Bengt Bengtsson Sänggavel i rokoko

egendomligt att måla en bordsskiva som en tavla, men med vetskap om hur bordet användes kan vi finna en förklaring. Den tid då tebordet tjänade sitt egentliga syfte var ju ojämförligt mycket kortare än den tid som det stod undanställt med fälld skiva. Bordets dekorering har också utförts med denna förutsättning som utgångspunkt. Resultatet kan ge intryck av att det är bordets främsta uppgift att stå som en skärm och visa sin skiva målad som en tavla och inte att användas som en serveringsmöbel. Skivan med sitt motiv kommer oss osökt att tänka på barockens målningar med ofta rikt konturerade ramar eller ännu hellre stucktaken med sina plafondmålningar i utsparade fält med livlig kontur. Motivvalet är också helt i barockens anda med allegoriska, mytologiska eller bibliska framställningar.

4. Tebord, vars utformning visar inflytande från rokokon. Privat ägo.

37

5. Tebord som tillhört Esaias Tegner. KM 8.683. Skivans mått u5 X35,5 cm.

6. Tebord målat av Pehr Hörberg. Tillhör Smålands Museum, Växjö.

De tidiga borden av denna typ tillverkades under 1700talets första år, när te ännu var en exklusiv nyhet som endast var känd av ett fåtal. Se den svenska sprätthöken där han står bredvid det dukade te bordet, bild l. Ett bord från denna period finns på Nordiska Museet, bild 2. Målningen på skivan visar i lysande färger hur Morgonrodnaden, Aurora, kommer i sin lätta char dragen av påfåglar, medan Nattens skuggor försvinner i ett dis. Aurora har i sällskap en egentligen ovidkommande dam. Kanske föreställer hon bordets ägarinna; att i ett högre sammanhang låta framställa sig själv eller någon i sin omgivning man önskade hedra, var under barocken mycket omtyckt.

Sedan Sverige efter 1731 med eget ostindiskt kompani inlett handel med Fjärran Östern fick tedrickandet snart en

39

7. Bricka målad av Pehr Hörberg. KM 30.357. 35,5X63,5 cm.

8. Bricka målad av Pehr Hörberg. Tillhör Jönköpings Museum, Jönköping.

större spridning, ja man kunde i en göteborgstidning på 1750-talet läsa följande »här dricker var dräng och piga sitt te». Den stora teförbrukningen hade till följd en ökad import och inhemsk tillverkning av tebord, främst då av dyrbara bord i ädla träslag eller sådana med kineserier i lack och guld. Så förnäma möbler köptes endast av de mer förmögna och de anpassar också sin utformning och stil efter modeväxlingarna. De målade teborden gör däremot inte det och blir snart betraktade som omoderna. Se Per Hilleströms kaffedrickande dam i den eleganta salongen, bild 3. Hon har dolt det gamla tebordets målningar med en vit serviett, som dock inte helt lyckas gömma skivans typiska kontur, än mindre den välkända foten. Det finns exempel på att man försökt förnya genren och göra borden i rokokons sinak. Bordet på bild 4 är påverkat av rokokon, kanske mest framträdande i benen »cabriole legs» och skivans upplösta kontur, men även i måleriet. Försöken att anpassa de målade teborden till den nya stilen var dömda att misslyckas. De bord man nu samlades kring liknade i mycket högre grad den engelska förebilden än de målade teborden någonsin gjort. De var nättare till sitt utförande, skivans livliga kontur övergavs helt och de gjordes i polerat trä, gärna med alrotsfanerad skiva. Fina marketriarbeten på bordsskivan var också omtyckt, färgbild XII, och från en verkstad i Kalmar utgick en hel serie bord med inläggningar i form av kända byggnader med plan av interiören.

Av detta skulle man kanske dra slutsatsen att de målade tebordens historia skulle vara slut i och med rokokon under 1750-talet. Så är långt ifrån fallet. Vi finner dem nu i mer anspråkslösa miljöer, herrgårds- och borgarhem ute i landet, där de är mycket uppskattade.

Två bord, ett på Kulturen och ett i Smålands Museum i Växjö, bild 5 resp. 61 får representera denna kategori. Kulturens bord, vanligen kallat Tegners tebord, eftersom det ingått i Tegners bohag på Östrabo, är målat i en klar och enkel färgskala. Den något förvirrade samlingen av symbolbärande personer visar att målningen utförts långt

41