Jessica drivs av nyfikenhet

Hon syns i rutan och svarar på tittarnas frågor om evolutionsbiologi. Men visste du att Jessica Abbott också är prefekt och lagar bästa maten i takt till musik?

TEXT: Palle Liljebäck

FOTO: Peter Kroon

Häng med Jessica under en dag

08.30

Installerar sig på jobbet, fixar te och går igenom mejlboxen. Innan dess har morgonpusslet lagts med lämning av barn och andra bestyr. Innan dess körde hon sin fysträning som gör att hon håller ihop till kropp och själ.

10.00

Som prefekt blir det mycket möten. Dagens första gäller en avstämning med den administrativa chefen i forskningsgruppen. Andra dagar blir det möte med andra prefekter i ledningsrådet, eller med enhetscheferna inom biologiska institutionen.

12.00

För att hantera stress bättre lägger hon in ett träningspass under lunchen. I dag står styrka på programmet, andra dagar blir det spinning eller dans, som är ett stort intresse. Själva lunchen avklaras innan nästa möte. I sin roll som prefekt vill hon bidra till en bra arbetsmiljö.

15.00

Med mindre tid att forska och labba själv handleder hon sina doktorander och postdoktorer. En avstämning med dem visar att de är på rätt spår i forskningen. I studierna av bananflugornas kromosomer finns det saker att diskutera.

Jessica Abbott

Aktuell: Evolutionsbiolog i expertpanelen för Fråga Lund.

Om kändisskapet: Blir igenkänd ibland och får glada hälsningar.

17.00 essica Abbott har tagit den tredje uppgiften på allvar, och det har tjänat henne väl. Som en av experterna i svt-klassikern Fråga Lund når hon en större publik.

Direkt efter jobbet åker hon till biblioteket i Marieholm och deltar i en bokcirkel. Men det handlar inte om romaner, utan det är korta noveller. Hon slås av hur mycket som kan förmedlas i en kort text. I dag fixar maken middagsmaten. Andra dagar gör hon matlagningen till en fest i takt till musik.

Yrke: Universitetslektor och prefekt på biologiska institutionen, Lunds universitet.

Vägen till Sverige: Var utbytesstudent från Kanada och mötte kärleken här. Den höga kvaliteten i utbildningen var ett plusvärde.

Bor: Med familjen i Marieholm utanför Lund.

På nattduksbordet: Vampyrboken Queen of the damned.

Vem kan låta bli att lyssna när hon på sitt målande sätt förklarar allt från hur fiskar kan bli sjösjuka till om det bara är människan som dricker mjölk som vuxen?

– Det är ovanligt, men det finns forskning som visar att vilda katter gör det, liksom att sjöfåglar dricker mjölk från sälar. Men de suger inte, utan katter fångar upp dropparna i luften, medan sjöfågeln slår undan ungarna och slickar i sig mjölken från sälens kropp.

Inför varje program får hon långa listor på frågor.

– Jag lär mig massor, men det händer att jag får luta mig mot anekdoter och sägner, men då är jag tydlig med det.

Kl R Ut Sig Till Hane

Att sprida kunskap och kommunicera vetenskap för en bredare allmänhet har

Jessica Abbott nytta av i sin roll som universitetslektor.

– Man brukar säga att det inte är strategiskt för karriären, men jag har hjälp av det när jag undervisar och när jag ansöker om forskningsanslag.

I hennes egen forskning ligger fokus nogam, till skillnad från schimpanser som är promiskuösa.

– Att hålla sig till en partner har förmodligen gynnat oss, då våra bebisar är så hjälplösa. Då lönar det sig att jobba ihop. Hos schimpanser är de nyfödda ungarna bundna till mamman men mer på skillnader mellan könen och evolutionär genetik. Tidigare var det flicksländor som gällde, där en art av honor har utvecklat en strategi för att slippa bli trakasserad av hannarna. Knepet var att klä ut sig till hane.

– Det är ovanligt i djurvärlden med honor som försöker se ut som hanar, men det förekommer. Hennes drivkraft är nyfikenhet, till exempel att människan i hög grad är mo- självständiga redan från början.

Jessica Abbott trivs på labb. Kanske det är en anledning till att bananflugor och plattmaskar är föremål för hennes forskning. Deras korta generationstider spelar också in.

– Syftet är att förstå kromosomernas utveckling, där vi bland annat tittar på x-kromosomen hos bananflugor. Vi använder också plattmaskar för att undersöka hur könskromosomer utvecklas i en tvåkönad farfader.

Tuff V G I Akademin

Men i dag står hon inte själv så mycket på labb, utan forskar genom sina doktorander och postdoktorer. Hon har en fast tjänst och har gått den långa vägen, bland annat som postdoktor i Kanada.

– Visst är det en tuff väg. Men det är inget misslyckande att lämna akademin. Tvärtom måste vi bli bättre på att visa att det finns en karriär utanför akademin.

Det kan hon göra som prefekt för biologiska institutionen på Lunds universitet med runt 300 medarbetare.