetare möts halvvägs.

 Ge feedback dagligen

Unga chefer mår sämre på jobbet En ny avhandling visar att unga chefer inom privat sektor upplever sämre arbetsmiljö och hälsa än sina äldre kollegor. Psykologen Hanna Irehill vid Umeå universitet har undersökt varför unga chefer trivs sämre och vilka stödinsatser som kan hjälpa dem att utvecklas i sin roll.

sätt att stärka ditt ledarskap

Resultaten pekar på höga känslomässiga krav, brist på stöd och otydliga chefsförväntningar.

Unga kvinnliga chefer är särskilt utsatta. För att förbättra deras arbetsmiljö behövs mentorskap, tydligare riktlinjer och bättre stöd i svåra frågor.

Om inget görs riskerar unga att välja bort chefsyrket – en utmaning för framtidens ledarskap.

Vänta inte till medarbetarsamtalet – ge regelbunden återkoppling, helst varje dag. Sikta på tre konstruktiva feedbacktillfällen per dag för att stärka utveckling och motivation.

 Tydliga mål

Utgå alltid från verksamhetens mål när du diskuterar medarbetares utveckling. Se till att alla förstår planen och hur ni tillsammans når resultat.

 Använd RIK-modellen

RIK står för Resultat, Insats och Kompetens. Gå igenom dessa aspekter varje vecka för att säkerställa att teamet har rätt stöd och kunskap.

 Skapa mentorskap

Se till att alla har en mentor i teamet för stöd och inspiration. Informella samtal stärker sammanhållningen och främjar utveckling.

 Bygg tillit

Närvarande och coachande ledarskap skapar trygghet och utveckling, vilket leder till bättre resultat.

Även 65+ vill ha kompetensutveckling Nästan hälften (44%) av alla svenskar över 65 år är positiva till att utbilda sig vidare. Räknat på att alla är 63 procent positiva till att sätta sig på skolbänken.

42

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

– Många känner ett stort behov av att vidareutbilda sig genom hela karriären.

Teknikutveckling, digitalisering och en större snabbrörlighet på marknaden har på-

skyndat dessa behov i alla åldrar, säger Ricki Rebecka Petrini, Interim CMO på IHM Business School, i ett pressmeddelande.

Jobba tillsammans för en hållbar AI-utveckling Just nu pågår ett teknikskifte på arbetsmarknaden.

AI-utvecklingen går i rasande takt och bara en sak är säker – både individer och samhälle påverkas. Här tror jag det är viktigt att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.

Förra året lanserade Saco begreppet ”Slow Politics”.

Det handlar om att ta sig tid att verkligen reflektera över och analysera frågor och problem. Det är ett tankesätt jag skulle vilja anamma även kopplat till AI. Det finns risker i att bara se möjligheter och inga problem. Men det finns också risker med att se allt i svart och fastna i dystopiska scenarier. Det borde inte handla om för eller emot. I stället tror jag att vi alla måste vi tänka i termer av kloka investeringar – inte bara i teknik, utan också i människorna som ska använda den.

FOTO: KNUT CAPRA PEDERSEN

GÄSTKRÖNIKAN

Göran Arrius, ordförande Saco

Ingen av oss bör stå och vänta på perrongen medan torget kör förbi. Men vi ska inte heller slå dövörat till för risker. Arbetsgivare bör värna alla perspektiv och lyssna in oss som företräder professionerna med all den kunskap och erfarenhet vi står för.

Tillsammans kan vi jobba för en AI-utveckling som är långsiktig och hållbara över tid! Det vill jag tro är rätt recept för framtiden.

Här är professionerna viktiga. I all teknisk utveckling måste arbetsgivarna vara noga med inkludering och dialog med medarbetarna. I särskild synnerhet gäller det utveckling som har så här avgörande betydelse. Det finns gott om exempel på vad som händer med IT-projekt som inte tar sådana hänsyn. Millennium är väl det senaste exemplet.

Integritet är en annan viktig aspekt. Här är det viktigt att tänka på allt vad den nya tekniken möjliggör. En hel del av det innebär integritetsrisker som kräver ett aktivt dataskyddsarbete.

Sammanfattningsvis ser jag att AI är en fantastisk möjlighet för både arbetsgivare och medarbetare. Men det krävs att AI betraktas som den viktiga framtidsfråga det är!

