Naturvetaren nr 1-2024

1

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

Nu gör vi en satsning på chefer AI gör roboten mänskligare På väg mot fossilfritt stål

”

En glädje när poletten trillar ner”

Karriärväxlare Katarina utbildar framtidens naturvetare

Duellen: Ska tillväxten i skogen öka? | Månadens fråga: Hur mycket vill du jobba? | Chef: Fånga upp psykisk ohälsa |

Nr 1 / 2024

Naturvetar podden Gör dig lite klokare - på 20 minuter Vi bjuder in inspirerande gäster som delar med sig av sin kompetens

Ali Mirazimi varnar för att klimatförändringarna tar hit nya smittor. Nu rustar forskarna för nya smittor som ingen vet när de dyker upp.

Maria Widemo uppmanar till krig mot lupiner och andra invasiva växter som hotar den biologiska mångfalden.

Erik Kjellström menar att klimatet inte kan vänta.

Utsläppsminskningarna måste ske nu.

Vi hörs i podden! .

Finns där poddar finns Nikita, Palle & Sarah

Tina Sundelin visar att kvinnor drabbas värre av sömnbrist än män. Sambandet mellan sömnbrist och hjärt- och kärlsjukdomar är tydligt.

Naturvetaren En förmån för dig som är medlem i fackförbundet Naturvetarna. Utkommer fyra gånger per år.

KONTAKT NATURVETARNA Planiavägen 13 Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se www.naturvetarna.se

REDAKTION redaktion@naturvetarna.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Palle Liljebäck Art Director Katarina Bengtsson Skribenter Erik Aronsson, Nikita Zeiloth, Ellinor Molin Omslag Tobias Ohls

TRYCK Norra Skåne Offset AB ISSN: 2000–2424 Upplaga: 34 300 ex.

Kan AI få oss att jobba mindre?

Nu är det inte längre bara de enformiga och trista uppgifterna som AI tar över. Även det mer lustfyllda och kreativa arbetet kan en AI göra bättre. Men sakta i backarna, människan kan väl inte ersättas så lätt. Nej, jag väljer att att se det som ett verktyg och hjälpreda i det vardagliga arbetet.

Är AI något vi måste omfamna eller kan vi vägra? Att sätta sig till motspjärn är ingen bra strategi, utan tipset är att ta in i tekniken och lära sig så mycket möjligt. Annars hamnar man hopplöst på efterkälken och blir mindre attraktiv på arbetsmarknaden.

Det är ett budskap från experterna i Trycks på miljövänligt papper.

Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering

ANNONSBOKNING Urban Hedborg, 08-732 48 50 Materialadress urban@uhmarketing.se

Nästa nummer ute: 7 december Deadline annonser: 24 november Prenumeration 400 kr per år för icke medlemmar

reportaget om AI längre fram i tidningen. Nu jobbar forskarna med att göra robotarna mer mänskliga så att de både kan fatta svåra beslut med många parametrar och bli en hjälpande hand för människor som behöver assistans.

”Är AI något vi måste omfamna eller kan vi vägra?” ända sedan fyrtiotimmarsveckan infördes trots att vi hela tiden har blivit mer effektiva tack vare tekniska landvinningar. Vad AI för med sig i den frågan blir spännande att följa. Missa inte Månadens fråga som handlar just om hur mycket vill vill jobba i framtiden.

Den här texten kanske en AI hade kunnat skriva. Det känns lite tråkigt för mig, men så bra har generativ AI blivit. Den mest kända är Chat GPT, som ställer nya krav på kompetens för att texten ska bli läsvärd. Det handlar bland annat om att mata Chat GPT med rätt data – att prompta – som det kal�las. Lägg det ordet på minnet och lär er hantverket.

Men vad händer då med jobben? Mycket talar för att vi inte behöver arbeta lika mycket som i dag.

Men nya behov lär dyka upp som kräver arbetskraft.

Så har det sett ut

Palle Liljebäck, chefredaktör

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

3

Nr/ 1 SID 12

Duellen: Ska tillväxten i skogen öka?

Enligt en rapport från Skogsstyreslen kan skogstillväxten öka med 30 procent. Det är ingen bra tycker skogsexpert på WWF.

SID 14

Månadens fråga: Hur mycket vill du jobba?

Många nappar på förslaget att gå ner i arbestid med bibehållen lön, men det är svårt att räkna hem, enligt experten.

Stasning på chefer SID 36

Nu försträker vi den fackliga servicen till chefer samtidigt som det blir chefssidor i den här tidningen och fler skräddarsydda seminarier för chefer.

28 Sofie Mohlin använder embryon från kyckling i sin forskning som syftar till att bota sällsynta sjukdomar hos nyfödda barn.

4

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

8 18 Kemisten Katarina Herbst ångrar inte att hon sadlade om och blev lärare. Labba gör hon ändå, men på ett annat sätt

AI kommer på bred front och förändrar arbetslivet på gott och på ont.

Tipset från experterna är att hänga på AI-vågen och lära sig så mycket som möjligt.

NATURVETARNA I MEDIA

Så mycket tjänar hållbarhetsproffsen Miljö & Utveckling skriver om Naturvetarnas lönestatistik för 2023 avseende miljösektorn. Statistik för andra sektorer uppmärksammas också i Life Science Sweden och Computer Sweden.

Miljö & Utveckling 14 februari 2024 Life Science Sweden 14 februari 2024 Computer Sweden 19 februari 2024

Uppsnappat om oss i media

Få svar på Hasslers klimatrapport Naturvetarna är en av få organisationer som gjort kvalitativa inspel till regeringen gällande klimatrapporten från professor Johan Hassler. Rapporten skickades inte på någon remissrunda utan regeringen gick enbart ut via plattformen X för att be om synpunkter.

Aktuell Hållbarhet 12 februari

Extremt väder kräver långsiktiga strategier En cirkulärinsändare med förbundsordförande Patriq Fagerstedt som undertecknare har publicerats i mer än 20 tidningar runt om i landet.

Budskapet är att extrema väderhändelser kräver omedelbara insatser, men det är av yttersta vikt att inte förlora fokus på det långsiktiga strategiska klimatarbetet.

Varför är du med i Naturvetarna?

– Tack vare mitt medlemskap i Naturvetarna har jag kunnat ställa mer informerade krav vid löneförhandlingar när jag sökt jobb.

Man behöver inte vara i trubbel för att ha nytta av ett medlemskap och det ger sinnesro att om något skulle hända så kan jag få hjälp. En annan anledning är att du ser till att andra får hjälp och att facket kan driva medarbetares frågor.

Varför just Naturvetarna?

– Jag är biolog i grunden och Naturvetarna har stöttat mig i min karriärresa. Naturvetare blir chefer, utredare, experter på andra områden, och jag ser fortfarande det goda stödet jag får när jag rör

Robert Malmgren Ålder: 40 år.

Arbete: Fackligt arbete på heltid men i grunden studievägledare vid Uppsala universitet.

Utbildning: Master i biologi vid Uppsala universitet.

Gör på fritiden: Är gärna ute i naturen varvat med bräd- och rollspel. mig mellan olika roller i min karriär.

Vad gör du på jobbet idag?

– Jag har rört mig bort från det laborativa arbetet i en ny identifikation som studievägledare. Men just

nu lägger jag hundra procent på fackligt arbete som ordförande i Saco-S styrelse.

ELLINOR MOLIN

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

5

Per Sjödin är Naturvetarnas nya förhandlingschef

Per kommer närmast från en roll som förhandlings- och lönechef i Sundbybergs kommun. Han har en gedigen erfarenhet från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan.

- Min bakgrund från båda sidor och med erfarenhet av att jobba inom alla sektorer ger en bra grund att stå på, då Naturvetarnas medlemsgrupper finns inom alla delar av samhället, säger Per Sjödin.

Han leder en avdelning med 21 medarbetare som är experter inom facklig rådgivning och arbetsrätt och som jobbar för att lyfta lön- och villkorsfrågor för naturvetare på arbetsmarknaden.

– Pers kompetens är en värdefull tillgång för att möta behoven hos våra medlemmar. Tillsammans ska vi flytta fram Naturvetarnas positioner för hållbara och goda villkor för naturvetare, säger Frida Lawenius, förbundsdirektör för Naturvetarna.

6

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

Banta myndigheter slår krokben för den gröna omställningen I februari varslade Naturvårdsverket om att de kan behöva säga upp närmare 65 personer. Enligt verket är det främst tidsbegränsade satsningar och stödverksamheten som drabbas, men hela myndigheten kommer att beröras.

– Neddragningarna följer i spåren av regeringens budgetunderlag där man valt att skära i budgeten för de miljöoch klimatvårdande myndigheterna. Det är olyckligt, säger Per Sjödin, förhandlingschef på Naturvetarna.

Han menar att det ger en

signal om att man inte är beredd att satsa på en trovärdig grön omställning av samhället.

Att dra ner på tjänster kan göra att trycket på de som blir kvar ökar, vilket kan medföra att specialister lämnar.

– Den här typen av kompetens är inget som går att trolla fram ur rockärmen när den behövs och blir vara svår att bygga upp igen, säger Per Sjödin.

Detta kommer även att påverka handläggningstider på länsstyrelser och kommuner, vilket gör att miljötillstånd och miljöprövningar kan ta längre tid.

Så här gör du om du blir varslad Nu börjar varslen dugga tätt efter en lång period av en stabil arbetsmarknad för naturvetare. Så här gör du om du blir varslad på grund av arbetsbrist: Kontakta din lokala fackliga förening eller Naturvetarnas medlemsrådgivning.

Förhandlingar om arbetsbrist drar i gång när arbetsgivaren är redo för det och berör till en början orsaken och omfattningen av arbetsbrist. I nästa steg ser man över möjligheten till omplacering, turordning och eventuella uppsägningar. Som medlem är det bra att ha kontakt med den lokala föreningen.

Alla varsel leder inte till uppsägning. Om det ändå skulle hända börjar du med att anmäla dig som arbetslös på Arbetsförmedlingen.

A-kassa ansöker du om på Akademikernas hemsida. Här behöver vissa handlingar som arbetsgivarintyg skickas in. Läs mer: akademikernasakassa.se Som medlem i Naturvetarna omfattas du som regel av en inkomstförsäkring, vilken ger dig upp till 80 procent av hela din tidigare lön. Den bygger på att du har a-kassa i botten. Du ansöker om ersättning från inkomstförsäkringen på folksam.se Ta reda på om du har rätt till omställningsstöd från Trygghetsrådet eller motsvarande organisation. Ta också hjälp av Naturvetarnas karriärrådgivning för att komma vidare i arbetslivet.

DUELLEN

Behöver tillväxten i skogen öka?

Tillväxten i skogen kan öka med upp till 35 procent, enligt ett förslag från Skogsstyrelsen på uppdrag av regeringen. Men risken finns att den biologiska mångfalden minskar och att skogen blir känsligare för stormar och torka i ett varmare klimat, varnar WWF för.

Ja!

Nej!

Peter Kullgren,

Peter Roberntz,

landsbygdsminister

skogsexpert på WWF

1. Ditt främsta skäl till att tillväxten borde öka?

2. Hur påverkas den biologiska mångfalden?

3. Kan kolinlagringen öka med högre tillväxt?

4. Kan skogens känslighet för stormar och annat öka med högre tillväxt?

1.

Att hållbar skogsråvara behövs i klimatomställningen, den kan vi odla i Sverige.

2.

Det beror av vilka åtgärder som vidtas och vilka behov arter på den specifika platsen har. Många åtgärder för ökad tillväxt medför inte särskild negativ påverkan, medan känsliga miljöer kan behöva anpassad skötsel.

3.

4.

Ja, det är så fotosyntesen fungerar, trädet lagrar in kol och släpper ifrån sig syre. Tillväxt mäts vanligen i kubikmeter skog per hektar och år, om tillväxten har ökat så har kolinlagringen ökat.

1.

Vi behöver ekologiskt fungerande och motståndskraftiga skogar där vi bevarar den biologiska mångfalden och andra ekosystemtjänster. Det handlar om att säkra en långsiktig tillväxt och ett skogsbruk som kan möta samhällets och omvärldens förväntningar på hållbarhet.

2.

Förädlade snabbväxande plantor eller ungskogsgödsling är till nackdel för den biologiska mångfalden. Dels på grund av direkta negativa effekter av dessa åtgärder, dels att de förutsätter ett likriktat trakthyggesbruk. Ett intensivare industriskogsbruk drabbar arter som bidrar till skogens växtkraft och resiliens, såsom mykorrhizasvampar eller olika skadereglerande arter.

3.

Det beror på vilka åtgärder som väljs och ståndortens förutsättningar. Anpassningar till förändrat klimat bör integreras i skoglig planering.

4.

Ja, men det är inte givet. Det är relativt lätt att uppskatta kolinlagring ovan mark men svårare att uppskatta kolinlagring i marken. I ett klimatperspektiv är det viktigt att titta på hela växthusgasbalansen. Ett konkret exempel som visar på komplexiteten är hur dikning kan öka kolinlagring i trädbiomassa, men samtidigt på vissa marker leder till större utsläpp av andra växthusgaser.

Forskning pekar på att likriktade, intensiva odlingssystem ökar risken för skador och behov av kostsamma motåtgärder. Man nyttjar inte ekosystemens inneboende motståndskraft och riskspridning motverkas. Vissa tillväxthöjande åtgärder förändrar också trädens fysiologi som innebär ökad risk för stambrott, vindfällen men även skador till följd av torka.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

7

Profilen

Teach for Sweden Teach for Sweden arbetar för att skapa en likvärdig skola för alla barn. Akademiker rekryteras till ett tvåårigt ledarskapsprogram på distans och utbildningen leder till en lärarlegitimation med behörighet i ämnen som har lärarbrist. Parallellt med studierna jobbar man med lön som lärare på en högstadieskola med stora behov.

Katarina vill få unga att bli

naturvetare vetare

Mitt i livet växlade kemisten spår och utbildade sig till lärare i NO-ämnen. I dag känner Katarina Herbst stolthet över att hon vågade lämna en trygg tillvaro och jobba med något som är viktigt på riktigt.

TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Tobias Ohls

8

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

Häng med Katarina under en dag Dags för dagens första lektion.

På schemat står det Mattestöd.

Alla elever är välkomna till passet för extrahjälp.

ger fokus på blodomloppet och dess betydelse för att kroppen ska fungera. Vad händer till exempel vid ett hjärtstopp och vilken roll spelar hemoglobinet, är frågor som kommer upp.

