en omöjlighet, eftersom det dels inte finns någon ingen ekonomi för dem att upp rätthålla dylik verksamhet (eftersom varken fastighetsföreningen eller stiftelsen var intresserade av att själva upprätthålla verksamheten), dels skulle det vara problema tiskt för en teater att montera ner dekor med mera från scenen mitt i spelperioden varje gång en utomstående aktör behövde scenen. Därav använder teatern sig inte av begreppet kulturhus, för det ger det inte rätt bild av verksamheten enligt dem14. Här verkar fastighetsägaren, det vill säga stiftelsen, och verksamhetsutövaren, det vill säga Viirus, ha något olika syn på saken15. Stiftelsen siktade ursprungligen på att öppna ett mer regelrätt kulturhus, men i och med att processen kring byggnation och för säljning av hus och fastigheter i de övriga delarna av kvarteret inte gick helt enligt planerna, ville man inte längre själv upprätthålla en enligt egen mening ohållbar ekonomisk verksamhet – det vill säga ett kulturhus16. Visionen förändrades sålunda på fastighetsägarens initiativ, för Teater Viirus gjorde klart från början att de inte har för avsikt att agera enligt ett normalt kulturhus17. Figur 2: DEN EKONOMISKA OMGIVNINGEN FÖR
KVARTERET VICTORIA UNDERSTÖD ORGANISATIONSCENTRET
• Diverse fonder och stiftelser för ordinarie verksamhet
• Marthaförbundet • DOT och SAMS
• Statliga bidrag
• Finlandssvenskt filmcentrum
KVARTERET VICTORIA
• Sydkustens landskapsförbund • ACE-Production
TEATER VIIRUS
• Affärsmagasinet Forum
• Egna produktioner
• Med mera
• Viirus Guest VIIRUS GUEST STIFTELSEN KVARTERET VICTORIA • Äger salen, studiorna och organisationscentret • Hyr ut allt - Stöder Viirus GUEST med 30 000€/år
14. 15. 16. 17.
Informant Informant Informant Informant
54 SVENSKA KULTURHUS I FINLAND
G; Informant F. G. E. A.
• Externa aktörer, främst teatrar
