3 minute read

SÅ TYCKER LÄSARNA

Gör du mindre hållbara val nu?

Har råd att göra hållbara val Fortsätter prioritera ekologiskt och närproducerat i samma grad som innan. Vill prioritera hållbar mat framför annan konsumtion för att jag vet vad det kostar i tid och slitage på naturen att producera det vi äter. Har en okej ekonomisk situation så jag kan välja.

Advertisement

Elin

Drar i nödbromsen

Vi i min familj måste tyvärr dra i nödbromsen rejält nu och köpa mat som vi inte vill köpa. Vi måste välja efter pris, inte vilket land eller på vilket sätt maten producerats. Detta betyder att vi kommer få köpa utländskt kött och icke-ekologiska alternativ osv. Det känns otroligt tråkigt och det kändes viktigt att belysa genom att svara på denna fråga.

Helena

Drar ner på dåliga val

Det gör jag. Det är de ur hälso- eller miljösynpunkt dåliga valen jag dragit ner på för att hålla ned kostnaderna. Jag tycker inte att det är försvarbart att gynna matproduktion som är dålig för alla parter bara för att priserna ökat.

Johanna

Återvinner mer

River rotfrukter i köttfärssåsen

På ett sätt blir det nog mer hållbart nu. Jag köper mestadels varor som är i säsong. Det jag framöver kommer att tycka blir för dyrt handlar jag mindre av eller så ersätter jag med en annan typ av vara, i stället för att välja ett billigare och mindre hållbart alternativ. Till exempel ersätta en del av köttfärsen med rivna rotfrukter i köttfärssåsen.

Lena

Tar lådcykeln och handlar second hand

Både ja och nej. Barnkläder försökte jag redan tidigare att i stor utsträckning köpa begagnat, den ambitionen har jag nu höjt ytterligare. Likaså med att ta lådcykeln i stället för bilen när det är dags att storhandla. Men ekologiska och kravmärkta livsmedel märker jag att vi redan börjat kompromissa lite med för vissa varor. Köper nu eko varannan gång i stället för varje som tidigare. Tyvärr enbart på grund av ökade priser och tuffare ekonomi hemma.

Skånedietist

När allt blir dyrare så kan ju också secondhand-marknaden växa. Att konsumtionen minskar över lag rimmar också bra med hållbarhet. Genom att minska på onödig konsumtion blir det pengar över till hållbara val för det jag faktiskt köper. Så inflationen kanske bidrar till mer hållbar konsumtion för min del.

Eli

Gå till jobbet förkyld

Vad händer med lönerna 2023?

Vässa din kompetens eller sadla om med nytt studiestöd

Låga löner trots positiv löneutveckling för naturvetare i vården Naturvetare har goda förutsättningar för lönehöjningar nästa år

Mest

Duellen

Borde mer skog stå kvar av klimatskäl?

EU vill att Sverige ska avverka mindre skog av klimatskäl. Det håller en professor i biologi med om. Skogsindustrierna menar att ett aktivt skogsbruk ger den bästa klimatnyttan på lång sikt.

1. Ditt främsta skäl till att mer skog borde sparas?

2. Hur mycket koldioxid kan skogen lagra om den inte avverkas?

3. Hur påverkas inlagringen av kol i ett längre perspektiv?

4. Behöver vi bygga mer i trä för att binda kolet?

Klimatkrisen är akut och vi måste både minska utsläppen av växthusgaser och binda mer kol. Det är inte en fråga om antingen eller. Att binda mer kol i skog i närtid är enkelt, bara att minska avverkningen. Att omföra gamla skogar till snabbväxande medelålders skogar tar många årtionden.

Det finns ett gott kunskapsunderlag om de stora effekterna av att sänka takten i avverkningen. Dagens utsläppsminskningar är otillräckliga men dessa tillsammans med en årlig avverkning på 70 procent av tillväxten (normalt under 1980–2010) så skulle vi kunna vara koldioxidneutrala före 2045.

I månghundraåriga gammelskogar råder balans mellan tillväxt och nedbrytning men sådana skogar finns knappt i Sverige. Nettotillväxten går inte heller kraftig ner när skogen når avverkningsmogen ålder, mellan 60 och 100 år. Även skogar långt över 100 år har en nettoinlagring av kol under flera årtionden efter en avverkning.

Substitutionseffekten av att bygga med trä är stor jämfört med dagens stål och betong. Problemet är att bara 20 procent av den avverkade biomassan blir sågat virke, resten generar koldioxid till atmosfären i närtid. Det är nettoeffekten på klimatet som är det viktigaste och där har byggsektorn liten betydelse.

Den växande skogen har en viktig roll som koldioxidsänka, men också för att ersätta fossila produkter. Den svenska exporten av skogsprodukter innebär också stor klimatnytta i andra länder med mindre skog. Av andra skäl, som naturvård och rekreation, bör vissa skogar undantas från brukande.

På kort sikt innebär skog som inte avverkas en ökande kolsänka, men den är inte stabil över tid. Förr eller senare kommer en storm, brand eller ett insektsangrepp. En kolsänka som är stabil över tid förutsätter ett aktivt skogsbruk för att hålla uppe tillväxten. Sveriges skogar skulle kunna binda mer kol än de gör idag om vi satsar på att öka tillväxten och minska skogsskadorna.

Då skulle vårt behov av skogsprodukter att ersättas antingen genom att det avverkas mer i andra delar av världen, eller att det ersätts med fossila material och bränslen. Tittar vi enbart på inlagringen i skogen så visar analyser från Skogsstyrelsen att det scenario som hade lägst avverkning binder mindre kol på längre sikt

Ja, ett ökat byggande i trä är sannolikt den snabbaste vägen till minskade fossila utsläpp. Modern trähusproduktion har dessutom en låg energiåtgång under produktion. Forskning visar att byggandet av ett flervåningshus i trä har hälften så stor klimatpåverkan som ett motsvarande i betong. I de beräkningarna är inte det faktum att trä binder kol under hela sin livstid medräknade.

This article is from: