Läge att bli mer hållbar

Att allt blir dyrare är inget skäl till att göra mindre hållbara val. Tvärtom finns nu ett ekonomiskt incitament att spara el och delvis byta ut köttet mot bönor och grönsaker.

När hushållskassan krymper är det lätt att lockas till de röda prislapparna. Och det hållbara valet går bort. Men så behöver det inte vara.

Tvärtom kan det nu vara ett bra tillfälle att bli mer hållbar, och samtidigt spara en slant.

– Kött är ett av de livsmedel som har stigit mest i pris. Att äta mindre kött är bra för både klimatet och hälsan. Ett tips är att blanda i bönor eller rivna morötter i köttfärssåsen och äta mer grönsaker, bönor och frukt, säger civilekonomen Emilia Arvidsson, som har skrivit boken Klimatglädje.

Hennes poäng är att det inte behöver vara en uppoffring att ställa om till en mer hållbar livsstil. I det ligger att ta reda på vad som är hållbart och räkna på produkters hela livscykel.

Minskar Matsvinnet

Att maten har blivit dyrare innebär inte bara nackdelar. Hon påminner om att man på 1950-talet spenderade en tredjedel av inkomsten på mat. För några år sedan var motsvarande siffra 13 procent, som kan ha stigit nu.

– Maten får nu ett högre värde och respekt. Det leder till att maten tas till vara och slängs i mindre utsträckning. Kom ihåg vi varje år slänger 40 portioner mat per person i Sverige. Att minska matsvinnet är en direkt vinst för både klimatet och plånboken.

Genom att handla smart och inte slösa menar Emilia Arvidsson att man i de flesta fall har råd att lägga en extra slant på hållbar mat, gärna ekologiskt.

– Vi har inga problem med att lägga pengar på fina och dyra kläder, men när det kommer till maten ska den vara billig. Det finns förstås en gräns och då kan det vara idé att välja den vara som är på extrapris, och låta den styra matsedeln.

Cirkul R Ekonomi

Men det är inte bara maten som ska vara miljömässigt hållbar. Hon vill se mer av den cirkulära ekonomin där produkter återbrukas.

– Det finns mycket att vinna på att återbruka både kläder och elektronik, som innehåller flera så kallade kritiska metaller och är resurskrävande på bland annat vatten. För att tillverka en mobiltelefon går det åt 20 års förbrukning av dricksvatten för en person.

Att reparera och laga är hennes recept för att bli mer hållbar.

– Minska elanvändningen har vi behövt göra länge av klimatskäl, men nu finns också ett ekonomiskt incitament.

Så sammantaget kan vi bli mer hållbara i ett ekonomiskt kärvt läge än annars, säger hon övertygande.