Gunilla Eriksson Två keramiska nyförvärv

9. Detalj av rikt skulpterat baldakinskåp av ek med reliefframställningar ur Bibeln. Daterat 1647. Sannolikt tillverkat i Skåne eller Danmark - eller påverkat därifrån. Göteborgs museum.

1738; glas- 1690-1790; kabinett- 1690-1758; skriv- 1693-1742; ldäd1693-1810; nyckel- 1695-1777; häng- 1698-1753; linldäde- 1714-92; bord- 1721-42; bok- 1724-53; konfekt- 1733; dock- 1734-36; säng1740; juvel- 1759; skänlz- 1773-92.

Skåpen är gjorda av ek, vilket förekommer under hela perioden, gran och fur, valnöt uppträder 1700 och masur 1713, sockerträ 1729, ebenholtz 1744, rosenträ 1774 och mahogny 1776. Av utländskt trä omtalas sinkerdan 1687-1697 och somadam 1718.

För ett stort antal uppges att de är anstrukna, målade eller färgade. Den vanligaste färgen är brun 1698-1780, grön noteras 1683-1782, röd 1698-1752, vit i två fall 1696 och 1780, masur 1747-95, svart 1761 och säges då förekomma på ett gammalt skåp, blå 1742 inuti ett skåp och 1762-81 utanpå, gult 1771-1787, pärlfärg 1787-89. Marmorering uppträder i ett par fall 1763 och 1785. 1695 säges ett skåp vara nmed landskap målat», eljest tiger källorna om målningens utseende.

Lackering förekommer på engelska och holländska skåp under 1720-30-talen. Färgerna är svart och svart med guld, rött, »vitlackerat med bilder» omtalas 1762, »upphöjda blommor med guld uti» 1767, grönt och brunt på 1770-talet. Ett skåp med ostindiskt lack noteras 1777, som också är det sista år lack förekommer.

Skulpterade skåp eller skåp med "bildhuggeri», som omnämnes 1667-1786, tillhör den äldre delen av perioden och är, då materialet t mtalas, av ek. De säges vara gammalmodiga från 1771. I ett par fall noteras att skulpturerna är förgyllda.

Inläggningar eller »inlagt arbete» hör ofta samman med de skulpterade skåpen. Svart trä användes 1667-66 därtill, men säkerligen avses därmed ebenholtz, som omtalas 1742-82. Av andra träslag brukade till inläggning förekommer valnöt 1735-82; masur 1744-53; brunt och svart trä 1750; gult tr.ä 1754 och cederträ 1783. Tenninläggning omtalas på ett mindre skåp 1754·

Bokshåp, 1745-91. Fråga är här om ett helt litet antal, som beskrives på följande sätt: med hyllor ovanpå 1745, litet med »bord över» 1754, med glasrutor 1758, »glasskåp till böcker med 4 dörrar» 1773, med glasdörrar 1780-1791. De är målade i brunt 1772, gult 1773, rött 1780 och grönt 179!.

Bokhyllorna, 1695-1767, är svåra att skilja från bokskåpen. Av de sparsamma uppgifterna i bouppteckningarna får man först efter mitten av 1700-talet en uppfattning om deras konstruktion. 1754 antecknas en hylla av ek med skåp under, 1767 säges en annan ha 3 rum med 4 små lådor under. Övriga hyllor har troligen varit öppna. Dessa kunde fördragas med gardiner, nämnda 1742 och 1763.

Två bokhyllor med försilvrade pelare förekommer 1700 och en röd med vridna pelare 1734· Målningen är svart 1734, grön 1760, brun 1767.

TA VLETTER, 1693-1775

Hänghyllor av detta slag omtalas ofta. De gavs gärna en dekorativ utsmyckning. I bouppteckningarna talas om tavletter med »durchbrutne wredne pelare» 1721, och med svarvade pelare. De kan vara av fur eller valnöt 1733, och är i de flesta fall målade. Färgerna är svart, rött och grönt

88

1712, vitt 1724 och brunt. Förgyllning förekommer under hela perioden.

Om användningen noteras 1724 att en gammal tavlett varit till böcker. Hörntavletter förekommer 1754 och 1775.

SKÄRMAR, 1669-1763

Skärmens delar kallas blad eller lag. 1694 har en skärm 2 blad, 1732 6 blad. De är målade eller anstrukna. Av olika slag omnämnes spisskärm och sängskärm. 1729 förekommer sålunda »en sömmad att sätta för en spis», 1748 2 st. sängskärmar »med ostindiska pappersmålningar på lärft klistrade» .

GUERIDONER, 1718-1750

Dessa små enbenta ställ, oftast använda såsom bärare av ljusstakar och kandelabrar, förekommer alltid i par och omnämnes för det mesta i samband med t.ex. skrivschatull. Merendels är de av masur, men kan vara »med halm lagda» 1727 och lackerade 1737.

MUSIKINSTRUMENT, 1661-1825 Även de bordformade musikinstrumenten får anses vara möbler. Dit hör klavikordet, som under tiden 1661-93 importeras från Hamburg. I bouppteckningarna omtalas det 1716 och 1729, varefter det försvinner. Klaveret antecknas första gången 1712 och förekommer ännu 1825, då det betecknas som gammalt. Ibland antecknas att det är försett med fot och grönmålat. Spinetten uppträder 1737, »engelsk spinett eller clavern omtalas 1784. Clavicymbalen förekommer 1763-1773, positivet 1781-1805, beskrivet 1787 såsom »litet gammalt orgelverk» och har 1805 valsar. Fortepianon av mahogny uppträder första gången 1788, då det säges vara stockholmskt. 1825 antecknas att det är förfärdigat av Högwall.

89

Sex sådana införes från Amsterdam 1728 och en av mäs- · singstråd förekommer i bouppteckningarna 1737· Antecknas kan att Volrat Tham 1726 införde 44 st. kanariefåglar från London.

MYNTKABINETT, 1751-1752

. I detta fall gäller det endast två exemplar, av vilka det ena är litet och har fot, det andra, ävenledes litet, har överdel och är målat.

NATTSTOLAR, 1667-1788

De är i ·äldre tid klädda med läder och skinn, 1752 med grönt kläde. Materialet är ek 1667, mahogny 1788. Målningen omtalas vara vit 1690, brun 1720, lackerad 1738.

SPEGLAR, 1651-1825

Importen av speglar var betydande. Ett överslag, i vilket icke de många förpackningarna med beteckningen » l kista speglar» ingår, ger vid handen att ca I.500 stycken infördes under perioden. Leverantörer var framförallt Amsterdam 1651-1732 med ca 800, Hamburg 1662-1731 med 250, London 1665-1731, med något över 200. Speglarna klassificeras genom beteckningarna stora, små och gemena. De små speglarna införes dussinvis, t.ex. 20 dussin från Liibeck 1659, 2 dussin träspeglar från Amsterdam 1662. Kabinettspegel omtalas från London 1695, »skufspegel» från Hamburg 1731, eljest betecknas speglarna endast som svarta eller förgyllda efter sina ramar.

I bouppteckningarna uppges följande proveniens: engelska 1700-82, holländska 1712-18, niirnberger 1734-80, franska 1747-91, kinesiska 1749-64, ostindiska 1755-1810, spansk 1777 och stockholmska 1782-86.

90