09.05

10.15

Nu blir det NO – naturorienterande ämnen – där hon utgår från människokroppen. I dag lig-

En välbehövlig fikapaus med kollegorna ger både återhämtning och utbyte av idéer och

08.00

Katarina Herbst Aktuell: Har bytt karriär och gått från kemist till lärare i NO-ämnen och matematik.

Arbetsplats: Skapaskolan som är en friskola i Huddinge. Ålder: 48 år.

Familj: Man och två barn, 13 och 18 år.

Kopplar av med: Hänga på landet i stugan med familj och vänner.

Läser just nu: ADHD hjälpen, för ett liv i balans av Katarina A. Sörngård

erfarenheter. Passar på att äta upp den medhavda bananen för att hålla uppe energinivån till lunch.

10.30 Det är lite stökigt i klassrummet när lektionen i matematik ska starta. Eleverna ska räkna på resultatet från pulsmätningen som gjordes på idrot-

ten dagen före. Arbetssättet liknar det som forskare använder. Det ska bli spännande att se hur pulsen påverkas vid samma ansträngning någon månad senare.

11.50 Lunchen intas tillsammans med eleverna i matsalen. Ett bra tillfälle att skapa relationer

under andra former.

12.30 Planerar morgondagens lektioner i samarbete med kollegor som undervisar i SO – samhällsorienterade ämnen. Här hittar vi intressanta kopplingar mellan normer och samtycke. Ser över vilka elevärenden som behöver hante-

ras samt skriver och svarar på mail till vårdnadshavare.

16.30 Efter möte med arbetslaget med alla lärare som undervisar på högstadiet hoppar Katarina upp på cykeln som hon kör året om. Nu väntar middag med familjen och kanske en kvällspromenad med kompis.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

9

Profilen

tt byta karriär är inget nytt för Katarina Herbst. Efter tio år som ekonom insåg hon att det var naturvetenskap hon brinner för.

– Som 30-åring satte jag mig i skolbänken igen och pluggade till kemist.

Planen var att jobba med läkemedelsutveckling på Astra Zeneca, men det var i samma veva som forskningen i Södertälje lades ner.

I stället hamnade hon på botaniska institutionen vid Stockholms universitet.

När pengarna tog slut lockades hon till ett startup-bolag inom life science och äntligen fick hon sitt drömjobb som synteskemist på ett labb i Uppsala. Pendlingen till jobbet från Huddinge blev tufft med små-

I dag känner sig Katarina Herbst trygg i lärarrollen, och det ger så mycket tillbaka.

10

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

barn och efter några år fick Katarina erbjudande om att sadla om till sälj och affärsutveckling.

– Men det var inte min grej, så jag sa upp mig och gick till en karriärcoach.

LITE SOM KOLLO

Då föll alla bitar på plats.

– Av en slump blev jag blev tipsad om Teach for Sweden, som gör det möjligt för naturvetare att sadla om och bli lärare. Upplägget är att man pluggar samtidigt som man jobbar som lärare och får lön.

Under två intensiva sommarveckor lite som att vara på kollo – lärde de sig grunderna i klassrumsledarskap.

– Det var fantastiskt och jag kände direkt att jag hamnat rätt. Jag lärde mig att leda ett klassrum, i det lig-

ger att vara tydlig och skapa struktur. Ännu en nyckel är att vänta in eleverna för att skapa lugn, liksom att ha en genomtänkt plan och tydligt lärandemål för lektionen.

Efter två år med i huvudsak studier på distans leder hon nu sitt eget klassrum på högstadiet.

– I början var det en chock och det var tuffare än jag trodde.

ELEVER TESTAR

Men skam den som ger dig.

– Att ge upp fanns inte på kartan och man får inte ta det personligt.

Ofta handlar det om att eleverna vill testa en. Många elever har det tufft också och mår inte alltid så bra.

Katarina Herbst lärde sig att sätta gränser och bygga förtroende med goda relationer.

– När man har kommit dit får man så mycket tillbaka. I dag känner jag mig trygg i rollen som lärare, även om jag har mycket kvar att lära. Men jag gillar utmaningar och det är aldrig tråkigt, säger hon övertygande.

En sådan är att klasserna är stora och det skiljer mycket i kunskapsnivå.

– Det handlar om att försöka skapa intresse för NO-ämnena och göra eleverna nyfikna. Ofta går det bra, men naturvetenskap och matematik är inte så hett och uttryck som ”jag hatar matte”, är inte ovanligt.

Vad är din hemlighet?

– Jag försöker hänga upp det på saker som eleverna kan relatera till. Det finns mycket naturvetenskap i frågor kopplade till människokroppen, som många tycker är spännande. Även antibiotikaresistens engagerar eleverna. Alla har ju någon gång haft en bakterieinfektion som botas med antibiotika.

När det kommer till kemi och biologi känner sig Katarina trygg, medan matematik och fysik kan vara lite mer utmanande.

– Då jag själv inte var någon stjärna i matematik på högstadiet så kan jag relatera till dem som tycker det är svårt. Desto större glädje när polletten trillar ner hos eleverna och de fattar galoppen.

Uttryck som ”jag hatar matte”, är inte ovanligt.

– En stark drivkraft för mig är att få fler att satsa på en framtid som naturvetare. Jag hade själv en kemioch fysiklärare som ledde in mig på det spåret. Så det gäller att hitta pedagogiska grepp som skapar det intresset.

Ett sådant är att låta eleverna ha rollspel och spela teater om forskning, gärna genom att fånga upp ett aktuellt ämne som jordskred, covid-19 och Nobelpriserna.

Så du ångrar ingenting?

– Nej knappast. Jag är så stolt över det här steget, att jag vågade lämna tryggheten mitt i livet och jobba med något som är viktigt på riktigt. Så häftigt att föra kunskapen vidare till de unga.

Kan du rekommendera andra?

– Ja absolut, men det bygger på att man är dedikerad och gillar att undervisa. Men man ska vara beredd på allt kan hända i klassrummet.

"Jag försöker koppla naturvetenskapen till saker som eleverna kan relatera till, som hur människokroppen fungerar."

NOBELPRIS OCH COVID-19

På friskolan ”Skapaskolan” i Huddinge jobbar man ämnesintegrerat. På till exempel idrotten fick eleverna mäta pulsen och lägga upp studier, som tangerar forskning. Det finns också beröringspunkter mellan naturvetenskap och samhällsorienterade ämnen.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

11

Aktuellt

PANELEN

Får du den kompetensutveckling du behöver?

Eva Onjukka,

Magnus Johansson,

Jessica Ekström,

sjukhusfysiker och FoU-ansvarig inom strålbehandlingsfysik på Karolinska Universitetssjukhuset

statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning, SGU

forskningssekreterare/agronom på Formas

– Kompetensutveckling handlar om att växa, att anförtros nya uppgifter och utrustas med verktyg för att hantera allt större frågor. Det är svårt att kvantifiera hur mycket tid som går åt till detta. Men jag ser dagligen hur min och mina kollegors kompetensutveckling gynnar verksamheten, med våra långsiktiga strategier och vårt personliga engagemang.

Denna kultur har vuxit fram tack vare vår sektionschefs uppmuntran och vår ansvarsdefinierade rollbeskrivning. Jag utmanas till en proaktiv utveckling som brukar skapa meningsfullhet även i enklare uppgifter.

– Ja. Min arbetsgivare uppmuntrar personlig utveckling och möjliggör för detta uttag av 40 timmar arbetstid per anställd och år i kompetensutveckling. Tiden disponeras av mig, och inriktning och aktiviteter stäms vid behov av i samråd med närmaste chef.

Ofta använder jag timmarna för att läsa in mig på nya arbetsområden, utveckla färdigheter eller för att deltaga i seminarier, föreläsningar och konferenser. Ett exempel är det Nordiska Geologiska Vintermötet, NGWM2024, som nyligen hölls i Göteborg. Resekostnader eller deltagaravgifter kan ersättas efter avstämning med chef från fall till fall utifrån behov och tillgänglighet.

– Jag tycker att jag får den kompetensutveckling jag behöver från min arbetsgivare! Den är till största del inbakad i arbetet när jag deltar i externa möten och nätverkande, där jag får input till mitt dagliga arbete på Formas.

Vi har både avdelningsdagar och Formas-dagar då vi får ta del av dels andra sakområden via studiebesök, men också träning i till exempel självledarskap. Formas uppmuntrar till kompetensutveckling men så klart har vi det här året en snävare budget att förhålla oss till på grund av inflation med mer.

Vad väljer du: kortare arbetstid eller mer kompetensutveckling?

– I teorin stödjer jag modellen med kortare arbetsdagar, men eftersom arbetstiden aldrig räcker till för vad jag vill åstadkomma så väljer jag i praktiken hellre fortsatt kompetensutveckling.

12

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

Vad väljer du: kortare arbetstid eller mer kompetensutveckling?

– Jag skulle välja mer kompetensutveckling. För att kunna utvecklas i sin arbetsroll behöver man ta till sig nya färdigheter och öka kompetensen.

Vad väljer du: kortare arbetstid eller mer kompetensutveckling?

– Kortare arbetstid. Jag brinner verkligen för att jobba med jordbruk och livsmedelsfrågor men livet är så mycket mer än bara arbete.

Nytt utredningsförslag kan skydda mot hat och hot Åtta av tio djurskyddsinspektörer har någon gång blivit utsatta för hot på jobbet. Nu kan det bli ändring på den saken. En färsk utredning från regeringen föreslår att skyddet för alla offentliganställda ska stärkas.

Vid sidan av polisen och socialtjäns-

ten lyfter utredaren tillsynspersonal som en särskilt utsatt grupp.

– Det är bra att begreppen ”angrepp mot tjänsteman” och ”förolämpning mot tjänsteman” får egna brottsrubriker. Det innebär att fler kan komma att dömas och betala skadestånd, vilket kan avskräcka, säger Mårten Wirelius, vice ordförande för Djurskyddsinspektörernas riksförbund, DIRF. Men innan han vågar ropa hej vill han se några vägHat och hot mot djurskyddsinspektöledande domar, rer har varit ganska konstant över tid. som visar hur laatt skyddet ska kunna tas i anspråk, gen tillämpas i säger hon. praktiken och om den har effekt.

Mårten Wirelius Vad blir olagligt?

Naturvetarnas Uttryck som ”polis polis potatisgris” förbundsjurist Sofia Söderberg välär inte grund för fällande dom, enligt komnar också förslaget. utredaren. Direkt nedsättande och – Jag ser positivt på att lagstifkränkande ord som ”hora” ska däretaren förstärker det straffrättsliga mot inte bli tillåtet. Detsamma gäller skyddet för offentliganställda, men diskriminerande uttryck. vill också påminna om att det krävs För sin egen del har Mårten både polisanmälan och bevisning om vad som har hänt i ett enskilt fall för Wirelius varit ganska förskonad

under sina tjugofem år som djurskyddsinspektör på Gotland. Men vid ett tillfälle blev han måltavla för djurrättsaktivister efter beslut om att omhänderta djur.

– Det handlade om en djurägare som inte ville behandla eller avliva skadade och sjuka djur, vilket gjorde att djuren for illa och utsattes för lidande. Det var förstås jobbigt att uppleva det hatet, särskilt i sociala medier. Men plötsligt förändrades allt och djurrättsaktivisterna vände sig mot djurägaren.

TUFFARE KLIMAT

Han tror att klimatet är tuffare i storstäderna än på landsbygden, där lantbrukets djur dominerar. Problemen med vanvård av djur är större med sällskapsdjur, som katter och hundar, i städerna.

De hot och hat som förekommer mot djurskyddsinspektörer är ganska konstant över tid, enligt Naturvetarnas undersökningar, som sträcker sig nio år tillbaka tiden.

– Med sociala medier har det blivit ett hårdare klimat, där vi inspektörer har blivit mer utsatta. Förhoppningsvis kan det nya lagförslaget ändra på det.

Nu ska förslaget ut på remiss och sedan läggas fram i riksdagen för beslut. Den nya lagstiftningen kan börja gälla 1 juli 2025.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

13

MÅNADENS FRÅGA

Hur mycket vill du jobba?

Flera arbetsgivare har på prov infört kortare arbetstid med bibehållen lön. Ett argument som ofta framförs är att medarbetarna blir friskare och inte tappar i effektivitet. Nu undrar vi om du vill ha en kortare arbetsvecka och vad du skulle göra med mer fritid?

Kommentarer från webben nedan. Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se

"Ja absolut, med det tempo och det fokus jag håller i mitt arbete är sex timmars arbetsdag fullt tillräckligt. "

”Jag vill inte ha kortare arbetstid.

Det innebär att man ska göra mer på kortare tid, med lägre lön.”

Anonym

Anna

”Det vore fantastiskt.

Jag har länge funderat på att jobba mindre för att ha tid med familjen, odal och annat” Anna G

14

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

Svårt att räkna hem kortare arbetstid Jobba mindre med bibehållen lön är drömmen för många. Den upplevda stressen minskar och folk mår bättre. Men en sådan reform är svår att få ihop ekonomiskt, enligt forskaren Lars-Göran Kecklund.

Många gillar tanken på kortare

arbetstid. Det gäller särskilt de unga som vill ha tid över till annat än att jobba. Och mycket talar för att välmåendet ökar.

– Med sex timmars arbetsdag har vi sett positiva effekter på den upplevda hälsan med minskad stress och bättre sömn, säger Lars-Göran Kecklund, stress – och sömnforskare vid Stockholms universitet.

Men det finns inte så mycket forskning på området. De arbetsgivare som har testat kortare arbetstid har återgått till normal arbetstid, vilket gör att man inte kan dra några slutsatser. Och det finns en baksida på myntet.

– Det har visat sig vara svårt att räkna hem en arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Om lika mycket arbete ska utföras som tidigare måste mer personal anställas, vilket innebär att individen måste avstå löneutrymme.

AI KAN PÅVERKA

Ovanpå det kommer den kompetensbrist som finns inom många branscher, det gäller särskilt kvalificerad personal.

– Var finns den arbetskraften? säger han retoriskt.

Kan AI komma till nytta här?

”Med sex timmars arbetsdag har vi sett positiva effekter på den upplevda hälsan med minskad stress och bättre sömn.”

– Så kanske det kan bli i framtiden och då kan det bli aktuellt att dela på arbetet. Men vi är inte där än. I vår kultur är arbete viktigt och meningsfullt för de flesta.

