4.1 Hur definierar informanterna ett kulturhus?

fortsättning på Tabell 6: PRESENTATION AV FRÅGESTÄLLNINGAR OCH KAPITELINDELNING ENLIGT TEMA

Resultatmål Frågeställning Målsättning 1 Målsättning 2 Kapitel

Explorativa resultatmål

Finns det en beställning och intresserade entreprenörer för nya kulturhus på olika orter i Finland? • behovet av och förutsättningar för kulturhus på nya orter 4.6

(2.2)

Hur ser framtiden ut för svenska kulturhus i Finland? • Kulturhusens framtid

• innehållsmässig och ekonomisk hållbarhet för finlandssvenska kulturhus • optimal affärsmodell och ägandestruktur för långsiktig ekonomisk hållbarhet 4.7

Vilket beroendeförhållande har de svenska privata kulturhusen till sin omgivning och finns här behov av utveckling? • modeller för samverkan mellan finlandssvenska kulturhus • omgivningens påverkan på kulturhusmodellen

• optimalt beroendeförhållande emot omgivningen 4.5

Databehandlingen granskas i detalj tillsammans med resultaten. På detta sätt kan läsaren förstå tankeprocessen bakom forskningsbesluten och därmed minimera risken för att utredarens fördomar färgar forskningsmetoden.

Informanterna ombads beskriva sin syn på kulturhus för att definiera konceptet. Det påverkar nämligen resultatet ifall synen på detta koncept skiljer sig väldigt mycket åt dels informanterna emellan, dels mellan informanterna och utredaren. De allra flesta definierade ändå kulturhus på ett tämligen likadant sätt som i kapitel 2.1. Det framgick tydligt när en informant beskrev ett kulturhus som: ”ett mångsidigt hus med liv och rörelse, där det är låg tröskel att komma in. Det är för vår del för alla kommunens invånare.” – Informant K

Samtidigt presenterades en del tolkningar värda att lyfta fram på grund av den nyansskillnad de innebär i relation till den allmänna definitionen av kulturhus som presenteras här tidigare i utredningen (2.1). För det första ifrågasätter vissa att det är

kulturhuset som definierar verksamheten, och framför allt att det är verksamheten som definierar väggarna:

Varje fysisk miljö där det bedrivs kultur kan kallas för ett kulturhus. Jag skulle kanske säga att det är en plats där det bedrivs mera än bara en forms kultur eller en aktör. Den fysiska miljön samlar mer än bara en aktör, det skulle jag själv säga att gör en kulturell fastighet till ett kulturhus i bredare bemärkelse. – Informant D

Vidare betonades allmännyttigheten i verksamheten, för uppdragets fokus är trots allt för brett för att kunna beskrivas som enkom renodlad affärsverksamhet. Fokuset ligger även på lättillgänglighet för utomstående kunder att hyra in sig i huset.

[E]tt kulturhus ska finnas tillgängligt för en allmännyttig verksamhet, man ska ha möjlighet att utifrån också kunna komma in, kanske hyra in sig, man ska skapa program, det kan bygga på egna programincitament men det kan också bygga på att man reagerar och gör huset tillgängligt för så att säga det yrkesverksamma fältet, också ett amatörfält för den delen. – Informant S

Att huset utan vidare skulle vara öppet för vem som helst att hyra är trots allt någonting som andra informanter problematiserar, i och med att kulturhuset tappar sitt fokus ifall kvaliteten är spretig och i sådana fall kan publiken ha svårt att förstå sig på utbudet.

[D]et är till för inte bara för proffsutövare utan den är till för att kultur ska finnas och upplevas med en bred basis. […] det är jättevarierande kvalitet och härkomst och det saknas ofta ändå just den här, det saknas tycker jag i ett kulturhus som begrepp, så saknas det profil. Det är ett hus för kultur, och publiken har kanske lite svårt att veta vad de ska hitta där.” – Informant A

Något som inte har betonats i tidigare studier om kulturhus är den övriga kopplingen till kulturfältet utöver det som händer på scenen. Som alla tre fall i den här utredningen visar exempel på, kan kulturhus utgöra en plattform för andra organisationer – i form av kontorsutrymmen. Det möjliggör jämnare hyresintäkter och samarbeten aktörerna emellan.

Det har ju blivit så att vi vill dels ha kulturproducenter där, det vill säga gärna någon teater, något musikinstitut, nån som producerar konst och kultur, gärna ett galleri. Samtidigt vill vi också erbjuda utrymmen för medborgarorganisationernas förvaltning, det vill säga kansliutrymmen för sådana organisationer som jobbar med finlandssvenska frågor inom kultur och utbildningsbranschen. – Informant H

Fastighetsägarna av de tre kulturhusen i den här utredningen bedriver inte någon egen verksamhet, utan de hyr huset vidare till andra aktörer. Då kan det uppstå en situation där ingen har ansvar för innehållet. Bland informanterna framkom det att det finns ett behov av konstnärlig ledning i kulturhusen för att försäkra att kvaliteten av kulturutbudet i husen hålls hög och för att skapa samarbeten:

Åtminstone tycker jag att ett kulturhus behöver en konstnärlig ledning och kan den inte tillsättas på något annat sätt, då är det bättre att det är just en redan existerande organisation som utökar sin verksamhet och tar andra under sina vingar och skapar de här synergierna. Jag tycker att det kan vara ett fungerande koncept […]. – Informant A

Här är det dock värt att notera att kulturhusen består av olika lager av aktörer, såsom hyresvärd, hyresgäst, andrahandshyresgäster med flera. Då uppstår naturligtvis frågan om med vilket mandat ägaren kan påverka innehållet av utbudet som hyresgästerna levererar och är det kulturhusets uppgift att vara en kvalitetsväktare? Hur som helst anser informanterna i stora drag att beskrivningen av begreppet kulturhus i kapitel 2.1 stämmer: huset är till för alla, en plats där folk både kan ta del av kultur och delta i skapandet av kultur. Ett kulturhus erbjuder en mångfald av konstarter, av både professionella och amatörer. Kvalitetsfrågan är viktig, men inte avgörande för begreppsdefinitionen. Vi övergår till följande temaområde och återkommer sedan till begreppsfrågan i sammanfattningen.