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

43

Bilden

Därför måste regnskogarna räddas Några skäl till att bevara regnskog är att den binder kol, har en viktig roll i cirkulationen av vatten och står för en stor del av den biologiska mångfalden på jorden.

Amazonas störst De största regnskogarna finns inom tre områden vid ekvatorn. Amazonas i Sydamerika är den största följt av det så kallade Kongobäckenet i centrala Afrika, medan området runt de stora öarna Borneo, Sumatra och Papua i Indonesien Malaysia i Asien är den tredje största. Ungefär hälften av all regnskog i världen har försvunnit under det senaste seklet. För hundra år sedan var 14 procent av jordens landyta täckt med regnskog.

I dag 7 procent.

Välj certifierat virke Att välja FSC-certifierat virke när det gäller produkter från regnskogen är ett sätt att säkerställa ansvarsfullt brukande av dessa områden. Märkningen innebär också att skogen brukas på ett hållbart sätt vilket stärker skogen långsiktigt och minskar risken för avskogning. Lika viktigt är att regeringar skyddar regnskogen.

”Viktiga livsmiljöer har gått förlorade för många djur.

Det gäller till exempel den regnskogslevande afrikanska skogselefanten där några av de allra viktigaste populationerna minskat med hela 80 procent på bara några år. Här är det habitatförändringen i kombination med tjuvjakt som påverkar nedgången.”

Olle Forshed, regnskogsexpert på WWF

Påverkar klimatet på hela jorden

Palmolja och biff Illegal avverkning är ett hot mot regnskogen, liksom att den huggs ner i jakt på odlingsmark för bland annat palmolja, soja och pappersmassa. I takt med höjda köttpriser omvandlas regnskog till betesmark.

Regnskogen fungerar också som ett luftfilter och binder kol, och sörjer för vattnets kretslopp.

Avdunstningen från trädens blad bidrar till molnbildning och ger regn på andra platser, som ger förutsättningar för jordbruk. Floder som rinner ut i haven reglerar cirkulationen av havsströmmar som påverkar klimatet på en övergripande nivå.

Medicinsk nytta När man pratar biologisk mångfald har regnskogarna en unik roll. Många är ännu inte kända och har bland annat betydelse i utvecklingen av nya mediciner.

Tjuvjakt och illegal handel är ett hot mot vilda djur, som tigrar, elefanter och gorillor.

#108 Poddtipset

Lyssna på Martin i Naturvetarpodden

Miljarder slösas bort på kosttillskott

Brukar du också äta kosttillskott när du känner dig lite hängig och behöver energi? Men det är sällan lösningen, enligt Martin Bergö, professor i molekylär fysiologi på Karolinska institutet.

– Det är bättre att äta en balanserad kost med grönsaker, frukt, fet fisk, ägg och baljväxter. Lägger man till fysisk aktivitet och att vistas i solen en timme per dag under sommarhalvåret är man hemma.

LAGRAS I KROPPEN

Han påminner om att flera vitaminer, som D-vitamin, är fettlösliga och lagras i kroppen. Däremot finns det vissa grupper av människor som kan behöva tillskott av D-vitamin.

– Det gäller barn under två år som rekommenderas AD-droppar. Även de som är äldre än 75 år bör ta extra D-vitamin då huden är sämre på att bilda det. Bor man Sverige, särskilt de norra delarna, och antingen är mörkhyad eller bär heltäckande kläder, kan det också vara idé att äta lite extra D-vitamin.

Men det finns en risk att man

46

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

överdoserar om man väljer tillskott med höga koncentrationer med D-vitamin. Då kan kalcium frigörs och sätta sig i olika organ, som njuren, vilket kan leda till livshotande tillstånd.

Hur är det då med antioxidanter?

– Även de är skadliga om man tar koncentrerade preparat. Min forskning visar att tumörer växer till snabbare och har snabbare spridning i kroppen med höga doser av antioxidanter. Här finns evidens från både möss och människor.

BLIR INTE YNGRE

Förklaringen till det är att antioxidanterna tar kål på fria radikaler som har en bromsande effekt på cancerceller.

– Däremot är det ingen risk att överdosera med vanlig mat, där koncentrationerna är anpassade till våra behov. Det skulle till exempel krävas extremt stora mängder morötter för att de skulle vara riskfyllda.