I dagsläget är arbetstidsförkortning en ekvation som inte går ihop.

Men det finns undantag. Toyotas verkstad har visat att produktiviteten är densamma med kortare arbetstid.

– Jag tror man får ta det med en nypa salt. Samtidigt infördes skiftarbete som gjorde att man kunde ta emot fler kunder på tider utanför normal arbetstid.

Det finns andra exempel. Ett sådant är fackförbundet DIK, som vid årsskiftet införde 35-timmarsvecka.

– Det blir intressant att följa upp, särskilt på längre sikt. Det kan vara så att kortare arbetstid kan passa vissa verksamheter. Kom ihåg att vi inte kan vara högpresterande hela tiden när intellektuellt arbete ska utföras. Efter runt 40 minuter behövs en paus.

POLITISK VILJA SAKNAS

Om de positiva hälsoeffekterna uppnås även vid sjutimmarsdag finns det ingen forskning på.

– Jag kan tänka mig att även det ger bättre upplevd hälsa. Man får mer tid för återhämtning och att göra saker som man gillar, till exempel att träna, vilket minskar stressen och ger bättre sömn.

I valet mellan kortare arbetsdag och fyradagarsvecka pekar det mesta mot att det är bättre för hälsan att jobba en dag mindre i veckan.

Finns det risk för att kortare arbetstid leder till mer stress?

Lars-Göran Kecklund – Ja och därför behövs mer personal, säger Lars-Göran Kecklund.

Han påpekar att det i dag inte finns någon politisk vilja att korta arbetstiden i Sverige.

– Frågan är hetare i Europa där flera länder i olika branscher har gått ner i arbetstid.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

15

5tips

1.

2.

3.

4.

5.

Välj rätt arbetsgivare

Lönen är basen

Så maxar du din pension Lönen lägger grunden för en bra pension. Men det finns några saker att tänka på för att du ska få lite guldkant som pensionär. Här är fem tips som hjälper dig att skapa en solid grund för en stabil och gynnsam pension.

När du jobbar på en arbetsplats som har kollektivavtal betalar din arbetsgivare in pengar till din tjänstepension. Hur mycket som sätts av, när du kan ta ut pensionen och under hur lång tid bestäms i avtal mellan fackförbund och arbetsgivare. Om din arbetsgivare inte har kollektivavtal kan den teckna en individuell tjänstepension, men detta måste du i så fall själv ha koll på.

Det är din lön som avgör hur mycket pengar som sätts in till tjänstepensionen och här finns viktiga gränsvärden. Dessa beror på vilket tjänstepensionssystem du omfattas av men det grundläggande är att lön över en viss nivå ger större avsättningar till den framtida pensionen.

Varje år när du har lönesamtal är det alltså inte bara det kommande årets inkomster som

Höj lönen

bestäms utan även din framtida pension. Se till att du är väl förberedd inför lönesamtalet så att du kan argumentera för den lönenivå som du tycker att du ska ha. Att vara lite envis och upprepa argument och önskemål kan vara en bra strategi.

En bra idé är att bygga upp ett eget pensionssparande. Genom att börja spara tidigt har du fördelen av att även små månatliga belopp växer över tid och kan ge en betydande pension. Det är också viktigt att regelbundet se över sparandet. Försök öka det om du får ökad inkomst eller överväg att löneväxla, det vill säga att du byter en del av lönen mot extra pensionsinsättning.

Börja spara tidigt

Ta hjälp av rådgivare

Att ha kontroll på hur pensionspengarna växer är inte det enklaste. I sparandet kan det finnas olika typer av tillgångar som aktier, obligationer och fastigheter med olika typer av risker och möjligheter. Använd professionell rådgivning för att skapa en portfölj som stämmer överens med dina mål – inom vissa avtalsområden finns möjlighet till gratis rådgivning.

T E X T: E R I K A RO N SS O N

16

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

Siffran

Bra löneökning för naturvetare Bäst betalt inom bank och försäkring Bank och försäkring, där bland annat statistiker och matematiker jobbar, har de högsta lönerna med en medellön på 74 000 kronor per månad. Även inom life science är löneläget förhållandevis högt, där ligger medellönerna på 56 000 kronor. Samma lönenivå har medlemmar inom gruv och mineral.

Privat sektor drar ifrån ytterligare Lönerna inom privat sektor fortsätter att dra ifrån och glappet till offentlig sektor ökade ytterligare jämfört med 2022. Under 2023 höjde de privatanställda sina löner med 5,6 procent medan de som jobbar i offentlig sektor landade på 3,3 procent. Sämst gick det för anställda inom statliga myndigheter och bolag där lönerna bara ökade med 2,6 procent.

Tech i topp Naturvetare inom tech toppar listan med lönehöjningar på 5,3 procent, följt av naturvetare inom bank och försäkring på 5,2 procent. Life science ligger tätt efter med löneökningar på 4,8 procent.

Högsta ökningen på tio år!

4,2%

Lönerna för Naturvetarnas medlemmar steg med i genomsnitt 4,2 procent under 2023. Det är den högsta löneökningen för medlemmarna på tio år. Medellönen för medlemmarna var 48 600 kronor i månaden.

Dietister och doktorander över snittet Två andra yrkeskategorier som höjt lönerna mer än genomsnittet är dietister och doktorander som båda ökat med 4,6 procent. Medellönerna ligger dock lägre än för samtliga medlemmar: 37 000 kronor per månad för dietister och 33 600 kronor för doktorander.

Det är glädjande att våra medlemmar har fått de högsta löneökningarna på tio år, vilket är ett kvitto på att naturvetares kompetens värderas högt.

Men det är oroande för kompetensförsörjningen inom offentlig sektor att lönegapet mot privat sektor fortsätter att öka."

Per Sjödin, förhandlingschef på Naturvetarna

T E X T: E R I K A RO N SS O N

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

17

AI som gör roboten mänskligare Snabbare och säkrare provsvar i sjukvården och bättre klimatmodeller kan vi tacka AI för. Robotar som plockar äpplen och jordgubbar är på väg att gå om den mänskliga handen. Nu är målet att få olika sensorer att jobba ihop så att roboten kan ta självständiga beslut. Men det finns också risker.

TEXT: Palle Liljebäck

18

N A T U R V E T A R E N 1 / 2024

Reportage

Hitta rätt i AI-djungeln Gnerativ AI skapar text och bilder Generativ AI skapar nytt innehåll i form av skriven text, ljud, bilder eller videor. Generativ AI kan användas för att skriva en novell som liknar en författares stil, skapa en realistisk bild av en person som inte finns, komponera en symfoni, eller skapa ett videoklipp från en enkel textbeskrivning. Chat GPT är ett sådant språkverktyg.

Traditionell AI följer reglerna Traditionell AI är system som kan utföra specifika uppgifter genom att följa regler eller algoritmer. De är i första hand regelbaserade system som inte kan lära sig av data eller förbättra med tiden.

Maskininlärning är grunden för generativ AI Maskininlärning får system att lära sig av data, och innebär mindre programmering.

Det är den process där ett datorprogram kan anpassa sig till och lära av nya data självständigt, vilket kan ge nya upptäckt av trender och insikter. Generativ AI använder maskininlärningstekniker för att lära av och skapa nya data.

Artificiell generell intelligens AGI är autonoma system som skulle kunna överträffa människans intelligens. Om det förverkligas skulle AGI kunna förstå, lära sig, anpassa och implementera kunskap inom ett brett spektrum av uppgifter. Generativ AI kan vara en del av sådana system, men det är inte som med AGI som går ett steg till.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

19

är på allas läppar.

Fördelar vägs mot risker, som desinformation, övervakning och att en ondskefull AI skulle ta över världen. AI-forskaren Max Tegmark har till och med sagt att AI är ett existensiellt hot mot mänskligheten.

Men alla experter delar inte den bilden. Robotforskaren Fredrik Löfgren är mer optimistisk och väljer att fokusera på den nytta som tekniken ger.

– Visst finns det risker, som vi måste vara vaksamma på. Det handlar både om att öka medvetenheten och att skapa internationella regelverk. Till exempel att AI inte får användas i produktion och användning av kärnvapen.

Hon är inte heller särskilt orolig för att AI tar över världen, även om ett virus skulle kunna göra det.

– Många algoritmer tänker själva och tar egna beslut redan i dag.

Risker finns med all teknik, men frågan är om vi kan lita mer på människor som Putin än på AI, säger hon retoriskt. Därför är det så viktigt att vi har system som baserar sig på fakta.

”AI ett verktyg som kan göra saker bättre, men som också kan missbrukas.”

ÖVERDRIVEN TRO

Aleksis Pirinen, som använder AI i sin klimatforskning på RISE, ser också risker med desinformation.

– I grunden är AI ett verktyg som kan göra saker bättre, men som ock-

FEJK ELLER ÄKTA

Att skilja mellan fejk och äkthet är en utmaning när röster och bilder kan klonas och manipuleras.

– När vi inte längre kan lita på vad vi ser och hör i digitala medier måste vi själva säkerställa sanningshalten.

Därför tror jag på en utveckling där det mänskliga mötet blir viktigare, säger Fredrik Löfgren.

AI-forskaren Danica Kragic Jensfelt är inne på samma linje.

– Vi har alla – både skola och föräldrar - ett ansvar för att bli digitala bra medborgare, som bygger skydd mot desinformation. Det handlar om att granska information och reflektera på ett kritiskt sätt.

20

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

så kan missbrukas. Det kan räcka att några viktiga personer i manipulerade Intervjuer säger att klimathotet

inte finns för att påverka en opinion.

Han varnar också för en överdriven tro på tekniken som kan leda till att man inte behöver göra något själv för att minska klimatutsläppen. Ännu en farhåga som florerar i debatten är att AI skulle ta våra jobb när vi både blir effektivare och höjer kvaliteten.

– Visst kan det bli så på sikt, men det finns en tröghet i systemet som gör att det tar tid innan den nya tekniken rul�las ut på våra arbetsplatser. Men när det sker kommer tid att frigöras och det kan bli möjligt att gå ner i arbetstid, säger Fredrik Löfgren övertygande.

KARRIÄRVÄXLA MITT I LIVET

Robotutvecklaren Fredrik Löfgren.

Det menar han att alla vinner på med nöjdare och friskare medarbetare. Att jobba mindre med bibehållen lön ser han inte som en utopi.

– Redan i dag tar jag hjälp av AI i programmeringen, som då går betydligt snabbare. Med Chat GPT kan jag snabbt sammanställa anteckningar och få kinesiska översatt till svenska i realtid.

Danica Kragic Jensfelt ser möjligheten att kunna växla karriär när man har tröttnat på sitt arbete eller

förlorat det. Det gäller inte bara om smutsiga och tråkiga jobb, utan även mer avancerade och kreativa.

– Ansvaret för utbildning läggs i högre grad på individen som kan använda de digitala utbildningsplattformar som finns redan i dag. I nästa steg blir de mer interaktiva och coachande.

När hon tittar i kristallkulan blir de välbetalda jobben färre, då besluten fattas av en AI, som kan väga in fler parametrar, analysera stora datamängder och komma till säkrare slutsatser än en människa. Det menar hon ger nya möjligheter.

– Behoven i skola, vård och omsorg är enorma. Till exempel är det

inte rimligt att det går en lärare på trettio elever. Här skulle det behövas minst dubbelt så många lärare för att klara uppdraget och göra svensk skola till världens bästa.

SNABBARE OCH SÄKRARE PROVSVAR

Inom sjukvården och diagnostiken tillämpas redan AI. Det handlar bland annat om analys av prover och tolkning av röntgenbilder och inscannade bilder av vävnadsprover, men också om att följa upp effekten av olika behandlingar.

– Därför kommer AI att vara en given komponent i utbildningen för biomedicinska analytiker framöver.

Det handlar om att ha förståelse för algoritmer och maskininlärning för att kunna praktisera det på labb och i klinik, säger docenten Lars Frelin, Lars Frelin ansvarig för grundutbildningen och föreståndare vid Karolinska institutet.

AI ställer högre krav på att jobba i team mellan olika professioner: biomedicinska analytiker, läkare, datavetare och ingenjörer.

– Det behövs för att kvalitetssäkra diagnostiken så att provsvaren både blir snabbare och säkrare, vilket gör

AI används redan i dag när prover ska analyseras, liksom i tolkningen av röntgenbilder.

N A T U R V E T A R E N 1 / 2024

21

”Det handlar till exempel om en robot som skördar äpplen, jordgubbar och saffran.”

Ännu så länge är inte roboten bättre än människan på att skörda äpplen, men det är en tidsfråga, enligt robotforskaren Fredrik Löfgren. AI och drönare ger koll på gödslingsbehovet och om svampar eller andra skadegörare har tagit sig in i odlingarna.

22

N A T U R V E T A R E N 1 / 2024

att rätt behandling kan sättas in i rätt tid. AI kan hjälpa till att analysera många olika markörer samtidigt, vilket medför att mer information kan tas ut från ett prov.

Hur påverkas personalen på de medicinska labben, som biomedicinska analytiker?

– När de avlastas får de tid att ägna sig åt mer komplicerad diagnostik.

Sedan får man inte förlita sig blint på AI. Den mänskliga kompewwtensen behövs också, säger Lars Frelin övertygande.

SNART BÄTTRE ÄN VI

När vi kommer till tillämpningen av AI får man en känsla av att fantasin sätter gränserna. När Fredrik Löfgren målar upp sina visioner är det

lätt att förföras. Och fler av dem är på väg att förverkligas. Det handlar till exempel om en robot som skördar äpplen, jordgubbar och saffran, men även inspekterar fälten för att få koll på skadegörare och när det behövs bevattning och gödsling.

– Det är en tidsfråga innan robotarna blir bättre än människan. Vi utvecklar den tekniken i ett startup-bolag. Där tar vi också fram drönare som kan identifiera och röja minor, vilket kan komma till nytta i Ukraina.

I hans stall finns också robotar som guidar på museer.

– De kan lyssna, se, interagera och läsa av känslor. De går på hjul och har ett mänskligt ansikte, men upplevs som en robot, säger Fredrik Löfgren.

I sin forskning på KTH utvecklar Danica Kragic Jensfelt robotar

som kan hjälpa människor med vardagsbestyren.

– Robotar kan jobba i avgränsade miljöer, som i hemmet. De skulle kunna vara Danica Kragic Jensfelt till stor nytta för människor med funktionsnedsättning eller demenssjukdom. I vårt forskarlag med runt 30 forskare utvecklar vi en mjukvara som gör roboten intelligentare. Det handlar om att få in mänsklig erfarenhet i mjukvaran, säger hon.

