Läskompetens inom högre utbildning I olika sammanhang, också inom SMLF, har vikten av samarbete och diskussion mellan olika utbildningsnivåer lyfts fram. Vi lärare på yrkeshögskolan Arcada ser frukten av det arbete som görs inom modersmålsundervisningen på andra stadiet och i grundskolan, och i den här artikeln vill vi berätta om svenskämnet inom högre utbildning och ett projekt kring läskompetens som vi har på gång.
Vägen till högre utbildning I Finland fortsätter ungefär hälften av ungdomarna efter grundskolan studierna i en yrkesskola. En yrkesinriktad grundexamen på andra stadiet omfattar 180 kompetenspoäng (kp). I de gemensamma examensdelarna ingår kunnande i kommunikation och interaktion varav 4 kp i modersmålet. Timresursen för 1 kp varierar mellan yrkesskolorna men rör sig kring 14–16 timmar per kp. Det betyder i sämsta fall att modersmålsundervisningen i yrkesutbildningen bara omfattar ungefär 60 timmar. I gymnasiet har man däremot 12 obligatoriska studiepoäng i modersmål och litteratur som i bästa fall omfattar 228 lektioner, samt ett rätt krävande studentprov. Båda skolorna öppnar dörren till högre utbildning men ger alltså olika bas för fortsatta studier. Det finländska skolsystemet är jämlikt såtillvida att såväl gymnasieutbildning som yrkesutbildning ger behörighet att söka in till högre utbildning, både till yrkeshögskola och universitet. Inom yrkeshögskoleutbildningen ökar andelen studerande som har gått andra stadiet i en yrkesskola, i dagsläget rör det sig kring 20 procent av studerande som påbörjar studier på yrkeshögskola.
Pilotprojekt om läskompetens Vi vet att man på alla skolstadier i Finland kontinuerligt arbetar med elevernas läskompetens. Många värdefulla
14 ARENA
Magdalena Sandell och Barbara Huldén vid yrkeshögskolan Arcada funderar över läskompetens i yrkeshögskolekontext. satsningar görs för livslångt läsande och lärande. Också ARENA 2/19 hade temat Läsning i fokus där Katarina Rejman i en intervju kommenterar undervisningen i litteratur och läsning så här: ”Vårt uppdrag i skolan är att ge eleverna tillräckliga verktyg och kunskaper för att de ska förstå, klara sig i och kunna påverka det samhälle de lever i.” På Arcada har vi ett pilotprojekt kring läskompetens. Syftet är att bland annat kartlägga vilka kunskapsluckor det möjligen finns inom forskningsområdet. Ett avstamp för projektet är rapporter om sjunkande resultat bland finländska ungdomar i internationella läskompetensundersökningar. Pilotprojektet är en del av forskningsprogrammet MEDA som står för Media and Education in a Digital Age. Visionen är att kartläggningen ska ge öppningar för vidare forskning inom ämnet, men även ge verktyg för att utveckla pedagogiska strategier för att främja läskompetens bland yrkeshögskolans studenter.
Läsundersökning bland studerande Det görs många läsundersökningar i skolor där Finland klarar sig bra, bland annat PIRLS och PISA. För vuxna finns den internationella läsundersökningen PIAAC, i vilken Finland också placerar sig bland de bästa i världen. Trots att finländarna klarar sig bra har vi märkt att det finns ett behov av att stärka läskompetensen bland studerande på Arcada, särskilt då det gäller vetenskapliga texter. Det saknas läsundersökningar i högskolekontext som kan jämföras med
PISA. Därför är det välkommet och intressant att ta del av rapporten Kappas! som presenterades i januari 2021. Syftet i den undersökningen var att utvärdera högskolestuderandes generiska kompetenser. De generiska kompetenser man avsåg att utvärdera var kompetens i analytiskt resonemang och kritisk läsning, problemlösning, argumenterande skrivande och språkhantering. Beställare av undersökningen är Undervisnings- och kulturministeriet och projektet leddes av Jyväskylä Universitet. Läskompetens är en av de generiska kompetenser som anses vara avgörande för livslångt lärande och för att studerandena ska kunna leva upp till de krav som arbetslivet förutsätter. Om man börjar från slutet, med resultatet i undersökningen, kan man konstatera att nivån för de generiska kompetenserna bland högskolestuderande inte är hög. Skalan som används för att utvärdera studenternas generiska kompetenser har fem nivåer; utmärkt, berömlig, god, tillfredsställande och svag. Närmare 60 procent av högskolestuderande har färdigheter på en svag eller högst tillfredsställande nivå. Anmärkningsvärt är att även om 40 procent har färdigheter på en god eller berömlig nivå så är det bara 0,2 procent som når en utmärkt nivå när man ser på hela det finländska resultatet. Universitetsstuderande klarade sig bättre än yrkeshögskolestuderande i provet och påvisade högre kompetens gällande generiska färdigheter. I Finland deltog 2400 studenter från sju yrkeshögskolor och elva universitet i provet. Andelen svenskspråkiga studen-