Kan kosttillkost skjuta upp åldrandet och minska inflammationer?

– Att kosttillskott hos i övrigt friska personer bromsar åldrandet och minskar inflammationer finns det inga övertygande och reproducerbara kliniska studier som styrker, även om reklamen ofta lovar motsatsen, säger Martin Bergö.

Bättre med en balanserad kost än en mångfald av kosttillskott.

F OTO: L I Z A S IM O N SSO N >

De flesta behöver inte äta kosttillskott för att må bra.

I alla fall om man äter en allsidig kost. Kosttillskott kan till och med vara skadligt om man överdoserar. Om det pratar Martin Bergö i Naturvetarpodden.

Hur gick det sen?

”Vi måste nypa oss i armen ibland” – Det känns nästan overkligt. Vi måste nypa oss i armen ibland, säger Magnus Ivarsson, geobiolog och en av företagets grundare.

För tre år sedan skrev vi om forskarna Magnus Ivarsson och Kristoffer Palmgren på Naturhistoriska riksmuseet. Då hade de nyligen startat företaget MycoMine, där de testade svampar som bryter ner oljor till fettsyror.

FRÅN PILOT TILL INDUSTRI

De drog i gång ett pilotprojekt som skulle pågå under sex månader, men som snabbt överträffade alla förväntningar och förlängdes.

– Det blev en succé faktiskt, säger Magnus Ivarsson.

Strax därefter startade en annan pilotstudie vid Nynäs raffinaderi. Resultaten var så lovande att företaget direkt fick grönt ljus för att skala upp till industriell nivå.

– Det gick snabbare än vi vågat hoppas. När vi är i full drift kan vi förhoppningsvis rena många ton förorenad jord per år, berättar Magnus Ivarsson.

Nu tillämpas deras forskning inom andra områden. Tillsammans med Scania har två förstudier genomförts där svamparna har lyckats bryta ner

Detta är MycoMine Startade: 2021 Grundare: Magnus Ivarsson och Kristoffer Palmgren Syfte: Hållbar sanering Antal anställda: Fem

upp till 97 procent av föroreningarna i spillvatten och skärvätskor från fordon. Man har också testat att neutralisera tungmetaller i jorden och koncentrera dessa för lättare återvinning.

BRYTA NER PFAS

Nu testar de att också bryta ner PFAS. Forskningen, som delvis finan-

sieras av Vinnova och Fortifikationsverket, ser lovande ut.

Efter pandemin växlade företaget upp och har idag fem anställda. Den lilla startupen har fått internationell uppmärksamhet och blivit kontaktad av myndigheter och företag som vill samarbeta.

– Vi är de enda i världen som har tagit detta till industriell skala. Det är många som behöver hållbara sätt att bryta ner olja, säger Magnus Ivarsson.

Framtiden ser ljus ut för MycoMine, som nu planerar att expandera både nationellt och internationellt.

– Det här är vår lilla bebis, och det är fantastiskt att få vara med och förändra världen, avslutar Magnus Ivarsson.

ELLINOR LÖWENBORG

F OTO J O HA N N E S LU N D BE RG

Det som började som ett skämt mellan forskare är i dag ett framgångsrikt företag. Med hjälp av svampar som bryter ner olja har en liten forskargrupp vuxit till en aktör inom hållbar sanering.

Nu ska man också försöka bryta ner PFAS. Testning pågår.

N A T U R V E T A R E N 1 / 2025

47

Medlemsnytt

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna

Höga mål men få nya åtgärder Så kom äntligen regeringen med sin STEM-strategi. Det är satsningar på vetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik som ska göra Sverige konkurrenskraftigt även i framtiden. Det handlar om att säkerställa kompetensen inom hela kedjan från forskning till industri, men också för att klara sjukvården, miljön och den gröna omställningen.

Glädjande att regeringen är inne på samma linje som vi och inser att det behövs fler naturvetare och andra yrkesgrupper inom STEM. Målen är konkreta och högt ställda, vilket är bra.

Antalet studenter som väljer den här karriären på högskola vill regeringen ska öka från 80 000 till 90 000 på tio år.