SENSORER GÖR JOBBET

Det bygger på sensorer som liknar människans sinnen att läsa av information. Målet är att få olika sensorer

Robotar kan komma till stor nytta i demensvården och för människor med funktionsnedsättning.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

23

att jobba ihop så att roboten kan ta självständiga beslut.

– Där är vi inte än och det kommer att ta lång tid. En dröm för mig är att skapa en robot som kan göra livet lättare för min son och andra med funktionsnedsättning.

Vi glider över på frågan om klimatet. Kan AI komma till nytta där?

– Ja, bland annat för att studera effekterna av ett förändrat klimat.

Det handlar om ekologi och biodiversitet, där man kan väga samman data från flera håll, som ljud och bild. I regnskogen kan det bli möjligt att kartlägga fåglars beteende med hjälp av den tekniken.

AI-baserade väderprognoser och klimatmodeller är andra tillämpningar. De tar inte så mycket datakraft i anspråk och bygger på djupinlärning och att hitta mönster i skeenden.

Det är också möjligt att spåra och

24

N A T U R V E T A R E N 1 / 2024

analysera utsläppskällor av växthusgaser.

– Med hjälp av satelliter kan dolda utsläpp upptäckas i realtid. Ett sådant exempel är när North Steam i Östersjön saboterades och orsakade stora utsläpp av metangas. ÄR MED I MATCHEN

När språkmodeller som Chat GPT vävs samman med klimat- och satellitdata kan man skapa interaktiva system, där man kan chatta med en AI och till exempel zooma in regnskog som har avverkats, förklarar Aleksis Pirinen.

En het fråAleksis Pirinen ga just nu är hur Sverige står sig internationellt när det gäller AI. Det finns en vilja att

stärka svensk konkurrenskraft.

Därför tillsatte regementen en AI-kommission i slutet av 2023.

Regeringen vill ha en genomlysning av utbildning, lagstiftning och hur Sverige kan attrahera riskkapital.

– Vi ska vara med i matchen, som statsministern uttrycker det.

Med ena benet i sitt robotföretag och det andra på på Lunds universitet har Fredrik Löfgren koll på talangerna och försöker rekrytera dem.

Hur ser Danica Kragic Jensfelt på kompetensfrågan?

– Vi tar många initiativ för att öka intresset för AI. Men det behöver göras mer för att inkludera alla svenskar och utbilda dem. Vi ska dra nytta av den nya tekniken, och det bästa sättet att lära sig är att använda den.

Mitt jobb

Naturvetare med känsla för is Annika Hjelmsten är driftoperatör vid isbrytarledningen på Sjöfartsverket

Gör isprognoser

Vindarna trycker ihop isen

Genom att tolka prognosdata från SMHI och andra väderinstitut gör Annika prognoser över isläggningen i hela Sverige.

Som utbildad meteorolog och tidigare anställd på SMHI är hon van att tolka väderdata. Hon använder sig också av satellitbilder för att få koll på hur isen rör sig och hur svårforcerad den är.

Det finns olika typer av is. Inomskärs är den som regel fastfrusen i kobbar och skär. På havet är isarna mer nyckfulla och rörliga. Vid västliga vindar driver isen mot Finland, medan den tar sikte på Sverige vid ostliga vindar.

Det är då det bildas vallar som kan orsaka problem för sjöfarten. Blir vallarna stora kan isbrytaren gå runt, då det kostar både tid och bränsle att sig igenom vallarna.

Isbrytarna som gör jobbet Sjöfartsverket har fem egna statsisbrytare och har vid behov möjlighet att hyra in andra isbrytande resurser. Deras minsta isbrytare Ale är specialbyggd för att komma igenom slussarna till Vänern där isen lägger sig ungefär vart tredje år. Atle, Ymer, Frej och Oden är de fornnordiska namnen på isbrytarna som tillhör Atle-klassen och är jämnnstora. Oden sticker ut lite med sin längd på 108 meter.

Smart logistik spar bränsle Som kordinator ser Annika till att isbrytarna är på rätt plats vid rätt tillfälle och har regelbundna kontakter med de skickliga befälhavarna.

Isbrytarna drar mycket bränsle i form av diesel, så det gäller att planera driften på bästa sätt, både för att spara pengar och miljö. Nu är planen att bygga nya isbrytare för förnybar dieselolja, HVO, för att sedan kunna gå på metanol när tekniken är mogen för det.

Normalt isår Isläget i år är normalt sett ur ett längre klimatologiskt perspektiv, men utbredningen är större än under de senaste åren. Vi har haft is i någon form längs stora delar av den svenska kusten. Assistansbrytning för att underlätta för fartygstrafiken har förekommit från Bottenviken ner till Gävlebukten. Det gör man för att upprätthålla viktiga samhällsviktiga funktioner, som att industrin ska få sina leveranser och att produkter som malm kan skeppas ut.

Kopplar av i trädgården På sommaren när det är lite lugnare på jobbet är det trädgårdsarbete som gäller. Det blir också en del snickrande på det nya huset i Norrköping. Hon gillar att baka, vilket inte minst familjen får glädje av.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

25

FRÅGA EXPERTEN Experter svarar på frågor från medlemmarna

Emil Pettersson, förbundsjurist

Får arbetsgivaren övervaka mig digitalt?

Chefen har börjat kontrollera hur mycket vi jobbar genom att ha koll på våra datorer. Har arbetsgivaren verkligen rätt att övervaka oss digitalt? Känslan är att tilliten saknas.

Först och främst är det inte generellt otillåtet för arbetsgivare att hålla koll på sina medarbetare. Som arbetsgivare har man rätt att arbetsleda. Jobbmobil och jobbdator är även normalt arbetsverktyg tillhandahållna av arbetsgivaren.

Men det finns begränsningar. I första hand genom den allmänna rättsprincipen om god sed på arbetsmarknaden som utarbetats i praxis. Den används som en avgränsning för integritetskänsliga åtgärders laglighet i enskilda fall med fokus på främst fysiska kontrollåtgärder.

Vid behandling av personuppgifter så är dataskyddsdirektivet, GDPR, tillämpligt. Arbetsgivaren måste vid behandling av personuppgifter ha ett berättigat intresse. Intresseavvägning är det vanligaste då arbetsgivarens intresse ofta kan motivera viss databehandling, exempelvis med hänsyn till behov av effektivitet, kundnöjdhet och logistik.

Databehandlingen får inte vara mer omfattande än nödvändig.

Arbetsgivaren ska vid hantering av personuppgifter därför alltid göra en intresseavvägning mellan organisationens intresse mot individens

26

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

”Arbetsgivaren måste vid behandling av personuppgifter ha ett berättigat intresse.” rättigheter. Arbetsgivaren ska informera de anställda på förhand om att man avser att samla in personuppgifter.

Om du som anställd undrar vilka överväganden som gjorts inför en åtgärd som innebär behandling av personuppgifter kan du fråga din arbetsgivare om de gjort en intresseavvägning, hur du får tillgång till din information, hur länge den ska

lagras och annat. Du har alltid rätt att göra en invändning mot databehandlingen vilket medför att arbetsgivaren då tydligare måste motivera grund för beslut och åtgärd. Något som ger bättre möjlighet att granska om åtgärd är tillåten.

Utöver god sed på arbetsmarknaden och GDPR kan även Europakonventionen, EKMR, som Sverige har ratificerat vara tillämpbar. Ofta kan en situation i falla under flera olika delar av lagar och regelverk.

Som medlem kan du alltid vända dig till Naturvetarnas rådgivning och förtroendevalda för stöd och råd i den här typen av frågor.

Spanar in BOK

Träden i våra hjärtan Svenskar verkar älska sina träd. Nu hyllas de i en ny bok, där vinkeln är kulturhistoria och samtid. Tio författare skriver om allt från trädens roll inom folklig läkekonst och stadsplanering till hantverk och materiell resurs. Barkbrödet ska inte glömmas bort i det sammanhanget.

Boken är en kärleksfull hyllning till naturens tysta väktare som skänker trygghet, men som också kan vara kuslig. Författarna representerar olika kompetensområden: landskapsarkitekt, botaniker, naturgeograf, slöjdare och etnolog för att nämna några.

Var med i utlottningen och vinn den handgripliga boken, eller ladda ner den gratis isofs webb.

BOK

Knölen som byggde våra kroppar Vi har alla en relation till potatis, som ju än i dag är basfödan för många, även om den inte har samma roll i dag som nör den räddade livet på en hel befolkning. Tack Jonas Alströmmer för det.

Att han tog den älskade knölen till Sverige från Peru på 1700-talet har väl inte undgått någon.

Författaren och stjärnkocken tar dig med till två bönder på Gotland som berättar om sin odling och om olika potatissorter.

Men framför allt delar kocken med sig av sina bästa recept på allt från hur man kokar potatis med bästa konsistensen till att laga den vassaste hasselbackspotatisen och klassiska raggmunken.

BOK

Nyfiken på naturvetenskap Hur får vi barn att lockas till naturvetenskapens underbara värld? Att ta med telningarna på utflykter i skogen och plocka bär och svamp är en väg in. Den tätortsnära skogen där man kan bygga kojor och leka ”inte nudda mark” gav mig en relation till naturen.

Den här underbara boken med färgglada bilder är också en väg in till naturvetenskapen och passar den vetgirige perfekt. Här får man tips på hur man kan gå till väga för att utforska växter och djur, men också speglar och magneter. Man får veta hur vår kropp är uppbyggd och fungerar.

Här förklaras också vad elektricitet, ljus, ljud, krafter och kemiska reaktioner är för något.

Dessutom ges en massa tips på egna experiment man kan utföra för att bättre förstå sakerna som beskrivs i boken.

BOK

Ny chans att vinna I förra numret av Naturvetaren skrev vi om boken ”När samarbetet skaver”. Den handlar om att konflikter kan vara av godo om de hanteras på rätt sätt. Vi missade att skriva vem författaren är.

Hon heter Tamara Mascovic Wängborg, föreläsare, utbildad medlare och en av Sveriges främsta konflikthanterare.

Här kommer en ny chans att vara med i utlottningen av den boken.

Vinnare i förra numret: Mental träning för alla: Hannah Hjalmarsson, Lidköping Jordbruk för jorden: Lena Holm, Svedala Bli en bättre talare: Åsa Lind, Söderby Blackout Knockout: Catharina Wising, Hisings Backa

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en bok

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 12 april. Skriv bokens titel i ämnesraden.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

27

Sofie tar hjälp av kycklingar för att lösa cancerns gåta Med embryon från kyckling jobbar cancerforskaren Sofie Mohlin med att förstå vilka gener – eller brist på gener – som skapar en ovanlig form av cancer hos barn. Det långsiktiga målet är att kunna utveckla nya terapier som kan besegra cancern.

TEXT: Palle Liljebäck

Vetenskap

Vad är neuroblastom?

Neuroblastom, precis som andra cancerformer, kan inte ses som en enda sjukdom, utan som en grupp av tumörer som i många avseenden är lika varandra, men där samtidigt varje enskild tumör är unik. Neuroblastom är tumörer som uppstår i nervvävnad i framför allt magregionen och som vanligtvis diagnosticeras hos barn under fem år.

Om allt går enligt plan kan genterapi bli en medicinsk behandling mot neuroblastom hos små barn inom tio år.

isste du att 350 barn föds med cancer varje år? Det är ett enormt lidande för de barn som drabbas och deras föräldrar.

– Det vill jag ändra på, vilket är en drivkraft i min forskning. Den syftar till att förstå hur en viss typ av cancer uppstår redan när barnet ligger i magen. Tanken är att på sikt hitta nya och bättre behandlingar som ökar chanserna för överlevnad och förbättrar livskvaliteten, säger Sofie Mohlin, cancerforskare och docent i molekylär fysiologi på Lunds universitet.

Om det pratade hon på Forskar Grand Prix, som handlade om att på fyra minuter berätta om sin forskning. Hon fick flest poäng av juryn och publiken och tog hem segern.

– Det var förstås jätteroligt och ett sätt att skapa uppmärksamhet om den forskning som vi bedriver i min forskargrupp. Tack vare den coachning vi fick vässade jag min förmåga att presentera forskning, vilket jag får nytta av framåt.

KYCKLINGAR SOM MODELL

Med kycklingar som modeller visade hon hur embryon från befruktade hönsägg används i forskningen.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

29

Vetenskap

Genom att ändra på gener, antingen genom att sätta in eller ta bort, kan man undersöka vad som händer med embryots tillväxt och vilka gener som leder till cancer.

– Vi lägger fokus på några gener som har betydelse för utveckling av neuroblastom som drabbar runt tjugo barn i Sverige varje år och som är den mest dödliga cancerformen hos små barn.

Sofie Mohlin förklarar att neuroblastom är tumörer som uppstår i nervvävnad i framför allt magregionen och som vanligtvis diagnosticeras hos barn under fem år. Genförändringar finns redan i fosterstadiet, men uttrycks oftast som cancer först efter födseln. Det finns dock sällsynta fall med patienter som föds med sin tumör.

Behandlingen i dag utgörs i stor utsträckning av cellgifter. Även om det är en effektiv behandling kommer can-

cern ofta tillbaka, och de behandlade barnen får allvarliga men för livet av de mycket giftiga substanserna.

– När vi förstår vilka gener som är inblandade i utvecklingen av tumören blir det möjligt att behandla barnen på en mer individuell och precis nivå.

Det kan alltså både handla om att en gen fattas eller att en gen ska tas bort.

LYCKATS PÅ LABB

I kycklingembryon och på labb – in vitro – har de lyckats sätta dit den saknade genen i cancerceller, och på motsatt sätt ta bort genen i friska stamceller, genom att använda CRISPR-tekniken.

När kan behandlingen komma till nytta hos människa?

- Det ligger åtminstone fem till tio år bort innan genterapi kan bli en medicinsk behandling i just detta fall, där generna som identifierats ändras för

Sofie Mohlin segrade i Forskning GrandPrix 2023, tack vare sin förmåga att förklara forskning.

30

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

att kunna producera ett protein som saknas eller inte fungerar.

Men varför används embryon från kyckling som modeller?

– Vi kan inte arbeta med mänskliga embryon på labbet och behöver därför använda oss av andra system. Kycklingembryon är lätta att jobba med och de grupper av celler som vi studerar är extremt lika motsvarande celler hos människan i det stadiet. Ännu en poäng är att vi inte behöver avliva några djur.

