Svenska kulturhus i Finland - Hur, var och varför?

Page 33

Tabell 5: SEX OLIKA AFFÄRSMODELLER BLAND KULTURHUS I EUROPA Affärs­ modeller

Exempel på aktiviteter och tillgångar

Underliggande affärsmodell­ aktiviteter och tillgångar

Utövande modell

Organisationens aktiviteter inkluderar att initiera evenemang eller att delta i ett evenemang. Tillgångar i sin tur involverar kreativ och produktionskompetens. Intäkterna kan komma från artistavgifter eller biljettförsäljning.

Denna modell där skaparen och publiken är närvarande under föreställningen betraktas som en så kallad lösningsmodell.

Produkt­ modell

Aktiviteterna i den här modellen inkluderar till exempel att skriva en pjäs eller skapa ett fysiskt konstverk. Tillgångar i sin tur involverar kreativ och produktionskompetens. Intäkterna kan komma från artist­ avgifter, licensiering av immateriella rättigheter eller produktförsäljning.

Denna modell där skaparen producerar ett konstverk (men inte direkt är inblandad i publikupplevelsen) kallas för produktmodell.

Kommissio­ närsmodell

Organisationens aktiviteter omfattar beställning av ett evenemang, kulturell programmering och kontakt med publiken. Tillgångar involverar i sin tur både expertis, relationer och data. Kommissionären betalar vanligtvis en avgift för driftsättning av evenemanget och får därefter intäkter från finansierare och / eller biljettförsäljning.

Denna modell, där organisationen är en typ av medlare som produ­cerar ett program eller ett evenemang av skapare och engagerar eller hittar publik och andra partners, kan ses som en matchning-modell.

Hyresvärds­ modell

Aktiviteterna innebär att hyra ut till exem­ pel kontor, studio eller samarbetsplats. Tillgångar innebär i sin tur tillgång till en plats och kompetens inom anläggnings­ hantering. Inkomsterna är hyresintäkter och / eller icke-finansiella inkomster.

En plats där hyresgäster och andra användare av utrymmet är involverade kallas en lösningsmodell.

Navmodell

Aktiviteterna inkluderar att driva en arena, festival eller plattform med många korsande aktiviteter. Tillgångar i sin tur involverar kompetens inom kulturell programmering, personalens expertis, publikutveckling och data. Organisationen som tillämpar navmodellen får inkomster från finansierare, biljettförsäljning och liknande förutom att ge tillgång till vissa utan betalning.

En plats som samlar mer än två deltagare för att skapa värde (alla betalar inte) kallas en flersidig modell.

Service­ modell

Aktiviteterna handlar om att erbjuda evene­ mang för kunderna; hantera workshops eller kurser; upprätthålla ett kafé eller en bar; tillhandahålla tjänster till hyresgäster. Tillgångar i sin tur innebär kompetens inom utbildning, undervisning eller erbjudande av catering eller bartjänster. Intäkterna för sådana aktiviteter inkluderar intäkter från att tillhandahålla tjänster.

När leverantören och kunden är närvarande under tjänsten kallas det en lösningsmodell.

Källa: Anpassad från Kimbell, 2018, s. 14.

SVENSKA KULTURHUS I FINLAND 31


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook

Articles inside

6.4 För finlandssvenska bidragsgivare

18min
pages 165-182

6.3 Varför?

2min
pages 163-164

6.2 Var?

3min
pages 161-162

Tabell 10: BUSINESS MODEL CANVAS-VERKTYGETS NIO PUNKTER

7min
pages 155-160

Figur 10: SKAPANDET AV OCH UPPRÄTTHÅLLANDET AV ETT KULTURHUS

5min
pages 150-154

6.1 Hur?

1min
page 149

5.2 Mål 2: Hur, var och varför nya svenska kulturhus grundas

17min
pages 138-148

Tabell 9: SWOT-ANALYS PÅ SCHAUMANSALEN

8min
pages 132-137

Tabell 8: SWOT-ANALYS PÅ KULTURHUSET FOKUS

1min
page 131

Tabell 7: SWOT-ANALYS PÅ KVARTERET VICTORIA

1min
page 130

Figur 9: JÄMFÖRELSE AV DE TRE KULTURHUSENS ORGANISATIONSSTRUKTUR

5min
pages 126-129

5.1 Mål 1: Förutsättningar för att uppnå innehållsmässig och ekonomisk hållbarhet

13min
pages 119-125

4.5 Beroendeförhållanden

17min
pages 82-92

4.4 Hur väl fungerar husen?

5min
pages 79-81

4.7 Framtiden för finlandssvenska kulturhus

35min
pages 96-118

4.6 Intresserade entreprenörer för nya kulturhus

5min
pages 93-95

4.3 Mervärde i finlandssvenska kulturhus

9min
pages 73-78

Figur 8: DE TRE KULTURHUSENS ORGANISATIONSSTRUKTUR I JÄMFÖRELSE

1min
page 72

Figur 5: STRUKTUREN FÖR KVARTERET VICTORIA I HELSINGFORS

1min
page 67

4.2 Utredningens bakgrundsaktörer

3min
pages 53-55

Figur 4: DEN EKONOMISKA OMGIVNINGEN FÖR SCHAUMANSALEN

3min
pages 64-66

Figur 2: DEN EKONOMISKA OMGIVNINGEN FÖR KVARTERET VICTORIA

5min
pages 56-59

Figur 3: DEN EKONOMISKA OMGIVNINGEN FÖR KULTURHUSET FOKUS

5min
pages 60-63

Tabell 6: PRESENTATION AV FRÅGESTÄLLNINGAR OCH KAPITELINDELNING ENLIGT TEMA

1min
page 49

4.1 Hur definierar informanterna ett kulturhus?

4min
pages 50-52

3.6 Referensgrupp

1min
page 46

3.1 Tidigare studier

5min
pages 38-40

2.6 Utredningens disposition

1min
pages 36-37

2.4 Fondbidrag till kulturhus 2017–2020

1min
page 28

Tabell 2: UTREDNINGENS RESULTATMÅL OCH MÅL

1min
page 25

Tabell 3: UTREDNINGENS FRÅGESTÄLLNINGAR, RESULTATMÅL OCH MÅL

2min
pages 26-27

2.1 Kulturhus i Finland

7min
pages 13-16

2.5 Begreppsdefinition

2min
pages 31-32

2.2 Finlandssvenska kulturhus

5min
pages 17-20

2.3 Syfte och frågeställning

1min
pages 23-24

Tabell 5: SEX OLIKA AFFÄRSMODELLER BLAND KULTURHUS I EUROPA

5min
pages 33-35
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.
Svenska kulturhus i Finland - Hur, var och varför? by Svenska kulturfonden - Issuu