Det bygger på att försörjningen underifrån fungerar, där målet är att minst var fjärde elev pluggar naturvetenskap eller teknik på gymnasiet. Det i sin tur bygger på att vi har en grundskola som kan leverera det elevunderlaget. Den

48

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

”Strategin har tyvärr slagsida mot ingenjörer.

Det är synd.” chansen ökar med regeringens förslag till ny läroplan med fokus på fakta och kunskap. Det är ljuv musik för en naturvetare.

Planen är att grundskolan blir tioårig där eleverna ska börja tidigare med matematik och läsning. Stärkt finansiering och fortbildning för lärarna ska möjliggöra det. Tanken är också att det ska införas spetsutbildningar för elever som har visat intresse och fallenhet för STEM-ämnen. Lika viktigt blir att i samverkan med näringslivet visa på karriärvägar och att matcha utbildningarna mot arbetsmarknadens behov.

Vad ska då göras för att ro detta i hamn? Så mycket nytt är det inte vid sidan av att en STEM-delegation

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande

ska tillsättas för att bland annat locka fler kvinnor till STEM-utbildningar. Ett spår verkar vara att göra utbildningarna mer tvärvetenskapliga, vilket är intressant.Man har också gett Skolverket i uppdrag att utreda hur vi ska få fler unga att studera dessa ämnen. Här hade jag gärna sett mer verkstad.

Nya resurser bör tillsätts för att expandera STEM-utbildningar, som redan har behöriga studenter. Strategin har tyvärr slagsida mot ingenjörer. Det är synd, då majoriteten av de elever som studerar naturvetenskap på gymnasiet är kvinnor som i hög grad går vidare till andra utbildningar inom naturvetenskap.

Kanske bör dessa utbildningar breddas med bättre arbetslivsanknytning för att i högre grad locka fler kvinnor att utbilda sig till jobb inom näringslivet. Här kan vi och våra medlemmar gå före och visa på möjligheterna.

NATURVETARNA GÖR SKILLNAD

d la

Lena fick upprättelse och kunde gå vidare

Lena Lin db

Att förlora jobbet som senior kan vara en utmaning. Skammen förbyttes rätt snabbt till glädje när Lena Lindblad efter stöd från Naturvetarna fick nytt jobb, där hon verkar i gränslandet mellan forskning och marknad.

– Jätteskönt att vara i gång igen, säger Lena Lindblad spontant när Naturvetaren ringer. Jag brinner för att få ut forskningen på marknaden, och det kan jag göra på mitt nya arbete.

Men innan dess var det inte lika muntert. Hon blev uppsagd från ett life science-bolag som flyttade till USA. – Även om det inte hade med mig att göra hade jag skamkänslor över att vara arbetslös. Men den känslan försvann rätt snabbt efter kontakt med Trygghetsrådet.

GODA RELATIONER

Lena gick kurser, deltog på webbinarier och var med i ett chefsnätverk. Där träffade hon andra chefer i samma situation, som blev något av en terapi. Hon var också snabb med att kontakta konsulter som hon hade jobbat med tidigare.

Det gav resultat och hon fick napp på ett företag vars affärsidé är att med seniora konsulter erbjuda kvalificerade tjänster.

– Så roligt att företag ser att ”vi

”Psykologiskt var stödet från Naturvetarna jätteviktigt, vilket bekräftades med det paket som förhandlades fram.” gamla uvar” har erfarenhet och kunskaper som är eftertraktade.

Lika viktigt är att vårda sina relationer, vilket jag har gjort under hela min karriär.

FACKET I RYGGEN

Stödet från Naturvetarna har hjälpt henne att komma vidare.

– Daniel Wallin brydde sig och

jobbade för mig, vilket gjorde att jag inte kände mig ensam. Psykologiskt var det jätteviktigt. Att han förhandlade fram ett bra paket blev en upprättelse, där jag kunde känna att jag har ett värde.

På nya jobbet är hon utlånad som konsult till ett företag som utvecklar hörselapparater. På förra jobbet var det tandimplantat som gällde.

– Arbetssättet är detsamma.

När forskning ska bli verkstad gäller det att kunna göra en ansökan till myndigheterna som är begriplig och lättläst. I den rollen är det en fördel att själv ha forskat, säger den disputerade farmakologen.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

49

Här är nya styrelsen för Naturvetarnas studentråd Fokus ligger på arbetslivsanknytning med tips och råd hur man som student på bästa sätt blir redo för arbetslivet.