ETISKA FRÅGOR

Hon förklarar att själva cellförändringen sker i embryots naturliga miljö i det befruktade ägget. Det innebär att embryot lever vidare med cellförändringen, och man kan då få svar på hur cancern utvecklas.

– Det är mycket etik i detta och det är noga reglerat vad vi får göra. Äggen får inte kläckas på labbet och ge upphov till avkommor, eftersom det inte skulle vara en välmående miljö för kycklingarna.

Om försöket avbryts innan embryot är 13 dagar gammalt behövs dock inget etiktillstånd.

– Därefter kan studien fortsätta fram till dag 20, men då behövs etiktillstånd, vilket man får godkännande för tre år i taget.

Vi glider över på frågan om finansiering, som bygger på externa medel från bland annat Barncancerfonden och Cancerfonden, som är de största givarna.

– Vi får också forskningsmedel från andra privata stiftelser. En av dem är Fru Berta Kamprads stiftelse, men där är vår forskning inriktad på tumörer som upp-

träder hos vuxna men som har likheter med neuroblastom. Vi använder oss av samlad kunskap från dessa olika tumörer för att få en bredare förståelse för vad som på olika sätt händer redan i fostret.

PENGAR FRÅN FLERA

nyttig process där man måste tydliggöra och formulera sitt projekt.

Det har gått bra för Sofie Mohlin och hennes forskargrupp. Finansieringen är säkrad till 2028.

– Det är en trygghet för min forskargrupp, som består av tolv personer med postdoks, doktorander och studenter.

Att ha flera olika finansiärer innebär att Sofie Mohlin måste lägga mycket tid och möda på att ansöka om forskningsanslag. Hon har i nuläget ingen lärartjänst eller motsvarande på Lunds universitetet, även om hon undervisar kontinuerligt.

- Visst hade jag önskat att kunna lägga mer tid på forskning och möten med forskare. Men jag gillar att skriva ansökningar också. Det är en

Nyfikenhet är en stark drivkraft för Sofie i sin forskning.

– Man måste älska sin forskning och vara dedikerad för att lyckas.

Många lämnar forskningen, och det gäller tyvärr särskilt kvinnor.

Den grundforskning som Sofie ägnar sig åt syftar lika mycket till öka den medicinska kunskapen som

ÄR DEDIKERAD

att lösa ett specifikt problem.

– Den metod vi jobbar med kan få en bredare nytta och användas också i annan forskning. Vi bidrar till ökad förståelse för fundamentala processer, som i nästa steg till exempel kan lägga grunden för att ta fram medel för att upptäcka och behandla mot just de processerna.

Det menar hon visar att grundforskning behövs för att hela kedjan fram till färdiga produkter och behandlingar ska fungera.

– Alla delar i den här kedjan är nödvändiga, och vi forskare behöver samarbeta över gränserna för att åstadkomma det vi i slutändan alla har som mål – att öka överlevnaden och förbättra behandlingarna för barn med cancer.

”Man måste älska sin forskning och vara dedikerad för att lyckas.”

Forskningens oväntade nytta Upptäckten av CRISPR-tekniken är ett fantastiskt exempel på vad grundforskning kan bidra med, där man i begynnelsen inte alls letade efter att kunna byta ut gener hos organismer, men där kunskapen utvecklades till en metod som lägger grunden för genterapier i en lång rad av sjukdomar. Det är ett bra exempel på forskningens oväntade nytta.

En poäng med att jobba med embryon från kyckling är att inga djur behöver avlivas.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

31

Kan biologiska robotar ersätta medicin?

Forskare har skapat syntetiska biologiska robotar, kal�lade Anthrobots.

De är ungefär lika breda som ett hårstrå och är konstruerade från mänskliga hudceller. De är en helt ny sorts organism med förmåga att läka andra celler. Samtidigt är de programmerbara och liknar därför robotar.

Det är ett nytt projekt som har mötts med viss skepsis, men det har stor potential inom medicin. Forskare vill bland annat genmodifiera Anthrobots till att ta bort plack i artärer, reparera skador på ryggmärgen eller näthinnan och transportera medicin till rätt ställe i kroppen.

Dessutom minskar risken för immunreaktioner när behandlingen är baserad på kroppens egna celler. En studie visar emellertid att styrningen av robotarna kan bli en betydande utmaning innan de kan börja användas.

Signe Söderström

Tar AI över psykologens jobb?

De senaste åren har forskning inom AI använts för att möjliggöra en lättare diagnosticering för psykologer, speciellt psykisk ohälsa bland unga. Inför ett vårdbesök fyller patienten i ett formulär om sitt mående, tidigare har patienten svarat utifrån en skala men det har visat sig bekvämare för patienten att svara med egna ord. AI:n letar efter samband och mönster mellan formuläret och redan färdigställda diagnoser av olika psykiska besvär. Svaret på frågan i titeln är nej.

AI agerar fortfarande bara som ett underlag och hjälpmedel till läkare och psykologer. Men med den ökande mängden patienter och data som läkare får in, samt att den psykiska ohälsan ökar bland unga, är AI ett bra verktyg för att effektivisera diagnostiseringsprocessen. I det ligger att upptäcka psykisk ohälsa snabbare och samtidigt behålla en individanpassad behandling.

Alicia Svensson

Ett ljus i Östersjöns mörker En ny kartläggning visar att över 90 procent av Östersjön är i dåligt skick, bland annat på grund av övergödning, överfiske och miljögifter. Rapporten bygger på forskningsdata från perioden 2016-2021. Östersjön är ett av de hav på Norra Halvklotet som påverkas snabbast av klimatförändringar, så det kan ge en tidig bild av hur hav påverkas av klimatförändringar. Rapporten visar att klimatförändringarna redan påverkat Östersjön, men det finns även positiva nyheter. Flera åtgärder som tidigare har gjorts för att skydda Östersjön har haft positiv effekt. Bland annat har halterna av miljögifterna PCB och bly minskat efter att de förbjudits. Även halterna av många andra miljögifter och tungmetaller har minskat de senaste åren.

Daniel Eriksson

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

32

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Kan jorden träffas av ett meteoritnedslag?

Hur stor är risken att jorden drabbas av ett meteoritnedslag under min livstid? Jag går i åttonde klass och ska skriva en uppsats om det.

Risken är 100 procent.

Men då handlar det om små meteoriter, som i värsta fall träffar någon enstaka person. Sådana ramlar det ner tusentals av varje år och de orsakar oftast ingen skada.

För en träff som leder till en katastrof av den typ som verkar ha orsakat det stora massutdöendet för runt 65 miljoner år sedan, då bortåt 75 procent av alla arter dog ut, är risken försumbar.

Nu verkar vi ha koll på de allra flesta av de objekt som utgör en risk. Trots bättre och bättre teleskop hittas nu allt färre för varje år, vilket betyder att det inte kan finnas många okända kvar. Risken för att träffas av mindre klumpar är större.

Under din livstid är det en hyfsat stor risk att det kommer ner någon bumling i stil med den 20-metersklump som 2013 kom på kollisions-

kurs med Jorden och exploderade över Tjeljabinsk i Ryssland. Ingen avled den gången men omkring 1 500 personer fick uppsöka sjukhus. Är det en mer tätbefolkad del av världen som drabbas nästa gång kan följderna bli större.

Ett rejält nedslag kommer förr eller senare. Därför fortsätter automatiserade avsökningar av natthimlen med stora teleskop. Man undersöker även möjligheten att ändra banan på små himlakroppar när de väl

upptäckts. Der gjorde rymdfarkosten Dart som 2022 frontalkrockades med en liten asteroid och ändrade dess rörelse.

Anders Eriksson, forskare på institutet för rymdforskning i Uppsala

Är golfströmmen på väg att kollapsa?

Nej. I dagsläget råder det inte konsensus om att golfströmmen håller på att tappa kraft. Det bygger på de havsmätningar som startade 2004. Tvärtom tyder min senaste forskning i samarbete med kollegor från Norge och Storbritannien på att golfströmmen är motståndskraftig mot klimatförändringar.

Men utifrån fysikaliska principer kan styrkan på Golfströmmen komma att försvagas i en allt varmare värld. Anledningen är att vattnets densitet i Nordatlanten förväntas bli lägre i framtiden när nederbörd

och smältvatten från Grönland ökar. När det varma vattnet som Golfströmmen för med sig från tropikerna till våra breddgrader så sker en avkylning av ytvattnet.

Det kalla vattnet blir tyngre (högre densitet) och sjunker eller pumpas ner i havet för att sedan påbörja resan tillbaka söderut.

Med lägre havsdensitet förväntas denna pump att försvagas. IPCC:s klimatmodeller förutser att Golfströmmen kommer att tappa kraft under det här århundradet, men det är fortfaran-

de stor osäkerhet runt den frågan.

Léon Chafik, PhD, klimatforskare vid Stockholms universitet

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

33

Så funkar det

Svenska biobränslen i framkant Biodrivmedel har stor betydelse för minskningen av koldioxidutsläpp från transportsektorn. Men det gäller att se upp – själva framställningen av biodrivmedel kan också skada miljön. Här kan svenskproducerade biodrivmedel ligga bättre till än andra.

Var fjärde etanolmolekyl är blågul Etanol är det kemiska namnet på det vi i dagligt tal kallar sprit eller alkohol. Etanolen tillverkas genom jäsning och destillering. Råvarorna är oftast grödor rika på stärkelse eller socker, som sockerbetor.

Drivmedlet E85 består till 85 procent av etanol. År 2022 tillverkades 23 procent av etanolen vi använde i Sverige av inhemska råvaror.

Lantmännen har en fabrik i Norrköping som producerar etanol från vete.

23 %

Svensk biodiesel på frammarsch Biodiesel produceras från rapsolja, återvunnen matolja eller tallolja.

Tallolja är en restprodukt från skogsindustrin som utvinns från tallens ved och bark. Produktionen av biodiesel i Sverige är än så länge begränsad men både St1 och Preem har planer att bygga ut den kraftigt.

34

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

Biobränslen är inte alltid så miljövänliga Enligt Naturskyddsföreningen är en stor del av de biodrivmedel som används idag importerade och baserade på palmolja eller PFAD som är en bioprodukt från palmolja.

Dessa har en klimatpåverkan som i vissa fall till och med är sämre än fossila bränslen.

Produktionen av palmolja och PFAD bidrar också till skövling av värdefull tropisk skog och fördrivning av urfolk, enlig Naturskyddsföreningen.

Matavfall blir bränsle Råvaran för biogas är organiskt material, som avfall från jordbruk eller livsmedelsproduktion, eller vanliga matsopor från hushållen. Det vanligaste sättet att framställa biogas är genom rötning där mikroorganismer bryter ner materialet i syrefri miljö.

De senaste siffrorna från Energimyndigheten visar att det finns 284 produktionsanläggningar för biogas i Sverige.

Vätgas från vindkraft Vätgas kan framställs från el och vatten genom en kemisk reaktion som kallas elektrolys. Vätgasen kan sedan förädlas till drivmedel för fordon. Produktionen kan ske fossilfritt med el från exempelvis vindkraftverk. Användningen av vätgas som biobränsle är än så länge liten i Sverige.

Syre Elektrolys H H2O

Vätgas

O H

GRAFIK: Fredrik Saarkoppel

Chef

”När jag får andra att lyckas mår jag som allra bäst” Karriärlinje – från forskar-Erik till Ledar-Erik

2001

2002

2004

2005

Magisterexamen i analytisk kemi. Provar på läraryrket i kemi och stortrivs med det, men känner att det kan bli en upprepning, så han väljer att gå vidare.

Åker till USA och jobbar med alzheimers sjukdom på University of Tennesse i Knoxville under ett år. Det är inkörsporten till de neurologiska sjukdomarna och ”är ett riktigt spännande år”.

Arbetar som kemist på Astra Zeneca i Mölndal.

Doktorand i neurokemi på Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhus. Här ligger fokus på hjärnans sjukdomar, som alzheimer.

Vägen till chef har inte varit spikrak för Erik Portelius. Med rötter i forskningen leder han i dag laboratoriemedicin med 350 medarbetare. Varje prov får ett mänskligt ansikte tack vare Esther och andra fiktiva personer.

TEXT: Palle Liljebäck

FOTO: Sofia Beijer

Just den här dagen jobbar Erik

Portelius hemma. Ett snöoväder över sydsvenska höglandet gör att han inte vill ge sig ut i trafiken. Så det passar perfekt att mötas digitalt över teams.

Men i normalfallet är han på plats i Ryhov på laboratoriemedicin i region Jönköping. Det är inte bara labbet där som han basar över, utan även de i Värnamo och Eksjö, plus flera vårdcentraler i regionen.

– Hos mig är dörren alltid öppen, jag vill vara en tillgänglig chef. Det är i mötet som de kreativa tankarna föds och verksamheten kan utvecklas, säger han övertygande.

PETAR INTE I DETALJER

I hans stall jobbar så många som 350 personer, varav flertalet är biomedicinska analytiker. Att ha koll på alla är förstås omöjligt, även om han har

hälsat på dem åtminstone en gång.

Till sin hjälp har Erik Portelius fjorton områdeschefer, som han jobbar desto närmare.

– För mig är det frihet under ansvar som gäller. Jag petar inte i detaljer, utan låter medarbetarna själva lösa uppgiften. Sedan är jag med och coachar när det behövs.

Varannan vecka har han avstämningsmöten med flera av områdescheferna och samlar alla under en heldag varje månad. Hans positiva livshållning smittar av sig.

– Jag brukar öppna våra möten med frågan: ”Något du är extra glad/ tacksam över?” Det brukar vara förlösande och jag får en känsla av stämningsläget i gruppen. Här kan även utmaningar lyftas och vi kan hjälpa varandra med att hitta lösningar.

STÖTTAR I BAKGRUNDEN

Han är inte heller den som behöver stå längst fram och synas i alla lägen.

– Jag är ganska prestigelös och stöttar i bakgrunden. När jag får andra att lyckas mår jag som allra bäst.

De medicinska labben analyserar prover och levererar provsvar till hela regionen. Även om en del är automatiserat i dag så finns det en omtanke om varje testresultat.

– Inom regionen lever vi efter devisen ”Vad är bäst för Esther?” Det ger en signal om att det finns en person bakom varje provsvar, som ligger till grund för behandling eller diagnos. Esther är inte ensam, utan vi

Erik Portelius Aktuell: Chef över laboratoriemedicin i region Jönköping Utbildning: Analytisk kemist i botten och docent i neurokemi

2009

2018

2023

Har en fast tjänst som biokemist på Sahlgrenska, där uppdraget är att utveckla nya metoder för alzheimers sjukdom på klinik. ”Stimulerande att ligga i framkant.”

Där får han smak för ledarskap och har en delad tjänst mellan att forska och leda. ”Det är här jag vill vara”.

Är chef för laboratoriemedicin i region Jönköping.

Bor: Ska flytta från Hyssna till Eksjö för att komma närmare jobbet Får kraft från: Löpningen tvättar hjärnan och ger ny energi Kopplar av med: Påta i trädgården och vara ute i skogen, helst med familjen Lyssnar på ljudböcker: Om vikingar, som varvas med facklitteratur om ledarskap

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

37

”Vi måste förhålla oss till att det blir allt svårare att få tag i den specialkompetens som vi behöver.”

38

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

Chef

har flera fiktiva namn som får oss att steppa upp lite extra.

Erik Portelius chefskarriär har inte på något sätt varit spikrak. Som biokemist och docent i neurokemi har han prövat sig fram på olika vägar, bland annat som lärare. Därefter låg fokus på forskning om alzheimers sjukdom.

– Jag har gått från forskar-Erik till ledar-Erik, säger han entusiastiskt.

Och det känns jättebra. Men forskningen var också superspännande, särskilt då jag hade två toppforskare som handledare. En bättre skola är svårt att tänka sig.

FORSKNING SKA FINNAS HÄR

Den bakgrunden har han nytta av i dag, även om han inte direkt ägnar sig åt forskning. Nu handlar det mer om att möjliggöra forskning inom regionen.

– Uppdraget är bland annat att bygga samarbeten med andra. Ett sådant har vi med Linköpings universitets-

sjukhus, där vi forskar på fästingsjukdomar. Forskning och utveckling ska vi ha här, säger han bestämt.

Det medicinska labbet är komplett med patologi, mikrobiologi, molekylärbiologi, klinisk kemi och transfusionsmedicin.

– Nu står vi inför en stor upphandling av hela instrumentparken inom klinisk kemi som ska uppgraderas. Tekniken går snabbt framåt, vilket gör det utmanande då instrumenten som ska upphandlas ska serva regionens behov i tio år.

AI tillämpas redan i dag i diagnostiken. Den utvecklingen fortsätter, vilket medför att yrkesrollen för biomedicinska analytiker kommer att förändras. Det handlar bland annat om att ta hand om all data som genereras. Inom patologin är till exempel många av mikroskopen ersatta med digital diagnostik.

Bristen på biomedicinska analy-

tiker tror han kommer att bestå.

– Vi måste förhålla oss till att det blir allt svårare att få tag i den specialkompetens som vi behöver. Det innebär att vi måste använda biomedicinska analytiker till det de är bäst på.

HEMMATESTER ÖKAR

Ännu en förändring är ökningen av hemmatester via 1177.

– Covid-19 gav en skjuts framåt för det. Att patienterna själva till exempel mäter blodtryck eller skickar in andra provresultat kommer att bli vardag, vilket kan bli en utmaning för oss att hantera.

I den typen av förändringsprocesser gäller det att ha med personalen på tåget och att hitta balansen mellan att planera, testa och utvärdera.

– För att lyckas med det är förtroende en nyckel, där medarbetarna kan tala om när man gör fel. Det är då vi utvecklas och kommer framåt.

I samarbete med bland annat Linköpings universitet ser Erik Portelius till att forskning och utveckling bedrivs i regionen.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

39

CHEFSFRÅGAN

Alison Sjöström, chefs- och

Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

karriärrådgivare hos Naturvetarnas samarbetspartner Verto AB

Hur leder jag mångkulturella team?

Jag är chef för en grupp medarbetare från olika länder. Vid sidan av språkförbristning kan det till exempel skilja sig i synen på att komma i tid till möten. Hur ska jag göra för att klara den typen av utmaningar?

Ett första steg är att förstå att det finns kulturella barriärer och skillnader. Du som ledare är förmodligen medveten om det, medan medarbetare kan bli irriterade på att kollegan kommer sent till jobbet. Och varför känner den tyska gruppmedlemmen att hen har rätt att fatta beslut över ditt huvud, och varför kan den japanska medlemmen aldrig ge svar på en direkt fråga?

Hemligheten handlar om att höja din kulturella känslighet och medvetenhet genom att förstå att dina teammedlemmar har unika värderingar, kommunikationsstilar och arbetsvanor.

För att övervinna språkbarriärer kan skriftlig kommunikation

40

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

”I vissa kulturer kan det handla om att rädda ansiktet eller att inte vara oartig.” vara ett sätt att ge dina anställda tid att förstå vad som har diskuterats och beslutats. Vid muntlig kommunikation kan man säkerställa att man har förstått varandra genom att fråga. Men det finns också indirekta kommunikationshinder i kroppsspråket, subtila tips och i vilket sammanhang budskapet förmedlas. I vissa kulturer kan det handla om en vilja att rädda ansiktet eller att inte vara oartig. Här

måste du ha tålamod och ägna särskild uppmärksamhet åt ickeverbala signaler.

Team building är ett effektivt sätt att bygga enighet och kamratskap inom teamet. Detta kan vara ett bra sätt att utveckla förmågan att lösa konflikter som tar hänsyn till teamets kulturella skillnader. I det ligger att öppet kunna diskutera kulturella skillnader, värderingar och övertygelser som leder till ömsesidig respekt och skapa en gemensam förståelse.

Slutligen, försök som ledare att implementera en kultur där feedback ges och tas emot, och där ständiga förbättringar prioriteras.

Chef

Våga vara öppen om

psykisk ohälsa

Hur skapar man arbetsplatser som förebygger psykisk ohälsa? En del av lösningen är att fånga upp signaler i tidiga skeden och prata om dem, enligt leg psykolog Caroline Lornudd. Hon har forskat om ledarskap kopplat till arbetsmiljö och stress vid Karolinska institutet.

Efter många år inom

företagshälsan är Caroline Lornudd verksam i eget företag i dag.

– Psykisk ohälsa är fortfarande ett stigma som är svårt att erkänna, både för sig själv och andra.

Glädjande håller det sakta på att förändras.

Många av de som drabbas av till exempel osund stress och utmattning är ambitiösa och vill mycket. Därför kämpar de ofta för länge med att söka hjälp.

Vilka är signalerna på stress?

– Några tecken är sömnsvårigheter, minnesluckor och att det som tidigare var lustfyllt inte är det längre. I stället för att lyssna på de signalerna tänker man gärna att det snart lugnar ner sig. För att klara av den återkommande huvudvärken kanske man tar en smärtstillande tablett.

Hon förklarar att osund stress går att dölja under en begränsad tid, men det är inte hållbart på sikt.

– Det finns också en rädsla för att det kan påverka karriären för den som berättar.

En nyckel för att fånga upp stress och dålig arbetsmiljö är att prata om det.

– För chefen handlar det om att ta upp frågan på personalmöten. Det visar att chefen är mån om hur medarbetarna mår. Har man som chef tidigare haft tuffa perioder med osund stress kan man dela med sig av den erfarenheten – det normaliserar och visar att chefen förstår hur det kan vara.

CHEFEN ”STÅR PÅ SCEN”

Hon påminner om att livet inte alltid är glatt, utan att det är normalt att det går upp och ner. Som chef måste man ha en vilja att stötta sina medarbetare i svåra situationer, och att medarbetarna känner trygghet med det.

För att få i gång samtalet har Caroline Lornudd ett tips.

– Ställ inte bara allmänna frågor om hur det har gått. Lägg gärna till: Vad har varit bra, vad har varit mest utmanande och vilka lärdomar har jag

Vill du lära dig mer om psykisk ohälsa på jobbet?

Anmäl dig till vårt webbinarium med Caroline Lornudd den www.naturvetarna.se/chef

Ge inte bara feedback för prestationer utöver det vanliga, utan även i vardagen.” dragit under veckan? Då bjuder man också in till att prata om svårigheter, vilket ger möjlighet till utveckling.

Tänk på att chefen ”står på scen” och är särskilt uppmärksammad.

– Därför bör man som chef tänka på att föregå med gott exempel och vara mån om sin egen hälsa genom att ta pauser, gå hem i tid och annat som skapar en hållbar arbetsplats.

Att ägna tid åt sina medarbetare och se hela människan är en underskattad förmåga - hur väl känner du till deras fritidsintressen och familjesituation?

– Ge positiv feed back i vardagen, och inte bara för prestationer utöver det vanliga, eller det som inte gick som förväntat. Det bidrar till en god arbetsmiljö, där medarbetarna inte är rädda för att göra fel utan känner att de bidrar.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

41

Chef

Uppsagd chef behöver någon att bolla med Allt fler chefer förlorar jobbet i spåren av lågkonjunkturen. Det kan handla om startup-bolag som inte får in nya pengar eller nedskärningar hos myndigheter och företag.

– Det tar ofta längre tid för chefer att hitta nytt jobb, vilket beror på att chefsjobben är färre. Så ha tålamod och lägg upp en plan med tydliga mål, delmål och aktiviteter för att nå dem. Att söka nytt jobb är ett arbete i sig, säger Johan Åkesson, chefsrådgivare hos Naturvetarnas samarbetspartner Verto AB. Ännu ett tips är att försöka bli arbetsbefriad under uppsägningstiden. Det menar han ger möjligheter att snabbare landa, fylla på med ny Johan Åkesson

energi och sätta igång jobbsökandet.

– Det kan också vara ett tillfälle att tänka efter vad man vill göra. Det kan handla om en chefsroll i ett annat sammanhang eller att göra ett karriärbyte och inte längre vara chef.

Att sitta själv på sin kammare och försöka hitta lösningar är ingen bra idé.

– Ta hjälp av andra och bolla din situation. Som medlem i Naturvetarna har du rätt till ett möte med någon av våra konsulter på Verto AB. Hur ska man tänka om referenser?

– Om du inte vill ha din närmsta chef som referens kanske någon annan chef i organisationen kan vara det. Det kan lika gärna vara en medarbetare, eller både och.

Johan Åkesson ger också rådet att ha en uppdaterad och attraktiv Linkedin-profil, som gör att rekryterarna hittar dig.

Chefer sover sämre Chefer lider oftare av sömnbrist än andra, enligt flera undersökningar. Och det är jobbrelaterat. Vid sidan av att störd nattsömn försämrar förmågan att fatta beslut och prestera kan det leda till kroniska sjukdomar.

- Att vara chef innebär stort ansvar och höga prestationskrav. Att de har sömnsvårigheter och har svårt att koppla av är inte så konstigt, säger sömnforskaren Christian Benedict i Naturvetarpodden, där han delar med sig av sina bästa sömntips.

42

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

Naturvetarna satsar på chefer – Att naturvetare blir chefer uppmuntrar vi, då det ger möjlighet till utveckling och högre löner, säger Pantea Ansari, ombudsman på Naturvetarna. Även chefer behöver arbetsrättsligt stöd. Det handlar om allt från granskning av anställningsavtal till att få rätt villkor och lön. Frågan om arbetsmiljö är också viktig, särskilt i rollen som mellanchef där man lätt kommer i kläm mellan medarbetare och högre chefer, vilket kan leda till stress och sjukdom.

– Vår styrka är att vi kan arbetsmarknaden för naturvetare och förstår vad de jobbar med. Det gör att vi lättare kan hitta bra lösningar om det uppstår problem på arbetsplatsen.

I chefsjobbet ingår ofta att sätta lön på sina medarbetare, vilket är en utmaning för många.

– Vi kommer att erbjuda utbildningar i lönesamtal, där vi tar avstamp i löneavtalen. Kom ihåg att lönesättningen rätt använd är ett verktyg för att styra verksamheten, säger Pantea Ansari.

Läs mer om våra event för chefer på sidan 51.

r 66 900 krono Det är den genomsnittliga lönen för chefer i Naturvetarna, enligt vår färska lönestatistik.

Under 2023 höjde de sina löner med 4,5 procent. Chefer inom life science och kemi gick bäst med 7,1 procent uppåt. Chefer på Hushållningssällskap och Husdjursföreningar var hack i häl på 7 procent Chefer inom hälso- och sjukvård gick inte heller lottlösa och lyfte med 6 procent.

I den numerära toppen hittar vi chefer inom bank och försäkring som tjänar 101 100 kronor per månad.

GÄSTKRÖNIKAN

Skydda universitetens fria roll i samhället Jag var nyligen på ett givande seminarium om akademisk frihet. Det är något som jag, främst genom Sveriges unga akademi, har tänkt en hel del på den sista tiden.

I dag, när omvärlden är minst sagt instabil och samhället förändras, spelar universiteten en avgörande roll.

För kunskap och forskning, men även som en central pelare i demokratin.

Här utgör den akademiska friheten en hörnsten.

Akademisk frihet kan sammanfattas som rätten att fritt utforska idéer, ifrågasätta etablerade sanningar och utmana normer. Det är en grundläggande förutsättning och drivkraft för innovation, kritiskt tänkande och djupare förståelse för världen omkring oss.

Med friheten följer ett akademiskt ansvar. Forskare ska bedriva sin forskning på ett korrekt och etiskt sätt, men de ska även delta i samhällsdebatter och sprida kunskap.

Ronnie Berntsson, ordf.

Sveriges unga akademi. Docent i medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet

Den sista tiden har den akademiska friheten blivit alltmer pressad. Bland annat får den politiska polariseringen forskare att tveka att delta i debatten, av rädsla av att få en trollmobb på sig. Men även från regeringar, där den nuvarande under 2023 har gjort flera rejäla övertramp.

För att få till ett bättre samhälle vill jag att vi breddar vår vanligtvis lite snäva syn på universitetens roll, och förstår att de är en livsnerv i vår demokrati. För att skydda våra lärosäten ser jag gärna att vi skriver in forskningens och utbildningens frihet, samt lärosätenas autonomi, i grundlagen.

I begreppet akademisk frihet ingår rätten att fritt få välja utbildning och friheten för lärare att utforma utbildningen, liksom frihet för lärosätena att verka självständigt. Så blir våra lärosäten platser för idéutbyte och diskussion mellan lärare, forskare och studenter.

Universitetens roll sträcker sig bortom att vara institutioner för att ackumulera fakta och siffror. Studenterna bör under sin studietid få en bredare bildning.

