2.6 Utredningens disposition

Oftast är det nämligen målstyrning som tillämpas också i de fall då organisationen tror sig tillämpa självstyrning93 .

System för beslutsfattande. Innan man fördelar befogenheter bör man bestämma hur besluten inom organisationen ska fattas94. Systemet för beslutsfattande kan tilllämpas enligt centraliserad eller decentraliserad modell. I centralisering fattas besluten på en hög nivå, medan decentralisering betyder att man överlåter beslutsrätten till en lägre nivå inom organisationen. Även centraliseringen kan delas upp i två nivåer95. Dels handlar det om hur mycket åsikter personalen får ha gällande organisationens uppdrag och vision, dels gäller det organisationens arbetsautonomi, nämligen hur väl arbetstagaren kan påverka sina arbetsuppgifter. Ju högre möjlighet att ha åsikter och arbetsautonomi, desto mera decentraliserad är organisationen, och ju lägre, desto mer centraliserad.

Det hör naturligtvis väldigt mycket mer till konceptet organisationsstruktur, men ovanstående torde räcka för att analysera organisationerna i den här utredningen. I vanliga fall när man fokuserar på organisationsstrukturer gör man det i sammanhang av en given juridisk organisation eller koncern. I den här utredningen ligger fokus i stället på organisationer verksamma inom kulturhus när vi undersöker konceptet organisationsstruktur.

Utredningen inleddes med en allmän Introduktion till utredning. I det andra kapitlet Bakgrund och syfte har kulturhusfältet definierats dels ur ett internationellt perspektiv, dels ur ett finländskt perspektiv. Därtill har utredningens syfte diskuterats samt vilka understöd (om än inte alla) kulturhusen som är fokus i den här utredningen har erhållit under de senaste tio åren. Slutligen har centrala begrepp för utredningen definierats. Tredje kapitlet Metodologi presenterar metodologin för utredningen, med en början i tidigare studier, val av metod, urval av fall och informanter, intervjudesign, datainsamling, dataanalys, referensgrupp, etiska överväganden och utredningens begränsningar. I det fjärde kapitlet presenteras utredningens Resultat, uppdelat enligt de frågeställningar som presenterades i kapitel 2.3. Det femte kapitlet består av Sammanfattning och slutsatser. Kapitlet är uppdelat enligt de målsättningarna som utredningen presenterade i kapitel 2.3. Till sist presenteras i kapitel 6 de konkreta åtgärdsförslag som utredningen gett upphov till.

93. Bruzelius & Skärvad, 1995. 94. Bruzelius & Skärvad, 1995. 95. Lambert et al. 2006.