upptog man lån av Stiftelsen för Åbo Akademi för teknisk utrustning och dylikt, och lånet har därefter eftergivits77. Något som säkerligen har gett en balans till verksam heten och en långsiktighet i kulturhusets verksamhet som gynnar husets alla aktörer. Det bör även nämnas att stödföreningen Pro Allegro rf i begynnelsen sålde märkta stolar i salen till ett belopp av totalt cirka 400 000 euro samt att man avskriver tekni ken stort varje år och inte låter den hänga kvar i balansen till fullt värde78.
4. Skillnader i organisationsstrukturen Organisationsstrukturen är med andra ord rätt likadan i alla de tre fallen, med en dast små differenser mellan Fokus och Victoria. Det är värt att notera i jämförande anda att där fastighetsägarna i Kvarteret Victoria och Kulturhuset Fokus är stiftelser (i det senare även delvis kommun), är den motsvarande aktören i Schaumansalen ett aktiebolag, nämligen Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi (YH Novia). Deras roller är dock på inga vis olika – bägge hyr ut ett utrymme (eller flera) i all sin enkelhet. Figur 8: DE TRE KULTURHUSENS ORGANISATIONSSTRUKTUR I JÄMFÖRELSE
STIFTELSEN KVARTERET VICTORIA: Fastighetsägare & hyresvärd
STIFTELSEN FOKUS I VÄSTRA NYLAND: Fastighetsägare & hyresvärd
AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅA (NOVIA): Fastighetsägare & hyresvärd
TEATER VIIRUS: Innehållsproducent & hyresgäst
VNUR: Innehållsproducent & hyresgäst
JAKOBSTADS KONSERTSAL: Innehållsproducent & hyresgäst
Källa: Informant D; Informant K; Informant S.
Jämför man följande nivå, det vill säga innehållsproducenten, blir det intressant; i Kulturhuset Fokus och Kvarteret Victoria står VNUR respektive Viirus för det kulturella utbudet, medan Schaumansalen i första hand hyr ut och samverkar i pro duktionen av event. Informanternas egen syn på organisationsstrukturen presenteras i avsnitt Optimal organisationsstruktur på sid 97. Till näst (4.3) får vi först ta del av det mervärde informanterna anser att finlandssvenska kulturhus tillför samhället. 77. Informant T. 78. Informant S.
70 SVENSKA KULTURHUS I FINLAND