Kompetenta yrkesmänniskor produceras visserligen även utan bildning, men vi får färre samhällsengagerade medborgare. I slutänden är jag rädd att vår demokrati blir lidande.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

43

Bilden

Solenergi växer nu snabbt i hela världen ”Solceller är idag den snabbast växande energiformen. Vår forskning kommer till nytta i företag som utvecklar och producerar solceller för användning överallt i världen.

Tunnfilmssolceller är mycket väl lämpade för integration i byggnader.”

Marika Edoff, professor och solcellsforskare vid Ångströmslaboratoriet, Uppsala universitet

Utmaningar i Sahara Skulle 0,2 procent av Saharas yta, motsvarande 18 000 kvadratkilometer, tas i anspråk för solceller skulle hela Europa kunna förses med elektricitet. Utmaningen ligger bland annat i hur elen ska transporteras den långa sträckan från Afrika på ett effektivt sätt.

Bidrag att söka Det finns bidrag att söka för den som vill installera solceller och solcellsbatterier.

Det handlar om en skattereduktion.

Avdraget gäller för arbets- och materialkostnader och ligger på 20 procent för solceller och 50 procent för solcellsbatteri.

Skattereduktionen får uppgå till max 50 000 kronor per person och år.

Kan påverka klimatet Ny forskning i Lund visar att stora solcellsparker i Sahara kan påverka klimatet och minska produktionen av solenergi i andra del av världen.

Förklaringen är att solpanelerna är mörkare än Saharas sand, vilket leder till att de absorberar extra energi som avges som värme.

Kan bli mer i Sverige Under förra året levererade solkraften 1,9 procent av den totala elproduktionen i Sverige. Det innebar ett tillskott på 3,1 TWh. Det kan jämföras med vindkraften som stod för 21,1 procent. Svenska Naturskyddsföreningen tycker att det är på tok för lite och menar att solenergin kan steppa upp och utgöra 10 procent av Sveriges totala elanvändning. Det borde vara inom räckhåll då solenergin står för 6 procent av världens elproduktion.

Solceller på allt fler tak Har du också noterat att allt fler villaägare och andra sätter upp solceller på taket? Det är en tydlig trend i rätt riktning. Under 2023 gjordes 120 000 installationer av privatpersoner, vilket innebar en fördubbling från året innan. Det brukar vara en lönsam affär då överskottsel kan säljas vidare.

Mitt företag

Erik får företag att gå före i den gröna omställningen Först ut i vår serie om att driva eget är Erik Huss, som hjälper företag att tjäna pengar på sitt hållbarhetsarbete.

Det är snart åtta år sedan Erik Huss tog steget och startade eget.

Innan dess hade han en trygg anställning i näringslivet. I botten är han geograf med glaciologi som specialitet, och en bakgrund som vetenskapskommunikatör.

– Är du ute efter att tjäna mycket pengar ska du inte starta eget, men vill du bli rik på upplevelser och älskar frihet så är detta melodin, säger han övertygande.

Maximera affärsnyttan och minska klimatavtrycket.”

OBEKVÄM MEN HOPPFULL

kurrenterna, men också politiken som nu backar.

Som den äventyrare Erik Huss är brukar han föreslå en kickoff i naturen för att bygga relationer och tillit.

Med siffror visar han hur ett företag blir mer hållbart genom olika åtgärder.

– Jag hjälper också till i kommunikationen, så att kunden inte går i fällan och blir beskylld för greenwashing.

Företagsidén är att hjälpa företag, organisationer och politiker med hållbar affärsutveckling på planetens villkor.

– Jag ryggar inte för att vara obekväm och säga som det är till mina kunder. I ett första steg gör jag en analys av nuläget och sedan ordinerar jag en diagnos, som syftar till att maximera affärsnyttan och minska klimatavtrycket.

Det innebär att han åker ut till företagen och utbildar personalen i miljö- och klimatfrågor.

– Det är viktigt att ingjuta hopp och inspirera till att våga gå före kon-

Vad tar du betalt?

– En analys som tar runt en vecka kostar 18 000 kronor. Det är ungefär en tiondel av om företaget hade valt att göra en analys från ett större managementbolag. Här får kunden en diagnos och får en hållbarhetsmärkning som kallas Sustainability Sanity Check.

När det kommer till arvode per timme ligger det på 1 500 kronor.

– Jag har prövat mig fram och tänkt vad naturen och framtiden är värd. Jag har också sneglat på mina konkurrenter och vill kunna leva på mitt företag.

PALLE LILJEBÄCK

46

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

Erik Huss om: Bäst med att driva eget: Friheten slår allt, utan någon arbetsgivare eller känsliga medlemmar att ta hänsyn till i debatter.

Linkedin: Perfekt i marknadsföringen vid sidan av att hålla föredrag, som också ger nya uppdrag.

Om Facebook är som ett fikarum är Linkedin som en konferens.

Pension: Har sparat till pension tidigare, men inte nu. Ett stort uppdrag på ingång möjliggör det.

Försäkring: Check på den för företaget.

Kompetensutveckling: Bra att följa ledande profiler på X, men se upp för trollen. Deltar ofta på seminarier inom forskning, näringsliv och EU. Ekonomihantering: Lägger ut på byrå.

Företagsform: Aktiebolaget Husstainability AB.

Vi gratulerar: medlem nummer 35 000

Anna hittar glädjen i matematiken Det var en lärare på gymnasiet som peppade Anna Wickenberg att satsa på matematik. Han gjorde derivator och integraler begripliga och satta i ett sammanhang.

”Många har säkert inte kombon matematik och koreanska.”

Även pappa som har undervisat på

kan ge vägledning och koll på arbetsmarknaden. Enligt statistiken finns det gott om välbetalda jobb för matematiker, vilket förstås känns bra.

KTH är en inspiratör. Men ingen kan påstå att hon har glidit fram på en räkmacka.

– Nej, det är mycket slit och hård träning som ligger bakom. Det vill jag inte sticka under stol med. Steget från gymnasiet till mattestudierna på Stockholms universitet var en uppförsbacke.

Jag insåg rätt snabbt att jag inte ska jämföra mig med andra, utan det räcker med godkänt.

EN VERKTYGSLÅDA

Samtidigt njuter hon av att ha erövrat ett nytt språk eller en verktygslåda, med formler och metoder, som hon uttrycker det.

– För mig är matematiken terapeutisk, när jag löser komplexa problem står tiden still. Jag gillar också den snabba feedbacken, säger hon entusiastiskt.

Men någon spikrak väg framåt har hon ingen plan för.

– Matematik är grunden för så mycket och är tillämpbar inom hela det tekniska och naturvetenskapliga området, men det är själva matematiken jag brinner för och är bäst på.

TRYGGHET ÄR VIKTIGT

Anna Wickenberg Grattis till: Medlem nummer 35 000 i Naturvetarna Utbildning: Pluggar första året på matematikprogrammet på Stockholms universitet.

Oanad talang: Spelar tenor pan i ett steelband.

Kopplar av med: Hundpromenader i naturen och att träffa andra än matematiker.

Kuriosa: Morfar har varit ordförande för Naturvetarna.

Men det hastar inte på att bestämma sig. Hon har precis avslutat första terminen och har en kandidatexamen som målbild.

– Här hoppas jag få nytta av mitt medlemskap i Naturvetarna, som

Vid sidan av karriärtjänsterna ser hon Naturvetarna som ett stöd under både studie- och yrkeslivet.

– Tryggheten när det kommer till villkor, löner, försäkringar och annat som hör till ett fackligt medlemskap, vill jag inte vara utan.

Hon har ännu ett ess i skjortärmen. Under pandemin pluggade hon koreanska och har en kandidatexamen på gång där också.

– Kanske det kan ge fördelar på arbetsmarknaden, men framför allt läste jag det för att det är roligt. Så många har säkert inte kombon matematik och koreanska, säger hon med ett skratt.

Att bli uppmärksammad som medlem nummer 35 000 tycker hon är roligt.

– Kan jag bidra till att väcka intresse för matematik och naturvetenskap känns det bara bra.

PALLE LILJEBÄCK

N A T U R V E T A R E N 1 / 2024

47

Medlemsnytt

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna

Häng med på resan till ett hållbart samhälle Till kongressen i höst kommer vi i styrelsen ta fram ett program för ett hållbart samhälle. Vilket fackförbund ska göra det om inte Naturvetarna – det hållbara förbundet! Det handlar om att skapa ett hållbart arbetsliv för våra medlemmar där naturvetenskapen står i centrum för utveckling och för att driva omställningen.

Vi tänker även att omställningen måste vara hållbar och rättvis för att kunna genomföras globalt med brett stöd från olika politiska partier och länder.

Som fackförbund kan vi bidra på flera sätt. Vi kan driva på förändringar i lagstiftning och kollektivavtal som gynnar arbetssätt, kunskapsutveckling och processer på arbetsplatser som både är hållbara för samhället, företag och individen. Vi kan även hjälpa till att sprida goda idéer mellan olika arbetsplatser där våra medlemmar finns.

I ett första steg har vi startat ett

48

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

”Ditt engagemang behövs på kongressen i höst.” nätverk för våra medlemmar som är engagerade i klimat- och hållbarhetsfrågor. Kanske det kan bli en plattform för olika medlemsinitiativ i omställningsfrågor.

I vår omställningspolitiska proposition till kongressen kommer vi att fokusera på hur naturvetenskap och naturvetare kan bidra till omställning och hur den på bästa sätt kan stärka våra medlemmars karriärmöjligheter och arbetsmarknad.

Vid sidan av det kommer styrelsen under våren att ta fram propositioner med förslag på inriktning och budget för kommande kongressperiod. Vi kommer även föreslå en uppdatering av vårt principprogram från 2018 som anger vad Naturvetarna tycker i olika samhällspolitiska och fackliga frågor.

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande

Här behövs ditt engagemang för att Naturvetarna ska bli den kraft i samhället som vi vill vara. Naturvetare har den expertkunskap som samhället behöver för att förverkliga idén om den gröna omställningen.

Men lika viktigt är att omställningen är socialt och ekonomiskt hållbar.

Det bästa sättet att vara med och påverka den utvecklingen är att delta på Naturvetarnas kongress den 22-23 november.

Du kan nominera dig själv eller någon annan medlem i Naturvetarna som ombud. Därefter sker ett val i maj där alla medlemmar har möjlighet att rösta på sina representanter.

Du kan också skicka in en motion med förslag på saker som vi borde göra.

Läs mer: naturvetarna.se/kongress

NAT U RV E TA R NA G Ö R S K I L L NA D

Anna sätter värde på stöd från facket Med Naturvetarna i ryggen blev Anna Berglund nöjd med utfallet efter uppsägningen. Och på nya jobbet fick hon hjälp med anställningsavtalet och bra tips på vad man bör tänka på.

När Anna Berglund blev uppsagd blev hon kontaktad av Naturvetarna och fick information om sina rättigheter och vad avtalet innebär.

– Det var en styrka att bli företrädd av en neutral part och kunna bolla olika frågor. Naturvetarna skötte förhandlingen på ett bra sätt och jag blev nöjd med resultatet, säger hon.

BRA RELATION

Anna Berglund har i dag en bra relation till sin tidigare arbetsgivare. Efter en omorganisation, där kontoret i Lycksele skulle ändra form uppstod arbetsbrist.

– Jag tycker mest synd om kunderna – skogsägarna – som förlorar tillgängligheten och det personliga mötet med en skoglig rådgivare. Det är också en tråkig utveckling för orten.

Hon satte i gång med jobbsökande direkt och fick hjälp av en proffsig coach på Trygghetsrådet.

– Det blev en spännande och lärorik process, men också en utmaning att leva i ovisshet. Jag var öppen med detta och berättade om situationen i mitt personliga nätverk och marknadsförde mig själv. Det handlar om att bygga sitt personliga varumärke.

Och det gav resultat. Anna har nu blivit anställd hos ett familjeägt skogsföretag på orten.

LYX ATT FÅ VÄLJA

Där kommer hon att jobba som skogsekonom och planläggare, samma arbetsuppgifter som tidigare.

– Under den här processen funderade jag på om jag skulle göra något helt annat. Och det kändes lite lyxigt att kunna välja. Men jag beslutade mig för mig för att stanna i branschen, som jag fortsatt tycker är rolig och omväxlande. Jag vill också upprätthålla min kompetens.

På det nya jobbet hade hon återigen nytta av Naturvetarna.

– Jag fick hjälp med att gå igenom anställningsavtalet. Det blev bra till slut. Och jag är helnöjd.

Anna Berglund Aktuell: Nöjd med fackligt stöd från Naturvetarna.

Utbildning: Skogsmästare.

Yrke: Skogsekonom och planläggare.

Gjorde mellan två jobb: Åkte längdskidor och drog egna spår.

Var med barnen i skolan. Underhållit relationer och nätverk, lagat mat och läst böcker.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

49

Medlemsnytt

I höst har Naturvetarna kongress Har du idéer om vilka frågor Naturvetarna ska jobba med under de kommande tre åren? Nu kan du nominera dig själv eller någon annan till kongressen som äger rum den 22-23 november 2024.

Kongress

2024

Sista dag för att nominera är den 10 april. Läs mer: naturvetarna.se/kongress S Å Ä R D E T AT T VA R A KO N G R E S S O M B U D :

”Ett hedrande och viktigt uppdrag” För kommunbiologen Johanna Martinell var det en ära att bli vald som ombud till Naturvetarnas kongress och få vara med och utveckla förbundet.

– Det är roligt och givande att möta andra naturvetare.

Hon gillade också det proffsiga genomförandet.

– Bra att utskottsarbetet skedde digitalt i förväg. Det var ett bra sätt att förbereda sig själv och de frågor som skulle behandlas på kongressen.

En av hennes hjärtefrågor är att arbetsgivare och samhälle ska värde-

”Jag är glad att det var en så öppen och demokratisk kultur” Benjamin Hell gillar den demokratiska processen som kommer till uttryck på kongressen.

– Demokrati, där medlemmarna diskuterar och beslutar om viktiga frågor för Naturvetarnas framtid, är en hjärtefråga för mig.

Han bidrog själv till att debatten blev livlig på förra kongressen för tre år sedan, då han föreslog en motkandidat till valberedningens förslag på ny ordförande.

– Det visar att demokratin fungerar även om resultatet inte riktigt blev som jag hoppades. Men för mig var kanske det viktigaste att få i gång en debatt, som sedan leder till ett demokratiskt beslut. Jag är glad att det var en så öppen och demokratisk kultur., säger geofysikern på Sjöfartsverket.

