Kulturens årsbok 1967

efter barockens höjdpunkt, då de allegoriska framställningarna präglades av större klarhet. Målningen visar konsten i samtal med Mars, som med en gest vänder sig till en grupp symboliserande bl.a. geografi, astronomi, musik, alla övervakade av en, som det syns, handlöst fallande liten ängel med lagerkrans och palmkvist.

Uppläggningen av växjöbordets motiv, röjer en större konstnär. Den S-formade kompositionen med en änglagrupp överst och Dödens rike nederst, ger ett intryck av större balans. Bordet är målat i nära nog samma färgskala som tegnerbordet. Borden, som är tillverkade i Småland, är intressanta att jämföra eftersom de båda har ansetts vara målade av Pehr Hörberg. Denne fick under sina yngre år för sin utkomsts skull ofta måla och dekorera möbler på beställning.

Hörbergkännaren fil. dr Bengt Cnattingius, som har haft vänligheten att granska målningarna, anser att den på tegnerbordet är målad av en konstnär verksam generationen före Pehr Hörberg, medan bordet i Växjö med säkerhet kan tillskrivas denne. Bordet på Kulturen bör alltså vara målat någon gång mot mitten av seklet och växjöbordet under · 1760-70-talen, Hörbergs hantverksperiod då han gick i lära och var verksam hos mäster Zschotzscher i Växjö.

Vid studier av Hörbergs måleri finner man att han gärna lägger in flyende perspektiv med klassiska byggnader. Rundtemplet och den kolonnf örsedda altanen på tegnerbordet har sina motsvarigheter på några av Pehr Hörbergs tidigare målningar. Naturligtvis arbetade den tidens konstnärer och hantverksmålare efter förlagor. Hörberg har utan tvekan hämtat inspiration från samma förlagor som tegnerbordets upphovsman en gång gjort, ja man vågar påstå att Hörberg under sina vandringsår sett dennes arbeten, det tyder de båda bordmålningarnas stora släktskap på. De båda borden är intressanta också från den synpunkten att de trots sin jämförelsevis sena tillkomst har kvar de detaljer som var utmärkande för de tidiga borden; de volutformade benen, skivans kraftiga list och kontur samt motivets art.

Förutom tebord gjordes också tebrickor, om vilka det 42