– Det känns väldigt spännande! Jag ser fram emot att få vara studenternas röst, men även sprida information varför det är nyttigt att vara fackligt engagerad, säger Claire Nkamushaba, som valdes in som ledamot på studentkongressen i december. Även Iiman Abdiweli Said var på plats och tog en roll som ledamot.

– Det behövs fler delaktiga studenter som pratar om hur man kommer in på arbetsmarknaden och vilka jobb som finns, säger hon.

Nya avgifter för dig som har reducerad avgift Nu blir det enklare för dig som är medlem i Naturvetarna och har reducerad avgift. Från den 1 april är avgiften 120 kronor per månad för följande medlemsgrupper: - De som har en inkomst upp till 20 000 kronor per månad - Utlandsanställda utanför Norden - Stipendiater Naturvetarnas medlemsavgifter baseras på sysselsättning och inkomst. Är du osäker på om du idag har korrekt sysselsättning och medlemsavgift registrerad kan du enkelt logga in på Mina sidor och kontrollera detta.

Ordinarie avgift berörs inte av denna förändring.

Blivande skogsmästare möter branschen Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg hade sin

Från vänster: Iiman Abdiweli Said, kemi, Lunds universitet, Thelma Kaliu, geografi, Göteborgs universitet, Dianna Zeleskov, (ordförande) biokemi, Uppsala universitet, Viktor Åkerfeldt, (vice ordförande) biokemi, Uppsala universitet, Claire Nkamushaba, folkhälsovetenskap, Göteborgs universitet.

Julia Hellsén, matematik, Uppsala universitet saknas på bilden.

50

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

årliga näringslivsdag i februari. Naturvetarna var på plats och gav en bild av arbetsmarknaden och goda råd inför första jobbet.

– Ett perfekt tillfälle att möta branschen och få en första kontakt med framtida arbetsgivare, säger Andreas Heidrich, en av arrangörerna av årets näringslivsdag på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg.

Några av arbetsgivarna som var där var Mellanskog, SCA, Skogsstyrelsen, Sveaskog, Stora Enso och Sydved. Konkurrensen om mon-

as dre An

Heidrich

terplatserna var hård i år och alla rymdes inte.

– Kanske det speglar den goda arbetsmarknaden för skogsmästare, där många blir erbjudna jobb innan examen.

Andreas går andra året av tre och är helnöjd med utbildningen. Innan dess gick han det skogliga basåret som kvalificerade honom att plugga i Skinnskatteberg.

– Jag är öppen för det mesta, och det lutar åt skogsvård, men jag kan också tänka mig att jobba med ekologi och naturvård.

T E M P OT Ö K A R I AV TA L S FÖ R H A N D L I N G A R N A :

”Fortsätter att driva våra hjärtefrågor” Efter att Naturvetarna har växlat yrkanden med arbetsgivarna är förhandlingarna nu i full gång. Först ut är facken inom industrin, där Naturvetarna är part i avtalet med IKEM, Innovations- och kemiföretagen, och Gröna arbetsgivare.

– Vi fortsätter att driva våra hjärtefrågor. En av dem är att arbetsgivarna avsätter öronmärkt tid för kompetensutveckling. I ett läge med snabb teknikPer Sjödin utveckling, som AI är det viktigare än någonsin att hålla sig uppdaterad med den senaste kunskapen, säger Per Sjödin, förhandlingschef på Naturvetarna.

FÖRÄLDRALÖN UTAN KARENS Den andra hjärtefrågan gäller föräldralön utan karens – den extra utbetalning

som arbetsgivaren gör utöver ersättning från Försäkringskassan – ska utgå från första arbetsdagen på ett nytt jobb.

Varför just dessa frågor?

– Medlemmarna vill det, enligt den löneenkät som medlemmarna svarade på i höstas. Vi jobbar tillsammans med våra fyra förtroendevalda som ingår i avtalsdelegationerna på de olika områdena.

Hur går det?

– Det är för tidigt att säga. I en förhandling handlar det om att ge och ta.

Vilka frågor vi får igenom visar sig i det avtal som ska börja gälla den 1 april.

Parallellt pågår förhandlingarna mel-

lan Naturvetarna och Gröna Arbetsgivarna. De ligger steget efter och avtalen ska i huvudsak vara klara senare under våren.

