Klimatkompensation

Den som orsakar utsläpp av växthusgaser kan betala för att motsvarande mängd utsläpp minskar någon annanstans.

Här visar vi hur den ibland omstridda klimatkompensationen fungerar i praktiken.

Även om man gör allt för att minska sina utsläpp återstår i de flesta fall en del som inte går att bli av med. Genom att köpa utsläppsrätter kan pengarna finansiera till exempel trädplantering eller projekt som skapar ren energi för matlagning och rening av vatten.

Börja med att mäta

För att få koll på sina utsläpp börjar man med att beräkna organisationens klimatavtryck. Det ger en bild av var koldioxidutsläppen sker och hur stora de är. Detta utgör ett underlag för att sätta upp mål för utsläppsminskningar.

Naturvetarna klimatkompenserar

Naturvetarnas utsläpp av växthusgaser är runt 70 ton per år. Tidning, lokaler, resor och IT står för huvuddelen av utsläppen. Klimatkompensation sker genom trädplantering i norra Nicaragua. Projektet använder olika inhemska arter av växter och träd och olika odlingsmetoder för att öka både den biologiska mångfalden och skördarna. Till exempel planteras kaffebuskar tillsammans med mindre grödor för att ge skugga och skydd mot jorderosion. Över 650 000 ton koldioxidekvivalenter har hittills sparats in tack vare projektet.

Standarder att lita på

När man väljer vilket projekt som ska användas för klimatkompensationen är det viktigt att det verkligen ger den avsedda effekten. Som hjälp för detta finns det olika standarder för klimatprojekt, bland annat Gold Standard, Verified Carbon Standard, Fairtrade Climate Standard och Climate, Community and Biodiversity Standard.

Olika källor av växthusgaser

Enligt Greenhouse Gas Protocol är klimatavtryck indelade i så kallade ”scopes”:

Scope 1 omfattar direkta utsläpp, till exempel i samband med ett företags fordonspark.

Scope 2 täcker indirekta utsläpp, till exempel från elförbrukningen i en byggnad.

Scope 3 omfattar ett flertal indirekta utsläpp som uppstår längs hela värdekedjan, till exempel råvaror, logistik, affärsresor och personalresor.

N Gra Projekt

Soldriven matlagning

I Madagaskar är en stor del av befolkningen beroende av öppen eld för matlagningen. Jakten på brännved har lett till att bara 10 procent av ön i dag täcks av skog, mot tidigare 90 procent, enligt WWF.

Där bedrivs ett projekt där man tillverkar soldrivna spisar och säljer dessa till subventionerade priser. Hittills har mer än 22 000 soldrivna spisar sålts, vilket har ersatt förbränningen av 12 000 ton ved och 13 800 ton kol.

Rent dricksvatten i Uganda

I Uganda pågår ett projekt som går ut på att rena vatten i skolor med hjälp av filter, i stället för att det kokas över öppen eld eller inte renas alls. Det har också lett till mindre problem med nedskräpning i form av bortslängda plastflaskor.

Bristen på rent dricksvatten och dålig hygien är ett problem som årligen beräknas orsaka ungefär 2,2 miljoner dödsfall, framför allt i den fattiga delen av världen.

Biogas i Indonesien

På ön Sulawesi i Indonesien bedrivs ett projekt där småskalig produktion av biogas ersätter ved och fossila bränslen för matlagning och uppvärmning av vatten. Biogasen produceras av gödsel från den boskap som föds upp i området.

Sedan projektet startades har cirka 18 400 små biogasanläggningar installerats vilket ersatt förbränningen av runt 63 000 ton ved.