Märta Lindström Textil forskningsresa i Jugoslavien

spegel i förgylld ram »och ett litet schatull under». 1747 förekommer ett »bord eller nattugs schatull» som är av ostindiskt lack.

Där bord och skåp förekommer tillsamman är detta möjligen urspnmgsformen för byrån, se detta ord.

PULPET, 1714-92 Än som pulpet och än som skrivpulpet talar bouppteckningarna om 'denna redan under medeltiden kända möbelform. Det karakteristiska för pulpeten är det lutande locket eller klaff en. Detta tages vanligen för givet, ty det omtalas ej i beskrivningarna, där tydligen såsom ett undantag en skrivpulpet 1750 anges med »platt lock». En fanerad skrivpulpet med kupigt lock omtalas 1788. I de äldsta beskrivningarna har pulpeten ett bord att stå på. Sålunda omnämnes 1724 »ett bord med en lös pulpet överdraget med ryssläder, mycket gammalt», 1729 ett »svart läderbord med pulpet» och 1746 ett målat »pulpetbord». Man har därvid koffimit så nära formen av den latinska pulpitum, kateder eller talarstol, som det gärna är möjligt. Underredet uppges eljest bestå av en fot 1754-65, av ett »stellage» med lådor 1759. Gammalt brevskåp med skrivpulpet förekommer 1733 och 1763. Eljest omtalas skåp ovanpå skrivpulpeten från 1745 och perioden ut. Spegelglas i skåpets dörrar finns 1749 och glasdörrar 1778.

Pulpeter med lådor förekommer 1736-63. En skrivpulpet säges 1748 ha 2:ne rum med lås och nyckel. Kontorspulpeter uppträder 1732-89, ett kontorsskåp med skiivpulpet 1792. Det talas om halvpulpet 1745 och fem år senare om en stor dubbel skrivpulpet. En valnötspulpet är 1766 förenad med nattbordsspegel. Vid samma tid förekommer en mansskrivpulpet i två exemplar.

Det vanligaste materialet är ek, 1737-83. Dessutom fur i fyra fall 1748-91; masur 1749-85; rosenträ 1759-93; valnöt 1760-87; ostindiskt trä 1763-75; mahogny och mahognyfaner 1770-84 samt inläggningar av alm 1779 och päronträ 1790.

Där målning omtalas är denna grön 1714, masur 1745-49, brun 1747-91, rödbrun 1772, gul 1781 och röd 1783. Lackering förekommer 1741-91.

Vad till sist klädseln beträffar är denna av läder 1724-59, av kläde 1732-691 grönt under hela perioden samt sparsamt rött och blått.

BYRA, 1718-1825

Första gången byrån omnämnes är 1718, då en beslagen » birau» importeras från London.

Ordet byrå förklaras av Hellquist, Svensk etymologisk ordbok, vara hämtat av franskans bureau, en avledning av bure, benämningen på ett grovt ylletyg, och sålunda ursprungligen ett med sådant tyg klätt bord, sedan skrivpulpet. Den moderna Petit Larousse förklarar byrån vara ' »bord eller möbel med lådor, att skriva på».

Dessa förklaringar stämmer bra överens med vad som framkommer i importlistor och bouppteckningar. Följande beskrivningar må anföras som belägg härpå: 1727 »avlångt bord av masur med byrå och gueridoner», 1740 »marmorbord och en byrå tillsammans» och 1749 »masurbord med byrå». 1750 har man uteslutit bordet och talar om en liten rosenträs skriv byrå med 2 :ne här i staden gjorda lådor under» och »masurbyrå med lådor ovanpå».

Byråns sammanhang med bordet upphör sålunda vid mitten av 1700-talet. Därefter omnämner bouppteckningarna, så som i ovanstående fall, att byrån har lådor ovanpå eller under. I det förra fallet säges att den har »särskild» dvs. lös upphöjning eller uppsats, i det senare såsom 1771, på en »gammalmodig fruntimmers masurbyrå», »sin tillhöriga avsättning». Byrå med skåp ovanpå förekommer första gången 1747, men därefter rikligt, 1782 med spegeldörrar.

Byrå med klädskåp på noteras 1792 och med bokskåp 1805.

