4.6 Intresserade entreprenörer för nya kulturhus

Eftersom ett av målen med utredningen är att identifiera behov av och intresse för nya entreprenörer att bedriva kulturhus på orter där inga (eller för få) sådana finns, tillfrågades alla informanter om huruvida de hade kommit i kontakt med några potentiella entreprenörer.

Det som de allra flesta informanter förde fram är att det bör finnas ett påvisat behov av sådan verksamhet som vanligtvis bedrivs i ett kulturhus innan man bygger ett nytt. Å andra sidan påpekar en informant att man inte kan förvänta sig att ett naturligt och identifierbart behov dyker upp ifall antalet finlandssvenskar på den specifika orten är för få. Det betyder däremot inte att det inte skulle finnas ett behov – behovet kan vara även större där än på orter med många finlandssvenskar, men på grund av det ringa antalet finlandssvenskar kanske man inte hör dem.

För mig har det varit viktigt att vi kan lämna efter oss ett arv där det tvåspråkiga Finland är lika starkt som när vi föddes, och då är frågan det att måste det finnas ett behov av den svenska kulturen för att man ska satsa på ett kulturhus. Mitt svar på den frågan är nej. Det är en region och en ort och en stad där det definitivt borde satsas stort och mycket kulturpengar och ett kulturhus med finlandssvenska rödgula flaggan vajar i varje hörn, är de facto Åbo. Här kan man inte säga att vi ska stå och vänta tills det finns en efterfrågan för den svenska kulturen, för antalet finlandssvenskar är så få jämfört med det finska Åbo där, så det kommer aldrig att bli en efterfrågan. – Informant H

Här efterfrågas en koordinerad ansats kring behoven av kulturhus, ett topdown perspektiv – något som framkommer i flera repriser under intervjuerna.

[J]ag tror att det finns behov, men jag tror att behoven, så är inte alldeles självklara och inte alldeles själv, de identifierar sig inte av sig själv utan det kräver nog alltid ett nav för att få en sådan boll att rulla på. – Informant S

Något förenklat kan man ju påstå att ”[f]inlandssvenska kulturhus är ju där var det finns en publik och där var det finns en verksamhet som intresserar en publik” – Informant E

men som en annan informant konstaterar så är det i kultursammanhang viktigt att även erbjuda sådant som publiken ännu inte vet att de vill ha.

En informant betonar vidare att det inte är behovet av ett kulturhus som allena får ligga till grund för ett nybygge (eller för aktivering av verksamhet i en befintlig lokal). Enligt informanten är det lätt att skapa behov, men ”att skapa modeller att driva verksamheten hållbart och framgångsrikt, så det är utmanande, det är kanske nog vad man får lägga tanke mera på” – Informant S

Enligt detta resonemang måste en intresserad entreprenör inte bara komma underfund med att orten i fråga behöver ett kulturhus utan även vaska fram en plan för en hållbar ekonomi. Det låter i och för sig sunt, men om tanken är att skapa svenska rum på orter där sådana behövs enbart ifall dylika initiativ tas, lär antalet nya rum bli rätt magert.

Något som framkom under intervjuerna var problematiken kring alltför närliggande hus, med praktiskt exempel i Nya Fokus i Karis och Karelia i Ekenäs.

Där ser man att marknadsandelarna på kulturhussidan krymper när det blir konkurrerande hus, eller man uppfattar det som en konkurrens, och det är en genuin oro att ska det räcka till med konserterna och var ordnas konserterna. De kommer ju nog lätt att flyttas till det nya kulturhuset och därmed ta bort en ganska vital del av de gamla kulturhusen. – Informant I

Här skulle man kunna ifrågasätta huruvida den redan nämnda kostnadskalkylen som utgjort grunden till ett nytt kulturhus i Karis också innefattar det bortfall av kunder som det lär leda till för Karelias del. Detta är något som torde stå i rak motsats till målet att skapa levande finlandssvenska rum. Det är något som framkom ofta under intervjuerna; även om flera informanter understryker behovet av nya kulturhus, betonar andra vikten i att sköta om de redan existerande husen.

Jag tycker i stället man borde använda de husen som finns, och föreningshusen inte att förakta alls. Föreningshusen har som sagt i framtidsbygget också en viktig roll, och ännu viktigare roll än tidigare när de kommunala tjänsterna dras in. – Informant I

Under intervjuerna dök naturligtvis språköarna upp i fler än ett fall. Tammerfors var föga överraskande en stad som ofta nämndes, men liksom följande informant lyfter fram kan det inte enbart handla om en ort som saknar kulturhus – det behövs också lokala aktörer som kan ta ansvar för verksamheten. Oberoende av de poänger som

framförts om en gemensam koordinerande insats för de svenska rummen i Finland, avskriver man ändå ett centraliserat styre.

Tammerfors sköts ju jättebra, de har en mycket aktiv och egen stiftelse till och med bakom där. Språköarna är ett eget kapitel för sig […]. Där finns det till och med tror jag ett genuint intresse och förståelse bland de flesta att där kommer det offentliga inte någonsin att sköta om de svenska rummen, de svenska utbildningarna, dagisarna. Men här pratar man inte så mycket om kulturhus, utan man pratar om dagvård och grundläggande upp till gymnasiet. Det viktiga med de här är att man har tillräckligt professionella och engagerade lokala personer som håller i det. Tammerfors är ett skolexempel på hur väl det kan och ska och bör fungera. […] Sen har vi andra språköar där det inte riktigt finns den där stabiliteten bland lokala. Man kan inte styra verksamheten från Helsingfors utan verksamheten, man måste ansvara för den på lokalnivå och personerna där måste ta hand om, man kan få hjälp via bidrag från Helsingfors, men verksamheten kan inte styras därifrån, och det ser vi på ett antal ställen […] där man är lite handlingsförlamad lokalt.” – Informant H

Det säger sig självt att informanterna som utgör representanter för två existerande kulturhus och ett kommande, knappast utgör de mest optimala intervjuobjekten när det gäller sonderingen av intresseterrängen för nya finlandssvenska kulturhusinitiativ. Samtidigt är Svenskfinland litet, och aktörerna inom kulturfältet känner i regel varandra. Därför finns det en logik i att även lyssna på dem.

Till följande fokuserar vi på framtidsperspektiv och utreder optimala affärsmodeller, organisationsstrukturer, ekonomisk hållbarhet samt framtidsutsikter enligt informanterna.