H ÖJ DA E R SÄT T N I N G A R Inom kommuner, regioner och Sobona förhandlas det också för fullt med mål att ha ett nytt avtal på plats den 1 april.

– Några av våra yrkanden handlar om höjda ersättningar vid övertid och att alla ges möjlighet till kompetensutveckling. Tid för återhämtning är också viktigt i en tid när tempot i arbetslivet höjs, säger Per Sjödin.

Inom staten ligger man än så länge i startgroparna och förhandlingarna drar i gång först framåt sommaren.

– En viktig fråga för oss där gäller bland annat det hållbara arbetslivet i ett läge där vi ska jobba allt högre upp i åldrarna, säger Per Sjödin.

Karin Ja co

Karin Jacobsson kunde åka till Tanzania och studera hållbar markanvändning tack vare ett stipendium från Naturvetarna.

1. Vad gjorde du där?

– Vi besökte små jordbruk som fått hjälp av SIDA och SLU för att öka skördarna på ett hållbart sätt, tack vare forsk-

ning. Vi fick också se hur savanner på bara tre år har omvandlats till ungskogar med bland annat acacior.

2. Hur kan skördarna öka?

– Det kan handla om att bygga terrasser för att minska erosionen och behålla vattnet. Olika typer av agroforestry – samodling av träd och grödor – ut-

vecklas, där träden ger skugga, binder jorden och tillför näring till majs, bönor och solrosor, liksom till bananer och tebuskar.

3. Har det varit lyckat?

– Ja, så pass att ekologiska grödor har gått på export, vilket har gjort att många småbönder har lyft sig ur fat-

n so bs

4 snabba till en skogsstipendiat

tigdom och kunnat bygga hus eller köpa en säng.

4. Varför just Tanzania?

– Resan ingick som en del i kursen Hållbar skogsskötsel och markanvändning i tropikerna på SLU, där jag pluggar till jägmästare. Så stipendiet kom verkligen passande.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

51

Efter jobbet

Från skogens djup till handbollens höjder I Alstermo, djupt inne i Smålands skogar, hittar vi en inspirerande naturvetare som förenar två stora passioner: naturvård och handboll. Vid 25 års ålder balanserar Lynx Beverskog en karriär som naturvårdsspecialist och handbollsspelare i Sveriges högsta serie.

Allt började som trettonåring, då Lynx mamma nästan bokstavligen sparkade ut honom på handbollsplanen.

– Mina systrar spelade, så mamma tyckte att jag skulle prova. Och jag fastnade direkt, säger han med ett stort leende samtidigt som han minns tillbaka till dagen då han tog sitt första kliv ute på planen.

Men handbollen är för honom så mycket mer än pumpande adrenalin. Det tvingar honom, med hela sitt fokus, att vara här och nu. När visselpipan tjuter går det inte att tänka på något annat.

– Handbollen hjälper mig att koppla bort jobbet, och jobbet hjälper mig att koppla bort handbollen.

FRÅN PLASTMATTA TILL JORD

EN RÄDDANDE FÅGEL

Men det var inte bara handbollen som lockade. Under sin utbildning byggde han en egen kandidat med inriktning mot skog och skogsbruk, en passion som fortfarande är en stor del av hans liv.

– Jag har alltid haft ett stort intresse för naturen.

Att arbeta som naturvårdsspecialist ger mig möjlighet att göra skillnad varje dag.

Att spela på elitnivå samtidigt som man jobbar heltid kräver disciplin. Med fem år i Allsvenskan bakom sig och nu inne på sitt andra år i handbollsligan är det tydligt att han vet vad som krävs.

– Det handlar om att sträva efter att bli bättre varje dag. Jag har lärt mig att se misslyckanden som lärdomar och det är otroligt glädjande att tjäna pengar på något man älskar.

Men det finns också en baksida. Går det dåligt för laget kräver klubben och supportrarna mer av Lynx och hans lagkamrater.

– Trots att handbollen ofta är en glädjekälla, kan det ibland bli tungt. Det finns en baksida med stor personlig press emellanåt.

Det är då han tar sig tillbaka till lugnet och hans absoluta favoritplats. Naturen och fåglarna.

– Att syssla med fågelskådning är min verkliga fristad. Att stå där med kikaren och lyssna på skogens ljud. Det finns verkligen ingenting som slår det.

