Svante har kartlagt

Neandertalares arvsmassa

Årets Nobelpristagare i fysiologi, Svante Päboo, har lagt grunden till ett nytt forskningsfält. Hans metoder för kartläggning av gener från Neandertalare funkar även på utdöda djur som mammutar.

Han gjorde det ingen trodde var möjligt: kartlade arvsmassan från Neandertalarna. Samma uppräckt gjorde han med tidigare okända Denisovamänniska, som också är en utdöd släkting till människan.

– Roligt och välförtjänt. Om det är någon som ska ha priset är det Svante Pääbo. Han har lagt grunden till det här forskningsfältet, där han genetiskt visar vad som gör människa till människa, säger professor

Love Dalén, forskare inom paleogenetik vid Stockholms universitet

SAMMA METOD FÖR DJUR

Love Daléns forskning har fokus på utdöda vilda djur, där de laborativa metoderna är desamma som när genomet hos människa kartläggs.

– Svante Päboo visade att det var möjligt att kartlägga genom från förhistorisk tid. Det inspirerade oss att kartlägga mammutens genom. Sedan gick vi vidare och gjorde samma sak med förhistoriska arter av noshörning och varg, som är urfadern till dagens hundar och vargar, säger Love Dalén.

Den mest spektakulära upptäckten som hans forskargrupp ligger bakom

Vem är Svante Pääbo?

Han föddes 1955 i Stockholm och doktorerade 1986 vid Uppsala universitet. Därefter blev det en postdoktoral utbildning vid Zürich universitet och senare vid University of California, Berkeley.

Professor vid Münchens universitet 1990 och grundade Pääbo Max Planckinstitutet nio år senare i förevolutionär antropologi, Leipzig, där han fortfarande är aktiv. Sedan 2020 är han även verksam som adjungerad professor vid Okinawa Institute of Science and Technology, Japan.

är genomet av mammutens förfäder som dog ut för 1,2-1,6 miljoner år sedan.

EN MILJON ÅR GAMLA GENER

På Centrum för paleogenetik, som är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, jobbar ett 30-tal personer. Vid sidan av vilda djur är forskningen inriktad på bland annat människans historia och gamla sediment.

Hur får vi nytta av upptäckterna?

– Den här grundforskningen gör att vi kan förstå vår historia och vilka mutationer som gör oss unika som människor.

Vi vet att vi delar vissa gener med neandertalare, vilket gör att vi kan förstå genetiska sjukdomar bättre.

Under pandemin såg man till exempel att vissa gener från Neandertalare var mer eller mindre känsliga mot covid-19.