6.4 För finlandssvenska bidragsgivare Som det redan har framgått har finlandssvenska kulturhus mycket att erbjuda – både ur ett kulturellt, finansiellt och ett samhälleligt perspektiv. Men det finns även rum för effek tivering. De kulturhus som ställt upp i den här utredningen ska ha en alldeles speciell eloge. Även om vissa behov av förbättringar har framgått i utredningen, väger de positiva sidorna tyngre, med råge, än de negativa. Avsikten med utredningen har hur som helst varit att dels analysera läget, dels diskutera framtiden. I föregående kapitel framförs punkter att beakta för intresserade entreprenörer av nya (och varför inte också redan existerande) kulturhus. I det här kapitlet fokuserar vi på bidragsgivarnas roll i helheten. Bidragsgivarnas roll i finlandssvenska kulturhus kan vara mångfasetterad, de kan vara initiativtagare, verkställare, koordinerare, finansiär av byggprocessen, finansiär av verk samheten eller en ansvarig för samverkande arbetsgrupp. Det oaktat kan man gott avgränsa rollen till ett antal väldefinierade och klara uppgifter. I den här utredningen framkommer det klara ansvarsuppgifter för kulturhusen, varför fokus till följande ligger på vilka stödfunktioner till dessa som bidragsgivarna med fördel skulle kunna åta sig. Utgående ifrån behovsaspekten gällande finlandssvenska kulturhus är det rimligt att konstatera att även bidragsgivarna kan och bör spela en roll när det gäller att ta initia tiv till nya hus. Därav den kapitelrubriken ”Initiativtagare” (s. 163). Bidragsgivarnas centrala roll som finansiär, deras grunduppgift, är fokus i följande kapitel ”Finansiär” (s. 164). Till sist presenteras den i utredningen presenterade idéen om bidragsgivar nas potentiella roll som en ”Upprätthållare av en samverkande arbetsgrupp” (s. 166). Ifall bidragsgivarna själva tar initiativet till ett nytt kulturhus gäller naturligtvis sam ma utgångspunkter för dem som för övriga kulturhusentreprenörer, det vill säga de i kapitel 6.1–6.3 presenterade punkterna för hur, var och varför kulturhus skapas.
Initiativtagare Det torde vid det här laget vara klart att initiativet till nya kulturhus kan tas på oli ka nivåer, däribland bidragsgivarnivån. Det är värt att komma ihåg, som det redan poängterats tidigare, att grundandet av kulturhus i Svenskfinland inte ska vara ett självändamål. Däremot torde bidragsgivarna ha möjlighet att hålla koll på behovet av nya svenska rum i Svenskfinland på en annan nivå än enskilda aktörer, vars intresse ofta begränsas till den ort där de är aktiva. Processen bör trots det inte vara toppstyrd,
SVENSKA KULTURHUS I FINLAND 163
