Bild: Jenni Ahtola/Fotofabriken
2.4 Fondbidrag till kulturhus 2017–2020 Till utredningens mål hör att undersöka vilka beroendeförhållanden kulturhusen har, hur lönsamheten ser ut och ifall de har en hållbar ekonomi. För utredningen har en handfull bidragsgivare ombetts ge information om hurdana understöd som utdelats till ett antal olika kulturhus. Tabellen bredvid är naturligtvis missvisande på många plan: dels innehåller den inga uppgifter om alla understöd som organisationerna har erhållit, dels presenterar den inte organisationernas omsättningar. Därtill är de understöd som de facto presenteras i tabellen av varierande slag: en del är riktade till byggprocesser, andra är verksamhets bidrag eller tidsbundna projekt. Dessutom är också samarbetsprojekt presenterade, och vad gäller kulturfondens bidrag för 2020 – ett extra coronabetingat understöd. De kulturhus vars (nya) byggnader är byggda tidigare än 2017 har naturligtvis erhållit större byggbidrag i ett tidigare skede än 2017. I listan framkommer inte heller några specialsatsningar, som exempelvis de köp av boendefastigheter i Kvarteret Victoria som bidragsgivarna gjorde och vilka de därefter hyr vidare. Utöver de direkta understöd som kulturhusen ovan har fått är det värt att notera att bidragsgivarna också har understött aktörer och organisationer som därefter har förverkligat sina evenemang i dessa kulturhus. Förvisso är detta inte fråga om några direkta understöd till kulturhusen, eftersom det har handlat om rena hyresaffärer mellan aktörerna, organisationerna och kulturhusen, men det visar ändå hur det finlandssvenska kapitalet genomsyrar kulturfältet i Svenskfinland.
26 SVENSKA KULTURHUS I FINLAND
