nordisk nivå indikerar forskning i Sverige och Norge att kulturen har samma påver kan på samhället där37. Det som gör dessa institutioner intressanta ur ett utredningsperspektiv är att det är mer regel än undantag att dessa kulturhus inte är företagsekonomiskt lönsamma38. De betydelsefulla värden man vanligtvis har betonat i dessa sammanhang är av sam hällsekonomisk och social natur. Kostnaderna för kulturhuset inbegriper framför allt lokal- och personalkostnader samt marknadsföring och produktion39. Utöver rena understöd inbegriper intäkterna främst fasta och rörliga hyresintäkter samt biljett intäkter. Det är värt att notera att de flesta privata kulturhus i Finland de facto får kommunalt bidrag – även om beloppet vanligtvis är väldigt mycket lägre än vad de kommunala kulturhusen åtnjuter. I Finland har den kommunala finansieringen till kommunala kulturhus och till övriga kulturorganisationer ökat under perioden 2006 till 2016 från 106 310 000 euro till 116 313 000 euro (totalt 10 003 000 euro eller cirka 8,6 procent)40. Å andra sidan menar Renko och Ruusuvirta41, i sin studie om 24 finska städer 2016, att de offentliga kulturhusen totalt fick 37 148 000 euro år 2010 och 43 218 000 euro år 2016. Det är en höjning med 6 070 000 euro eller cirka 14 procent. Siffrorna är inte helt jämför bara, men de antyder ändå att de offentliga medlen till kommunala kulturhus de facto har höjts, medan understöden till andra aktörer än kommunala kulturhus har minskat. Därför är det av allra högsta vikt att problematisera överlevnadsvillkoren för privata kulturhusaktörer – i synnerhet eftersom kommunerna sparade in på kulturmedlen under coronapandemin utan hänsyn till kulturaktörer42. Detta är något som utan vidare kan tolkas som att kulturen tillskrivs mindre värde än man tidigare låtit förstå.
2.2 Finlandssvenska kulturhus Det finns en del kulturhus i Finland som skulle kunna sägas ha finlandssvenska för tecken. Problemet med finlandssvenska kulturhus är hur man ska definiera dem? Det är knappast det kulturella utbudet i huset som utgör skiljelinjen, då de flesta hus vär nar om att verka på minst två språk samt att upprätthålla en mångfald av verksamhet. Är det i så fall fastighetsägarnas modersmål som dikterar språkgruppstillhörigheten? En del kulturhus hyr dock sina utrymmen av kommuner eller finska organisationer, så knappast. Därtill påverkar i regel inte fastighetsägarna den vardagliga verksamheten 37. Ambrecht, 2012; Storstad, 2010. 38. Bogen, 2018. 39. Järvinen, 2019. 40. Statistikcentralen, 2021c. 41. 2018. 42. Yle.fi, 2021.
SVENSKA KULTURHUS I FINLAND 15