Följande olika slag av byråer omtalas: skrivbyrå, noterad första gången 1744, oftast med överskåp; hörnbyrå 1789; toilettbyrå 1775· Beteckningen mansbyrå uppträder 1758 och året därefter fruntimmersbyrå, vilka förekommer perioden ut. Av beskrivningar framgår icke varav de fått sin benämning. Grupperna är emellertid talrika. Med år 1775 inträder stockholmsbyrån på arenan, i de flesta fall som fruntimmersbyrå.

Trots den franska beteckningen anges icke någon byrå ha fransk härkomst. Först 1815 omtalas en möbel av skrivbyråtyp vara fransk. Den bär då sitt hemlands namn secretair. Ostindiska och kinesiska byråar förekommer sparsamt från 1774 till 1800. En vasabyrå omtalas 1787 och en cylinderbyrå 1820. Den sistnämnda har haft välvd och inskjutbar klaff.

8. Rumsinteriör från gården Klareberg på Hisingen, som inreddes på 1740-talet av direktören i ostindiska kompaniet, kommerserådet Magnus Lagerström. Väggmålningar på väv i tidig rokokostil. Byrå från samma tid med alrotsfanering och inläggningar, som tyder på engelsk influens, benen sannolikt yngre. Stol med rottingflätning av engelsk-holländsk typ. Göteborgs museum.

Tar man i betraktande det material, varav byrån tillverkats, kan följande träslag noteras: masur 1727-1820; valnöt 1738-95; efa 17391820; fur i739-1792; rosenträ 1749-1800; mahogny 1763-1825 och i enstaka fall asfa 1754; alm 1769; päronträ 1775 samt al 1815. Fanering förekommer från 1760, inläggningar från 1749; lackering från 1755 och boning 179r. Ett litet antal har varit målat: i masurfärg 1745-86; brunt 1758-74; svart 1760; rött 1771-94; grönt 1775-77; blått 177780 och gult 1785.

Marmorskivor antecknas från 1759· De är bruna 1771-76, grönspräckliga eller gröna 1776 och grå l 786- 88.

85

1825 omtalas chiffonjeer av mahogny.

SKÄNK, 1708-1768

Skänken, som i sin äldsta form varit en enkel bordskiva till placering av de kärl ur vilka man skänkte i, utvecklade sig till en skåpliknande möbel. Den omtalas i bouppteckningar, na såsom skänk 1708-67, skänkbord 1700-601 skänkskåp 1731-65, hörnskänk 1748-65 och glasskänk 1754-66.

Skänkbordet betecknas ofta som litet, det kan vara runt eller fyr kantigt samt försett med »låda under». En skänk med »dess bord» förekommer 1752 och med »skåp under» 1767. Hörnskåpen har också skåp i underdelen och kan ha en »terech», dvs. hylla, ovanpå eller »hörntavlett». Skänkskåpen är som namnet antyder hela skåp, 1731, med glasdörrar. Glasskänkarna är avsedda att förvara dryckesglas uti, »skänk för glas» 1763.

Skänkarna är företrädesvis gjorda av ek 1713-66 och masur 1719-57. Fur förekommer 1708-50 och valnöt 1749· De är i stor utsträckning målade, i det äldre skedet mestadels i mörka färger såsom svart 1717-49, brunt 1729-65, masur 1737-57. Även lackeringen 1727-44 är svart, med ett undantag röd 1738. De ljusa färgerna börjar 1747 med vitt; en liten vit skänk med »Stockholms porcellains tavla» noteras 1769. Därefter följer grå 1750, blå . 1753-60, grön 1760 och gul 1766-68.

SKAP, 1662-1792

Skåpen är talrikt företrädda under hela perioden. Importen omfattar fram till 1730.inalles 85 stycken. De kommer från Amsterdam 30, London 24, Hamburg 7, Hull 2, Portugal och Sudres vardera l st. I bouppteckningarna omtalas holländska skåp 1682-1778, engelska 1724-40 och hamburger 1694-95.

Följande olika benämningar på skåp antecknas: hörn- 1676-1788; krydd- 1682-1745; köks- 1682-1750; kontors- 1682-1738; mat- 1683-

86