50

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

sätta naturvetares kompetens och det de kan bidra med för en hållbar samhällsutveckling.

Att vässa Naturvetarnas fackliga service till medlemmarna var ett resultat från förra kongressen.

– Det känns jättebra. Naturvetarna är ju till för oss medlemmar.

”Jag kunde påverka besluten” Ett av besluten på förra kongressen gick Mehret Sebhats väg.

Det handlade om att naturvetare från andra länder kan behöva särskilt stöd på arbetsmarknaden.

Naturvetarnas kongress var en premiär som gav mersmak för biomedicinska analytikern Mehret Sebhat. Att vara ombud där tycker hon var givande och lärorikt.

– Spännande att vara en del av den demokratiska processen, där viktiga beslut för framtiden fattas. Jag blev imponerad av hur välorganiserat det var och att alla blev respekterade och lyssnade på. Jag gillade också den trevliga stämningen.

Hon ömmar särskilt för naturvetare som kommer från andra länder och att de har samma rättigheter i arbetslivet som infödda svenskar.

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

Hemligheten med att lyckas med livsstilsförändringar S E M E S T E R KO L L : A L LT D U B E H ÖV E R V E TA

– C H E F E N S A N S VA R F Ö R

När: 12 april klockan 12-13, digitalt

E N T RYG G A R B E T S M I L J Ö

M B L – D I N V E R KT YG S L Å D A F Ö R AT T K U N N A PÅV E R K A Den här utbildningen är för dig som är förtroendevald. Under utbildningen kommer du få lära dig mer om medbestämmandelagen.

Hur man lyckas skapa och hålla i en sund livsstil kommer Anna Ahrenfelt att föreläsa om.

När: 10 april, 8.30-10.30, digitalt

Vad är nyckeln?

– Att hitta din inre motivation, vilket du gör först när du ser värdet av förändringen, som kan handla om att skapa dig en meningsfull vardag, bättre hälsa och ett långt, friskt liv.

L A S – D I N T RYG G H E T PÅ J O B B E T F ör förtroendevalda När: 24 april, klockan 8.30-10.30, digitalt

Hur kommer man dit?

– Lägg upp det som ett förändringsprojekt och gapa inte över för mycket, utan gör det stegvis. Det kan handla om att låta bli att kolla mejlen det första du gör på arbetsdagen, och i stället lösa lite svårare uppgifter då.

Ringa en god vän, i stället för att titta på TV.

NÄR SAMARBETET SKAVER – NYCKLAR TILL ETT KONFLIKTMODIGT LEDARSKAP En inspirationsföreläsning för chefer i Naturvetarna. Under webbinariet kommer du som chef få verktyg för hur du ska hantera konflikter och hur de kan leda till utveckling.

När: 12 april, klockan 8-9 Var: Digitalt

Vad vinner jag på det?

– Du blir herre över din vardag och slipper stressa runt i ekorrhjulet. Det ger ett rikare liv med större närvaro i nuet med möjlighet att njuta av varje dag, säger Anna Ahrenfelt, grundare och vd för Sustain Change.

När: 2 april, klockan 8-9, digitalt

Här får du lära dig mer om vilka rättigheter och skyldigheter du har när det kommer till arbetsmiljö och hur du som chef kan göra arbetsmiljön bra för dina anställda, då är detta webbinarium något för dig.

När: 15 mars, klockan 8-9.30, digitalt

DÄRFÖR BEHÖVS P SY KO LO G I S K T RYG G H E T PÅ J O B B E T Välkommen till en chefsföreläsning med forskaren Louise Bringselius.

Under webbinariet kommer du att få verktyg för hur du ska bidra till psykologisk trygghet på jobbet.

När: 19 mars, klockan 14-15 Var: Digitalt.

SAMARBETE – JA TA C K ! S Å U N D V I K E R D U K O N F L I K T E R PÅ J O B B E T När: 26 april, klockan klockan 8-9, digitalt

S I G N A L E R PÅ O S U N D STRESS – SÅ AGERAR DU SOM CHEF När: 17 maj, klockan 8-9, digitalt

N A T U R V E T A R E N 1 / 2024

51

Efter jobbet

Att brygga öl är kemi Hemma i köket i Stockholm står den. Koens egna mäsktunna. Intresset för öl har alltid funnits där men för tre år sen införskaffades ny utrustning som tog skapandet till en helt ny nivå. Att brygga öl kräver tålamod, kreativitet och en nypa nyfikenhet, enligt belgaren Koen Gommer.

Det tar sin lilla tid innan alla bitar sitter på plats.

Man måste vara förberedd på en del dåliga smakupplevelser och misstag till en början.

– Man måste öva och ha tålamod innan ölen smakar gott. På mitt första försök misslyckades jag totalt. Jag hade i för mycket socker så att alla flaskor exploderade i mitt vardagsrum. Andra gången jag försökte blev ölen infekterad, men jag gav trots det aldrig upp säger Koen.

Idag har han lärt sig hur man ska smaksätta ölen på rätt sätt och vågar testa nya smaker.

– Jag gör många belgiska triples så det blir olika aromatiska kryddor, såsom torkat apelsinskal eller koriander.

VIKTEN AV RÄTT JÄST

Råvarorna han använder sig av beror på vilken öl han önskar att skapa, men malt, majs, vete, humle, kandisocker och olika kryddor är vanligt. I senaste satsen provade han polenta i stället för majs, hur det smakar vet han ännu inte då jäsningen just nu pågår i gästrummet.

– Viktigaste är nog ända vilket jäst man använder.

Ska du brygga veteöl till exempel vill man ha en jäst som kan omvandla ferulinsyra till 4-vinylphenol. I andra öler räknas det som en ”off-flavor” och smakar lite som nejlika. I en belgisk tripel vill man ha en aromatisk jäst och till lager brukar man använda en som jäser vid cirka 10 grader.

52

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

Trots kärleken till olika smaker och att han har valt att bosätta sig i Sverige är svensk öl inget han föredrar.

– Ibland om jag vill ha en vanlig lager kan jag nöja mig med en Norrlands Guld eller Guldkällan, men det är sällan en smakupplevelse och kostar ärligt talat mer än det smakar.

EN DÖRR IN I BRYGGERIET

På Hoegaarden bryggeriet gjorde Koen sin master-thesis och kände sig direkt hemma. Han tyckte det verkade vara en rolig process att brygga öl så han köpte sig en billig mäsktunna och började som smått att brygga eget.

– Det blev naturligt på något sätt. Sen att jag landade mitt första jobb med att designa olika bryggerier gjorde ju inte saken mindre intressant säger han och skrattar.

På frågan om vad tjusningen är med att brygga egen öl svarade han att det handlar om kontroll och att han gillar att det finns så många smådetaljer att ha koll på.

– Det är definitivt inte billigare än att köpa öl på systemet men i stället har du kontroll över slutprodukten.

För mig handlar det mycket om att skapa ett eget recept som är mycket godare än de du kan köpa i affären.

– Dock kommer jag från Belgien och där finns väldigt goda öl. Men jag hoppas att jag en dag kan brygga en öl som smakar bättre än Gouden Carolus Tripel eller Tripel Karmeliet.

NIKITA ZEILOTH

Koen Gommers Ålder: 30 år.

Utbildning: Industriell ingenjör i biokemi.

Gör idag/arbete: Projektingenjör på Octapharma.

Bor: Västra Skogen.

Favorit öl: Gouden Carolus Tripel.

Tips till dig som vill börja brygga själv: 1. Start small Köp inte för mycket i början. ”Brew in a bag” till exempel är väldigt bra för att komma i gång utan att behöva flera kärl.

2. Använd recept Försök dig inte på en IPA eller Lager från början. Till en Tripel behövs inte mycket utrustning och är ganska enkelt.

3. Dokumentera allting Om du gör något annorlunda från originalreceptet så vill du minnas vad du gjorde ifall ölen blir extra god eller tvärtom.

4. Rätt malt Jag köper in färdigkrossad malt och behöver därför inte damma hela lägenheten.

5. Ha tålamod Det tar längre tid att brygga öl än man tror. Reservera minst 6-8 timmar om det är din första gång med ”Brew-in-a-bag”.

6. Rätt mängd vatten Fördjupa dig i vattenbalans. Om man vill brygga 20 liter så kommer man förmodligen behöva lite mer vatten än så. Man förlorar vattnet då maltet suger upp, och vattnet du kokar av men allt beror på receptet.

2024 NNAATTUURRVVEETTAARREENN 31 / 2022

53

ANNONS

Na-krysset SVÄNGER SEDAN KÖNSCAMELLIA 2021 MED MOGEN HÄST SINENSIS AVICII

VAR 23 % AV BEFOLKNINGEN I SVERIGE ÅR 1960 I EN ELLER BÅDA KÄKARNA?

ÄR JU VENUS AXLA

SÅN LA- LAJBANS GAR LEM MER MEN INTE GÄRNA HEM JAKTKULA

RÖSTADE SVERIGE 13 NOVEMBER 1994 LATA SIG SOM FJÄRRMANÖVRERARE

KELT

FRÄSCH MED SKÄR

QUERCUS

NÄRMAST ÖVER ERA SKUMMAR

LÄRJUNGE

LYFTS BLÅÖGD INTE KATT LÄNGRE

STRYKA OM FÖRST HELA ATT TA KONKA- SEDEL PÅ MED MARK RONGEN KIOSKEN LÖSNING BESTÅR AV 78 % KVÄVE

KIRRA NÄSTE SKOOG BERÄTTANDE

KORNIG BANK SAMS ALUMINIUM TJO OCH TJIM

HEGERFORS FÅGEL

ANGUILLA BLODKÄRL

HÄPEN KVART, KANSKE AKADEMISK

DET MAN KAN BETRAKTA

HÅLLA I TRÅDARNA

HÄRK KLAVERTRAMPET

STÅ TILL

INHEMSK SJUKDOM STRÅ

SALMONELLASJUKDOM

SLAM

HUTTEN LANTEGENDOM

KAMPSPORTER ORDSVALL

FÄRDAS I SKRITT KÄRRA

FOR NÄRA RÖTT HOS KHEMIRI

KAUKASISK JÄST MJÖLK

54

BUSKE KIER & BEYER

FATTA

FYLLIG- GUPPAR HET I GROGG

KAN STUDIER OCH FORSKNING

AUGUST SOM ASTRID

VÅNINGSPLAN

Konstruktör: lena-holmlund.com

BÖN MED MARIA SMAJLA HÄNGER I RAD

TILLSTÅND AV FÖRFALL, OFTA ANDLIGT OCH MORALISKT

Vinnare

Tävla och vinn!

Vinnare av förra numrets korsord är Ulf Andersson i Kiruna

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 12 april vill vi ha din lösning.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2024

SÅNA HAR ATOMNUMMER 57 TILL 71

KURA ÖKENRÄV OSKATTBAR

VÖGELI & HERZOG

SÅN I KÖTTET GÖR ONT

LEMURKRYSS 2024

Kompetensstege kopplad till lön en morot för att bli specialist På Karolinska universitetssjukhuset i Solna har sjukhusfysikerna lyckats höja sina löner utöver de ordinarie lönehöjningarna. Där finns en kompetensstege som är kopplad till lön.

När sjukhusfysikerna blir skickligare i sitt jobb och tar

på sig ett större ansvar flyttas de upp på kompetensstegen och får högre lön. Att gå hela vägen till det sjätte steget tar minst femton år.

– Den fungerar som en sporre att utvecklas och ger en förutsägbarhet i lönesättningen utan att det totalt sett blir dyrare för arbetsgivaren, säger Jens Zimmerman, förtroendevald för Naturvetarna i region Stockholm.

Han förklarar att kompetensstegen ger stabilitet och minskad personalomsättning. Med högre kompetens hos personalen blir driften mer effektiv.

CHEFERNA MED PÅ NOTERNA

Cheferna för medicinsk strålningsfysik och nukleärmedicin är helt med på noterna. Det var de som införde kompetensstegen 2011.

– Den funkar jättebra och kostar inte arbetsgivaren mer över tid. Stegen gör att vi kan attrahera många bra kollegor och få dem att stanna, säger Albert Sundvall.

Men under 2023 sattes kompetensstegen på paus, vilket har orsakat stor besvikelse hos de anställda som har räknat med lönehöjningar.

– Det här låter som en intressant och bra modell, och varför ändra ett system som fungerar, säger han utan att kunna ge några löften, säger kommunalrådet Robert Jo-

Sjukhusfysikerna Jens Zimmerman, Staffan Jacobsson Svärd, Eva Onjukka och Axel Carlbring vill baka in kompetensstegen i avtalet.

hansson och konstaterar att Karolinska Universitetssjukhuset äger frågan som arbetsgivare.

BAKA IN I AVTALET

Regionen går med underskott i miljardklassen och måste spara trots höjda skatter och högre patientavgifter. Kompetensstegen finns inte inskriven i några avtal, vilket för det möjligt för arbetsgivaren att dra in den när arbetsgivaren så önskar.

Kompetensstegen finns inte inskriven i några avtal, vilket för det möjligt för arbetsgivaren att dra in den när arbetsgivaren så önskar.

– Vi vill få in kompetensstegens lönekoppling i avtal mellan arbetsgivare och fack, säger Jens Zimmerman, som själv har drabbats av den pausade kompetensstegen.

Nivåerna på löneökningar i samband med att flyttas upp ett kompetenssteg varierar, men har brukat hamna på mellan 3 000 och 8 000 kronor i månaden.

PALLE LILJEBÄCK

N A T U R V E T A R E N 1 / 2024

51

AVS: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

Skogsakademikernas stipendier Är du skogsakademiker eller pluggar till det och behöver ett tillskott i kassan? Då finns det pengar att söka i Skogsakademikernas två fonder: Kamratfonden och von Porats fond.

Stipendierna kan användas till studieresor, kompetenshöjning, uppmuntran eller belöning av skogsakademiker som väsentligt bidragit till att öka skogsakademikernas kompetens eller anseende och trivselfrämjande aktiviteter.

Så gör du: Ange namn och kontaktuppgifter.

Ange skäl och bakgrund till sökt bidrag.

Sökt belopp.

Ansökan om bidrag sänds per post till eller e-post senast den 15 april: Skogsakademikerna c/o Naturvetarna Box 760 131 24 Nacka E-post: erik.palmqvist@naturvetarna.se Läs mer: www.naturvetarna/skogsakademikerna