6.2 Var? Den här utredningen ger vid handen att platsen för kulturhuset är av allra största vikt. Om kulturhuset ska vara en levande del av staden det finns i, bör det var lättill gängligt. Utöver detta är det essentiellt att kulturhusets verksamhet inte dubblerar den befintliga verksamheten, utan i stället stöder och kompletterar denna. Det ska dessutom vara en verksamhet som bär sig själv. I den här utredningen har ett spe ciellt intresse riktats mot frågan om var det finns ett underskott av finlandssvenska kulturhus och om det finns potentiella intresserade aktörer där. Här fokuserar vi på två olika nivåer, nämligen landsdel och kommun. Det är värt att ånyo poängtera att den här utredningen ingalunda förespråkar att fin landssvenska kulturhus skall byggas i alla hörn av Svenskfinland. Det utan tvekan vik tigaste är att stöda och effektivera de existerande husen. Ett behov av nya kulturhus kan dock uppkomma, därav detta kapitel. Det essentiella är inte var man grundar ett nytt kulturhus, utan hurdant hus som grundas – hur det sitter i samhället, vilket behov det mättar och hurdana ekonomiska överlevnadsmöjligheter det har. Detta är något som ständigt förändras i takt med samhället. Därför behandlas här frågan om var nya kulturhus skulle kunna grundas med den tilltänkta, samverkande arbetsgruppen.
Landsdelsfokus Som det redan har konstaterats verkar de potentiella intresserade entreprenörerna dyka upp först när det sker en förändring i fastighetsbeståndet, det vill säga när de tidigare utrymmena blivit för små eller exempelvis mögelskadade. Åbo med omnejd är ett område med rätt få kulturhus, om än i linje med de övriga landskapen gällande antal hus per svenskspråkiga invånare (se 2.2 och 4.6). Därtill är det värt att notera att Åbo har rätt många allmänna svenska rum. Däremot har språköarna inga kultur hus. Det vore naturligtvis viktigt med en klar linjedragning från bidragsgivarhåll att vilka omständigheter är de viktigaste för dem; antalet finlandssvenskar på orten, det vill säga kundunderlag, eller behovet av ett svenskt rum på orten. Därtill kan språk politiska lösningar förekomma som orsak. Det sannolika är att alla dessa orsaker och eventuellt andra därtill spelar en roll i beslutet om eventuell finansiering från bidragsgivarhåll, men en något så när klar linjedragning i frågan kunde ändå under lätta eventuella entreprenörers intresse att utreda möjligheten till ett nytt kulturhus.
SVENSKA KULTURHUS I FINLAND 159
