6.3 Varför?

Kulturhusen bör vara en naturlig mötesplats för alla, där olika kultur och konstformer förs samman samt inspirerar och utmanar varandra. Där kan nya tankar och gemenskaper skapas som både utvecklar invånarna och samhället. I det här kapitlet presenteras konkreta exempel på hur kulturhus bidrar med mervärde till samhället.

Positiva samhällseffekter

Att bygga kulturhus medför en rad positiva synergieffekter för regionen. Kulturutbudet och kulturlivet stärks och det medför förutsättningar för såväl konstnärlig, ekonomisk som social utveckling i regionen, eftersom kulturproduktionen sannolikt ökar och fler tjänster skapas. Det är inte enbart kulturella verksamheter som kan gynnas av ett kulturhus, utan även upplevelseindustrin med turism och besöksnäring. Fler besökare på orten kan ge en spridningseffekt långt utanför kulturhuset. De kreativa och kulturella verksamheterna är viktiga både för den kreativa sektorn och för hela Svenskfinlands fortsatta utveckling.

Ett kulturhus är en plattform som medelst kulturens kraft driver utvecklingen framåt för samhälle och näringsliv både inom och ytterom husets väggar.

Positiva effekter på organisationsnivå

Kulturhus ger goda förutsättningar för finlandssvenska aktörer att utveckla kulturoch organisationslivet tillsammans. Kulturhuset utgör en plattform för samverkan. Liksom alla tre exempel i den här utredningen har visat, är nyttan av organisationskonsortiet betydande – och här verkar även finnas rum för utveckling och större fördelar. Att samla organisationer under samma tak är dessutom detsamma som att samla hyresintäkter till ett gemensamt ändamål.

Ett kulturhus utgör en naturlig plattform för samverkan mellan många organisationer.

Ortens mötesplats

Förutom att ett kulturhus är en mötesplats för en mångfald av individer, skapar det också ökade förutsättningar för det lokala, regionala och nationella konferens och kongressbehovet . Ett kulturhus med adaptiva utrymmen kan ge många olika kulturverksamheter goda förutsättningar att utvecklas. Den egenskapen ger möjligheter till samverkan med ytterligare organisationer av olika bakgrund vilka sammankopplas i ett nätverk vars nav är kulturhuset.

Kulturhusen är en mötespunkt för olika slags aktörer, såväl individer som organisationer.

Möjliggör svenskspråkig kommunal service

De kommunala kulturverksamheterna har i regel stora behov av förbättrade lokaler och av att utveckla sina verksamheter, varför privata initiativ är välkomna. Särskilt i det postpandemiska Finland lär kommunerna ha allt mindre möjligheter till egna stora satsningar, varför samarbeten torde bli allt vanligare – om inte rent av en förutsättning för offentliga svenska kulturtjänster. Därför är det kommunala perspektivet i det privata initiativet och investeringen av allra högsta vikt – inte bara som möjlig medpart i investeringen, utan även som säkerställare av den svenskspråkiga servicen. Det är ett samarbete som ger fördelar åt bägge parter.

En kulturhusinvestering säkerställer svenskspråkig kommunal service och gör det möjligt för både kommunen och privata investerare att samarbeta.

Svenskfinlands framtid

Finlandssvenska mötesplatser har en viktig roll i finlandssvenskars möten och interaktion – de utgör fundamentet i upprätthållandet av en finlandssvensk kultur. Kulturhusen är en naturlig oas för språkgruppen och tryggar dess framtid som en attraktiv, framsynt och livskraftig språkgrupp.

Ett kulturhus är den naturliga plattform som den finlandssvenska kulturen kräver för sin interaktion och fortlevnad.