4.5 Beroendeförhållanden Pfeffer och Salancik82 föreslog i samband med lanseringen av deras resursberoende teori för drygt 45 år sedan att organisationer inte är självförsörjande och därmed inte heller har fullständig kontroll över sitt öde. Som sådana behöver de identifiera sin omgivning och det inflytande den har på dem. I det här kapitlet undersöker vi hurdana beroendeförhållanden finlandssvenska kulturhus upplever sig ha med sin omgivning.
Samverkan mellan finlandssvenska kulturhus Kulturhusen i den här utredningen känner till varandra. Till exempel har Kulturhuset Fokus aktörer besökt både Kvarteret Victoria och Schaumansalen i planeringsskedet av sitt eget hus. Vikten av att föra det gemensamma kunnandet vidare och dela på erfarenheter poängteras bland informanterna.
Man skulle kunna tänka sig att ha gemensamma träffar och gå igenom sådant som har lyckats och kanske ännu viktigare att se där man tycker att det var mindre lyckat, att man inte gör samma misstag. Jag tror kommunikationen mellan husen skulle vara jätteviktig. – Informant K Trots detta framgår det tydligt under intervjuerna att det förekommer väldigt spar samt med samarbete mellan kulturhusen i skrivande stund. Det är något som kan tyckas märkvärdigt när de alla understryker vikten av det.
Vi har funderat på lite olika saker, men att ha ett tätare samarbete, ha ett tätare nätverk, var man kan utbyta nyttiga erfarenheter och kunskap, och sedan också samarbeta kring turnéer och eventuellt också producera eget, gemensamt program. – Informant O Det finns intresse för att utveckla samarbetet mellan kulturhusen, och det verkar finnas visioner för hur samarbetet kunde leda till inbesparningar. En samverkan skulle kunna bidra till både gemensamma kulturella projekt, administrativa lösningar och gemensam marknadsföring. 82. 2003.
80 SVENSKA KULTURHUS I FINLAND
