4.2 Utredningens bakgrundsaktörer

I det här kapitlet presenteras dels de kulturhus som intervjuats för den här utredningen enligt deras egna ord, dels deras organisationsstrukturer.

Presentation av kulturhusen som intervjuats

Som det framgår i kapitel 3 fokuserar den här utredningen på Kvarteret Victoria i Helsingfors, Kulturhuset Fokus i Karis och Schaumansalen i Jakobstad. Nedan presenteras alla tre utifrån informanternas egna beskrivningar av sina respektive organisationer.

1. Kvarteret Victoria i Helsingfors

I slutet av 1990talet informerade Helsingfors stad att de skulle bygga ett nytt bostadsområde på Busholmen1. Det gav upphov till en idé som dock fick mogna under ett antal år. På initiativ av Johan Storgård samlades en arbetsgrupp år 2006 med arkitekten Stefan Ahlman och Max Arhippainen. Arbetsgruppen hade för avsikt att boka ett helt kvarter på Busholmen – något som skulle visa sig bli möjligt år 2008. Målet var att bygga nio husbolag av olika sorter (Hitas, Ara, fritt finansierade etc.) i kvarteret och med hjälp av överskottet bygga ett kulturhus i samma kvarter. Tanken var att skapa ett finlandssvenskt samhälle inom ramarna för ett kvarter med diverse serviceutbud jämte kulturhuset, utan att för den skull begränsa boenderätten till språket.

Man grundade en förening år 2009 för att ha en juridisk person med rätt att ta emot understöd och anställa Arhippainen som ombudsman2. Man erhöll en grundfinansiering på en miljon euro av Stiftelsen Tre Smeder och Konstsamfundet och reserverade tomten på Busholmen i Helsingfors år 20103. Vid ett senare skede fick man även understöd av Standertskjöldska fonden och Stiftelsen för kultur och utbildningsinvesteringar4 .

Stiftelsen Kvarteret Victoria sr grundades i januari 2011 och agerade byggherre för projektet. Max Arhippainen valdes till stiftelsens ordförande. När projektet var färdigt överlät byggherren, det vill säga det av stiftelsen ägda aktiefastighetsbolaget,

1. Informant E. 2. Informant E. 3. Informant D. 4. Informant G.

Bild 1: INGÅNGEN TILL TEATER VIIRUS PÅ KVARTERET VICTORIA

färdiga hus och/eller fastigheter till de övriga aktörerna5. Där finns studentbostäder, artistlägenheter, ateljébostäder, hyresbostäder för lärare och daghemspersonal, Hitas lägenheter och fritt finansierade ägo och hyresbostäder. Till exempel äger Stiftelsen Tre Smeder, Standertskjöldska fonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne och Teknologföreningen egna bostadsaktiebolag i kvarteret som de har köpt av Stiftelsen Kvarteret Victoria, medan Helsingfors stad har ett daghem, Pärlan, med sextio platser i kvarteret. Stiftelsen blev kvar med två våningar mot Medelhavsgatan. På den nedersta våningen finns affärslokaler för restaurang och kiosk samt för själva kulturhuset, det vill säga Victoriasalen och de tillhörande studioutrymmena som Teater Viirus hyr. Det finns dessutom en amfiteater på gården som dessvärre inte ännu har varit i stor användning6. På andra våningen finns organisationscentret där flera olika finlandssvenska organisationer hyr kontorsutrymmen7. Organisationerna är i skrivande stund Finlands svenska Marthaförbund, DOT – Föreningen för drama och teater, Finlandssvenskt filmcentrum, Sydkustens landskapsförbund, SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder, Finlandssvenskt samarbetsforum, ACEProduction och Affärsmagasinet Forum8. Själva byggprojektet kom att omsätta cirka hundra miljoner euro och resulterade i de nio ovannämnda husbolagen och de av stiftelsen ägda utrymmen9. I dag förvaltar stiftelsen sålunda nästan 2 000 kvadratmeter. Fastighetsaktiebolaget äger en del av byggnaden och stiftelsen disponerar utrymmena via de aktier i fastighetsaktiebolaget som stiftelsen äger. Stiftelsen hyr ut de utrymmen som den genom aktieägandet disponerar10 .

Målet var ursprungligen att försäljningen av de övriga fastigheterna skulle generera ett rätt så stort överskott, som skulle vara tillräckligt för att i egen regi driva ett kulturhus med egen produktionspersonal11. Tyvärr höll inte kalkylerna till fullo och vinsten blev inte tillräckligt stor för att stiftelsen skulle vilja ta någon egen ekonomisk risk i verksamheten. Man började därför leta efter en hyresgäst som kunda sköta kulturverksamheten. Den hyresgästen blev Teater Viirus12 .

Till en början var det tänkt att Teater Viirus skulle utgöra en av flera hyresgäster i kulturhuset, men efter förhandlingar kom man fram till att Viirus skulle bli huvudhyresgästen som därefter hyr salen vidare till tredjepartaktörer13. Avsikten var vidare att kulturhuset skulle drivas med konstnärlig öppenhet där olika aktörer delar på utrymmet under dagen, i stil med yoga på morgonen, filmvisning och barnverkstäder på dagen och konserter och teater på kvällen. Viirus meddelade dock att detta var

5. Informant E. 6. Informant D. 7. Informant G; Informant E. 8. Kvarteretvictoria.fi, 2021. 9. Informant E. 10. Informant D. 11. Informant G. 12. Viirus rf, 2021. 13. Informant A.