En dörr av detta slag är emellertid inte komplett utan sitt dörrfoder. Och dörrfodret kunde på 1600-talet växa ut till en rik fasadarkitektur med pilastrar, listverk, gavelkrön, vapensköldar, pyramider och krönfigurer av olika slag. Tidödörrarna ger några extremt rika exempel på denna konstart. Tyvärr saknas säkra uppgifter om dörrens proveniens. Man har nämnt Tidö slott, en för övrigt okänd herrgård ösby i Västergötland och Tyresö. Av dessa förslag kan endast Tyresö tagas på allvar. Visserligen är den kvarvarande dörren på Tyresö och Kulturens dörr helt olika både till uppbyggnad och ornamentik, men detta behöver inte uppfattas som en motsägelse. Dörrarna på Tidö visar klart att man eftersträvade en stor variation i form och dekor. Och vissa likheter mellan moreskornamentiken på Melcherdt snickares predikstol i Tyresö kyrka och Kulturens dörr har föranlett Hans Raben att - om också med en viss tvekan attribuera dörren till Melcherdt. Av bevarade räkenskaper vet man, att denne arbetade på Tyresö slott med dörrar, golv och möbler under hela trettiotalet och även i Tyresö kyrka med predikstolen och en rad nu försvunna inredningsdetaljer. Längre än så kan man nog inte komma. Vi får nöja oss med gissningar där bevisen saknas. Men vi kan konstatera att den aktuella dörren representerar ett möbelhantverk av hög kvalitet, både i moreskens rankor och beträffande den dansande drabanten som nu hamnat i Lund, halvvägs mellan . Liibeck och Västerås.
Använd litteratur: Gabriel Krammer, Architectura von den fiinf Seulen sambt iren Ornamenten und Zierden, Köln (16ro). Hans Raben, Träskulptur och snickarkonst i Uppsverige under renässans och barock, Stockholm 1934.
