Kommunikativ kompetens i gymnasiets läroplan

Arbetet med den nya läroplanen är på slutrakan i de finländska gymnasierna. Det handlar om en relativt omfattande gymnasiereform, och de senaste två åren har inneburit att tänka om, tänka nytt och framför allt prova nytt. Muntliga färdigheter och kommunikation är centrala kompetenser som lyfts fram och till hösten ser vi de första studieavsnitten realiseras.

Suvi-Tuuli Murumäki arbetar till vardags som universitetslärare i muntlig kommunikation vid Helsingfors universitet. I arbetet möter hon många modersmålslärarstuderande, och hon undervisar dem bland annat i muntliga kommunikationens didaktik. Vid sidan av det är hon också en av dem som har varit med och skapat den nya läroplanen för gymnasiet, och speciellt det som rör den kommunikativa kompetensen. Jag ville därför fråga henne lite mer om muntliga kommunikationens roll i gymnasiets nya läroplan, och hur hon ser på muntlig kommunikation.

Murumäkis intresse för kommunikation väcktes då hon själv gick i Kallion ilmaisutaidon lukio, där man undervisar i ett flertal konst- och färdighetsämnen. Hon gick kurser i muntlig framställning och hennes lärare uppmuntrade henne att börja studera det senare. ‒ Det är en viktig del av hela livet, säger Murumäki. Det berör allt från hur vi lyssnar till våra relationer. Det handlar inte bara om att lära sig att uppträda.

Tidigare arbetade Murumäki som gymnasielärare, och har nu jobbat en längre tid som universitetslärare. För henne betyder arbetet med muntlig framställning att öppna dörrar för studerande, att hjälpa dem utveckla sina muntliga färdigheter.

Kommunikationens roll i samhälle och skola

Hur skulle du beskriva utvecklingen av kommunikationens roll i samhället? ‒ Man kan se på det ur fyra synvinklar, säger Murumäki. För det första är kommunikation framtidens, den globala människans och samhällets redskap. Det finns en allt mer global dialog där alla kan delta. För det andra har arbetslivet förändrats. I allt färre branscher skapar människan konkreta produkter, istället har kommunikationens roll vuxit. För det tredje är kommunikationen en viktig del av våra sociala relationer och det är viktigt att vara medveten om den rollen. För det fjärde har de sociala medierna vuxit fram till redskap för alla att delta i samhällsdebatten med. Det är inte längre bara journalisternas röst som hörs.

Den globaliserade kommunikationen har också medfört utmaningar. Murumäki anser att det dock finns brister i argumentationen. Alla måste använda kommunikativa färdigheter idag och därför är det viktigt att vi behärskar dem.

För att säkerställa att alla får möjligheten att utveckla sin kommunikativa kompetens, är det förstås viktigt att man också satsar på det i undervisningen. Varför lyfts muntliga färdigheter fram så starkt i gymnasiets nya läroplan? ‒ Den här frågan får jag ofta, och jag blir lite förundrad, skrattar Murumäki. Kommunikationen lyftes också fram i den förra läroplanen (GLP2015), men tydligen har den ändå inte varit så tydlig? Den bakades in i målen för alla kurser och därför kanske den inte var lika framträdande som nu.

I den nya läroplanen finns det två obligatoriska moduler och en nationell fördjupad modul som har temat kommunikation. Murumäki framhäver att innehållet egentligen är detsamma som

tidigare, men i och med de nya modulerna syns kommunikationen tydligare. Allt detta hänger ihop med regeringens linjedragningar gällande vilka färdigheter finländska medborgare behöver i framtiden, också därför talas det mer om kommunikationens roll i samhället överlag. Enligt Murumäki har också förlagen reagerat på det här och därför satsas det också på kommunikationen nu då de nya läromedlen produceras. ‒ I och med de nya modulerna fördjupade vi också målen med kommunikationen, säger Murumäki. I framtiden kan det också komma uppgifter i studentskrivningarna som tangerar detta. Vi ville få tydliga mål och ett tydligt innehåll, och inte att kommunikationen bara blir en metod.

Den kommunikativa utvecklingen För mig som mest har undervisat på gymnasie- och universitetsnivå, känns det förstås som att man lyfter fram kommunikation och muntlig framställning mest i de högre stadierna. När skulle det vara bra att börja undervisa dessa ämnen? ‒ Redan i dagisåldern, säger Murumäki. Det tas redan nu upp ganska mycket i låg- och högstadiet. Det är snarare gymnasiet som har släpat efter lite, men det har det blivit ändring på. I förskolan och dagis talas det om känslofärdigheter och kompisfärdigheter. Där kommer kommunikationen in som en naturlig del.

Som barn lär vi oss tala automatiskt och via familjen och omgivningen lär vi oss också hur kommunikationen fungerar, såväl verbal som icke-verbal kommunikation. Egentligen undervisas vi alltså i kommunikation redan från födseln.

‒ Till exempel i grupparbeten lär man sig kommunikationens betydelse då man samarbetar och tar olika roller, lyfter Murumäki fram. Det viktigaste i undervisningen är att väcka medvetenheten kring kommunikationen. På det sättet kan barnen få kunskap och förståelse för hur man kommunicerar på ett etiskt sätt.

Murumäki påpekar också att det är lätt att ge dem som redan kan det här mer uppmärksamhet, eftersom de vågar fråga om det är något om är oklart. Därför är det viktigt att i ett tidigt skede uppmärksamma dem som inte har hunnit lika långt i den kommunikativa utvecklingen.

Gruppdynamikens betydelse I den nya läroplanen lyfts begreppet talängslan fram på flera ställen. I modulen Kommunikation 1 är ett av målen att den studerande ska ”fördjupa sina färdigheter att kommunicera i grupp och lära sig analysera och bedöma de fenomen som uppstår i samband med gruppkommunikation” och till det centrala innehållet hör ”analys av olika kommunikationssituationer, konstruktion av samtal, betydelseförhandlingar, språket och icke-verbal kommunikation samt roller, anspänning, talängslan och kohesion i anslutning till gruppkommunikation” (GLP2021). Redan i ett tidigt skede av gymnasiestudierna ska den studerande få lära sig om hur gruppdynamiken inverkar på kommunikationssituationerna och hur man kan göra situationer där man spänner sig lättare.

Hur kan vi lärare stöda studerande som lider av talängslan?

‒ Det viktiga är kunskap och förståelse, menar Murumäki. Vi ska inte enbart se på hur den studerande presterade i situationen. Man kan analysera kommunikationssituationerna för att försöka förminska spänningen som uppstår.

Annat som Murumäki tipsar om är att försöka ha mångsidiga uppträdanden. Hon påpekar att alla behöver ju inte kunna stå ensam framför en publik i framtiden, måste då alla framträdanden se ut så i undervisningen eller kan man pröva olika metoder? ‒ Gruppdynamiken spelar också en stor roll här, säger Murumäki. Därför är det bra att studerande får diskutera hur det påverkar kommunikationen. Tala också öppet om talängslan och var flexibel.

Det är med andra ord egentligen inte så att kommunikationen får en större roll i den nya läroplanen, men rollen blir kanske tydligare. Till hösten står de nya studieavsnitten redo och då fortsätter arbetet med att ge våra studerande de färdigheter som behövs för framtiden. Precis som tidigare, men kanske med nya metoder.

TEXT: CHRISTOFFER WÄRN FOTO: PRIVAT