NÄR ETT INTRESSE ÄR ENS LIV

När Lynx beskriver känslan han har när han sätter sin fot på planen skiner hela hans ansikte upp. Det är som att bevittna ett barn prata om sin stora idol, fast i det här fallet är det de hans lagkamrater och de som sitter på läktaren som är hans idoler.

– Adrenalinet, publikens jubel och laget som arbetar som en enhet – det är obeskrivligt. Det är i de stunderna man vet varför man gör det här.

VÅGA FÖLJ DIN DRÖM

Avslutningsvis vill han dela med sig av att det är fullt möjligt att jobba med två saker man älskar.

– Det kräver hårt arbete och en vilja att bli bäst.

Men det är fullt möjligt. Om jag kan, så kan du.

Lynx Beverskog är beviset på att passion och disciplin kan ta en långt, i hans fall tog det honom från skogens djupa stillhet till handbollens intensiva arenor. Genom att följa sitt hjärta har han skapat en tillvaro där både naturen och idrotten får plats, där tystnaden i skogen balanserar publikens jubel.

Det handlar om att våga, men framför allt om att NIKITA ZEILOTH aldrig ge upp det man älskar.

Lynx Beverskog Utbildning: Byggt en egen kandidat med inriktning på skogsbruk.

Ålder: 25 år.

Bor: Alstermo i Småland.

Yrke/Jobbar nu: Naturvårdsspecialist på Holmens skog.

5 korta tips för att nå sina drömmar: 1. Var disciplinerad – Ständiga förbättringar och hårt arbete är nyckeln till framgång.

2. Lär av motgångar – Se misslyckanden som lärorika erfarenheter istället för hinder.

3. Följ din passion – Det är möjligt att lyckas med det man älskar, även om det är inom flera områden.

4. Hitta balans – Ha något som ger återhämtning och perspektiv.

5. Ge aldrig upp – Med vilja och beslutsamhet kan man skapa sitt drömliv, även om vägen dit är utmanande.

FOTO: TO M AS B E N GTSSO N

Na-krysset PLATÅSÅN AV JÄRN HÄLSOENDAST BEFRIADE KÖ- STÄLLE LAND I AR- SOM ÄDEL KEN FRÅN SOT MED BAD GENTINA ADEL RED- SÖRJA & SKAP SMUTSIGT FÖR VATTEN VISSA FORMER AV MARKLYFT MJÖLKSAFT SOM BLIR BALLONG BERG SKULDERSOM GALVANISM PARTI HOS KO BILDAR BRÖSTFLYKTIGT SMYCKE SLOTT SARGAS- MED NÅL SO FISK GÅRDSTRÖM VAREN ORM TRÄDHÖLJE

RÖD SÅN KOLONIINGÅR I GROGGY TÄPPA PLÅN

SVAVEL ÅKTE

DAM MED MENORA SEÑORA

STAD VID LIFFEY SPRIT

ÄNGLSAN FLYTTFÅGEL SKALLA

RUNDA SOM OST DRAGTYG FÖR OXE VINKELENHET, CA 57 GRADER

CYKLA & FRÅGA TOPPADE VI TRÄS PÅ GRUPP SIG SPETSIG GOD- JASÄGARES KASSLERN MED UTAN ÄNDE TROGET FINGER PÅ 80- TALET SYRE FÖR SÅN ÄR KEL FEL MEN KLÄTT RÄTT INDIUM VÅTARVEN

KÄRRA HÄNDE MED RUM

ISLANDSDIKTER KLAN ÖVERSKÖLJA NATRIUM

FINLEMMAD TROJKA BAND RUNT NÅT KAMPSPORT

SOLDAT I BLANDAD LEK GÖR VI PRISET OCH SATS

ETT SÅNT INSTRUMENT ÄR MIKROSKOPET

ORUBBLIG SOM TANDLÄKARE SLOTT DÄR FOLK MED BRISTANDE VANDEL BOTT

SIFFRA & LÄTTARE MÅLTID KORT I ÄRMEN NUNA

SLANG FÖR ’TVINGA SIG TILL’

FORNT FYNFOLK GE TYP AV BETSEL

ARBETAR I TULLEN BAD

EN MR BEAN & MR CONNERY

HÄRSKAR I KINA TERRORGRUPP

VÄDRA MISSNÖJE

KLÄMT UPPSYN KUB I MEKKA PARTI

PRILLBURKEN

KLOCKA I PLURAL SES VI STOLTA UNDER FÄRGGLAD PRIDEFESTIVAL

LEMURKRYSS 2025

Konstruktör: lena-holmlund.com

54

Vinnare

Tävla och vinn!

