4.4 Hur väl fungerar husen?

Med undantag av Kulturhuset Fokus i Karis som inte ännu finns, verkar informanterna generellt sett rätt nöjda över tillvaron i sina kulturhus. Ägarna verkar få det hela att gå ihop ekonomiskt och hyresgästerna är för det mesta nöjda. Det här gäller även de som är inblandade i Nya Fokus, även om de ännu inte har några praktiska erfarenheter av att samexistera under ett och samma tak. Det går naturligtvis inte att förbise effekten av covid19, men enligt informanterna har de med hjälp av stöd klarat hyskan. Det hart när outtalade – men inte helt – i diskussionen kring pandemin verkar vara att läget är kritiskt: en hyresgäst som förlitar sig på sina verksamhetsintäkter för att kunna betala hyran (Viirus) kan inte fortsätta utan intäkterna i all evighet. Jakobstads Konsertsal Ab har en något annorlunda situation med en stark organisation i bakgrunden (Novia), men även här är det fråga om konstgjord andning för tillfället. Här har naturligtvis aktörerna i Kulturhuset Fokus en betydligt mera fördelaktig situation när det kommer till pandemin, eftersom huset inte står klart än och ingen hyrestransaktion äger rum mellan hyresvärd och hyresgäst.

Den här utredningen har förmånen att betrakta covid19 som en övergående kris, varför målet till större delen är att lyfta fram exempel på hur husen bedriver sin verksamhet i en normal situation (utan pågående pandemi).

På ett rent allmänt plan lyfter en informant upp det strukturella problem som denne anser att nuvarande modell skapar, det vill säga modellen där kulturhuset inhyser en massa underhyresgäster på orten för att dels uppnå en stabilitet i hyrorna och hålla hyresintäkterna inom det finlandssvenska, dels skapa samarbetsförmåner för aktörerna i fråga. Den här modellen är i och för sig inte något man kan se som standard i branschen, men det råkar sig händelsevis vara så att alla tre kulturhusen har just denna modell i användning.

Jag tänker att det då ofta är just problemet att man bara har sett till att det finns sådana som behöver utrymme, vi sätter dem alla i samma hus i stället för att tänka, hur ska de fungera och finns det en efterfrågan på det som de ska göra, eller erbjuda till publiken eller deltagare. Inte tycker jag att det i sig är något fel att tänka på att man sätter flera aktörer i samma utrymme, men det måste finnas någon slags idé och struktur kring det. Där kanske jag är lite cynisk med modellerandet av kulturhus. – Informant A

Hyresgästerna är naturligtvis oroade över hyresnivån, men det verkar som om man är något så när belåtna med hyran på vissa kulturhus. Problemet är att hyresgäster sällan är så ekonomiskt starka att de kan förbinda sig till omfattande hyresavtal.

Där har varit mycket diskussioner om just priserna och så. Folkhögskolorna är som bekant inte några guldgruvor. Vi måste kunna förhandla oss till facila hyror. Det verkar som om vi skulle hitta nivån i alla fall. – Informant I

Informanterna i alla tre kulturhus lyfte fram både samarbeten samt funktionella och prisvärda utrymmen som ledstjärnor för verksamheten, men somliga anser ändå att man på vissa håll inte lyckats så väl med detta.

Vi ska ge ändamålsenliga och förmånliga verksamhetsutrymmen åt finlandssvenska organisationer, och det har faktiskt samlat sig en mångsidig och trevlig samling. Det som vi kanske hade haft lite högre förhoppningar på var, att det skulle bli synergieffekter mellan de olika aktörerna, både organisationsaktörerna och eventuellt boende. Där har det kanske inte blivit riktigt så mycket som jag hade hoppats på. – Informant D

Något som det verkar ha varit en del diskussion om är den administrativa personalen. Kulturhuset Fokus i Karis har nyligen anställt en projektchef, Kvarteret Victoria har en vd på deltid och Schaumansalen har personal via Yrkeshögskolan Novia. En informant lyfter upp vikten av att ha tillräckligt stort fokus på det administrativa:

Man har väldigt lite personal som sköter det administrativa. Där blir sådana här utmaningar i det privata ofta. Du snurrar på en stor projektbudget, men du har alldeles för lite administrativ personal som i sin tur jobbar slut sig. Helt klart är det en snedvridning. Det här är också risken för privata entreprenörskap jämfört med det kommunala som har lite mer resurser för förvaltning också. – Informant I

Många informanter prisar det interna samarbetet mellan organisationer som är fasta hyresgäster på kulturhusen:

”det är ett väldigt tätt samarbete där man tänker på helhetens bästa framom den enskilda utbildningens bästa. […] Vi samarbetar i allt från vanlig verksamhet till stora produktioner.” – Informant Q

Informanterna anser att om man har lyckats i något, så är det framför allt med det här. ”Vi ser en fördel med att vara här bland de finlandssvenska organisationerna” – Informant B

Det står i kontrast till den något negativa kommentaren en informant framförde i början av det här underkapitlet, där denne påpekade att det interna samarbetet inte fungerade så väl.

Kulturhusen har givetvis en stor lokal betydelse och tillför kommunen flera fördelar. Dessutom förändras användningen och behovet av kulturhusen med åren, vilket gör dem versatila på ytterligare ett område.

Man har lyckats skapa ett väldigt hus där användningen ännu kommer att leva och ändra, och sen har vi en konsertsal som är mitt i stan och det är en väldigt bra sal också, akustiskt sett. Där har gjorts en del inspelningar och den är känd bland också bättre orkestrar för det är en bra sal. Före det hade vi ingen konsertsal i centrum. – Informant P

Enligt vissa informanter blev inte slutresultatet på Kvarteret Victoria så lyckat som planen hade varit, utan snarare något som lutar mot ett slätstruket medeltal mellan det önskade och ingenting alls, vilket i sin tur betyder att inga lösningar blev riktigt lyckade81. Här bör man notera att de övriga informanterna var av avvikande åsikt.

Generellt sett kan man konkludera att informanterna säkerligen i det stora hela är nöjda med de kulturhus där de är aktiva. Kulturhuset Fokus i Karis har en stark framtidstro, det gäller både byggherren och de kommande hyresgäster, medan Kvarteret Victoria upplever att de skapat ett levande kvarter med olika boendelösningar, tjänster, organisationscentrum samt en scen med tillhörande studioutrymmen. Schaumansalen uppmärksammar det faktum att bolaget inte uppnådde en lönsamhet under de första verksamhetsåren, men att det numera har balans vad gäller både innehåll och ekonomi. Det förekommer sporadisk kritik, men inte i en utsträckning som någon bedömer vara allvarlig.

I följande underkapitel fokuserar vi på de beroendeförhållanden kulturhusen har till sin omgivning.

81. Informant E.