Vinnare av förra numrets korsord är Olle Einarsson i Värmskog

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 5 april vill vi ha din lösning.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2025

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

STUDENT:

CHEF:

TÄ N K A N Y T T I KO M P L E X A

FÖR FÖRTROENDEVALDA OCH SKYDDSOMBUD

FRAMTIDEN ÄR GRÖN!

VERKSAMHETER

Att möta medlemmar i kris Karriärwebbinarim: För dig som är intresserad av en karriär inom skog, lantbruk och djursjukvård.

Chefer brottas med styrning, strategier och den inneboende osäkerheten i det praktiska arbetet. Hur ska man tänka nytt – bortom metoder och modeller?

Möt yrkesverksamma som pratar om trender på arbetsmarknaden kompetensbehov och om hur du kan stärka din profil för att landa ditt drömjobb.

Föreläsare: Lennart Wittberg Datum: 14 mars 14.00-15.30, digitalt

FÖR FÖRTROENDEVALDA:

FA C K L I G B O OTC A M P Ett unikt tillfälle att nätverka och dela kunskaper med förtroendevalda inom Naturvetarna i en vacker miljö. Vi är inne i en digital omställning, som kräver att vi rustar oss för att säkra medarbetarnas inflytande och arbetsmiljö.

Efter kurser kommer du att ha: - Ökad förståelse kring vad som krävs för att kunna ta upp införande av ny teknik som en MBL-fråga - Fått insikter kring hur du kan bidra till en bra samverkan om ny teknik - Kunskap om hur regleringar på arbetsmiljöområdet fungerar i relation till AI - Fått insikter om hur du som lokalfacklig kan bidra till att tydliggöra ansvar och säkerhet i relation till AI - Verktyg för att lyfta behovet av kompetens utveckling i samband i ett teknikskifte - Ett stärkt fackligt nätverk När och var: 22-23 maj Vårby gård Saltsjöbaden

På den här onlineutbildningen får du lära dig de olika faserna i en krisreaktion och vad du som förtroendevald kan göra för att stötta medlemmen.

Datum och tid: 20 mars, klockan 12.00 -13.00, digitalt CHEF:

Föreläsarna Marcos och Daniel, från Naturvetarna, går igenom bland annat: • Fakta och mönster vid psykisk (o)hälsa • Krisreaktioner och mönster

M O D I G A S A M TA L - S Å

• Den förtroendevaldas roll i krisen

B L I R D U M E R B E K VÄ M

• Delande av erfarenheter och frågestund Datum och tid: 15 april, klockan 12.00 -13.00, digitalt Anmäl senast: 8 april

I D E O B E K VÄ M A S A M TA L E N Utveckla modet att ta de svåra samtalen och sätta ord på det som skaver. Här får du verktygen för att klara det.

Föreläsare: Loa Lava Brynjulfsdottir - expert på modigt ledarskap Datum: 10 april 08.00-09.00, digitalt

N A T U R V E T A R E N 1 / 2025

55

AVS: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Naturvetaren 1 / 202 5

Skogsakademikernas stipendier Är du skogsakademiker eller pluggar till det och behöver ett tillskott i kassan? Då finns det pengar att söka i Skogsakademikernas två fonder: Kamratfonden och von Porats fond.

Stipendierna kan användas till studieresor, kompetenshöjning, uppmuntran eller belöning av skogsakademiker som väsentligt bidragit till att öka skogsakademikernas kompetens eller anseende och trivselfrämjande aktiviteter.

Så gör du: Ange namn och kontaktuppgifter.

Ange skäl och bakgrund till sökt bidrag.

Sökt belopp.

Ansökan om bidrag sänds per post till eller e-post senast den 15 april: Skogsakademikerna c/o Naturvetarna Box 760 131 24 Nacka E-post: erik.palmqvist@naturvetarna.se Läs mer: www.naturvetarna/skogsakademikerna

1